Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet. Martin Forster Karolinska Institutet

Transkript

1 Familjen som skyddande faktor vid suicidalitet Martin Forster Karolinska Institutet

2 Risk- och skyddsfaktorer för suicidalitet Individuella riskfaktorer Depression/ångest (1,5,8,10-12,14,15) Missbruk eller beroende av alkohol eller droger (1-3,5,7,8,10-12,16-20) Självskadebeteende, NSSI (1,5,8,21,22) Bipolärt syndrom (1,5,7,8,10,12,19) Psykos (1,5,7,8,12,15,19,25) Ätstörning (3,5,8) Dissociativa tillstånd (5,8,25,26) PTSD (1,16,18,20,24,27-29) Uppförandestörning (3,8,11) Emotionell instabilitet (12) Sexuella övergrepp (1,3,5,12,17,23,24) Fysisk eller psykisk misshandel (2,5,17,23,24) Normbrytande eller kriminellt beteende (4,32) Problem sammanhängande med konflikter kring sexuell identitet (4,8,30,31) Råkar ofta ut för olyckshändelser, "olycksbenägenhet" (4,7) Akut stressreaktion även utan tecken på allvarligare psykiatrisk problematik (12) Plötslig/oönskad förändring i i livssituationen, till exempel separationer av olika slag till exempel pojk-/ flickvän som gjort slut, dödsfall i familjen (1,3) Upplevelse av kränkning eller misslyckande, förlust av position (1,3) Skamfyllda händelser, avslöjanden av olika slag (1,4,5,35) Suicid/suicidförsök i kamratkretsen (6) Känsla av att vara annorlunda, isolerad, avsaknad av stödjande relationer (6,19,31) Skolsvårigheter, skolk, speciellt i samband med stadieövergångar i skolan (13,31) Mobbning (såväl offer som mobbare) (4,9,13,24,33,34). Observera det - sannolikt - ökande problemet med allvarlig kränkande behandling på internet och sociala medier. Lever i kretsar/ungdomskulturer, där suicid och suicidförsök är en påtaglig del av vardagen/kulturen (6,34) Nyligen utskriven från psykiatrisk heldygnsvård (4, 15) Nyinsatta psykofarmaka eller dosändringar Hopplöshet i kombination med minskat engagemang i den behandling som pågår (5,10) Uteblivanden från planerade besök (5,10) Historia av tidigare behandlingsförsök utan framgång (avbrutna kontakter, flera byten av behandlare, ibland på patientens initiativ, brutna överenskommelser (4, 9, 10) Individuella skyddsfaktorer God självkänsla och tillit Goda sociala färdigheter, förmåga att skapa och vidmakthålla relationer Upplevelse av mening och sammanhang i livssituationen (52) Förmåga att kommunicera Tilltro till sig själv och till möjligheterna att kunna påverka och förändra den egna situationen (52) Kognitiv flexibilitet, fungerande copingstrategier som kan användas för att finna nya lösningar i svåra situationer Förmåga och benägenhet att söka hjälp och be om råd vid behov Hälsosamt levnadssätt, goda mat- och sömnvanor, fysisk aktivitet Fungerande meningsfulla aktiviteter Bra relationer till jämnåriga (6) Bra relationer till lärare, andra vuxna Fungerande socialt nätverk (6) Anknytning till föreningar, grupper med positiva värden Stöd från omgivningen Familjerelaterade riskfaktorer Suicid eller suicidförsök i familjen eller närmaste nätverket.(1,2,5,6,11-13,31,38-40) Psykiatrisk problematik i familjen är andra riskfaktorer, till exempel depression/ångest, psykos (5,8,17) eller missbruksproblematik (2,5,17) Allvarliga relationsstörningar i familjen (5,8,12,31,42,43), Patologi som påverkar anknytning och kommunikation (5,8,10,11,17,31,41-43), Våld (5,10,17, 24), Fysisk eller psykisk misshandel, sexuella övergrepp (5,10,12,17,24) Omsorgssvikt (11,13,15,17,24). Separationer eller hot om separation (3,6,31) Dödsfall i familjen (1,5,12), Problem sammanhängande med placering i familjehem eller på institution (45-47) Adoption (4, 44-46) kroniska stress och känsla av hopplöshet som kan drabba familjer i migration (6, 46) eller asylprocess (48). Familjerelaterade skyddsfaktorer Bra relationer till övriga familjemedlemmar (4) Känsla av samhörighet och gemenskap i familjen (6) Upplevelse av mening och sammanhang som familj i samhället (49) Stöd från familjen (4) Förmåga att hantera kriser och svårigheter i familjen Tillhörighet till religion/kultur som fördömer/förbjuder suicid

3 Hur mycket kan föräldrarna egentligen påverka? Ångest Depression Miljö utanför familj Miljö utanför familj Miljö i familj Miljö i familj Gener Gener Polderman m. fl. (2015)

4 Så, vad bör föräldrar göra (inte göra)? Familjesammanhållning Anpassningsförmåga Anknytning - värme Stöd och autonomi Validera AKUT? Konfliktfyllda relationer Bristfällig anpassningsförmåga Distans - kyla Kontrollerande föräldraskap Skambelägga, bagatellisera Bättre rustad för livets utmaningar Sämre rustad för livets utmaningar

5 Några exempel från forskningen om risk/skydd Miller, McCullough & Johnson (2012)

6 Anknytning? Anknytning far Anknytning mor Anknyrning kamrat Anpassning (U) Sammanhållning (F) Sammanhållning (U) Anpassning (F) Sheftall m. fl. (2013)

7 Indirekta effekter - föräldrars depression och skolresultat Shen m. fl. (2016)

8 och skolresultat kopplat till suicid Högsta kvintilen Fjärde kvintilen Tredje kvintilen Andra kvintilen Lägsta kvintilen 0 % 15 % 30 % 45 % 60 % Kosidou m. fl. (2014) 0.55 Betyg 0.69 IQ 0.06 Suicidförsök Sörberg Wallin m. fl. (2018)

9 Generellt föräldrastöd - utagerande En slags behandling för barn har väletablerat stöd för att behandla utagerande problem hos barn: Beteendebaserat föräldrastöd (Kaminski & Claussen, 2017) Två slags behandlingar har väletablerat stöd för att behandla utagerande problem hos ungdomar: Multisystemisk terapi Treatment Foster Care (McCart & Sheidow, 2016)

10 Generellt föräldrastöd - inåtvända problem Liten men signifikant effekt på inåtvända problem (Medelstor effekt på utagerande) (Buchanan-Pascall m. fl., 2017)

11 Generellt föräldrastöd - långtidseffekter på suicid? 1. Familias unidas ( år) - färre suicidförsök (30 mån) 2. Family Check-up ( år) - lägre suicidrisk (5-10 år) 3. Triple-P (244 skolbarn) - färre tankar/försök (15 år) Brent (2016)