Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

Transkript

1 Psykisk ohälsa och samtal om känsliga ämnen

2 Agenda Problem och igenkänning Depression Suicid Kommunikation Stress & prestationsångest MI vid svåra samtal Konkreta åtgärder

3 Att bli student förändring Konkreta Ekonomi Bostad Vänner Partners Separationer Fritid Emotionella Ansvar Prestation Oro Identitet

4 Hur mår våra studenter? 2014

5 Ökad/minskad risk för psykisk ohälsa Ökad - Kvinna - Funktonsnedsättning - Illa bemött/trakasserad - Diskriminerad - Höga krav - Hög stress Minskad - Upplevt klara studierna - Hög kontroll** - Högt stöd - Meningsfull fritid

6 Stress och prestationsångest Studenter uppger mer psykiska besvär som stress och ångest jämfört med gruppen förvärvsarbetare Ingen skillnad mellan män och kvinnor Studenter under 26 år mindre sannolikhet att uppleva (hög) stress

7 Stressymptom

8 Hur känner vi igen allvarlig stress? När möjligheterna att bemästra eller kontrollera en besvärlig situation är bristfälliga upplever vi stress - Oro - Ångest - Nedstämdhet - Trötthet - Otillräcklighet - Sömnstörningar - Fysiska symtom

9 Depression varför ska vi tala om det? Risken för att insjukna någon gång i livet är 30% för kvinnor och 20% för män Förekomst vid ett givet tillfälle är mellan 5 8% Vid GU finns ca studenter av dessa lider ca 1750 studenter av depression Ca hälften av dessa har inte det stöd de borde ha

10 Hur känner man igen en depression? Ihållande nedstämdhet Brist på lust och glädje (meningslöshet) Svårigheter att kontrollera humöret Känslor av värdelöshet Ångest Skuldkänslor Avsaknad av hopp Förändrad aptit Sömn Nedsatt koncentration Svårt att minnas

11 Hur kan vi tala om psykisk ohälsa? Våga fråga Kunskap om symtom Berätta vad vi ser Betona att vi vill hjälpa Motivera till förändring/hjälp

12 Suicid

13 Suicid/trafikolyckor (2013)

14 Riskfaktorer för suicid Tidigare självmordsförsök Stark ångest och hopplöshet Skuldkänslor Svår sömnstörning Djup depression (90%)

15 Andra tecken på suicidrisk Förändrade sömnvanor Självskadebeteende Förändrade matvanor Suicidrisk Ointresse Beteendeförändringar Missbruk

16 Direkt och indirekt suicidal kommunikation Direkt: verbal eller skriftlig Exempelvis kommentarer till en person, telefonsamtal, sms, avskedsbrev osv Indirekt: handlingar utan nödvändiga tecken på självmordsavsikt Exempelvis sluta äta, sluta ta medicin, ge bort ägodelar, avslut

17 Hur talar vi om suicid? Rakt på sak Jag får för mig att du funderar på att ta livet av dig och jag blir så orolig, har jag anledning att vara det? En kurskamrat till dig berättade att hen läst på Facebook att du skriver om självmord, Det får inte hända och jag vill hjälpa dig, kan du inte berätta för mig hur du tänker Vikten av att reagera på suicidal kommunikation

18 Konkreta åtgärder vid suicidrisk Upprätta handlingsplan inom GU Studenthälsan/vårdcentralen Psykiatrisk akutvård Annat Nationella Hjälplinjen. Alla dagar kl 13-21, telefon Självmordslinjen. Chatt och telefon dygnet runt. Telefon

19 Hur samtalar vi om det som är svårt? Vad väcker samtalet? Hos sändaren Hos mottagaren Vilka förutsättningar har samtalet? Rollfördelning Relation Tidsram

20 Olika typer av svåra samtal Status quo-samtal som riskerar att hamna i dissonans - Negativt självprat som riskerar att förstärka känslan av vanmakt om den som lyssnar är allt för följsam eller lyssnar oreflekterat

21 Status quo-samtal Strategier: Empatisk men nedtonad reflektion Undvika att reflektera och förstärka uttalanden som är riktade bort från förändring Fortsättningsreflektion vad studenten kunde ha sagt Öppet utforskande (rollbyte)

22 Olika typer av svåra samtal Generell dissonans - Personer som känner sig orättvist behandlade av hela världen och ofta är upprörda och arga

23 Generell dissonans Strategier: Bekräfta Minska status-quo prat, öka förändringsprat Förstärk kompassriktningen med öppna framkallande frågor Undvik fördjupning av negativt självprat Nedtonat och vänligt kroppsspråk

24 Olika typer av svåra samtal Relationsbaserad osamstämmighet - När det skär sig - Försvar - Kamp - Flykt - Avbryter

25 Relationsbaserad osamstämmighet Strategier: Undvik att argumentera Adressera känsloupplevelsen Be om ursäkt Betona att du vill hjälpa Betona personens autonomi

26 Olika typer av svåra samtal Ointresserade eller aviga personer (utan synlig problemigenkänning) - När personen är likgiltig, provokativ eller avfärdande

27 Ointresserade/aviga personer Strategi: - Visionering

28 Olika typer av svåra samtal Personer utan hopp - När personen är deprimerad, saknar framtidstro och har svårt att se mening

29 Personer utan hopp Strategier: - Låna ut ditt hopp - Be personen byta perspektiv

30 I praktiken Fokus på 1) relationen 2) minska status quo-prat 3) öka förändringsprat Skapa allians (empati!) Undvik dissonans och fördjupat negativt självprat Fortsättningsreflektioner Använd BÖRS-färdigheterna

31 Tack för att ni lyssnat!