enl. BRÅ enl. BRÅ Stress Disorder) enl. BRÅ

Transkript

1 Föreläsning för skolsköterskor Omsorgsbrist hos barn och ungdomar hur hantera detta i ett hälsosamtal? Vad är omsorgsbrist? Hur vanligt är det? Hur reagerar barnen? Vad ska jag säga? Kan skolan förebygga? Ulla Rydå Barn- och ungdomspsykiater BUM, Ryhov Barn som far illa Barn som far illa Aktiv Passiv Barnmisshandel Barnmisshandel Aktiv Passiv Fysisk Fysisk Kroppslig misshandel Bristande omvårdnad Failure to thrive Psykisk Psykisk Avvisande Hån Hot Straff för naturligt och åldersadekvat beteende Ointresse Kontaktlöshet brist på kärlek Bakgrund till omsorgsvikt Riskfaktorer hos föräldrar ex: Misshandel Intellektuell funktionsnedsättning Psykisk sjukdom Personlighetsstörning Andra riskfaktorer för att barn ska fara illa Ex. skola mobbning, överkrav Ex. barn omhändertagna av Socialtjänst Ex. barn med funktionshinder 1

2 Barns reaktioner på omsorgsbrist externalisering internalisering Forts. Barns reaktioner på omsorgsbrist externalisering aggressivetet mobbare missbruk kriminalitet internalisering skuld, skam ångest depression s-försök somatisering somatisering magont huvudvärk sömnsvårigheter Generella psykiska effekter av omsorgsvikt Skadar: tillit trygghet självkänsla Reaktionsmönstret kan vara typiskt, men inte specifikt Misshandel av mor kvinnor i Sverige misshandlas under ett år av sin partner (~ polisanmälda) Stort mörkertal (uppskattning BRÅ 2002) Forts. Misshandel av mor Enligt andra uppskattningar (Rädda Barnen m.fl. 2007) barn berörda Barns reaktioner då mor misshandlas Barnet får svårt att tolka olika sociala situationer Barnet tenderar att hantera konflikter antingen med våld eller med passivitet 2

3 Föräldrars missbruk barn i familjer där en eller båda föräldrarna missbrukar alkohol eller andra droger (Satellitkonferens 2007) ~ 10 % av dessa kända av Socialtjänsten Forts. Föräldrars missbruk Alkoholistfamiljens vardag Omsorgssvikt Hög stressnivå a. rollomkastning b. explosivitet c. oförutsägbarhet Kontaktlöshet, isolering Flykt Förnekande Psykiska symtom Barnmisshandel Anmälda misshandelsbrott mot barn 0 17 år a. Första halvåret 2009 anmäldes sammantaget cirka 9580 misshandelsbrott mot barn i åldern 0 17 år. b. Barn i åldern 0 6 år ökade till 1090 anmälda brott. c. Barn i åldern 7 14 år var 4530, en ökning. d. Misshandelsbrotten mot barn i åldern 7 14 år anmäls i hög grad av skolan. Reaktion på misshandel Ospecifikt I allvarliga fall PTSD (Post Traumatic Stress Disorder) Definition: Allvarlig händelse som gett intensiv rädsla, hjälplöshet, skräck Huvudsymtom: Återupplevande (flash-back, mardrömmar) Psykisk avskärmning, undvikande Förhöjd spänningsnivå, vaksamhet, instabilitet, koncentrationsproblem Sexuella övergrepp Första halvåret 2009 anmäldes totalt cirka 1460 våldtäkter mot barn i åldern 0 17 år. I 20 % av dessa våldtäkter var offren pojkar. 3

4 Sexuella övergrepp Sexuella övergrepp Enligt offerundersökning ~ 10 % av kvinnorna (varav 30 % far ) ~ 10 % av kvinnorna har anmält brottet/förövaren Enligt polisanmälan ungefär 1%o av kvinnorna utsatta Martens 1991 Övergreppsindikatorer hos skolbarn och ungdomar vid sexuella övergrepp Internaliserande Sömnsvårigheter, mardrömmar Ångestattacker Depressioner Mutism Fobier Ängslan Suicidförsök Externaliserande Sexuellt utagerande Rymningar Skolk Skolsvårigheter Missbruk Somatiserande Konversionssymtom Psykosomatiska symtom Samtala med barn Åldersspecifikt Allmänt Kommunikation i skolåldern Konkret tänkande Sociocentrisk Logisk Talar som en vuxen Kroppslig medvetenhet Rättvisa och regler Kontrakt Tala i enrum Återberätta Ärlighet Gensvar på tankar Lojalitet med föräldrar Kommunikation tonår åk 7-13 år/tidig adolescens Reaktion mot föräldrar med stark ambivalens Allt och alla omprövas Osäkerhet och självhävdelse Aggression nära ytan 4

5 Forts. Kommunikation tonår Högadolescens sen adolescens 16-18år Existentiella frågor Frigörelse från föräldrar sorg, ensamhet Depression nära ytan Beroende av gruppen (konformism, konservatism, intolerans) Samtal med unga sköra människor Respektera ungdomar och ungdomars känslor Lyssna även om det verkar vara en bagatellartad fråga Säg aldrig jag vet hur du känner eller jag förstår Tala inte ungdomars språk Ha tålamod och var ärlig Klargör dina gränser Dra dig inte för att ställa frågor. Barn och ungdomar som mår dåligt känner lättnad över att någon tar deras ångest på allvar Ur Låt himlen vänta (Sensus/SPES) Allmänt Ostörd samtalsmiljö Öppna frågor Lyssna aktivt Stå ut med tystnad Stöd Observera kroppsspråk Fördjupa/konkretisera Tolka inte Bekräfta Om du hjälper den unga att öppna upp känslomässigt var beredd att ta hand om reaktionen Sammanfatta Det finns hjälp Avsluta vad händer nu? Exempel på frågor Vad menar du med det? Vad betyder det för dig? Menar du att? Ge mig ett konkret exempel. Kolla vad kvantitetsord, som aldrig och alltid står för. Exempelvis, hur rädd? 5 %, 10 %, 100 % Kan det vara på annat sätt? Vad får det för konsekvenser? Hjälp den unge att beskriva problemet. Håll dig själv tillbaka till dess han/hon själv hittat sin formulering. Tolka inte utan fråga. Hänvisa vidare Kom ihåg att din roll är att vara en stöttande samtalspartner, inte terapeut. Var uppmärksam på när den unge behöver ett kvalificerat, professionellt stöd och se då till att han eller hon får detta. Ur Låt himlen vänta (Sensus/SPES) Att närma sig känsliga områden Utgå från kända, generella förhållanden: Ibland upplever unga Jag vet att det händer En del barn får vara med om Som barn kan man vara orolig 5

6 Kom ihåg I en utsatt livssituation kan det vara svårt att berätta uppföljande samtal?! Fragmentarisk eller motsägelsefull berättelse kan tala för stor utsatthet Mycket traumatiska erfarenheter kan vara bortträngda p.g.a. hög ångest, skuld, skam, rädsla för konsekvenser Våga fråga Orka lyssna Tro på barnet Skola 10 hälsofrämjande insatser Det finns ett stort antal insatser som är lämpade för skolan och som främjar både hälsa och lärande. En preliminär lista över de mest lovande insatserna innefattar följande 10 åtgärder: 1. Program för socialt och emotionellt lärande 2. Prevention av mobbning 3. Förebyggande program som baseras på kognitiv psykologi 4. Föräldrastöd 5. Program som förebygger aggression och våld 6. Program som bygger på principer för classroom management 7. Fritidsverksamhet i skolan 8. Åtgärder som reducerar buller 9. Policy för hälsofrågor 10. Återföring av lokala hälsodata från skolhälsovården till skolan som helhet Sven Bremberg Statens folkhälsoinstitut, Swedish National Institute of Public Health 6