VAD GÖR JAG. Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP

Transkript

1 VAD GÖR JAG Om jag tror att ett BARN blivit MISSHANDLAT eller UTSATT FÖR SEXUELLA ÖVERGREPP Barnahus i Dalarna kring barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn 1(5) mars 2011

2 De flesta av oss har en tendens att blunda för eller bortförklara tecken hos barn på att de blivit sexuellt utnyttjade eller fysiskt/ psykiskt misshandlade. Detta är en mycket förståelig reaktion inför något som oroar oss starkt. Även om vi blir medvetna om de tecken vi ser eller hör, kan vi bli handfallna när vi står mitt i situationen. ATT VARA FÖRBEREDD Ju mer vi vet i förväg hur vi ska bete oss då ett barn utnyttjats eller behandlats på ett skadligt sätt, desto säkrare och lugnare kan vi agera. Det är bra att ha skaffat sig kunskap och att ha diskuterat igenom känslor och reaktioner inför fysisk/ psykisk barnmisshandel eller sexuellt utnyttjande av barn. Barns rätt till skydd Med barn avses pojkar och flickor under 18 år. Barn har rätt till omvårdnad och skydd mot misshandel och sexuella övergrepp. Detta finns inskrivet i flera lagar och konventioner. DEFINITION Barnmisshandel Innebär att någon person behandlar ett barn så att det skadas eller hindras i sin utveckling. Fysisk misshandel Fysiskt våld; Att t ex slå, sparka, bränna, aga och skaka barnet. Vanvård; Att inte ge barnet den omvårdnad det behöver såsom mat, kläder, sömn, värme och skydd. Psykisk misshandel Passivt; Att inte ge barnet ömhet, uppmärksamhet, uppmuntran och stimulans. Aktivt; Att nedvärdera, håna, skrämma, hota, stänga in och känslomässigt avvisa barnet med mera. Sexuella övergrepp Alla handlingar med sexuell innebörd där en vuxen, ungdom eller ett barn utnyttjar ett barn. Det innebär att övergrepp kan innefatta allt från sexuellt betonade smekningar, blottning till att barn tvingas se pornografisk film och till orala, anala och vaginala samlag. Dessutom innefattar definitionen barn/ungdomar som själva utnyttjar andra barn. De flesta definitioner både internationellt och i Sverige understryker barnets beroendeställning, att handlingen kränker barnets integritet, att det är en handling som barnet inte kan förstå, inte är moget för och inte kan ge informerat samtycke till, samt att handlingen utgår från den vuxnes/ett äldre barns behov. 2(5) mars 2011

3 TECKEN SOM KAN TYDA PÅ ATT ETT BARN BLIVIT SEXUELLT UTNYTTJAT ELLER FYSISKT/ PSYKISKT MISSHANDLAT Observera att en del av de nedanstående tecknen är mera ospecifika och kan tyda på andra svårigheter, medan vissa tecken mer specifikt pekar mot sexuella övergrepp och misshandel. Du måste se till barnets situation i stort samt till kombinationen av olika tecken och symtom för att kunna göra en bra bedömning. Spädbarn: Andningssvårigheter, slöhet. Tänk på att lätta eller kraftiga skakningar av ett spädbarn kan orsaka allvarliga hjärnskador. Förskolebarn: Rastlöshet, passivitet, tillbakagång i utvecklingen, aggressivitet. Beredskap och rädsla för slag. Ångest, mardrömmar, magont, svårigheter att kissa. Börjar kissa eller bajsa på sig. Onormalt onanerande, onormalt sexuellt intresse, sexuellt betonade teckningar, antydningar i ord eller lek. Rodnade könsorgan, sveda, flytningar, blödningar, rodnad/förstorad analöppning, blåmärken, strykrädsla. Yngre skolbarn: Samma som ovanstående och/eller sexuella handlingar, övergrepp mot andra barn. Rymningar hemifrån. Skolsvårigheter, psykosomatiska symtom, självmordsförsök. Skolbarn i tonåren: Samma som ovanstående och/eller missbruk, gränslös sexualitet, tidig graviditet, sexfientlighet, självdestruktivitet. NÄR MAN BÖRJAR OROA SIG Kanske har Du redan sett vissa tecken hos flickan/pojken och fått en svag misstanke om övergrepp eller misshandel. Prata med Din arbetsledare! Om Du behöver tala med någon annan så vänd Dig i första hand till Barnahus i Dalarna, som är länsövergripande. Detta utan att Du nämner barnets namn. Du kan även vända Dig till socialtjänsten i Din kommun eller till någon i länsgruppen. Vi kan hjälpa dig att reda ut vad du sett och hur du ska gå vidare. HUR MAN UNDERLÄTTAR FÖR ETT BARN ATT BERÄTTA Om ett barns beteende, symtom, teckningar eller uttalanden tyder på övergrepp eller misshandel, var lugn och inge förtroende ett barn har lättare att berätta om det ser att den vuxne kan ta emot berättelsen. Barnet måste få känna att den vuxne tror på det som han/hon berättar. Flickan/pojken bör få höra att vuxna inte får göra så. Den ena situationen är inte den andra lik och barn i olika åldrar behandlas naturligtvis olika. Barnet kan behöva höra att man vet hur svårt det är att tala om det som skett men även hur svårt det är att bära på hemligheter ensam. Det finns bra och dåliga hemligheter. Bra hemligheter blir man glad av, dåliga hemligheter mår man dåligt av. Dåliga hemligheter mår man bättre av att berätta det för någon, även om man lovat att inte berätta eller tycker det känns pinsamt. Du som tar emot barnets berättelse, lyssna! Tänk på att undvika ledande frågor. Direkt efter samtalet är det viktigt att dokumentera vad barnet har sagt och svarat och vad man själv sagt och frågat. ORD FÖR ORD! Informationen kan bli viktig stödbevisning vid en rättegång där ord ofta står mot ord. Om flickan/pojken är mycket liten eller något naturligt tillfälle att tala med henne/honom inte uppkommer kan Du gå vidare enligt nedan. Samma gäller om Du själv inte kan hantera situationen på ett, för barnet, bra sätt. VAD MAN GÖR OM MAN HAR EN MISSTANKE ELLER OM ETT BARN BERÄTTAT Den som ett barn anförtrott sig åt eller den som själv fått misstankar måste se till att barnet får skydd och hjälp. 3(5) mars 2011

4 Hur? Enligt socialtjänstlagen har alla som i sin yrkesverksamhet kommer i kontakt med barn vilka kan misstänkas vara utsatta för sexuella övergrepp, misshandel eller på annat sätt far illa, skyldighet att anmäla detta. Samma skyldighet har även andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten, liksom enskilda verksamheter. Anmälan ska göras till socialnämnden. Observera att blotta misstankar medför skyldighet att anmäla! Även om anmälan gjorts tag kontakt igen om det framkommer något nytt! Om misstanke finns att någon av föräldrarna utnyttjat eller misshandlat barnet är det en grannlaga uppgift att avgöra hur och när föräldrarna ska informeras. Denna bedömning ska göras av socialtjänsten. VAD SOM HÄNDER EFTER ANMÄLAN I vårt län finns Barnahus i Dalarna. En verksamhet där berörda myndigheter samverkar för att hjälpa barn och ungdomar som utsatts för vålds-, fridsbrott och sexuella övergrepp. De samverkande myndigheterna är socialtjänst, polis, åklagare, barn- och ungdomspsykiatrin och barn- och ungdomsmedicin. Dessa myndigheter kan aktualisera ärendet till Barnahus. Samordnaren på Barnahus sammankallar till samråd för att planera och samordna de olika myndigheternas insatser: Viktiga grundläggande principer: att barnet skyddas från fortsatta eventuella övergrepp. att det utreds om ett brott blivit begånget och att brottet beivras. att barnet, dess föräldrar och syskon och den misstänkte får hjälp i krisen För barnets skydd svarar socialtjänsten. Polis och åklagare sköter den juridiska processen. Socialtjänstens åliggande att skydda barnet och ge stöd kvarstår även om brottsundersökningen läggs ned. Barn- och ungdomspsykiatriska mottagningen kan ge, om så behövs, akut krishjälp och sedan långvarig behandling av barnet och dess familj. Den misstänkte kan få hjälp i sin kris av vuxenpsykiatrin. HUR MAN BEMÖTER FÖRÄLDRARNA EFTER ANMÄLAN Det är viktigt att föräldrarna och barnet inte omedelbart underrättas om anmälan. Rådgör med socialtjänsten! Föräldrarna kan vända sig mot anmälaren som kanske ändå tvingas samarbeta med dem kring barnet, exempelvis daghemspersonal. Man får då hålla fast vid sin inställning att man anmält av omtanke om pojken/flickan och inte för att skada föräldrarna samt i enlighet med socialtjänstlagen. FÖR ANMÄLAREN EFTER ANMÄLAN Anmälaren kan oftast inte få upplysningar om vad som sker i ärendet på grund av sekretess. I den här svåra situationen är det ändå viktigt att anmälaren får feedback och stöd. Barnahus i Dalarna kan till viss del stå för detta men i första hand är det Din arbetsledare som ansvarar för detta. 4(5) mars 2011

5 LÄNSGRUPPEN KAN DU KONTAKTA FÖR ATT diskutera hur du skall agera, ha tips om litteratur, lämna förslag på studiedagar, behov av allmän information I Länsgruppen ingår representanter från - Barn- och ungdomspsykiatrin - Barn- och ungdomsmedicinska kliniken - Barnahus i Dalarna - Länsstyrelsen - Polisen - Socialtjänsten - Åklagarmyndigheten Du kan kontakta Barnahus i Dalarna, telefon för att resonera i enskilda ärenden eller generellt. Du kan också vända Dig till Socialtjänsten i barnets hemkommun. Avesta Gagnef Ludvika Orsa Säter Borlänge Hedemora Malung Rättvik Vansbro Falun Leksand Mora Smedjebacken Älvdalen Kontaktperson vid Länsstyrelsen, Kerstin Bergman, POLISMYNDIGHETEN DALARNA 5(5) mars 2011