Förord. Perarne Petersson. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2. Samverkanssrutin slutvers 02.

Transkript

1 Samverkansrutiner Kring barn som utsatts för övergrepp eller misshandel ISSN , meddelande 2002:20 Text: Perarne Petersson Tryckt i 100 ex av Länsstyrelsens repro Utgiven av: Fullständig rapport med omslag kan beställas hos Länsstyrelsen, I&P, Förvaltningsenheten, Växjö Telefon: E-post: eva.lindh@g.lst.se

2 Förord Länsgruppen för frågor rörande barnmisshandel och sexuella övergrepp mot barn har som en av sina uppgifter att ta fram rutiner för samverkan mellan de olika myndigheter som kan involveras när barn har utsatts för övergrepp. De rutiner som presenteras här ersätter samverkansrutinerna från Den senaste revideringen har främst gjorts med anledning av förändringarna i socialtjänstlagen och innehåller i övrigt inga stora förändringar innehållsmässigt. Före publiceringen har den reviderade versionen kontrollerats av deltagarna i länsgruppen. Länsgruppen är sedan maj 2002 en permanent arbetsgrupp inom Livsstil Kronoberg. Följande personer ingår i länsgruppen. Elisabeth Risedal, socialtjänsten, Anna-Karin von Schoultz, Åklagarkammaren, Bernt-Åke Solverius, Polismyndigheten, Marianne Künstlicher, Barn- och ungdomspsykiatrin, Kerstin Abelsson-Storby, Barn- och ungdomskliniken, Anne Nygaard, Kvinnokliniken, Carina Sjöström, vuxenpsykiatrin, Kulla Persson Kraft, Kommunförbundet Kronoberg samt Perarne Petersson, Länsstyrelsen (sammankallande). Perarne Petersson LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 2

3 Innehållsförteckning Förord 2 Innehållsförteckning 3 Allmän del 4 Grundprinciper 4 Anmälningsskyldighet 4 Anmälan 5 Sekretessbestämmelser 5 Polisanmälan 6 Socialtjänstens ansvar 6 Handläggning av ärenden som gäller barnmisshandel och sexuella övergrepp 7 Definitioner 7 Åtgärder när anmälan kommer till socialnämnden 7 Inledande samråd 8 Förundersökning - utredning 10 Om åklagaren beslutar att inleda förundersökning 10 Socialnämndens uppgifter 11 Fortlöpande samråd 11 Stöd och behandling 11 Återkoppling 11 LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 3

4 Allmän del Följande riktlinjer för samverkan har godkänts av Länssamrådsgruppen med representanter från socialtjänsten i Kronobergs län, Polismyndigheten, Åklagarkammaren i Växjö, Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken, Växjö, Barn- och ungdomskliniken och Kvinnokliniken vid Växjö lasarett, länets vuxenpsykiatri, Kommunförbundet Kronoberg samt Länsstyrelsen. Grundprinciper Följande grundprinciper, som utgår ifrån FN:s konvention om barnets rättigheter och socialtjänstlagen gäller vid handläggning av ärenden som rör misshandel av barn och sexuella övergrepp mot barn hos de myndigheter som uppräknas ovan. Barnet skall skyddas från övergrepp, från påtryckningar och repressalier skonas från att känna myndigheternas agerande som en bestraffning tillgodoses rättsskydd av ansvariga myndigheter Myndigheterna skall samordna sina åtgärder i inledningsskedet och fortlöpande så att respektive myndighet inte hindrar eller försvårar varandras utredningar medverka till att respektive myndighets utredning blir så snabb och skonsam som möjligt för alla i familjen bereda barnet och dess familj vård och behandling för fysiska och psykiska skador och följdverkningar. En gemensam uppgift är att stoppa fortsatta övergrepp och fortsatt misshandel. Anmälningsskyldighet Anmälningsskyldigheten regleras av71 14 kap. 1 socialtjänstlagen Var och en som får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd bör anmäla detta till nämnden. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 4

5 Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom samt andra myndigheter inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten är skyldiga att genast till socialnämnden anmäla om de i sin verksamhet får kännedom om något som kan innebära att socialnämnden behöver ingripa till en underårigs skydd. Detta gäller även dem som är anställda hos sådana myndigheter. Sådan anmälningsskyldighet gäller också dem som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet som berör barn och ungdom eller annan yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område. För familjerådgivning gäller i stället vad som sägs i tredje stycket. De som är verksamma inom familjerådgivning är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om att en underårig utnyttjas sexuellt eller misshandlas i hemmet. Myndigheter, befattningshavare och yrkesverksamma som anges i andra stycket är skyldiga att lämna socialnämnden alla uppgifter som kan vara av betydelse för utredning av en underårigs behov av skydd. Polislagen 3: Polisen skall samarbeta med åklagarmyndigheterna. Samarbete skall också äga rum med andra myndigheter och organisationer vilkas verksamhet berör polisverksamheten. Särskilt åligger det därvid polisen att fortlöpande samarbeta med myndigheterna inom socialtjänsten och snarast underrätta dessa om förhållanden som bör föranleda någon åtgärd av dem. Andra myndigheter skall ge polisen stöd i dess arbete. Anmälan Varje fall av misstänkt misshandel och/eller övergrepp skall anmälas till socialnämnden. Även uppgifter som är svårbedömda eller obestyrkta skall anmälas. Det ankommer på socialnämnden att undersöka vilken grund som kan finnas för uppgifterna i anmälan och att utreda behovet av insatser eller åtgärder. En anmälan, även en anonym sådan, skall alltid föranleda en bedömning om en utredning enligt 11 kap socialtjänstlagen ska inledas. Om polisanmälan sker, inleds som regel en förundersökning av polis- och åklagarmyndigheten. När det finns någon misstänkt för brottet, övertas alltid förundersökningen av åklagare. Sekretessbestämmelser För myndigheter gäller allmänt att sekretess inte hindrar att en uppgift lämnas ut om det är nödvändigt för att den utlämnande myndigheten skall kunna fullgöra sin verksamhet. (1 kap 5 SekrL) LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 5

6 Sekretess hindrar inte heller att uppgift lämnas till annan myndighet om uppgiftsskyldigheten följer av lag eller förordning. (14 kap 1 SekrL) Av 14 kap 2 4:e och 5:e st. SekrL framgår vidare att hälso- och sjukvården och socialtjänsten trots den sekretess som följer av 7 kap 1 och 4 kan lämna uppgifter till polis och åklagare rörande misstanke om brott mot person som inte fyllt 18 år. (t.ex. misshandel, olaga hot, olaga frihetsberövande, olaga tvång, sexuella övergrepp) Av samma lagrum 7:e stycket framgår att sekretess enligt 7 kap. 1 och 4 inte hindrar att uppgift om enskild som inte fyllt 18 år eller närstående till denne lämnas från myndighet inom hälso- och sjukvården och socialtjänsten till annan sådan myndighet, om det behövs för att den enskilde ska få nödvändig vård, behandling eller annat stöd. Polisanmälan Som framgår av ovanstående utgör inte sekretesslagen något hinder mot att polisanmälan görs vid misstanke om brott mot barn. Vid misstanke om misshandel/sexuella övergrepp bör det vara huvudregel att göra polisanmälan. Socialtjänstens ansvar Socialtjänsten har i dessa ärenden till skillnad från hälso- och sjukvården och polis- och åklagarmyndighet ansvar för hela familjen. Detta ansvar innebär en skyldighet att skyndsamt inleda utredning enligt kap. 1 socialtjänstlagen. Vid genomförande av sådan utredning gäller reglerna i 11 kap. 2 socialtjänstlagen. Socialnämnden har, vilket följer av 3 2 kap. 2 socialtjänstlagen, ett det yttersta ansvaret för att barnet och dess familj erhåller stöd, vård och behandling. I 12 5 kap. 1 socialtjänstlagen betonas vidare socialnämndens ansvar när det gäller barn och ungdom och av 5 kap. 11 socialtjänstlagen framgår det ansvar socialnämnden har för stöd och hjälp till den som utsatts för brott och dennes anhöriga. Socialnämnden är den instans som ska samordna och se till att samverkan med andra myndigheter kommer till stånd, vilket betyder ansvar för att den lokala samrådsgruppen sammankallas (9 3 kap. 5 SoL). LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 6

7 Handläggning av ärenden som gäller barnmisshandel och sexuella övergrepp Definitioner Med misshandel avses enligt 3 kap 5 Brottsbalken att tillfoga annan person kroppsskada, sjukdom eller smärta eller försätta honom eller henne i vanmakt eller något annat sådant tillstånd. Brottsbalkens definitioner av sexualbrott framgår av Brottsbalken 6 kapitel. Våldtäkt (1 ) respektive sexuellt tvång (2 ) gäller alla åldrar, sexuellt utnyttjande av underårig (4 ) och sexuellt ofredande (7 ) avser barn. En bred definition av begreppet sexuella övergrepp finns i Socialstyrelsens nu upphävda allmänna råd (1991:3) Sexuella övergrepp mot barn. Begreppet sexuella övergrepp mot barn innefattar alla former av sexuella handlingar påtvingade ett barn av en vuxen person. Åtgärder när anmälan kommer till socialnämnden Den handläggare vid socialnämnden som tagit emot anmälan/uppgifter ska omedelbart samråda med överordnad om anmälans innehåll och om handlingslinjer i ärendet. Socialtjänsten måste i detta skede: (Observera att vissa uppgifter kan behöva samplaneras inom samrådsgruppen! Se nedan.) ta ställning till om utredning enligt 11 kap socialtjänstlagen ska inledas. Detta ska normalt ske utan dröjsmål. I händelse att anmälan gäller sexuella övergrepp kan det finnas anledning att avvakta samrådsgruppens bedömning. ta ställning till om den lokala samrådsgruppen ska ssammankallas. Inför samrådsgruppens möte ska alla uppgifter avidentifieras. ta ställning till om polisanmälan ska göras. ta ställning till om hembesök behöver göras. Anmälans karaktär avgör om besöket ska meddelas i förväg eller inte. Vid besöket ska korrekt information lämnas om orsaken till besöket. Uppkomsten av eventuella skador ska diskuteras med föräldrarna. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 7

8 bedöma behovet av läkarundersökning. Om skador misstänks på barnet är det viktigt att barnet skyndsamt kan läkarundersökas. Detta bör ske på barnklinik. Samråd alltid med läkare på barnkliniken om lämplig tidpunkt för undersökning. Vid misstanke om sexuella övergrepp kan läkarundersökning ofta vänta till efter polisförhör. Muntlig begäran om läkarundersökning ska alltid kompletteras med en skriftlig begäran. Av denna ska framgå så mycket om bakgrunden till begäran, att läkaren får en så klar bild av situationen och om misstankarna att adekvat undersökning av barnet kan göras. Läkarundersökning ska i första hand ske i samråd med den unge och hans vårdnadshavare. Motsätter sig vårdnadshavarna/den unge läkarundersökning kan socialnämnden under vissa förutsättningar besluta härom enligt 32 LVU (lag med särskilda bestämmelser om vård av unga) Se vidare i Allmänna råd SOSFS 1997:15 om tillämpningen av LVU, s 38 ff. Misstanke om barnmisshandel kan vara anledning till inläggning på barnkliniken. Läkarens undersökning ska göras på sådant sätt att rättsintyg kan lämnas om polis/åklagare senare kommer att begära detta. För socialtjänstens utredning är det av betydelse att läkarens utlåtande inte inskränks till att omfatta enbart beskrivning av skador och medicinska fynd. Det bör också innehålla uppgifter om de observationer som gjorts t.ex. om barnet varit inlagt och en bedömning av dessa. ta ställning till behovet av barnpsykiatrisk utredning. Speciellt när det gäller de mindre barnen är oftast en barnpsykiatrisk medverkan nödvändig för att klargöra vad barnet utsatts för och för att bedöma behovet av framtida insatser för barnet och familjen. Ett barnpsykiatriskt utlåtande bör ingå i den sociala utredningen. En sådan utredning kan också åberopas av åklagaren i samband med en eventuell rättegång, om barnet själv inte kan närvara. bedöma behov av begränsningar i umgängesrätten. Barn som lagts in på sjukhus eller placerats har rätt att få besök av sina föräldrar/vårdnadshavare. En förutsättning för att socialnämnden ska kunna begränsa umgänget mot vårdnadshavarens vilja är att barnet är omhändertaget med stöd av LVU. Beslut om begränsningar i umgänget fattas enligt 14 LVU. Inledande samråd Socialnämnden ansvarar för att den lokala samrådsgruppen sammankallas. Samrådet är inte att betrakta som en polisanmälan. Uppgifter om berört barn och berörd familj ska vara avidentifierade såvida inte socialnämnden redan gjort polisanmälan. Initiativ till samrådsgrupp bör tas när anmälan inkommit och även om det är tveksamt om polisanmälan kommer att göras. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 8

9 Vid samrådet ska utredningsarbetet planläggas så att inblandade parter vet vem som gör vad och i vilken ordning. Vid samrådet bör följande närvara: handläggande socialsekreterare samt kontaktperson från berörd kommun, polis och åklagare, ansvarig kontaktperson från BUP och eventuellt representant från barnoch ungdomskliniken. Kontakta läkare vid barn- och ungdomskliniken inför samrådsgrupp. Representant från anmälande myndighet kan också närvara. Det inledande samrådet bör ske genom personligt sammanträffande mellan de berörda. Alla inblandade myndigheter ska behandla en begäran om samrådsgrupp med högsta prioritet! LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 9

10 Åtgärder att diskutera och samplanera i den lokala samrådsgruppen (beslutsfattare inom parentes) 1. Eventuell polisanmälan (socialtjänsten) 2. Eventuella insatser enligt 6 LVU och eventuella begränsningar i umgängesrätten enligt 14 LVU (socialtjänsten) 3. Särskild företrädare för barnet (åklagare, tingsrätt) 4. Eventuell placering av barnet utanför hemmet (socialtjänsten) 5. Behov av kompletterande läkarundersökning av barnet, rättsintyg (åklagare, polis, socialtjänsten, läkare) 6. Eventuell barnpsykiatrisk utredning (BUP, åklagare, polis, socialtjänsten, läkare) 7. Eventuella förhör med barnet (åklagare, polis) 8. Eventuella förhör med föräldrarna (åklagare, polis) 9. Eventuella förhör med person som i inledningsskedet kan ha viktiga uppgifter att lämna (åklagare, polis) 10. Eventuell personella tvångsmedel mot misstänkt, såsom hämtning till förhör och anhållanden (åklagare, polis) 11. Eventuell husrannsakan och teknisk undersökning (åklagare, polis) Förundersökning - utredning Om uppgifterna i anmälan är alltför vaga eller om händelsen är preskriberad kan åklagaren bedöma att det inte finns skäl att inleda förundersökning. Oavsett åklagarens beslut kvarstår socialnämndens utredningsskyldighet enligt kap. 1 socialtjänstlagen. Om det under den fortsatta sociala utredningen kommer fram nya uppgifter som förstärker misstanken om misshandel eller övergrepp ska ny samrådsgrupp sammankallas. Om åklagaren beslutar att inleda förundersökning Det är viktigt att socialtjänstens, polisens, åklagarens och sjukvårdens åtgärder samordnas så att myndigheterna inte hindrar eller försvårar varandras utredning. Det är dessutom nödvändigt att olika myndigheter samarbetar så att utredningen om barnet och familjen i övrigt blir så effektiv, snabb och skonsam som möjligt. Detta oavsett om misshandeln/övergreppet har skett, fortlöpande sker eller det endast finns misstankar. Tingsrätten beslutar på ansökan från åklagaren om särskild företrädare för barnet. Lag (1997:997) om särskild företrädare för barn. LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 10

11 Socialnämndens uppgifter Det är socialnämndens ansvar att utifrån gällande lagstiftning bedöma hur man bäst garanterar barnets behov av skydd. Fortlöpande samråd Det kan i förväg vara svårt att förutse alla händelser och problem som kan uppstå i samband med en utredning om barnmisshandel/övergrepp. Det är därför viktigt att det skapas ett förtroendefullt samarbete mellan olika handläggare och myndigheter. Vidtagna åtgärder kan behöva stämmas av och eventuella nya handlingsvägar samordnas. Uppkommer svårlösta problem under utredningens gång kan nytt sammanträffande mellan berörda myndigheter behövas. Stöd och behandling Alla inblandade familjemedlemmar befinner sig under utredningens gång i kris. Socialnämnden har ansvar för att alla - barnet, föräldrarna och eventuella syskon erbjuds stöd och hjälp. Barnpsykiatrin kan initialt medverka i utredningen av det misstänkta övergreppet och barnets situation. Barnpsykiatrin kan också utgöra en viktig resurs i den krisbearbetning som hela den inblandade familjen kan behöva hjälp med. I krisbearbetningen bör också vuxenpsykiatrins medverkan övervägas. Återkoppling Efter det att utredningar slutförts och beslut fattats är det angeläget att inblandade befattningshavare gör en utvärdering för att tillvarata positiva och negativa erfarenheter av handläggningen och samarbetet. Det är också önskvärt att alla inblandade, så långt sekretessen tillåter det, får kännedom om hur ärendet slutfördes. Socialtjänsten ansvarar för att sådan återkoppling kommer till stånd. --- LÄNSSTYRELSEN I KRONOBERGS LÄN augusti 2002 Samverkansrutiner, övergrepp mot barn Sid. 11