MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

Transkript

1 MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun

2 Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen inom skolväsendet syftar till att barn och elever ska inhämta och utveckla kunskaper och värden. Den skall främja alla barn och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära. I utbildning skall hänsyn tas till barns och elevers olika behov. Barn och elever skall ges stöd och stimulans så att de utvecklas så långt som möjligt. En strävan skall vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Skollagen 2 kapitlet, 25 paragrafen Elevhälsan skall främst vara förebyggande och hälsofrämjande. Elevernas utveckling mot utbildningens mål skall stödjas.

3 Definitioner Nedstämdhet Alla barn och ungdomar känner sig emellanåt ledsna och uppgivna, men depressiv nedstämdhet skiljer sig klart från normala svängningar i känsloläget. Det finns två grundläggande typer av sjuklig depression; egentlig depression och den mildare kroniska varianten dystymi. Barn har svårt att uttrycka depressiva symptom som istället kommer till uttryck genom diffusa kroppsliga besvär som till exempel huvudvärk eller magont. Oro, ängslan och allmän klängighet gentemot föräldrarna är andra vanliga uttryck för nedstämdhet hos barn. En del verkar inte deprimerade utan snarast irriterade med humörsutbrott vid minsta motgång. Ångest/oro Rädsla och ångest är naturliga reaktioner vid existensiella hot och utmaningar. Människan reagerar med rädsla och ångest bland annat vid hot mot gruppen samt hot att uteslutas ur eller avvika från gruppen. Svårigheter uppstår när rädsla och ångest börjar begränsa och påverka elevens vardagliga psykosociala fungerande. Det är viktigt att skolan är uppmärksam på elever som har svårt att komma tillbaka till skolan efter sjukdom och/eller ledighet. Detta är ofta symptom på ångesttillstånd.

4 Arbetsgång 1. Upptäckt 1. Rådfråga Elevhälsan Bedömning Råd - stöd 2. Bedömning/ utredning elevhälsa Psykolog, kurator skolsköterska 3. Remiss till BUP 3.1 Bedömning BUP. Remissvar Återkoppling till skolan om bedömning och ev insats Förebyggande arbete Riktade insatser

5 1. Skolans förebyggande och hälsofrämjande insatser - tidig upptäckt Oro och nedstämdhet kan upptäckas och åtgärdas via följande förebyggande insatser: hälsosamtal mentorssamtal utvecklingssamtal föräldramöten livskunskap anti-mobbning grupper förebyggande gruppverksamhet information på skolans och kommunens hemsida handledning och konsultation via elevhälsan Dessa sker i samverkan mellan skolans pedagogiska personal och elevhälsan. 2. Elevhälsans riktade insatser När ångest/depression börjar bli ett hinder för elevens lärande bör elevhälsans riktade insatser bli aktuella. Elev aktualiseras till elevhälsan via anmälan av till exempel skolpersonal, vårdnadshavare, elev eller rektor. 2.1 Nedstämdhet/depression För elever med lindriga depressiva besvär bör elevhälsan erbjuda stödintervention under kortare tid. Denna intervention bör ha ett psykopedagogiskt inslag och fokusera på elevens levnadsbetingelser, aktuella depressiva besvär, stressfaktorer, relationsproblem och negativa livshändelser. På så sätt ökar elevens förmåga att hantera sin livssituation. I interventionen ingår också att vid behov normalisera dygnsrytm och matintag. Elevhälsan gör initialt en bedömning och kan vid behov konsultera specialist (BUP). Om interventionen inte ger någon effekt eller om eleven blir sämre eller får andra psykiska symptom, bör en psykolog remittera eleven till BUP. BUP bör även stå för insatserna för barn upp till 13 år med depressiva besvär, oavsett svårighetsgrad.

6 2.2 Oro/ångest För elever med lindring oro bör elevhälsan erbjuda stödintervention under kortare tid. Ångest är i sig ofarlig och övergående. För människor med uttalad ångestproblematik kan dock oro, rädsla och ångest bli ett omfattande handikapp som i hög grad styr livsföringen. Flertalet ångestsyndrom är också förenade med ökad självmordsrisk. Ångestproblematik visar sig inte sällan via andra symptom såsom nedstämdhet, utagerande beteende, självskadande, missbruk eller psykosomatiska symptom såsom huvudvärk eller magont. Elevhälsan gör initialt en bedömning av oro/ångest, och kan vid behov konsultera specialist (BUP). I elevhälsans intervention ingår bland annat psykoedukation kring ångest och dess uppkomst, samt redskap för att lära sig att hantera olika situationer där ångest uppkommer. Om interventionen inte ger någon effekt eller om eleven blir sämre eller får andra psykiska symptom, bör en psykolog remittera eleven till BUP. 2.4 Stöd av elevhälsan Parallellt med den individuella elevinterventionen rekommenderas handledning och stöd av elevhälsan till personal och föräldrar. Detta stöd kan innefatta till exempel psykoedukation om ångest, råd och stöd i konkreta situationer där ångest uppstår samt litteraturtips. 3. Remiss Remiss till BUP (eller annan vårdgivare) skickas av skolans psykolog. En remiss till BUP sker alltid i samråd med vårdnadshavare. 3.1 Återkoppling För att följa upp elevens fortsatta psykiska mående är det ytterst viktigt att BUP ger återkoppling till remittent, med rekommendationer och fortsatt samverkan kring eleven.

7

8