Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
|
|
- Britt Åberg
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
2 För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli?
3 Utmaning Den psykiska ohälsan bland unga tjejer, med bland annat psykosomatiska symptom, är alarmerande hög (Folkhälsomyndigheten 2016) Psykosomatiska symptom - Stress - oro - ont i magen - nedstämdhet - ont i huvudet - ont i nacke/rygg - trötthet/sömnbesvär - ensamhet
4 Anna 13 år Koncentrationssvårigheter Låg självkänsla Ont i magen Huvudvärk Söker elevhälsan regelbundet för huvudvärk, magont Anna 15 år Högpresterande Stress Oro/ångest Svårt att sova Kommer till Barn och ungdomshälsan pga. av oro-/ångestproblematik
5 Folkhälsoenkät Ung Jönköpings län Tjejer upplevde dubbelt så mycket psykosomatiska problem som killarna i samma årskurs Andel som uppger psykosomatiska besvär, en gång i veckan eller oftare Jönköpings kommun År 8 högstadiet År 2 gymnasiet Psykosomatiska symptom Killar Tjejer Killar Tjejer Huvudvärk Ont i magen Nedstämd Nervös Stressad
6 VARFÖR INSATSEN DANSA UTAN KRAV! Psykisk ohälsa vid ung ålder - effekter på lång sikt: - svag skolprestation - social dysfunktion - försenat inträde på arbetsmarknaden - olika typer av missbruk - ökad risk för sjukskrivningar - ökad risk för självmord (Katon W et al. 2010, Mary S et al. 2004) Huvudvärk och magont kopplade till depression och psykisk sjukdom senare i livet
7 Rätt insats i rätt tid? Hälsofrämjande arbete, tidiga och förebyggande insatser kan medverka till att förebygga olika former av utanförskap och psykisk ohälsa NORMALITET NORMALITET 6 ÅR 16 ÅR 21 ÅR UTANFÖRSKAP TID
8 Dansa utan krav! i Jönköpings län En förebyggande, hälsofrämjande och behandlande insats för unga tjejer år Kravlös dans två gånger i veckan i åtta månader Bygger på forskningsstudie: Utvärderingen av interventionen visar ökad självskattad hälsa, självkänsla och ökad tillgång till sina personliga resurser (Duberg et al., 2013; Duberg et al., 2016). Målet är att unga tjejer med återkommande psykosomatiska symtom ska undvika att hamna i ett utanförskap
9
10 Insatser som erbjuds till barn och unga beroende på behov Dansa utan krav! 2 Tidiga individanpassade insatser Lågintensiva Relativt billiga A Normala livsförhållanden 1 Tidiga generella insatser Omfattar alla 3 Sena högintensiva insatser Relativt dyra B Tidigt utanförskap Relativt höga reparativa kostnader C Etablerat utanförskap Mycket stora långsiktiga kostnader
11 Kostnader för Dansa utan krav! Aktör Kostnad/per grupp Kommun kr Region Jönköpings län kr Studieförbundet Vuxenskolan kr Total summa kr
12 Investerings- eller kostnadsperspektiv?? kr i investeringskostnad
13 Framtida scenarion och kostnad vid utebliven insats (per individ och år) Psykosomatiska symtom, låg självkänsla, ev. skolmisslyckanden eller högpresterande med stressproblematik. Kontakt med elevhälsa, barn och ungdomshälsan, VC och eventuellt Barn och ungdoms psykiatrin. Sent inträde på arbetsmarknaden eller arbetslös. Svårt att klara studier alternativt högpresterande. Kontakt med VC, studenthälsa för stressrelaterad ohälsa och ökade psykosomatiska besvär. Arbetsmarknadsåtgärder. Helt/delvis arbetslös och/eller sjukskriven (p.g.a. av låg självkänsla, stressproblematik, ångest, depression, utbrändhet, självmedicinering) Kontakt med Vårdcentral och ev. psykvård. Arbetsmarknadsåtgärder. Helt/delvis arbetslös och/eller sjukskriven samt kortare eller längre perioder med psykisk ohälsa och kontakt med vården. Anna år Anna år Anna år Anna år kr kr kr kr
14 Anna 13 år mår dåligt?? Insats Ingen Insats Intäkt Kostnad Intäkt Kostnad Ökad arbetsförmåga Kostnader för insatsen Projektkostnaden utgår Minskad arbetsförmåga Minskade välfärdskostnader Tidsperspektiv? Insats effekt? Typ av effekter? Vilka aktörer? Ökade välfärdskostnader För vem lönar det sig? När?
15 Prognostiserade framtida effekter efter Dansa utan krav! Beräknat på en grupp på 12 unga tjejer I beräkningen prognostiseras att för tre av deltagarna har insatsen inte någon effekt dvs. är i behov av andra åtgärder Fyra tjejer klarar sig från utanförkap pga. av andra faktorer i deras omgivning Dansa utan krav! har en förebyggande effekt för fem av tolv deltagare, dvs. 42% räddas från utanförskap genom insatsen
16 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Nettovinst för kommunen 0-4 år efter insats om effekten är 42% Projektkostnad Utebliven insats Netto Ålder
17 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Nettovinst per aktör 0-4 år efter insats om effekten är 42% Övriga Landsting Kommun Arbetsförmedling Netto Ålder
18 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (4%) Nettovinst per aktör 0-28 år efter insats om effekten är 42% Produktionsvärde Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskassa Arbetsförmedling Netto Ålder
19 Har vi råd att låta bli? kr i investeringskostnad 28.4 miljoner kr för att låta bli!
20 Slutsatser Om Dansa utan krav! har en förebyggande effekt för fem av tolv deltagare (42%), blir nettovinsten blir c:a 28.4 Mkr, 28 år efter insatsen Om insatsen inte genomförs utgår vissligen projektkostnaden på kr på kort sikt Men risken för att istället behöva betala för utanförskapets framtida kostnader på längre sikt ökar betydligt
21 om vi skulle minska insatsens förebyggande effekt från 42% till endast 8,3% dvs. rädda en enda tjej av tolv, är nettovinsten c:a 5.7 Mkr på en 28-årsperiod För den nettovinsten, 5.7 Mkr, skulle vi kunna investera i 42 stycken ytterligare Dansa utan krav!- grupper med totalt 504 tjejer Lyckas insatsen rädda 42 % av dessa 504 tjejer, skonas 212 tjejer från ett liv i utanförskap Nettovinsten om vi räddar 212 tjejer är drygt 1.2 miljarder kr för samhället, lågt räknat!
22
Dansa utan krav! - intervention för unga tjejer med psykosomatiska symptom. - Fjärilseffekten-
Dansa utan krav! - intervention för unga tjejer med psykosomatiska symptom - Fjärilseffekten- Socioekonomisk rapport Författare: Paula Bergman, Ida-Klara Johansson, Atanas Petkovski Årtal: 2017 0 Författare:
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Sammanställning baserad på 49 besvarade enkäter från deltagare i Dansa utan krav! Jönköpings län. Utvärderingen besvarades anonymt.
Sammanställning baserad på 49 besvarade enkäter från deltagare i Dansa utan krav! Jönköpings län. Utvärderingen besvarades anonymt. Dansa utan krav! har pågått i Jönköpings län sedan våren 2014. Grupper
Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa
Fysisk aktivitet som insats vid psykisk ohälsa Anna Duberg anna.duberg@oru.se Med. Dr., Forskningshandledare, Universitetssjukvårdens Forskningscentrum, Region Örebro Län Institutionen för Hälsovetenskap
Välkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens
Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/1163 5 13 Information från länsstyrelsens 2018/1163 6 brottsförebyggande koordinator 14 Information från säkerhetssamordnare
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar
Skolrelaterad psykisk ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Fil. Dr. Sociologi, Linnéuniversitet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Presentationsstruktur 1. Kort bakgrund till
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa. ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun
MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa ORO/NEDSTÄMDHET HANDLINGSPLAN för skolor i Enköpings kommun Vad säger skollagen? Skollagen 1 kapitlet, 4 paragrafen Utbildningen
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland
Har hälsan blivit bättre? En analys av hälsoläget och dess utveckling i Östergötland Verksamhetsutveckling vård och hälsa, 2019 Rapporten - mål och innehåll Detta är den första folkhälsorapporten sedan
Dansar för hälsa och självförtroende
Dansar för hälsa och självförtroende Dans för Hälsa är en evidensbaserad intervention riktad till tonårsflickor med lätt psykisk ohälsa. I Örebro har verksamheten funnits i fem år och visar goda resultat.
Idéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Hälsoutskottets motion
Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
POSTADRESS FAKTURAADRESS TELEFON E-POSTADRESS PLUSGIRO
Tjänsteskrivelse 2013-04-29 KFN 2013.0046 Handläggare: Per Sjöberg Dansprojekt Sammanfattning Dansprojektet har rönt stor uppmärksamhet när projektet presenterades nyligen i Örebro. Projektets syfte är
Hälsoutskottets motion
Ungdomsparlamentet Hälsoutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förebygga psykisk ohälsa bland unga? Begrepp Psykisk ohälsa: Är en samlande betäckning för både mindre allvarliga problem
Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv
Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM. ISM Institutet för stressmedicin
Den stressrelaterade psykiska ohälsan i en primärvårdspopulation Lilian Wiegner Överläkare, doktorand ISM Syfte med hela avhandlingen Öka kunskapen om förekomst av upplevd stress och stressrelaterad ohälsa
Det här är. Dans utan Krav. Med dansen som verktyg Uppsalamodellen
Det här är Dans utan Krav Med dansen som verktyg Uppsalamodellen Bakgrund och Inledning Kroppen ska vara en källa till glädje! Dans utan Krav är en metod riktad mot målgruppen tjejer 13 18 år med lättare
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa, 18-29 år - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos vuxna, 18-29 år En fördjupning av rapport 8 Hälsa
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Sverige är väldigt vackert.
Årsrapport 2017 Sverige är väldigt vackert. Årsrapport 2017 Bakgrund delrapport 1 - ankomstboende Samtal med 450 barn på ankomstboenden. Barn berättade om: dåligt fysiskt mående. att de inte fick vård.
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa
Angered Rehabmottagning Fysioterapi - För barn och unga med psykisk/stressrelaterad ohälsa 2019-05-23 Hiltunen, L2017. "Lagom perfekt: erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar" Behov av att
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland. 10 moderata förslag för att vända trenden
Ungas psykiska ohälsa och de växande vårdköerna i Västmanland 10 moderata förslag för att vända trenden Hur ser det ut i Västmanland? Barn och ungdomar i Västmanland har det generell sett bra, men det
UNG. Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor
UNG G A ID 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Ung idag 2015 Prioriterade indikatorer för ungas levnadsvillkor Innehåll Inledning... 4 Behöriga till gymnasiet... 6 Utan gymnasieutbildning...
De flesta av oss har någon erfarenhet av psykisk ohälsa, egenupplevd, närstående eller professionell.
Övningsmaterial 1. Samsyn I arbete med en elevhälsobaseradmodell för tidiga insatser ska olika professioner från olika verksamheter arbeta tillsammans. Det finnas olika sätt att se på begrepp, målgrupper
LUPP 2013. Kungsbacka kommun. Hälsa
LUPP 2013 Kungsbacka kommun Hälsa Hälsa och ohälsa Kungsbacka En dörr in Föräldrar emellan Dansintervention Främjande vs förebyggande Dricks det mycket? Psykisk ohälsa Paradoxer Verksamheter Reflektioner
Dansa Pausa. Folkhälsonämnden
Tjänsteskrivelse 1 (6) 2015-10-27 FHN 2013.0055 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Dansa Pausa Sammanfattning Folkhälsonämnden och Kultur- och föreningsnämnden har ett gemensamt intresse av att
Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar
Lagom perfekt Erfarenheter av ohälsa bland unga tjejer och killar Linda Hiltunen Sociolog, Linnéuniversitetet Kontaktuppgifter: E-post: linda.hiltunen@lnu.se Telefon: 073-846 29 56 Presentationsstruktur
Samordnade insatser för barn och unga
Samordnade insatser för barn och unga Nationell nivå Synkronisering av samhällets alla insatser för barn och unga som har eller riskerar att drabbas av psykisk ohälsa Insatserna behöver utvecklas för att
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG?
Hur mår barn och unga i HELSINGBORG? Resultat från Folkhälsoenkät Barn och Unga i 16 Maria Fridh och Mathias Grahn, Samhällsanalys, Region Folkhälsorapportering i Region Folkhälsorapport Barn och Föräldrar
Samarbete skola och arbetsliv - en social investering
Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)
16 JANUARI 2008. Psykisk hälsa
JANUARI 8 Psykisk hälsa I hälsosamtalet ställs frågor om självupplevda symptom inom psykisk hälsa. Den ena dimensionen är mer somatisk och omfattar symptomen huvudvärk, magont och värk i rygg, nacke och
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA
Dansa utan krav EN METOD FÖR UNGAS HÄLSA 2 Antalet tonårstjejer som upplever nedstämdhet, oro och kroppsliga besvär växer. Därför vill Region Stockholm bjuda in till ett länsövergripande samarbete med
Den viktiga skolnärvaron
Den viktiga skolnärvaron http://www.sou.gov.se/elevfranvaro/ Varje dag räknas Varje lektion har betydelse Stephen.R. Zubrick 14.4% PISA-rapporten: hos de 10 % som presterar lägst förklarar frånvaro hela
Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Dansmetoden. Med dansen som verktyg
Dansmetoden Med dansen som verktyg Det här är Dansmetoden Kroppen ska var en källa till glädje! Det är utgångspunkten för Dansmetoden, som är en forskningsbaserad metod för att främja psykisk hälsa hos
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa Ulla Danielsson MD, PhD ulla.danielsson@fammed.umu.se Datum Sidfot Ungdomshälsan Umeå Ungdomar 16-25 år faller mellan stolarna i vården samverkan
Movements- ett dansprojekt
KRISTINEHAMNS FOLKHÖGSKOLA, KPS KLARÄLVDALENS FOLKHÖGSKOLA Movements- ett dansprojekt Hösten 2014 och våren 2015 Slutrapport och utvärdering Innehåll Inledning 2 Syfte 3 Projektets aktiviteter och resultat
Barn i utsatta livssituationer
Barn i utsatta livssituationer Vilka är det vi möter och hur Kan vi förstå dem bättre? Linn Englund Schema för dagen Om Maskrosbarn Att leva med en sjuk förälder hur blir det för barnen? Barns konsekvenser
Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning
Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD
Sjukskrivning (SA) och RTW Psykisk ohälsa Common Mental Disorders - CMD Lars Goyeryd FMR VO Nord Sid 1 Februari 2018 CMD / Frukostseminarium Region Jämtland-Härjedalen Cirka 90 procent av alla som sjukskrivs
Barn med oro och rädsla i skolan
Barn med oro och rädsla i skolan Hur kan vi möta små besvär och förebygga stora? BUP-kongress 2015 Malin Gren Landell, BUP-kliniken Linköping Oro och rädsla - vanliga men ouppmärksammade besvär 5-10% av
ÅNGEST. Definitioner & Fakta:
INLEDNING Ordet hälsa; det första vi kommer att tänka på är att vara frisk, fri från sjukdomar. Men inte psykiska sjukdomar, utan endast fysiska. Cancer, förkylningar, lunginflammation, körtelfeber osv.
SAM Samordning för arbetsåtergång. Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Susanne Falk Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte ❿Det övergripande syftet är att genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad rehabilitering
Hur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Verksamhetsplan för år 2014
Verksamhetsplan för år 2014 Folkhälsorådet i Arboga 2014-03-03 Folkhälsorådet i Arboga Innehåll 1 Bakgrund 3 1.1 Folkhälsorådets syfte... 3 1.2 Rådets uppgifter... 4 1.3 Rådets sammansättning... 4 1.4
Lite info om hälsa & livsstil
Lite info om hälsa & livsstil -Fakta, tips & råd För att vi ska må bra och få en fungerande vardag är det flera faktorer som är viktiga för oss. Framförallt är det viktigt att vi får tillräckligt med sömn,
Onödig ohälsa. Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning. Sörmland 2010. Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning
Onödig ohälsa Hälsoläget bland personer med funktionsnedsättning Sörmland 2010 Magnus Wimmercranz www.fhi.se\funktionsnedsattning Resultat Att så många har en funktionsnedsättning Att så många av dessa
F-klass/1, 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. 4:an, 7/8:an, gymnasium årskurs 1. Varken bra eller dåligt. Dåligt Mycket dåligt
Svart text avser EMQs nationella frågor Grön text är Norrbottens motsvarighet idag Frågeområden Svarsalternativ Årskurs 1. Frågeområde: Sömn Jag har de senaste 7 dagarna sovit Mycket bra Varken bra eller
Åter i arbete efter stress
Åter i arbete efter stress Lisa Björk Institutet för stressmedicin, Västra Götalandsregionen Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap Stress Exponering? Upplevelse? Reaktion? Symtom? Diagnos? Stress
DISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående
Hur mår unga idag? Perspektiv: Sverige i världen Sverige Örnsköldsvik Strukturen: Fakta (kring psykisk hälsa) Vad kan påverka unga och deras mående Mötet/dialogen med ungdomar kring mående Världens Lycka
Frågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Infektionssjukdomar. Välfärdssjukdomar. Bristsjukdomar. Schematisk bild över förändringar i sjukdomspanoramat
Arbetsliv och hälsa Mats Liljegren Institutionen för Hälsa och Samhälle mats.liljegren@ihs.liu.se Infektionssjukdomar Välfärdssjukdomar Bristsjukdomar? 1800 1900 2000 Schematisk bild över förändringar
Kommittédirektiv. Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019
Dir. 2019:49 Kommittédirektiv Tilläggsdirektiv till utredningen Samordnad utveckling för god och nära vård (S 2017:01) Beslut vid regeringssammanträde den 15 augusti 2019 Utvidgning och förlängd tid Regeringen
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Existentiell hälsa Jönköping
Existentiell hälsa Jönköping Lena Bergquist Metodutvecklare, utbildare och samtalsgruppsledare Folkhälsa Studieförbundet Vuxenskolan lena.bergquist@sv.se Arvfondsprojektet Tillsammans för god psykisk hälsa,
Lupp 2017 POPULÄRVERSION. Nässjö kommun
Lupp 2017 POPULÄRVERSION Nässjö kommun Bakgrund och syfte Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällsfrågor, MUCF:s Lupp-undersökning har år 2017 genomförts i Nässjö kommun på högstadiet i årskurs 8 samt
ELSA i Örebro län läsåret 2015/2016
ELSA i Örebro län läsåret / Kort beskrivning av ELSA samt resultat från länets hälsosamtal bland elever i förskoleklass, skolår, skolår samt år på gymnasiet Vad är ELSA? Elevhälsosamtal Sammanställt och
Folkhälsoenkät Ung Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län
Folkhälsoenkät Ung 2015 Ungdomars hälsa, levnads- och drogvanor i Jönköpings län Innehåll Om Folkhälosenkät Ung...4 Sammanfattning...4 Bakgrund och genomförande...5 Metod...5 Demografisk beskrivning...6
Stress - återhämtning - arbete
Stress - återhämtning - arbete Utbildningsdag för läkarsekreterare Primärvården Södra Älvsborg 2/3 och 11/3 2010 Annemarie Hultberg Institutet för stressmedicin Verka för att stress/stressrelaterad ohälsa
Om mig. Metod och resultat
Om mig Metod och resultat 2014-2018 Program 13.15 Välkomna 13.20-13.55 Om mig-resultat 2014-2018 Emma Hjälte, Region Östergötland. 13.55-14.10 Värgårdsskolans arbete med resultat från Om mig Tobias Siverholm,
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015
Tabellbilaga Folkhälsoenkät Ung 2015 Tabellbilagan innehåller resultaten för Folkhälsoenkät Ung 2015 på kommunnivå för årskurs nio (åk 9) och år två på gymnasiet (gy 2), uppdelat på kön. Där det är få
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa. Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet
Riv 65-årsgränsen och rädda liv om äldre och psykisk ohälsa Susanne Rolfner Suvanto Verksamhetsansvarig Omvårdnadsinstitutet Riv 65-årsgränsen Varför ska vi prata om äldre och psykisk ohälsa? Hur definieras
En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN
MOTTAGANDE AV NYANLÄNDA SKOLBARN I ELEVHÄLSAN Ylva Karlsson och Anna Cederlund, skolläkare i Järfälla kommun Therese Magnusson, skolsköterska på Järfälla Språkcentrum 2016-12-05 DAGENS UPPLÄGG Vad är och
En rapport från Länsförsäkringar. Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet
En rapport från Länsförsäkringar Attityder till psykisk och fysisk ohälsa i arbetslivet Innehåll Prata om det... 3 Det är skillnad på ohälsa och ohälsa...4 Lägre förståelse för psykisk än fysisk ohälsa
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 2016 FLERÅRSPLAN Hälsotal i Jönköpings län
BILAGA l BUDGET MED VERKSAMHETSPLAN 0 FLERÅRSPLAN 0 0 Hälsotal i Jönköpings län Innehållsansvarig för hälsotalen: Marit Eriksson, Folkhälsa och sjukvård, Regionledningskontoret. Kontakt: marit.eriksson@rjl.se
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare
!"#$"%&$&'($)*+,%-"./-/+012 )'3(,'(+245'$ Ingvar Karlsson Docent, överläkare Att flytta till en annan kultur Lämna egna landet Lämna släkt, eventuellt familj Hitta nya gemenskaper Hitta arbete Hitta bostad
Depressioner hos barn
Depressioner hos barn Konferens Draken 2011-12-08 Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR Frågorna handlar om Föräldrarna Barnen/ungdomarna Vad man kan göra Samverkan En del annat Dokumentationen kommer att finnas
Våld i nära relation. Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén. Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg
Våld i nära relation Bild fotad ur boken Liten av Stina Wirsén Jennie Malm Georgson Projekt- och processledare Samordningsförbunden i Skaraborg Kanske tänker vi.. Att detta inte är vårt ansvar Att detta
Föräldrastöd i Jönköping
Föräldrastöd i Jönköping SKL modellområdesarbetet 2009-2011 Svart hål Landsting- Kommun (Politiska beslut) Psynkprojektets andra fas 2011-2014 - synkronisera insatserna för barns och ungdomars psykiska
Ekonomiska vinster med tidiga insatser. Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi
Ekonomiska vinster med tidiga insatser Hur psykisk ohälsa påverkar arbetsgivarens ekonomi Johan Rudborg Hälsoekonom, hälsostrateg Proactive Health Deltagit i utarbetande av Arbetshälsoekonomiskt analysverktyg,
Att stärka äldre personers psykiska hälsa
Att stärka äldre personers psykiska hälsa Vad kan hälsofrämjande arbete bidra med? Hur kan bemötande inom vård och omsorg påverka? Exempel från ett utvecklingsprojekt i Kumla Vad har hälsofrämjande arbete
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
BEHANDLING AV PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND Seminarium i Riksdagen den 22 februari 2017 Stephan Hau Professor i klinisk psykologi, Stockholms universitet leg psykolog, leg psykoterapeut PSYKISK OHÄLSA I TYSKLAND
Slutrapport dansprojekt Askersund - främja livskvalitet och hälsa för unga flickor genom dans
Slutrapport dansprojekt Askersund - främja livskvalitet och hälsa för unga flickor genom dans Projekt i samverkan mellan Askersunds kommun, Sydnärke folkhälsoteam samt Örebro läns idrottsförbund Sammanfattning
Folkhälsoenkät Ung Länsrapport
Folkhälsoenkät Ung 2017 Länsrapport Om Folkhälsoenkät Ung Åk 9 och gymnasiets år 2 Hälsa, levnadsvanor och drogvanor Genomförd 2011, 2013, 2015 & 2017 (i nuvarande tappning) Genomförande Varför? Ge en
Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa?
Alla riksdagspartiernas svar i sin helhet: Vilka åtgärder vill ni genomföra för att privatekonomin ska förbättras för personer med psykisk ohälsa? Vänsterpartiet: Människor mår allt sämre i dagens Sverige
Ungdomsenkäten 2012. 2012-10-26 Marie Haesert
12--26 Marie Haesert Innehållsförteckning 1 Sammanfattning... 3 2 Alkoholkonsumtion och attityder... 5 2.1 Elever som inte dricker alkohol... 5 2.2 Föräldrarnas bjudvanor... 7 2.3 Får de unga dricka för
1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från
INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger
Elevhälsan Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil
Elevhälsan 2018 Anna Nygren Livsstilspedagog Föreläsare Författare Grundare av Ung Livsstil Så skapar du en framgångsrik lärmiljö som främjar elevernas utveckling Inlärning Utlärning, Personaltäthet, legitimerade
DISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT
1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror
Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer
Datum 1 (6) Anne-Li Gustafsson, 2138 Rutiner vid misstanke om att en medarbetare är utsatt för våld i nära relationer Målgrupp: Chef, företagshälsovården och HR-funktionen Våld i nära relationer en arbetsgivarfråga
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten
Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten Tabellbilaga till rapport för läsåret 2008/2009 Annika Nordstrand Sekretariatet wwwnll.se/folkhalsa Tabellförteckning sidan Vi som var med 4 1-4. Antal elever
Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet förslag till svar Dnr 2017/
SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Kommunstyrelsen 23 (31) 2018-05-07 Ks 194 Motion om systematiska hälsosamtal i årskurs 1 på gymnasiet förslag till svar Dnr 2017/429-109 Elin Landerdahl (M) har i skrivelse 13 december
Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006
Barn och stress en interventionsstudie 2005-2006 Projektgrupp Annika Lagerstrand - Sjukgymnast Lena Backstig Folkhälsosekreterare Håkan Steiring Folkhälsosekreterare Marian Jansson Skolläkare Ulla Rydå
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande
Normer som begränsar - så påverkas ungas (o)hälsa och vuxnas bemötande Degerfors 17 oktober 2014 * Sofie Kindahl Myndigheten för ungdomsoch civilsamhällesfrågor Sveriges ungdomspolitiska mål: Alla ungdomar,
Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping
Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM
BEARDSLEE FAMILJEINTERVENTION FÖRA BARNEN PÅ TAL NÄR EN FÖRÄLDER HAR PSYKISK OHÄLSA, MISSBRUK ELLER ALLVARLIG SOMATISK SJUKDOM Hannele Renberg 2012-10 04 Stockholm Uppstarstkonferens 1 Varför ska vi engagera
Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende
Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun (kort version)
Antagen av kommunfullmäktige 2016-03-23 Välfärds- och folkhälsoprogram Åmåls kommun 2016-2019 (kort version) I Åmåls kommuns välfärds- och folkhälsoprogram beskrivs prioriterade målområden och den politiska
Sämre hälsa och levnadsvillkor
Sämre hälsa och levnadsvillkor bland barn med funktionsnedsättning Rapporten Hälsa och välfärd bland barn och ungdomar med funktionsnedsättning (utgiven 2012) Maria Corell, avdelningen för uppföljning
Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Ale Kommun Diarienr: 2015/013-003 Kungälvs Kommun Stenungsunds Kommun Tjörns Kommun Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Västra Götalandsregionen Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn
Uppdrag Psykisk Hälsa. Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa
Uppdrag Psykisk Hälsa Stress, sjukskrivning och psykisk ohälsa 2017-12-11 Överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Gemensamt ansvarstagande Samverkan och samordning
Socialförvaltningen. Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 2013
Socialförvaltningen Ett socioekonomiskt perspektiv på subventionerade anställningar år 213 Angela Nilsson, Piteå den 2 oktober 214 1 Sammanfattning Piteå kommun har i några år gjort en satsning på subventionerade