DISA din inre styrka aktiveras
|
|
- Mattias Samuelsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1
2 Innehåll 1. Bakgrund Beskrivning DISA-metoden Modulbaserat material Syfte Mål Projektorganisation Arbetsgrupp kring DISA Roller och ansvar Tidplan Utvärdering Delmålen Gruppledare Målgrupp unga Ekonomi Utveckling Hälsokurvan
3 1. Bakgrund Barn och ungdomar i Sverige mår bra men under de senaste årtiondena har flera undersökningar och rapporter visat att det har blivit allt vanligare att ungdomar känner sig nedstämda, oroliga, har svårt att sova eller har värk. Elever i år 9 rapporterar en större psykisk ohälsa än elever i år 6 och det är flera flickor än pojkar som upplever psykisk ohälsa. Psykisk ohälsa anses vara ett stort hälsoproblem under uppväxtåren och depressiva symtom och depressioner identifieras i allt lägra åldrar. Depressiva symtom är en riskfaktor för att utveckla en depression längre fram i livet. Under 2009 och 2011 utbildades totalt 25 personer i DISA-metoden. Utbildare från Karolinska institutet höll i utbildningarna som var tre heldagar samt två uppföljningstillfällen per utbildningsomgång. Under 2012 fick samtliga utbildade frågan om de arbetar med DISA-metoden aktivt. Av de 15 som svarade använde 9 stycken metoden regelbundet. Det finns intresse bland länets kommuner att få utbilda kuratorer och skolsköterskor som möter unga i år 8 i DISA-metoden. Under påbörjades tankarna med att utveckla det arbete som påbörjats 2009 med utbildningar mot att Jönköpings län skulle ha en egen DISA-handledare. Landstinget i Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård, önskar nu tillsammans med andra aktörer hitta former för att sprida och utbilda, professioner i länet som möter barn och unga, i DISA-metoden. 2. Beskrivning 2.1 DISA-metoden Den amerikanske psykologen Aaron Beck har utvecklat den kognitiva terapin för att aktivera patienter och ändra deras negativa tankemönster. Metoden beskrivs i "Cognitive therapy för depressed adults" (1979). Psykologerna G. N Clark och P. M Lewinsohn utvecklade metoden och utarbetade en version som lämpar sig för tonåringar (beskriven i "The Adolescent Coping with Depression Course" från 1990). Baserat på detta har Centrum för folkhälsa, Stockholms läns landsting numera Karolinska Institutets folkhälsoakademi, utvecklat DISA-metoden. DISA är en förkortning av din inre styrka aktiveras och har sin teoretiska bas i kognitiv beteendeterapi. DISA-metoden är en preventiv metod och vänder sig till alla flickor, i främst åk 7 och 8, för att förebygga stress och psykisk ohälsa. 2.2 Modulbaserat material Materialet är utformat för att kunna användas som lektioner i gruppform. Det innehåller två separat manualer, en för eleverna och en för gruppledarna. DISAmetoden består av tio stycken gruppträffar där varje modul i manualen följer en träff. 3
4 Den första till fjärde träffen handlar om medvetandegörande där modulerna behandlar, att lära känna varandra, att hantera stress och hur man ändrar sitt sätt att tänka, stressiga situationer och negativt tänkande och det positiva tänkandets kraft. Träff fem till sju handlar om ifrågasättande där gruppen får öva sig i att ändra negativt tänkande till positivt tänkande, orimligt tänkande och undersöka ursprunget till negativa tankar och finna sätt att hantera stressiga händelser. De sista tre träffarna handlar om att förebygga, att stoppa negativa tankar och kommunikationsträning del I, kommunikationsträning del II och att planera för att må bättre. 3. Syfte Projektet har tre syften: att Jönköpings län ska utbilda egna instruktörer i DISA-metoden att erbjuda länets skolors att utbilda lämpliga gruppledare i metoden att skapa ett länsövergripande nätverk för erfarenhetsutbyte och vidareutbildning för trygghet hos gruppledarna i sitt fortsatta arbete 4. Mål Projektet ska delas in i olika delmål utifrån de skilda syftena med projektet. Dessa delmål resulterar sedan i ett huvudmål. Delmål 1: Jönköpings län ska ha två egna DISA-instruktör för att kunna sprida metoden till dem som möter barn- och ungdomar i sin profession. Delmål 2: Länets olika professioner, vilka möter unga, ska erbjudas utbildning i DISA-metoden kontinuerligt. Delmål 3: Det ska bildas ett länsövergripande nätverk för dem som har DISAutbildningen. Nätverket ska fungera som forum för erfarenhetsutbyte och bidra till ett stärkande av sin roll som gruppledare. Nätverket ska informeras kring forskning och statistik inom området psykisk hälsa. DISA-metoden kommer att diskuteras och handledarna stärkas. Huvudmål: Stärka den psykiska hälsan hos barn och unga. 5. Projektorganisation Projektet kring DISA är ett samarbete mellan Landstinget i Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård tillsammans med ABF i Jönköpings län. 5.1 Arbetsgrupp kring DISA Anneli Andréasson, ABF Jönköping Veronica Ottosson, Folkhälsa och Sjukvård, Landstingets kansli Håkan Karlsson, projektanställd Folkhälsa och sjukvård, Landstingets kansli 4
5 5.2 Roller och ansvar Veronica Ottosson Projektledare Kommunicering av DISA Nätverksledare Omvärldsbevakning Utvärdering Anneli Andréasson DISA-instruktör och gruppledare Kommunicering av DISA Nätverksledare Omvärldsbevakning Samordning ABF:s verksamhet Håkan Karlsson DISA-instruktör och gruppledare Kommunicering av DISA Nätverksledare 6. Tidplan Under våren 2013 kommer de två instruktörerna att göra sin DISA-utbildning steg 1. Projektledare och instruktör kommer att besöka länets kommuner för att informera beslutsfattare kring DISA. Den första nätverksträffen för de som tidigare gått DISAutbildningen samt intresserade från kommunerna kommer att vara i april Under hösten 2014 kommer instruktörerna att utbildas i steg 2 och därefter kommer kommunerna att kunna skicka de professioner de tycker är lämpliga att utbildas i DISA-metoden. 7. Utvärdering Projektet kommer att utvärderas utifrån tre olika delar, de tre delmålen som är presenterade i projektplanen, utbildade gruppledare samt effekten av metoden hos målgruppen. 7.1 Delmålen Målstyrning där måluppfyllese mäts. Utvärdera samarbetet och arbetssättet. 7.2 Gruppledare Hur många är utbildade i DISA-metoden? Hur många använder metoden? 5
6 Andra erfarenheter 7.3 Målgrupp unga Hur många har fått utbildningen i DISA? Hur många har fångats upp? 8. Ekonomi Projektet finansieras till en början av medel avsatta för ungas psykiska hälsa enligt Landstingsstyrelsen Därefter kommer kostnaderna kring DISA finansieras av egna intäkter. 9. Utveckling Finns intresse att utvärdera metoden på killar i år 7 och 8 samt både killar och tjejer i gymnasiet för att kunna erbjuda även dem metoden. Kontakt är tagen med högskolan i Jönköping och ett samarbete är möjligt mellan högskolan och Folkhälsa och sjukvård. alla till utveckling av metoden att även prova på killar i år 8 och ungdomar som går gymnasiet. 9.1 Hälsokurvan För att kunna mäta effekten över tid finns ett stort värde att koppla resultaten från självskattningsinstrumentet i DISA till de hälsokurvor som görs i skolorna. 6
DISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
DISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR 2010-106-2.1.1. 2010-03-31 Handläggare: Toni Mellblom Telefon: 508 10 320 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box 22067 104 22 Stockholm Projektplan
Välkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet
2010-04-20 12 Plats och tid Bjurbäcksrummet kl. 13.00 15.00 Beslutande Ida Brinning-Klasson, vice ordf. (fp) Henrik Jansson, ks ordf. (m) Kent Oskarsson, ks vice ordf. (s) Agneta Grunditz (m) Övriga närvarande
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
samverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
SAM Samverka Agera Motivera
SAMSAMVERKA AGERA MOTIVERA 2 SAM Samverka Agera Motivera SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse,
Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga
Vi samarbetar med kommuner i länet - skola, elevhälsa, socialtjänst, räddningstjänst, Landstingets psykiatri, Försäkringskassan, Svenska kyrkan, Scouterna, Röda korset, Rotary, Zonta m fl. Första hjälpen
Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga. 10 december Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson,
ANDT för dig som arbetar med ensamkommande barn och unga 10 december 2014 Hur mår ungdomarna i länet? Henrik Andréasson, Landstingets ledningskontor HEJ! En enkätundersökning bland högstadie- och gymnasieelever
Ärendets beredning Ärendet har beretts i programberedningen för folkhälsa och psykiatri.
Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Handläggare: Kristina Laurell Laroussi TJÄNSTEUTLÅTANDE 2017-03-23 Hälso- och sjukvårdsnämnden 2017-05-16 1 (2) HSN 2017-0031 Yttrande över motion 2016:44 av Maria Kjellsdotter
Bättre liv och mer lust för unga.
Bättre liv och mer lust för unga. Säg STOPP Kulturskolan har tagit fram ett antimobbningprogram som heter Säg STOPP. Med hjälp av en film och en temateater har man fått elever i årskurs 4 att aktivt börja
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor
DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflckor 35 DISA att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor En utvärdering av DISA (Depression in Swedish Adolescents)-programmet visar att tonårsflickor
Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa
Bilaga 4 kommunstyrelsen 2017-06-07 107 Regional handlingsplan för suicidprevention och minskad psykisk ohälsa Handläggare: Karin Haster, Folkhälsa och samhällsmedicin Datum: 2017-04-24 Dokumenttyp: Diarienummer:
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Att främja välmående och förebygga depressiva symptom hos ungdomar. Utvärdering av det skolbaserade programmet Disa
Att främja välmående och förebygga depressiva symptom hos ungdomar. Utvärdering av det skolbaserade programmet Disa Pernilla Garmy, skolsköterska, doktorand Högskolan Kristianstad / Lunds universitet Centralt
Pilotprojektet Första hjälpen till psykisk hälsa YMHFA i Jönköpings län
Pilotprojektet YMHFA i Jönköpings län Margit Ferm Projektledare Ordförande SPES kretsen V ordförande NSPH Jönköpings län Socionom Emma Asserholt Första hjälpare Ungdomsutvecklare Kultur & Fritidsförvaltningen
IMR-programmet. sjukdomshantering och återhämtning. 1 projektet Bättre psykosvård
IMR-programmet sjukdomshantering och återhämtning 1 projektet Bättre psykosvård 2 Vad är IMR-programmet? IMR-programmet är ett utbildningsprogram för den som har en psykisk sjukdom. Genom att lära sig
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:40 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:10 av Sunhild Dietrich-Larsson och Roland von Malmborg (mp) om åtgärder för att minska långtidssjukskrivningar Föredragande landstingsråd:
Rapport. Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer.
Rapport Utvärdering av utbildningsinsatsen Första hjälpen till psykisk hälsa med inriktning äldre personer. Författare: Åsa Bergman Bruhn, Högskolan Dalarna Katarina Johansson, Region Dalarna Marit Ranninen,
Landstingsstyrelsens förslag till beslut
FÖRSLAG 2006:31 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2005:6 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om utökade behandlingsinsatser av stressrelaterad ohälsa så att fler sjukskrivna kan återgå i
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Eskilstuna Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet
Kommunåterkoppling 2017 Strängnäs Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan och årskurs 2 på gymnasiet 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet
Respekt och självrespekt
Respekt och självrespekt The Capital of Scandinavia Bakgrund Under hösten 2013 skedde flera fall av gruppvåldtäkter, där både offer och gärningsmän var under 18 år. I några fall förstod varken brottsoffren
Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Samverkan vid utskrivning från slutenvård
Samverkan vid utskrivning från slutenvård Projektplan Hösten 2018-2019 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.2 Syfte 4 2 MÅL 4 2.1 Effektmål 4 2.2 Projektmål 4 3 AKTIVITETER
Överenskommelsen blir giltig under förutsättning att den godkänns av regeringen.
Utdrag Protokoll I:8 vid regeringssammanträde 2011-10-13 S2011/8975/FS (delvis) Socialdepartementet Godkännande av en överenskommelse om ett handlingsprogram för att utveckla kunskapen om och vården av
Projektplan, självhjälpsgrupper
REGION JÖNKÖPINGS LÄN Projektplan, självhjälpsgrupper Främjande av psykisk hälsa Ansökan om medel från Finnvedens samordningsförbund 2015-01-07 Utveckla och implementera förebyggande och hälsofrämjande
4. Behov av hälso- och sjukvård
4. Behov av hälso- och sjukvård 3.1 Befolkningens behov Landstinget som sjukvårdshuvudman planerar sin hälso- och sjukvård med utgångspunkt i befolkningens behov, därför har underlag för diskussioner om
Lyft ungas hälsa. Program för hälso- och sjukvård för barn och unga. Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014
Lyft ungas hälsa Program för hälso- och sjukvård för barn och unga Folkpartiet Liberalerna i Västra Götaland Mandatperioden 2011-2014 2 Hälsan grundläggs tidigt i barnaåren. De förhållanden som råder under
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker. Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan
Kommunåterkoppling 2017 Vingåker Elever i årskurs 7 och 9 i grundskolan 1 Inledning Landstinget Sörmland har som mål att vara Sveriges friskaste län år 2025. En del av målet är en förbättrad folkhälsa
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Frågeunderlag. Bilaga 1
Bilaga 1 Frågeunderlag Elevhälsan ska stödja elevens utveckling mot utbildningens mål och därför är huvudfokus i elevhälsoarbetet att eleven ska ha en fungerande skolsituation. Psykisk ohälsa riskerar
Till ytan är Västernorrland landets 6:e största län, till befolkning landets 6:e minsta län.
För att beskriva hur barn och unga i Västernorrland mår har vi som arbetar med folkhälsa i länets 7 kommuner, i landstinget och på länsstyrelsen, sammanställt data från olika statistiska källor och undersökningar.
Fördjupad analys och handlingsplan
Fördjupad analys och handlingsplan Barn och unga till och med 24 år inklusive ungdomsmottagningarna 31 oktober 2017 Datum Handläggare 2017-10-30 Henrik Kjellberg Landstingets kansli Hälso och sjukvård
Handlingsplan 2018 Trisam
Handlingsplan 2018 Trisam Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2018-02-02 1. Grundläggande information 1.1 Bakgrund Trisam 1 är en struktur och arbetsmetod att arbeta med rehabilitering i samverkan
Folkhälsa Fakta i korthet
Jag är sjukpensionär men har ibland mycket tid över och inget att göra. Jag har inga vänner och bekanta som är daglediga. Jag hamnar utanför gemenskapen och tappar det sociala nätverket. Citat ur Rivkraft
Projekt Hälsa och livsstil. Susanne Persson Sally Hultsjö
Projekt Hälsa och livsstil Susanne Persson Sally Hultsjö Hälsoproblem Personer med psykos sjukdom, bipolär sjukdom och allvarlig depression har hög förekomst av somatisk ohälsa. Överdödlighet 2-3 ggr högre
Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård. Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål
Trygg och effektiv utskrivning från slutenvård Projektplan del 3 Uppföljning av process och effektmål 20180101-20180630 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1 GRUNDLÄGGANDE INFORMATION 3 1.1 Bakgrund 3 1.1.1 Nationellt
Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård!
2015-01-20 Regionledningskontoret Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! Regionstyrelsens skrivelse till Regionfullmäktige Yttrande från Hälso- och sjukvårdsutskottet
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013
Ungdomars kommentarer om skolk Hösten 2013 Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann Swärd Barnrättsstrateg 0709-844
Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser
Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box
Datum för upprättande: Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018
Datum för upprättande: 2017-10-31 Datum för uppföljning: Psykisk hälsa Länsgemensam handlingsplan 2018 0 TML HSVO Tjänstemannaledning för hälsa, stöd, vård och omsorg. (Länsgemensam). HSO Handikappförbundens
Handlingsplan Trisam 2016
Handlingsplan Trisam 2016 Angelica Gabrielsson, processledare Trisam 2016-03-10 Processplan Trisam INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION...3 1.1 Bakgrund...3 1.2 Syfte...4 2. MÅL...4 2.1 Övergripande
Slutrapport om Tjejsam-projektet
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN/FAMIL JEENHETEN Slutrapport om Tjejsam-projektet 2012 Implementering av DISA-metoden i skolorna på Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm Projektledare: Josef
Statliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR
BARNS OCH UNGDOMARS HÄLSA OCH LEVNADSVANOR 2018 KORTVERSION MÖRKRETS HJÄRTA AV ERIK JANSSON Ett stort tack till alla som besvarade enkäten! Med er hjälp har vi fått värdefull kunskap om hur barn och ungdomar
FRÄLSNINGSARMÉN. Delprojektets namn. Delprojektsansvarig
FRÄLSNINGSARMÉN VÅRSOLS FAMILJECENTER V Storgatan 21, 3 tr 553 15 JÖNKÖPING Delprojektets namn Barn i sorg Delprojektsansvarig Ann-Charlotte Jernberg Datum 2014-06-05 Sammanfattning Inledning och sammanfattning
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Inledning Är det viktigt att må bra? De flesta barn och ungdomar svarar nog ja på den frågan. God hälsa är värt att sträva efter. Landstinget Kronoberg genomför
Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning
Överenskommelse mellan kommunerna i Jönköpings län och Region Jönköpings län om samarbete kring personer med psykisk funktionsnedsättning Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Socialtjänstlagen (SoL) föreskriver
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri
Handlingsplan Regional utvecklingsgrupp/vuxenpsykiatri 2018 Implementering Mål Åtgärd Målgrupp för åtgärd Hur När Ansvar 1) Samverkan och samordning ska leda till upplevd god psykisk och fysisk hälsa samt
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547. - att enheter för äldrepsykiatri med särskild äldrepsykiatrisk kompetens tillskapas i länet.
YTTRANDE 1(3) 2014-12-10 LJ2014/547 Regionfullmäktige Motion: Äldre med psykisk ohälsa satsningar behövs för att ge en rättvis vård! I en motion till landstingsfullmäktige föreslår Per-Olof Bladh, Mikael
Temagrupperna rapporterar. Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre
Temagrupperna rapporterar Detta är på gång kring Barn och unga, Mitt i livet, Psykiatri och Äldre Temagrupp Barn och unga Västbus Barn och unga ska lyckas i skolan! Temagrupp Barn och unga Samverkan och
DISA. En bra metod för tonårspojkar? Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Ht - 2009. Författare: Thomas Axelsson
Stockholms universitet Institutionen för socialt arbete Ht - 2009 DISA En bra metod för tonårspojkar? Författare: Thomas Axelsson Handledare: Marie Sallnäs DISA en bra metod för tonårspojkar? Thomas Axelsson
Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län
Bilaga 1 Handlingsplan för utveckling av samverkan vid utskrivning från sluten hälso - och sjukvård i Stockholms län Denna handlingsplan är en bilaga till R egional ö verenskommels e om utveckling av samverkan
Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan
Värdepremisser i främjande och förebyggande program i skolan Rapporter i pedagogik 18 ANDREAS BERGH ANNA-LENA ENGLUND TOMAS ENGLUND INGEMAR ENGSTRÖM KARIN ENGSTRÖM Värdepremisser i främjande och förebyggande
Sammanställning 1. Bakgrund
Sammanställning 1 Blandat lärande nätverk Sörmlands län 27 september 2016 om Delaktighet och bemötande ur ett anhörigperspektiv, samverkan mellan kommuner och landstinget. Bakgrund Nämnden för socialtjänst
Tvärsektoriell analys psykisk (o)hälsa
Tvärsektoriell analys psykisk (o)hälsa Centrum & Örgryte Härlanda Lovisa Larsson Allansson Syfte och målsättning Då Syftet med arbetet i Majorna Linné och Askim Frölunda Högsbo var att skapa handlingsplaner
UNG RÖST Lycksele 2011
UNG RÖST Lycksele 2011 Ung Röst 2011 Projektledare: Ola Mattsson, Michaela Sjögren Cronstedt, Region Öst. Anders Persson, Region Väst. Marie Forsberg, Region Nord. Maria Eneqvist, Region Syd. Arbetsgrupp:
Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85
Återrapportering Direktiv: Förebyggande insatser Ärende 7 BN 2018/85 Sida 17 av 158 Tjänsteskrivelse 1(1) 2018-05-25 Dnr: BN 2018/85 Bildningsnämnden Utredningsdirektiv Förebyggande insatser Förslag till
Sammanhållen elevhälsa. Projektplan
Sammanhållen elevhälsa Projektplan 2018-2019 Sammanhållen elevhälsa - en del av en större plan En av rekommenda,onerna för 2018 inom arbetet med Handlingsplan Fullföljda studier handlar om en sammanhållen
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015. Antagen av KF 2012-06-11, 87
Folkhälsoplan för Högsby kommun 2012-2015 Antagen av KF 2012-06-11, 87 Definitioner Man måste skilja på hälsa, som är en fråga för individen, och folkhälsa som är en fråga för samhället. Folkhälsoarbetet
Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan
2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.
Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2016-02-01 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: sofia.gullberg@upplandsvasby.se KS/2014:288 20381 Kommunstyrelsen Insatser för att främja psykisk hälsa för flickor i Upplands
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
Liv & hälsa ung 2014 En undersökning om ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa. Liv & hälsa ung bakgrund och syfte Syftet är att beskriva ungdomars livsvillkor, levnadsvanor och hälsa Alla elever i
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa
Kunskapsutveckling om och effektivisering av rehabilitering för personer med psykisk ohälsa Projektägare: Landstinget i Värmland Projektperiod: 2014 09 01 2015 12 31 1. Bakgrund Ohälsotalet är högre än
Demografiska skillnader i Uppsala län Liv & Hälsa 2017
Demografiska skillnader i län 2018 Liv & Hälsa 2017 1 Liv & Hälsa 2017 CDUST-regionen har regelbundet genomfört befolknings-undersökningar inom ramen för det länsövergripande samarbetet. Undersökningarna
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa
Fysisk aktivitet en väg till psykisk hälsa Kunskapsstöd för dig som är tonåring eller ung vuxen www.fysioterapeuterna.se/levnadsvanor December 2018 Fysioterapeuterna Omslagsbild: Vera Berggren Wiklund
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020?
Sveriges bästa självskattade hälsa år 2020? Andel med bra självskattad hälsotillstånd bland befolkningen i Norrbotten, 18 80 år män och kvinnor, 2006-2008. Jämförelse länets kommuner med alla andra kommuner;
Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/ Information från länsstyrelsens
Innehåll Mötets öppnande Val av justerare 11 Föregående protokoll 4 12 Lägesredogörelse 2018/1163 5 13 Information från länsstyrelsens 2018/1163 6 brottsförebyggande koordinator 14 Information från säkerhetssamordnare
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011
Rehabiliteringsgarantin RESULTAT FRÅN DE TRE FÖRSTA KVARTALEN 2011 1 Stockholm i december 2011 Sveriges Kommuner och Landsting Avdelningen för vård och omsorg. Annie Hansen Falkdal 2 Innehåll Sammanfattning...
UNGA KOMMUNUTVECKLARE. Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping
UNGA KOMMUNUTVECKLARE Så blir ungdomars hälsa och livsvillkor bättre i Norrköping INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING INTERAKTIV OCH VISUELL UNDERVISNING Många tycker skolan är tråkig Mer intresse för
Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting
2008-09-01 Dnr 6438/2008 1(7) Till samtliga kommuner och landsting Inbjudan till kommuner och landsting att ansöka om bidrag för att förstärka kompetensen bland personal som i sitt arbete kommer i kontakt
Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan
213-2-1 Barns och ungdomars kommentarer kring barn- och ungdomshälsan Önskas mer information om hur Landstinget Kronoberg arbetar med kontaktklasser eller om innehållet i denna rapport, kontakta: Susann
Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017
Kan ett normkreativt förhållningssätt bidra till att främja ungas hälsa? Aktuell skolpolitik 2017 Linda Moestam, genusvetare och processledare Folkhälsocentrum Region Norrbotten Normkreativt förhållningssätt:
LIV & HÄLSA UNG 2014. Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora
LIV & HÄLSA UNG 2014 Seminarium norra Örebro län 3 okt 2014 Församlingshemmet Nora SYFTE MED DAGEN Ge kunskap om hur barn och unga i länsdelen och kommunerna beskriver sina livsvillkor, levnadsvanor och
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011
Rapport Riktlinjer för en tydlig hantering av barn och unga med psykisk ohälsa inom primärvården Västerbottens läns landsting 2011 Lena Sjöquist Andersson, 2011-03-21 Bakgrund De psykiska sjukdomarna hos
Hälsosamtalet i skolan i Jämtlands län. Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se
Hälsosamtalet i skolan i Jämtlands län Välkomna Buerie båeteme Foto: Jörgen Wiklund/bildarkivet.se Program Välkomna Aktuellt kring Hälsosamtalet i skolan Nationellt, regionalt och lokalt Att arbeta med
Syfte Att synliggöra barnets situation i konflikter gällande vårdnad, boende, umgänge.
1 Slutrapport till länsstyrelsen ang. Projektet Biff 2 2008-08-25-2010-06-01 gällande barn till missbrukare, barn som bevittnat våld och barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Bakgrund/sammanfattning
Dansa Pausa. Folkhälsonämnden
Tjänsteskrivelse 1 (6) 2015-10-27 FHN 2013.0055 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Dansa Pausa Sammanfattning Folkhälsonämnden och Kultur- och föreningsnämnden har ett gemensamt intresse av att
att godkänna handlingsplan för arbete med de mest sjuka äldre.
MISSIV 1(2) 2013-10-21 LJ 2013/1244 Landstingsstyrelsen Ledningssystem för samverkan mellan landstinget och länets kommuner och handlingsplan för gemensamt arbete med mest sjuka äldre Inom området bättre
More to life-samtalscafé. Projekt Unga vuxna år
More to life-samtalscafé Projekt Unga vuxna 20-29 år Utgångspunkt Minskat psykiskt välbefinnande Sjukskrivningar ökar Förebyggande Hur hänger allt ihop? Fysisk, psykisk, social och existentiell hälsa Unga
Hur mår unga i Gävleborg?
Hur mår unga i Gävleborg? Konferens Sociala risker och krisberedskap, Högbo 2010-06-15 Johanna Alfredsson Samhällsmedicin Gävleborg Dagens presentation Psykisk hälsa Hälsoundersökningar 1996 och 2002 Nationell
Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet
Mobbning och kränkningar bland ungdomar på nätet Lisa Hellström PhD Folkhälsovetenskap Universitetslektor Malmö Högskola Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa, Karlstad http://www.kau.se/cfbuph
Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland framtagen inom ramen för Nya Perspektiv
Stöd till riktade insatser inom området psykisk hälsa 2017 Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Landsting Handlingsplan för länsgemensamt arbete för minskad psykisk ohälsa i Värmland
Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Landstingsdirektörens stab Utvecklings- och folkhälsoenheten TJÄNSTESKRIVELSE 2015-10-07 Landstingsstyrelsen 1(2) Referens Diarienummer 150054 Utredningsuppdrag 15/03 Strategi för ett tobaksfritt län 2025
Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten. Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten
Psykisk (o)hälsa bland barn och unga i Norrbotten Moa Lygren Folkhälsocentrum, Region Norrbotten 2017-09-20 Definition: psykisk (o)hälsa WHO (2001) definierade psykisk hälsa som ett tillstånd av mentalt
SFBUBs riktlinjer för depression. Psykosocial behandling remissversion
SFBUBs riktlinjer för depression Psykosocial behandling remissversion multimodal behandling i familjekontext med inriktning på depression fasindelad ges under minst 4-8 veckor före annan specifik behandling
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland. Redovisning av FoU-arbete
Ungdomsmottagningarna i Västra Götaland Redovisning av FoU-arbete 2017-2018 Göteborgsregionen (GR) består av 13 kommuner som har valt att jobba tillsammans. Vi driver utvecklingsprojekt, har myndighetsuppdrag,
Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Styrdokument VERKSAMHETSPLAN FÖR DET GEMENSAMMA FOLKHÄLSOARBETET 2018 MELLAN SÖDRA HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSNÄMNDEN OCH ULRICEHAMNS KOMMUN ANTAGET AV: Kommunstyrelsen
Motion: Dags att gå vidare i arbetet för att öka kunskapen om HBTQ i Hälso- och sjukvården
YTTRANDE 2013-01-15 LJ2012/657 Förvaltningsnamn Landstingsfullmäktige Motion: Dags att gå vidare i arbetet för att öka kunskapen om HBTQ i Hälso- och sjukvården Inledning I en till landstingsfullmäktige