innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor.
|
|
- Camilla Göransson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING ANSÖKAN DNR Handläggare: Toni Mellblom Telefon: Till Länsstyrelsen i Stockholms län Socialavdelningen Box Stockholm Projektplan TJEJSAM Samverkan i norra innerstaden mellan socialtjänst, prevention och skola för att förebygga och minska psykisk ohälsa samt alkohol- och drogmissbruk bland tonårsflickor. Sökande kommun Stockholms stad, Östermalms-, Kungsholmens- och Norrmalms stadsdelsförvaltningar. Projektstart Bakgrund och syfte Psykisk ohälsa är ett stort hälsoproblem under uppväxtåren. Drygt trettio procent av eleverna på högstadiet samt i gymnasiet uppger att de alltid eller oftast känner sig stressade i skolan. Förekomsten av depressiva symtom hos ungdomar i åldrarna år varierar mellan sju och elva procent i olika svenska studier. Dubbelt så många flickor som pojkar uppger att de är stressade. Enligt statistik från världshälsorganisationen WHO lider så många som sju av tio svenska tonårsflickor av stress. Förekomsten av klinisk depression är tre till fyra gånger så vanligt hos flickor jämfört med pojkar vid 16 års ålder. Forskning visar vidare att det är vanligare att personlighetstyper som ofta känner stress och ångest hemfaller åt alkohol- och drogmissbruk. Den psykiska ohälsan och drog- och alkoholkonsumtionen bland tonårsflickor ligger på en oroväckande hög nivå i de norra innerstadsstadsdelarna Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm. Detta visar sig bland annat återkommande i eva.svedman@ostermalm.stockholm.se
2 SID 2 (5) Stockholmsenkäten samt när flickorna besöker vår gemensamma ungdomsmottagning vid Odenplan, i flickornas samtal med elevvårdspersonal i skolorna och med våra fältassistenter samt, inte minst, när flickorna aktualiseras inom socialtjänsten. Våra tre stadsdelar samverkar med varandra i ett flertal olika sammanhang. Vi har en gemensam styrgrupp för vår Ungdomsmottagning och ett gemensamt samverkansforum där vi träffas två ggr/termin tillsammans med de kommunala högstadieskolorna, fältassistenterna och närpolisen samt gemensam BUSsamverkan med Barn- och Ungdomspsykiatrin i stadelsområdena. I alla dessa sammanhang har situationen för våra tonårsflickor, och hur vi på bästa sätt ska kunna förebygga och motverka den ökande psykiska ohälsan och drog- och alkoholkonsumtionen hos denna grupp, varit föremål för diskussion. Vi har varit ense om att vi skulle vilja hitta en bred och frivillig preventiv metod som riktar sig till alla tonårsflickor i våra tre stadsdelar. Målsättningen har också varit att metoden ska kunna permanentas och finnas som en del av elevhälsovården i högstadieskolorna i norra innerstaden. Syftet är att minska den psykiska ohälsan och depressiva symtom bland tonårsflickor i området och att därigenom även minska bruket av alkohol och droger hos målgruppen. Insats Orsakerna till psykisk ohälsa och depression är för det mesta multifaktoriella. I norra innerstaden handlar tonårsflickornas psykiska ohälsa ofta om oro och ångest kring; betyg, dåliga familje- och/eller kamratrelationer, arbetslöshet, otrygghet och svaga familjeband, mobiltelefoner och Internet, kostvanor, motion och sömn samt alkohol och droger. Flickorna beskriver hur de har svårt att räcka till med alla krav såväl reella som sådana de själva skapat. Enbart genom att vara flicka ökar risken att drabbas av psykisk ohälsa och depression. Har flickan sedan, vilket inte är ovanligt, även t ex en medfödd sårbarhet, deprimerade eller separerade föräldrar eller alltför pessimistiska tankemönster löper hon signifikant högre risk att drabbas av psykisk ohälsa med allt vad det medför. Detta innebär att ett program som syftar till att förebygga psykisk ohälsa och framtida alkohol- och drogmissbruk bör rikta sig till hela målgruppen tonårsflickor. Forskning visar att riskfaktorer som är påverkbara, om vi vill förebygga och motverka depressiva symtom och kliniska depressioner i nuet och på sikt, är stress och/eller påfrestningar i livssituationen samt negativa kognitiva tankemönster. Förebyggande program bör således vara inriktade på flera moment. Vi menar också att ett förebyggande program som riktar sig till tonårsflickor bör vara utformat så att det går att ge det till flickorna redan i års ålder samt att
3 SID 3 (5) programmet ska kunna ge flickorna verktyg att hantera svårigheter och problem som de kommer att möta under sin tonårstid. Vi har valt det förebyggande skolbaserade programmet DISA (Depression in Swedish Adolescents). DISA-programmet är en evidensbaserad metod som har visat sig vara effektivt när det gäller att förebygga depressiva symtom hos tonårsflickor. Programmet kan även ge ökad förmåga att hantera krissituationer. DISA-programmet består av tio gruppträffar med flickor i halvklass som genomförs en gång i veckan under en timme. Samtalen bygger på kognitiva beteendetekniker för att förändra negativa tankemönster, övningar för att öka antalet hälsofrämjande aktiviteter, kommunikationsträning och träning av olika problemlösnings-strategier samt övningar för att stärka den sociala förmågan och det sociala nätverket. Vi planerar att anställa en projektledare på halvtid med uppdraget att arbeta uppsökande gentemot högstadieskolorna, såväl kommunala som fristående, i tre stadsdelarna. Projektledaren ska informera skolledning och personal om DISAprogrammet, verka för att alla högstadieskolor i norra innerstaden väljer att implementera DISA-programmet som en del i det ordinarie elevhälsoarbetet, samt organisera utbildningar för gruppledare och utbildare. Vår målsättning är att högstadieskolorna på Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm ska ha kapacitet att själva anordna DISA-grupper. De skolor som av olika skäl under någon period inte klarar detta kommer dock att få stöd och hjälp att genomföra DISA-programmet av personal från våra tre stadsdelar. Vi kommer att ge kuratorerna på vår ungdomsmottagning, ett antal lärare och fältassistenter tre dagars utbildning i att hålla i DISA-gruppträffar. När gruppledarna har genomfört 2-4 hela program planerar vi att utbilda kuratorerna på ungdomsmottagningen samt även ett antal lärare och fältassistenter till utbildare för nya gruppledare. Vi tänker att vi genom att utbilda ett antal gruppledarutbildare försäkrar oss om att vi kommer ha möjlighet att kontinuerligt utbilda nya gruppledare. Ansvarig för projektet blir enhetschefen för ungdomsdelen på Familjeenheten inom socialtjänsten på Östermalms SDF. Enhetschefen kommer regelbundet att träffa projektledaren som organisatoriskt kommer att tillhöra Familjeenheten på Östermalm. Projektledaren kommer att knytas till styrgruppen för vår gemensamma Ungdomsmottagning och medverka vid våra styrgruppsmöten för att rapportera hur projektet framskrider två gånger/termin.
4 SID 4 (5) Genomförande Rekrytering av projektledare. Etablera kontakt med samverkanspartners i stadsdelarna och på skolorna. Rekrytering av gruppledare. Utbilda gruppledare. Utarbeta informationsmateriel till vårdnadshavare och tonårsflickor. Informera vårdnadshavare och tonårsflickor. Genomföra gruppträffar. Utvärdera effekt med hjälp av självskattningsfomulär efter genomgånget program Utbilda utbildare för gruppledare. Utvärdera bibehållen effekt med hjälp av självskattningsformulär 12 månader efter avslutat program. Utvärdering av projektet efter 12 månader och 24 månader. Eventuell ändring av riktning/innehåll utifrån hur projektet utvecklar sig och resultatet utvärderingen. Implementering i ordinarie verksamhet. Målgruppen Flickor löper högre risk att drabbas av psykisk ohälsa, depressioner och därmed förknippade ohälsosamma drog- och alkoholvanor. Av detta skäl är det motiverat att göra en särskild satsning gentemot denna grupp. Vi planerar att flickor i årskurs åtta ska få möjlighet att genomgå DISA-programmet. Samverkanspartners Samverkanspartners är familjeenheterna och preventionsdelarna för barn och ungdom inom de tre innerstadsstadsdelarna Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm samt de kommunala och fristående högstadieskolorna i samma stadsdelar Förväntat resultat Vi förväntar oss att de flickor som deltar i DISA-programmet i hög grad ska förbli fria från depressiva symtom samt att de ska tillägna sig verktyg och tekniker så att det kommer att kunna hantera svårigheter och kriser bättre än om de inte hade deltagit. Vi har även förhoppningar om att drog- och alkoholkonsumtionen bland tonårsflickor ska minska bland i våra tre innerstadsstadsdelar.
5 SID 5 (5) Projekttid Projektet ska pågå under två år Uppföljning Dokumentation ska ske av antalet flickor som deltagit i DISA-programmet under projekttiden. Flickorna ska vid första och sista träffen fylla i självskattningsformuläret CES-D som mäter depressiva symtom. Genom att räkna samman poängen på självskattningsinstrumentet kan vi se om programmet haft någon omedelbar effekt på flickornas sinnesstämning. Vi har även för avsikt att låta flickorna fylla i CES-D dokumentet efter 12 månader för att se om programmet har haft avsedd effekt och att majoriteten är fortsatt symtomfria. Implementering i ordinarie verksamhet Vi planerar för att DISA ska ingå som en ordinarie del i verksamheten på våra tre stadsdelar och på högstadieskolorna i norra innerstaden efter projekttiden. Vi räknar med att det kommer finnas behov av att utbilda nya gruppledare en till två gånger/läsår. Huvudansvaret för programverksamheten efter projekttiden kommer att vila gemensamt på stadsdelarna och skolorna. Skolorna kommer att behöva ansvara för att DISA-programmet blir en del av elevhälsovården i respektive skola. Stadsdelarna kommer, via Ungdomsmottagningen, att ansvara för att det årligen genomförs gruppledarutbildningar i norra innerstaden.
DISA Din Inre Styrka Aktiveras
Din Inre Styrka Aktiveras En metod att förebygga nedstämdhet bland tonårsflickor Varför? Hur? Resultat Varför Disa? Internationella studier visar att yngre individer löper större risk att utveckla depressiva
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa Kontaktperson Programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 317, mobil 070.45 10 317 E-post;
Slutrapport om Tjejsam-projektet
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN/FAMIL JEENHETEN Slutrapport om Tjejsam-projektet 2012 Implementering av DISA-metoden i skolorna på Östermalm, Kungsholmen och Norrmalm Projektledare: Josef
DISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Ifrågasätta Förebygga Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Projektplan Utveckling av förebyggande insatser genom samverkansformer, för att möta gymnasieelevers behov av stöd.
Projektplan Utveckling av förebyggande insatser genom samverkansformer, för att möta gymnasieelevers behov av stöd. Kontaktperson programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 104 51 Stockholm Tele: vx
Ansökan om statsbidrag för utveckling av alkohol- och drogförebyggande insatser
Planeringsavdelningen Norrmalms stadsdelsförvaltning Handläggare: Gunilla Schedin Tfn: 508 09 015 Tjänsteutlåtande Sid 1 (5) 2006-02-27 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ansökan om statsbidrag för utveckling
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2
Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2 Kontaktperson Enhetschef Leif Jarlebring Box 24156 1054 51 Stockholm Telefon; direkt 508 10 345, mobil 070/45 10 345 E-post:
Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet.
Projektplan Tidiga och förebyggande insatser för unga vuxna i riskzon genom gruppverksamhet. Kontaktperson programchef Anna-Lena Christensson Box 24156 104 51 Stockholm Tele: vx 508 10 000 Mail: anna.lena.christensson@ostermalm.stockholm.se
Projektbeskrivning - Säkrare Sex
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST ANSÖKAN SID 1 (6) 2009-10-07 Projektbeskrivning - Säkrare Sex 2010-2012 Bakgrund Klamydia och andra könssjukdomar är ett stort problem bland ungdomar. Det har
DISA din inre styrka aktiveras
DISA din inre styrka aktiveras En länsövergripande utbildningssatsning för ungas psykiska hälsa Förebygga Ifrågasätta Medvetandegöra 1 Innehåll 1. Bakgrund... 3 2. Beskrivning... 3 2.1 DISA-metoden...
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa
Stark på insidan! Metoder för att främja ungas psykiska hälsa Välkomna http://plus.rjl.se/barndialogen Dansa utan krav https://www.1177.se/jonkopings-lan/fakta-och-rad/behandlingar/dans-for-unga-tjejer/
Cannabisförebyggande. insats. Projektplan januari stockholm.se
Cannabisförebyggande insats Projektplan januari 2014 stockholm.se 2 (9) Projekt: {Projektnamn} Författare: Lotta Ströman Version: 1 Dnr: 18-14-1.2.6. Förvaltning/avdelning: Socialtjänst och fritid Fastställd
Ansökan & utvärdering för 2010 Danderyds kommun ansökte för 2010 om totalt 670,000 kronor och beviljades 500,000 kr.
UNGT FOKUS DANDERYD Delrapport angående länsstyrelsemedel 2010 Tillhör KFN protokoll 2010-10-19, 79 Fokus under året har varit på en fortsättning av utveckling av projekt skolan som förebyggare/ förebyggande
Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014
Arbete mot cannabis i Hägersten- Liljeholmen Projektplan Februari 2014 stockholm.se Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Projektplan 2 (8) Projekt: Arbete mot cannabis i Hägersten-Liljeholmen Författare:
ANSÖKAN: UPPFÖLJNING AV FYRA STADSDELSOMRÅDENS ARBETE GENTEMOT UNGA VUXNA
S SID 1 (3) 2007-04-13 Länsstyrelsen i Stockholms län Karin Rolf Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm ANSÖKAN: UPPFÖLJNING AV FYRA STADSDELSOMRÅDENS ARBETE GENTEMOT UNGA VUXNA Huvudman Preventionscentrum
Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna kommun under 2009-07-01 2010-06-30
Socialkontoret Elisabeth Bengtsson Avdelningschef 08-57921257 Redovisning 2011-04-11 Sida 1 av 5 Länsstyrelsen i Stockholms län Slutredovisning av utvecklingsmedel för förebyggandeinsatser i Sollentuna
Planering av ungdomssatsning
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING BARN OCH UNGDOM SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR: 2009-7-700 SID 1 (6) 2009-01-08 Till Östermalms stadsdelsnämnd sammanträde 2009-01-22 Planering av ungdomssatsning Förslag
ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH BROMMA
S HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SID 1 (5) ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL TILL TIDIGA INSATSER I FORM AV BARNGRUPPSVERKSAMHET OCH BARNOMBUDET I HÄSSELBY-VÄLLINGBY OCH
SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PREVENTIONSARBETE BLAND UNGA VUXNA I HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN.
HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR SAMH ÄLLSPLANERING SLUTRAPPORT SID 1 (5) 2008-11-11 SLUTRAPPORT FÖR PROJEKTET PREVENTIONSARBETE BLAND UNGA VUXNA I HÄGERSTEN-LILJEHOLMEN. MÅLGRUPP
Svar på skrivelse med anledning av ökning av orosanmälningar, barn och unga utsatta för våld
Kungsholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för Social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2015-09-08 Handläggare Hans Wallöf Telefon: 08-508 08 516 Till Kungsholmens stadsdelsnämnd 2015-09-24 Svar på
Stockholmsenkäten 2014, angående ungdomars drogvanor, kriminalitet, psykisk hälsa, samt risk-och skyddsfaktorer
Skarpnäcks stadsdelsförvaltning Avdelningen för individ- och familjeomsorg Tjänsteutlåtande 6.-549/14 Sida 1 (5) 2014-11-15 Handläggare Susanne Aplehag Balotis Telefon: 08-508 15 049 Till Skarpnäcks stadsdelsnämnd
Remiss från kommunstyrelsen, dnr /2016
Arbetsmarknadsförvaltningen Utvecklings- och utredningsstaben Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-12-08 Handläggare Kristina Eklund Telefon: 08 50835534 Till Arbetsmarknadsnämnden den 20 december 2016 Ärende
Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.
1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat
ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ANDRA PROJEKTÅRET
ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING FAMILJEENHETEN BILAGA 1 DNR 504-244/2008 SID 1 (10) 2008-03-26 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM. ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR ANDRA PROJEKTÅRET
Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser
Ansökan om utvecklingsbidrag till förstärkande & förebyggande insatser Projektets namn Huvudman UNGT FOKUS Förebyggande och stärkande Utbildningsprojekt Namn och adress Danderyds kommun/ungt FOKUS: Box
Slutrapport Gröna Linjen, projekt med barngrupper i samverkan med Hässelby-Vällingby stadsdelsförvaltning
BROMMA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNST OCH FRI TID TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2010-12-28 SDN 2011-01-20 Handläggare: Solveig Blid Telefon: 508 06 000 Till Bromma stadsdelsnämnd Slutrapport Gröna Linjen,
Barns delaktighet och rätt att komma till tals i handläggning av LSS-insatser. Funktionshinderinspektörernas granskning 2017
Hägersten-Liljeholmen stadsdelsförvaltning Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-02-21 Handläggare Carina Cronwall Telefon: 0850822310 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd 2018-03-15 Barns delaktighet
PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE INSATSER BLAND UNGDOMAR GENOM LOKALA FÖRÄLDRAVANDRINGAR I FARSTA
S FARSTA STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR FÖRSKOLA, FRITID OCH KULTUR SID 1 (5) 2007-03-02 Länsstyrelsen i Stockholms län Sociala enheten Box 22067 104 22 Stockholm PROJEKTANSÖKAN GÄLLANDE FÖREBYGGANDE
Livsstilsstudien 2010 delrapport om tobak och alkohol
1(1) Livsstilsstudien 21 delrapport om tobak och alkohol Bakgrund I Danderyd genomförs sedan 24 den så kallade Livsstilsundersökningen (eller i vissa kommuner kallad Stockholmsenkäten) vartannat år av
Norrmalms stadsdelsförvaltning Äldre- och socialtjänstavdelningen
Norrmalms stadsdelsförvaltning Anteckningar Sida 0 (6) 2017-11-21 Norrmalms stadsdelsförvaltning Sankt Eriksgatan 117, 113 43 Stockholm Box 450 75 104 30 Stockholm Telefon 076-12 09 290 Växel 08-508 09
Stärkta insatser mot ungdomars narkotikaanvändning
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR Handläggare: Ulla-Britt Fingal Telefon: 08-508 25 130 Till Socialnämnden TJÄNSTEUTLÅTANDE SON 2012-03-27 DNR: 2.6.1-0580/2011 SID 1
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Implementering av socialstyrelsens nationella riktlinjer för missbruks- och beroendevård Slutrapport
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2011-09-01 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Implementering av socialstyrelsens
Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa i Upplands Väsby
Tjänsteutlåtande Projektledare 2015-10-07 Sofia Gullberg 08-590 974 79 Dnr: Sofia.gullberg@upplandsvasby.se SÄN/2015:186 34592 Social- och äldrenämnden Åtgärder för att främja unga flickors psykiska hälsa
ABCDE. Dubbeldiagnosprojektet Team-ett, utvärdering och rapport. Till Norrmalms stadsdelsnämnd. Förslag till beslut
Avdelningen för strategi och stöd N ORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2002-09-02 DNR 510-597/02 Handläggare: Riitta Sköld Tfn: 508 09 307 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Dubbeldiagnosprojektet
Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan
Viktig forskning 2015 Genetik och miljö bakom ätstörningar inte kraven i skolan (Kristina Sundquist) En ny, omfattande studie om sambandet mellan skolprestationer och ätstörningar visar att det snarare
Vikten av att ta fram kunskapsbaserade analyser av gruppen unga vuxna och en strategi för arbetet framåt
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2012-08-08 Handläggare: Christina Högblom Telefon: 08 508 25 606 Till Socialnämnden Vikten av att ta fram
PROJEKTANSÖKAN. Projektledare: Karin Sällberg. Enhetschef Förebyggarcentrum. Västerås stad Telefon:
PROJEKTANSÖKAN DNR: 2015/22-SFV Datum: 2015-12-11 Ansökan om projekt: Förstudie/Projektplan i syfte att kartlägga, behovsinventera, avgränsa målgrupp, identifiera samverkanspartners, samla erfarenheter,
Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten
Jämställdhetsgal(n)a 2010-12-08 Hur mår våra ungdomar? Stockholmsenkäten Carina Cannertoft, Innehåll Vad är Stockholmsenkäten? Psykisk och psykosomatisk hälsa Mobbning ANT Kill- och tjejrapporter Hur genomförs
Ungdomar utanför gymnasieskolan - ett förtydligat ansvar för stat och kommun - remiss från kommunstyrelsen
NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTAVDELNIN GEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2013-03-27 Handläggare: Gunilla Schedin Telefon: 08-508 09 277 Till Norrmalms stadsdelsnämnd Ungdomar utanför gymnasieskolan
Sammanträde 28 oktober 2008 Hässelby-Vällingby stadsdelsnämnd. Undersökning av ungdomars levnadsvanor i grundskolan och på gymnasiet
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING STADSDELSMILJÖ OCH T EKNIK TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) 2008-10-01 Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08 508 05 308 Dnr 500-474-2008 Sammanträde 28 oktober 2008 Till Hässelby-Vällingby
Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola)
Urval av stadsövergripande svar samt svar från ungdomar boende i Hägersten-Liljeholmen (oavsett var i staden de går i skola) Svaren avser elever i grundskolan årskurs 9 samt gymnasiet år 2 The Capital
Ansökan. om utvecklingsmedel till tidigare insatser Projektet Barn i Salem 2007-03-15
Kommunstyrelsens stab Säby Torg 16/144 80 Rönninge Björn Callmar/Ungdomssamordnare 08 532 598 37, bjorn.callmar@salem.se www.salem.se eller www.plaskis.nu 2007-03-15 Ansökan om utvecklingsmedel till tidigare
M U L L S J Ö K O M M U N Folkhälsorådet Brottsförebyggande rådet
2010-04-20 12 Plats och tid Bjurbäcksrummet kl. 13.00 15.00 Beslutande Ida Brinning-Klasson, vice ordf. (fp) Henrik Jansson, ks ordf. (m) Kent Oskarsson, ks vice ordf. (s) Agneta Grunditz (m) Övriga närvarande
Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i riskzonen en samverkansmodell för skola, socialtjänst och barnpsykiatri.
ENSKEDE-ÅRSTA-VANTÖRS STADSDELSFÖRVALTNING INDIVID- OCH FAMILJEOMSORGEN SID 1 (6) 2009-04-07 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Ansökan om utvecklingsmedel till tidiga insatser för barn och ungdomar i
ANDT-undersökning 2015 Karlshamns kommun
ANDT-undersökning 215 Karlshamns kommun För att på ett strategiskt sätt kunna arbeta med det drogförebyggande arbetet i Karlshamns kommun har en kartläggning genomförts bland kommunens ungdomar mellan
Slutrapport "Tidig upptäckt av riskbruk och riskbeteende bland unga vuxna och gymnasieungdomar"
HÄSSELBY-VÄLLINGBY STADSDELSFÖRVALTNING AVDELNINGEN FÖR INDIVID- OCH FAMILJEOMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE 2009-10-28 SID 1 (3) Handläggare: Ulf Haag Telefon: 08-508 05 308 Dnr 500-441 - 2009 Sammanträde 24 november
Alkohol- och drogpolitiskt program
1 Antaget av kommunfullmäktige 1997-09-17, 258, Dnr: 134/96.709 1997-06-18, 244 Alkohol- och drogpolitiskt program Älvkarleby kommuns alkohol- och drogpolitiska program skall ligga i linje med nationella
DISA. Din Inre Styrka Aktiveras. En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor. Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010. evamari@mac.
DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010 DISA En metod att förebygga stress och nedstämdhet bland tonårsflickor Eva-Mari Thomas - Borås 4/5-2010
Psykisk ohälsa bland Nackas unga resultat från Ungdomsenkäten 2008
Rapport 28 Psykisk ohälsa bland s unga resultat från Ungdomsenkäten 28 Hållbar utveckling Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vitt begrepp. Det innefattar allt från psykisk sjukdom och allvarlig psykisk störning
Stockholmsenkäten Stockholms län 2018
1 (5) Enheten för social utveckling Kaisa Snidare Stockholmsenkäten Stockholms län 2018 Stockholmsenkäten är en enkätundersökning med frågor som rör ungdomars alkohol- och drogvanor, brott och trygghet,
Ung resurs. Bakgrund/problemformulering
Bakgrund/problemformulering Ung resurs I Lycksele finns det idag ett stort antal arbetslösa ungdomar under 25 år som är helt arbetslösa, arbetar deltid eller har tillfälliga anställningar. Ett stort antal
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007. Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund
Psykisk ohälsa hos ungdomar - en fördjupningsstudie 2007 Eva-Carin Lindgren Håkan Bergh Katarina Haraldsson Amir Baigi Bertil Marklund Psykisk ohälsa hos ungdomar En fördjupning av rapport 9 Ung i Halland
Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor. Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University
Hur ser det ut i Sverige? Fakta och statistik kring barns levnadsvillkor Disa Bergnehr Docent, Avdelningen för socialt arbete Jönköping University Lika villkor? Jämlikhet och jämlika villkor betyder att
Självhjälp genom hälsostöd. Plats: Datum: Namn:
Självhjälp genom hälsostöd Plats: Datum: Namn: Välkommen! Utbildning om Självhjälp genom hälsostöd Syfte: presentera produkten Självhjälp genom hälsostöd och hur ni kan använda det som insats. Utbildningens
Om att införa obligatoriska föräldrasamtal mot ungdomars alkoholmissbruk
Preventionscentrum Stockholm S OCIALTJÄNSTFÖRVALTNINGEN Handläggare: Olli Puhakka Tfn: 508 430 23 T JÄNSTEUTLÅTANDE 2007-03-13 S OCIALTJÄNSTNÄMNDEN 2007-03-22 DNR 119-0612/2006 Till Socialtjänstnämnden
2012-03-18. Inledning
Inledning Dokumentet bygger på de nationella riktlinjerna (Socialstyrelsen, 2007) och förtydligar hur socialtjänsten och hälso- och sjukvården i Piteå älvdal kan samarbeta och avgränsa sitt arbete kring
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin
Från ax till limpa Thomas Falk Samhällsmedicin 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% 22% Ju fler skyddsfaktorer desto bättre hälsa 32% 33% 35% 48% 59% Andel (%) med god hälsa fördelat på antal skyddsfaktorer
Redovisning av Stockholmsenkäten 2006
för utbildning och fritid Bromma stadsdelsförvaltning ABCDEAvdelningen Tjänsteutlåtande sid 1 (5) 2006-10-19 Dnr: 600-06-406 Sdn 2006-11-30 Handläggare: Kajsa Björnson Tfn: 508 06 187 Bromma stadsdelsnämnd
Stockholmsenkäten 2012
Stockholmsenkäten 2012 Stadsövergripande tidsserier ANDT Presentation styrgrupp september 2012 81% av Stockholms unga tycker att Sverige ska göra mer för att minska användandet av alkohol och droger bland
Stockholmsenkäten urval av stadsövergripande resultat
Stockholmsenkäten 2018 -urval av stadsövergripande resultat The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, psykisk ohälsa samt risk- och skyddsfaktorer.
Statliga satsningar Ungdomsmottagningar
Primärvårdsförvaltning -10-06 Ärendenummer: Primärvårdsstab RosMarie Nilsson Dokumentnummer: Till Presidiet för Nämnden för primärvård och folktandvård Statliga satsningar Ungdomsmottagningar Bakgrund
Respekt och självrespekt
Respekt och självrespekt The Capital of Scandinavia Bakgrund Under hösten 2013 skedde flera fall av gruppvåldtäkter, där både offer och gärningsmän var under 18 år. I några fall förstod varken brottsoffren
Psykisk ohälsa bland unga i Stockholm Betydelsen av skolors sociodemografiska egenskaper och arbetsmiljö
Socialförvaltningen Tjänsteutlåtande Dnr SoN 3.1.1-746/2017 Dnr UtbN 1.5.2-327/2018 Sida 1 (5) 2017-12-27 Handläggare Elin Fischer 08-508 43 022 Malin Boman 08-508 33 489 Till Socialnämnden 20 februari
1 av 63. Stockholmsenkäten 2018 Nacka
1 av 63 Stockholmsenkäten 18 Nacka 2 av 63 STOCKHOLMSENKÄTEN Stockholmsenkäten genomförs vartannat år på våren och vänder till sig elever i årskurs nio och gymnasiets årskurs två. Den innehåller frågor
Redovisning av Stockholmsenkäten 2018
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Avdelning stadsdelsutveckling Prevention och trygghet ] Sida 1 (8) 2019-01-15 Handläggare Annelie Hemström Telefon: 08-508 03 453 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Redovisning
Förstärkt rehabilitering. Projektplan. Upprättad
Förstärkt rehabilitering Upprättad stärkt rehabilitering20071126.doc Ansvarig: Krister Nerman Förvaltning: Södra Innerstaden stadsdelsförvaltning Enhet: Vård och omsorg för Innehållsförteckning 1. Bakgrund...
ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER
SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG/PREVEN TIONSENHETEN SID 1 (5) 2008-03-27 ANSÖKAN OM FORTSATT BIDRAG TILL TIDIGA INSATSER Projektstart Projektet Sköra föräldrar startade den 31 augusti 2007
Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan
2018-08-14 1 (5) TJÄNSTESKRIVELSE Dnr SOCN 2018/88 Socialnämnden Utvärdering av verksamheterna Horisonten barn och unga och Bryggan Förslag till beslut 1. Socialnämnden tar del av informationen i utvärderingsrapporten.
Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga
Regeringsbeslut III:4 2017-02-16 S2017/01014/FS Socialdepartementet Socialstyrelsen 106 30 Stockholm Uppdrag om stärkt stöd till barn som anhöriga Regeringens beslut Regeringen ger Socialstyrelsen i uppdrag
Sexuella trakasserier mot tjejer och kvinnor i offentliga miljöer
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-04-18 Handläggare Marianne Gabrielsson Telefon: 0850825950 Till Socialnämnden 2016-05-17 Sexuella trakasserier
Fyra hälsoutmaningar i Nacka
Fyra hälsoutmaningar i Nacka - 1 Bakgrund 2012 är den fjärde folkhälsorapporten i ordningen. Rapporten syfte är att ge en indikation på hälsoutvecklingen hos Nackas befolkning och är tänkt att utgöra en
ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR TREDJE PROJEKTÅRET
2009-03-25 ÖSTERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING FAMILJEENHETEN DNR 2006-534-511 SID 1 (11) 2009-04-02 Till Länsstyrelsen i Stockholms län Box 22067 104 22 STOCKHOLM. ANSÖKAN OM UTVECKLINGSMEDEL FÖR TREDJE PROJEKTÅRET
RIKTLINJE. Riktlinje för social investeringsreserv
RIKTLINJE Riktlinje för social investeringsreserv Typ av styrdokument Riktlinje Beslutsinstans Kommunstyrelsen Fastställd 2017-05-10, 58 Diarienummer KS 2016/481 Giltighetstid 2017-06-15 och tillsvidare
Stockholmsenkäten 2008
SIDAN 1 Stockholmsenkäten 2008 Ungdomars drogvanor, psykiska hälsa och upplevelse av skolan. Stockholmsenkäten Utgör underlag för planering av och beslut om preventiva insatser. Mäter normbrytande beteende,
Dansa Pausa. Folkhälsonämnden
Tjänsteskrivelse 1 (6) 2015-10-27 FHN 2013.0055 Handläggare Ulrika Lundgren Folkhälsonämnden Dansa Pausa Sammanfattning Folkhälsonämnden och Kultur- och föreningsnämnden har ett gemensamt intresse av att
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa
Unga droganvändare en tydlig riskgrupp för psykiskohälsa Psykisk O-hälsa Samhällets barn & unga Stockholm, 31 januari 2019 Torkel Richert, Docent, Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige
Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun Antaget av kommunfullmäktige 2009-09-28 146 Socialpolitiskt program för Norrköpings kommun 2009 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING PROGRAMMET SYFTE OCH RELATION TILL
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN. Verksamhetsbeskrivning
2016-01-20 FÖREBYGGARGRUPPEN Verksamhetsbeskrivning INLEDNING Uppdragsbeskrivningen syftar till att ge en samlad bild av förebyggargruppens verksamhet som utförs på olika nivåer och samverkanskonstellationer.
Fjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016
Verksamhetsplan 2016-01-18 Förvaltningsövergripande verksamhetsplan för Brotts- och drogprevention 2016 Ett samhälle fritt från narkotika och dopning, med minskade medicinska och sociala skador orsakade
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten?
Unga droganvändares psykiska ohälsa vad vet vi och hur kan vi minska utsattheten? Psykiatrins dag, Katrineholm 2018 Torkel Richert, Lektor Malmö universitet Torkel.richert@mau.se En pågående studie Syfte:
Förebyggande insatser för att minska cannabisanvändandet bland unga
SOCIALFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STADSÖVERG RIPANDE SOCIALA FRÅGOR TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-195/2013 SID 1 (8) 2013-02-27 Handläggare: Carina Cannertoft/ Christina Grönberg Telefon: 08-508 43 028/ 508
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM
Ett psykiskt hälsofrämjande program Eva Lundin Projektsamordnare YAM 1 YAM ett forskningsprojekt 7 SEYLE (Saving and Empowering Young Lives in Europe) testades i 10 EU länder (~ 10 000 elever, medelålder
Ungdomsarbete och fritidsgårdar
Hägersten-Liljeholmens stadsdelsförvaltning Avdelningen för social omsorg Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-04-24 Handläggare Hillevi Andersson Telefon: 08-508 22 329 Till Hägersten-Liljeholmens stadsdelsnämnd
samverkan motivera agerar
NLL-2015-09 SAM syftar till att främja hälsa och förebygga psykisk ohälsa hos barn och unga i Norrbotten. SAM är en arbetsmodell som syftar till ökad förståelse, kompetens och samverkan rörande barn och
[217] Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till barn och unga i Täby kommun SOCIAL OMSORG
[217] Handlingsplan för hälsofrämjande och förebyggande arbete riktat till barn och unga i Täby kommun 2018-2020 SOCIAL OMSORG Inledning... 3 Normkritiskt perspektiv... 3 Socialnämndens uppdrag... 4 Att
Välkomna! Ungas psykiska hälsa
Välkomna! Ungas psykiska hälsa Psykisk ohälsa hos unga 1 av 4 drabbas Fysisk ohälsa Psykisk ohälsa 2 av 5 pojkar och 3 av 5 flickor upplever stress Ser ljust på framtiden och trivs med livet Politiskt
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016
Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 KF, februari 2013 Dnr 325-1035/2012 www.stockholm.se Stockholms stads program för stöd till anhöriga 2012-2016 Februari 2013 Stockholms stads program
Om Barn och Ungdom (0-24 år)
Om Barn och Ungdom (0-24 år) Familjesituation Barns hälsa Självupplevd hälsa Hälsovanor 2007-02-07 Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1 Barnens familjesituation år 2001 i Norrbotten 1,83 barn (0-21 år)
Delrapport Barn och unga som har sex mot ersättning - sexuell utsatthet och exploatering, samt inriktning för år 2016
Socialförvaltningen Avdelningen för statsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande 3.2-80/2014 Sida 1 (5) 2016-03-01 Handläggare Marianne Gabrielsson Telefon: 08-508 25 950 Till Socialnämnden 2016-04-19
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län. Resultat från enkätundersökning 2012
Barns och ungdomars hälsa i Kronobergs län Resultat från enkätundersökning 2012 Att börja med Barns och ungdomars hälsa är en viktig angelägenhet för alla. I Kronobergs län är barns hälsa generellt sett
Åtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum
BILAGA 3 Åtgärdsplan Kungsholmen inklusive Samverkansforum I samtliga forum ingår uppdraget att rapportera till TSR Kungsholmens trygghets- och säkerhetsråd (TSR) Syfte Utveckla en hög kvalitet i det trygghetsskapande
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga
Regeringsuppdraget - Första hjälpen till psykisk hälsa med fokus på unga Margit Ferm Ordförande SPES kretsen i Jönköpings län Medarbetare NASP/KI Bildades 1987 SPES kretsen i Jönköpings län 1997 SPES avdelningen
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN
INFORMATION FRÅN TRESTADSSTUDIEN UNGDOMAR OCH SÖMN OM UNGDOMAR OCH SÖMN Syftet med Trestadsstudien är att nå en fördjupad förståelse för varför vissa ungdomar på kort tid utvecklar flera olika problem
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014
VISIT i Hagfors utvärdering av verksamheten 2011 2014 Stefan Persson & Curt Hagquist Centrum för forskning om barns och ungdomars psykiska hälsa Karlstads universitet Presentation vid VISIT-konferens i
Stockholmsenkäten 2010
SOCIALTJÄNST- OCH ARBETSMARKNADSFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STAD SÖVERGRIPANDE SOCIALA FRÅGOR PREVENTIONSCENTRUM -EUROPAFORUM TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR 3.2-0487/2010 SID 1 (5) 2010-09-28 Handläggare: Olavi
Stockholmsenkäten 2014
Stockholmsenkäten 14 Temarapport Psykisk hälsa Gymnasieskolan årskurs 2 The Capital of Scandinavia Stockholmsenkätens syften Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt risk- och skyddsfaktorer