Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa.

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa."

Christer Åke Sundström
för 8 år sedan
Visningar:

1 1(10) KFN 2010/0041 Sammanfattning av Folkhälsoinstitutets rapport: skolbarns psykiska hälsa. Kartläggningen har genomförts av SCB på initiativ av regeringen. Skolbarn i årskurs 6 och årskurs 9 har svarat på en enkät. Över 80% av eleverna har svarat vilket ger ett material som är statistiskt säkerställt. I årskurs 6 redovisas enbart resultat kommunvis. I årskurs 9 redovisas resultaten kommunvis samt skolvis. Enkäten består av 42 huvudfrågor med underfrågor. Dessa har sammanställts under fem huvudrubriker/indikatorer. Majoriteten av frågorna inleds med: Om du tänker på senaste veckan, hur har du Resultaten presenteras i följande fem indikatorer av psykisk hälsa och ohälsa: 1. psykosomatiska besvär (huvudvärk, magont) 2. nedstämdhet 3. koncentrationssvårigheter 4. bristande välbefinnande 5. problemens påverkan på vardagslivet. Den femte indikatorn anger svårigheternas tyngd, det vill säga graden som eleverna uppfattar att besvären påverkar deras eller närståendes vardagsliv. Utöver dessa indikatorer presenteras uppgifter om mobbning samt om bruk av tobak och alkohol för årskurs 9. De 25 procent av skolorna eller kommunerna med bäst resultat avseende en indikator hamnar i det gröna området, medan de 25 procent som har mest problem i en indikator hamnar i det röda fältet. Skolor och kommuner däremellan markeras med gul färg. Danderyds resultat presenteras nedan. Dels kommunvis samt skolvis för högstadiet.

I årskurs 9 redovisas resultaten kommunvis samt skolvis. Enkäten består av 42 huvudfrågor med underfrågor. Dessa har sammanställts under fem huvudrubriker/indikatorer.

2 2(10) Sammanfattning Danderyds resultat årskurs 6. Skoleleverna i årskurs 6 i Danderyd mår bra då det handlar om psykisk hälsa. De tillhör de 25% av eleverna i Sverige som uppger att de generellt mår mycket bra. Det som utmärker sig lite bland skoleleverna i årskurs 6 i kommunen är frågor som sammanfattats under rubriken Bristande välbefinnande. Under den indikatorn samlas frågorna Var ditt liv bra? Kände du dig nöjd med ditt liv? Var du på gott humör? Kände du dig glad? Hade du kul? Jämfört med kommuner som Lidingö och Täby samt stadsdelen Östermalm kan man kort konstatera att Danderyds elever mår bättre. (Se bilaga) Insatser så som SET och andra elevstödjande program har fått stort genomslag på mellanstadiet i kommunen och detta arbete märks av i denna studie. Slutligen kan man konstatera att både föräldrar och skolorna gör rätt arbete och ett mycket gott arbete då det handlar om stöd för elevernas psykiska hälsa på mellanstadiet.

Det som utmärker sig lite bland skoleleverna i årskurs 6 i kommunen är frågor som sammanfattats under rubriken Bristande välbefinnande. Under den indikatorn samlas frågorna Var ditt liv bra?

3 3(10) Sammanfattning Danderyds resultat årskurs 9. Skoleleverna i årskurs 9 i Danderyd mår mycket bra då man ser till den psykiska hälsan. De tillhör de 25% av eleverna i Sverige som uppger att de generellt mår mycket bra. Det som utmärker sig stort, men inte alls överraskande bland skoleleverna i årskurs 9 i kommunen är frågor som sammanfattats under rubriken Alkoholbruk samt tobaksbruk Under den indikatorn Alkoholbruk handlar det om frågan Hur ofta händer det att du dricker mycket alkohol vid ett och samma tillfälle? Med det menas minst 18 cl starksprit (en halv kvarting ) eller en helflaska vin eller fyra stora flaskor stark cider/alkoläsk eller fyra burkar starköl eller sex burkar folköl vid samma tillfälle? Under den indikatorn Tobaksbruk handlar det om frågan Röker du? Jämfört med kommuner som Lidingö och Täby samt stadsdelen Östermalm kan man kort konstatera att Danderyds elever mår bättre. (Se bilaga) Insatser så som SET, ART, DISA och andra elevstödjande och föräldrastödjande program och insatser har fått stort genomslag på högstadiet i kommunen och detta arbete märks av i denna studie.

Det som utmärker sig stort, men inte alls överraskande bland skoleleverna i årskurs 9 i kommunen är frågor som sammanfattats under rubriken Alkoholbruk samt tobaksbruk Under den indikatorn

4 4(10) Slutligen kan man konstatera att både föräldrar och skolorna gör rätt arbete och ett mycket gott arbete då det handlar om stöd för elevernas psykiska hälsa även på högstadiet.

5 Sammanfattning Danderyds resultat årskurs 9 presenterat skolvis. 5(10) Högstadieskolornas resultat i kommunen presenteras även skolvis. Här kan vi se att de tre skolorna skiljer sig markant åt gällande hur eleverna mår. Fribergaskolan vet vi att de under de senaste åren har gjort goda stärkande och förebyggande insatser. Detta har bland annat uppmärksammats då de utmärkt sig under vintern som en av landets få skolor som utför ett gott antimobbningsarbete, enligt skolinspektionens studie. I denna studie från FHI visar det sig att Fribergsskolans skolledning och elevvård gör rätt saker och de gör ett mycket gott arbete då det handlar om att arbeta med ungdomars psykiska hälsa. Det som sticker ut negativt är alkoholbruk. Men jämfört med de andra två högstadieskolorna i kommunen visar Fribergsskolan även här på bättre resultat. Vi vet dessutom att Fribergaskolan har en föräldraförening som är aktiv, offensiv och utför ett genomtänkt arbete. Detta har de uppmärksammats för bland annat då det handlar om föräldravandring. Sammanfattningsvis. Fribergaskolan visar på överraskande och mycket glädjande goda resultat då det handlar om ungdomars psykiska hälsa och ska ha stort beröm.

Detta har bland annat uppmärksammats då de utmärkt sig under vintern som en av landets få skolor som utför ett gott antimobbningsarbete, enligt skolinspektionens studie.

6 6(10) Viktor Rydbergssamskola vet vi att de under de senaste åren har gjort goda och många stärkande och förebyggande insatser. De är vanligtvis först med det senaste då det handlar om förebyggande och stärkande insatser och arbetar både brett och offensivt. Detta har de fått välförtjänta utmärkelser för. I denna studie visar det sig att skolledning och elevvård på Viktor Rydbergssamskola vanligtvis gör rätt saker och de gör ett gott arbete då det handlar om att arbeta med ungdomars psykiska hälsa. Resultaten pekar på att de är på rätt väg men kan se över vissa detaljer. Mobbningsarbetet är exempelvis en faktor. Det som sticker ut negativt är alkoholbruk. Vi vet dessutom att Viktor Rydbergssamskola har en föräldraförening som är aktiv och stöttar skolan i deras arbete. Sammanfattningsvis. Viktor Rydbergssamskola visar på goda resultat då det handlar om ungdomars psykiska hälsa, men de kan förstärka vissa insatser.

I denna studie visar det sig att skolledning och elevvård på Viktor Rydbergssamskola vanligtvis gör rätt saker och de gör ett gott arbete då det handlar om att arbeta med ungdomars psykiska hälsa.

7 7(10) Mörbyskolan vet vi att de under de senaste åren har haft stora organisatoriska förändringar. Ny ledning har uppstått vid ett flertal tillfällen. Denna studie gjordes hösten 2009, så den nya skolledningen har knappt hunnit påbörja sitt arbete. Att de under en period med nya omorganisationer inte kunnat samla sig under gemensamma stärkande och förebyggande insatser märks av i denna studie. I denna studie från FHI visar det sig att Mörbyskolan skolledning och elevvård gör rätt saker på ett antal plan, framförallt då det handlar om mobbningsarbetet. De gör på inget sätt ett dåligt arbete, de ligger i mitten av resultaten på de flesta plan. Men de särskiljer sig negativt då resultaten jämförs med kommunens andra två högstadieskolor. Det som sticker ut negativt är alkoholbruk, precis som de andra två skolorna. Men Mörbyskolan satsar idag och till exempel utbildar de personal i ACT, (för att arbeta med ungdomar och stress) och de ser över hur de kan implementera ÖPP (för att minska ungdomarnas alkoholkonsumtion). Mörbyskolan saknar en föräldraförening. Detta avspeglar sig i dessa resultat. Det är av stor vikt att föräldrar och skola samverkar i dessa frågor. Sammanfattningsvis. Mörbyskolan behöver ytterligare stöd då det handlar om att arbeta ungdomars psykiska hälsa och skolledningen och elevvården behöver få arbeta långsiktigt med dessa frågor.

Att de under en period med nya omorganisationer inte kunnat samla sig under gemensamma stärkande och förebyggande insatser märks av i denna studie.

8 Bilaga Östermalm, Lidingö, Täby 8(10)

9 9(10)

10 10(10)

Relevanta dokument

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa

Nationell kartläggning Barns och ungdomars psykiska hälsa 1 (7) UNGDOMARS PSYKISKA HÄLSA UTDRAG/SAMMANSTÄLLNING DNR: KS/2010:160 HANDLÄGGARE Folkhälsoutvecklare Ylva Bryngelsson TELEFON 0522-69 61 48 ylva.bryngelsson@uddevalla.se Nationell kartläggning Barns