En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, Östersund telefon

2 Innehållsförteckning Ett samhällsekonomiskt perspektiv med utgångspunkt från några typfall... 3 Payoffs uppdrag... 3 Rapportens upplägg... 3 Projekt Klara Livet... 3 Projektets mål... 4 Några utgångspunkter kring samhällsekonomi... 4 Varför satsa på en samhällsekonomisk analys?... 4 Utvärdering med stöd av Payoff`s metod NyttoSam... 4 Vad är nyttan med att redovisa de samhällsekonomiska effekterna?... 5 Hur rättvisande och sant är resultatet av samhällsekonomisk utvärdering?5 Redovisning av typfall... 5 Typfall Typfall Typfall Resultat av samhällsekonomiska beräkningar... 6 Hur har vi räknat?... 6 Typfall Typfall Typfall Uppskattning av totala effekter... 8 Sammanfattning och diskussion... 9 Tänkbara samhällsekonomiska effekter... 9 Kommentar kring samhällsekonomiska effekter... 9 Känslighetsanalys Jämförelse med andra, liknande projekt Avslutningsvis

3 Ett samhällsekonomiskt perspektiv med utgångspunkt från några typfall Payoffs uppdrag Payoff har i uppdrag att genomföra en mindre samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet. Uppdraget genomförs med hjälp av Payoffs modell för samhällsekonomiska utvärderingar av sociala projekt, NyttoSam. Utvärderingen grundar sig på ett antal typfall, vilka utgår från underlag om deltagarnas försörjningssituation efter att de deltagit i projektet och på hur deras livssituation såg ut före Klara Livet. Typfallen är avstämda med företrädare för projekt Klara Livet. Således har inga beräkningar gjorts på underlag från faktiska individer som har ingått i projektet. Syftet med denna rapport är att beskriva sannolika samhällsekonomiska effekter på kortare och längre sikt. Rapporten redovisar hur ekonomin påverkats för samhället, berörda samhällsaktörer samt deltagarna. Målet med rapporten är att skapa en ökad förståelse för värdet av sociala investeringar och ta fram underlag för att besluta hur projekterfarenheterna skall tas tillvara. Rapportens upplägg Rapporten innehåller följande delar: Beskrivning av uppdraget, några utgångspunkter och varför det är viktigt att synliggöra samhällsekonomiska effekter Projekt Klara Livet; ett ekonomiskt perspektiv för samhället, aktörerna och deltagarna Sammanfattning och diskussion Projekt Klara Livet Projektet Klara Livet syftar till att ta fram och prova en alternativ modell för aktiv rehabilitering med arbetsförberedande insatser som leder till sysselsättning för människor i utanförskap. I projektet ska detta göras genom att stärka individen under olika gruppdynamiska aktiviteter som ger ökad självtillit och lära ut hållbara metoder vilket ger deltagarna verktyg att själva våga och kunna göra förändringar. Projektet syftar även till att deltagarna ska närma sig arbetslivet och en egen försörjning, antingen via praktik i befintliga företag eller via inkubatorsverksamhet med mål att främja intresset för ett socialt eller kooperativt företagande. 285 individer har gått igenom projektets kurser, vilka har pågått under 2,5 år. 3

4 Projektets mål Deltagarna ska efter insatsen ha närmat sig arbetslivet och en egen försörjning genom utbildningsinsatserna i kombination med praktik i befintliga företag och/eller via inkubatorsverksamhet med mål att främja intresset för ett socialt eller kooperativt företagande. Efter hela projekttiden ska 100 personer ha kommit tillbaka till arbetslivet samt att grunden har lagts för minst två nya sociala eller kooperativa företag. Några utgångspunkter kring samhällsekonomi Ett årligt utanförskap kostar samhället i genomsnitt cirka kr per person. Det är ett av resultaten av de drygt sextio olika sociala projekt, som Payoff utvärderat samhällsekonomiskt sedan Kostnaderna och uteblivna intäkter för samhället beror på att deltagaren inte arbetar samt kräver mera vård- och handläggningsresurser från samhällets sida än vad som skulle varit fallet om personen försörjde sig själv och befann sig i ett arbete. Inom Payoff anser vi att samhällets resurser många gånger inte används på ett optimalt sätt för att förhindra och åtgärda utanförskap. Konsekvensen av detta är att alltför många människor hamnar i ett utanförskap som ofta tar lång tid att bryta. Några exempel på brister i samhällets oförmåga att arbeta rationellt inom sociala sektorn: Ingen enskild aktör har totalt ansvar för utanförskapet och ser därför inte helheten. Brist på helhetssyn skapar gråzoner angående ansvar. Individer saknar handlingsplan som är samordnad mellan berörda aktörer. De flesta verksamheter inom sociala sektorn styrs och följs upp kortsiktigt. Kostnadsfixering och kortsiktigheten gör att sannolika, framtida intäkter och kostnadsreduceringar inte beräknas eller synliggörs. Varför satsa på en samhällsekonomisk analys? Det samhällsekonomiska perspektivet beskriver hur en viss åtgärd, eller verksamhet, har påverkat samhället som helhet. Men det lyfter även fram hur samhällets olika aktörer, inklusive deltagarna, påverkats med avseende på de ekonomiska effekter som är kopplade till åtgärden. Samhällsekonomiska beräkningar beskriver projektets långsiktiga nytta för samhället. Genom att använda sig av samhällsekonomiska beräkningar kan ytterligare kunskap om projektet lyftas fram. Det bidrar till lärandet om vilka effekter som uppstår. Mervärden kan identifieras så att det kan ske en fortsatt utveckling av metoder, samverkan, synen på deltagarna och sist men inte minst underlätta en spridning av resultatet och en eventuell implementering. Utvärdering med stöd av Payoff`s metod NyttoSam När Payoff genomför en fullständigt samhällsekonomisk utvärdering analyserar vi i ett första steg resultatet kopplat till syfte och mål och då särskilt eventuella ekonomiska 4

5 och monetära mål. För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen fullt ut enligt vår metod NyttoSam krävs en totalstudie eller en urvalsstudie med representativt urval av deltagare. I detta fall genomförs beräkningarna med stöd av typfall. Payoff kan därför inte uttala sig om de faktiska samhällsekonomiska effekter som uppstått för den totala gruppen deltagare i projekt Klara Livet. Men genom att ta fram typfall och identifiera ungefär hur många individer inom projektet som motsvarar varje typfall kan vi visa på vilka effekter som troligtvis uppstår och ungefär i vilken omfattning. Vad är nyttan med att redovisa de samhällsekonomiska effekterna? Genom att redovisa de samhällsekonomiska effekterna av en insats kan kostnadsfixeringen brytas och istället: Se insatser inom den sociala sektorn som investeringar Underlätta att tänka på helheten och visa på intäkter och kostnader hos samtliga aktörer i samhället. Motivera initiala kostnader för att på sikt skapa ökad nytta och minskade kostnader för samhället. Hur rättvisande och sant är resultatet av samhällsekonomisk utvärdering? Med utgångspunkt från Payoff s principer och antaganden kan vi inte säga att en utvärdering, och i ännu högre grad några få typfall, visar på hela bilden av verkligheten. Mänskligt beteende påverkas av många olika faktorer vilka kan vara svåra att beskriva. Beräkningarna ska istället ses som indikatorer på de effekter som uppstår och vilka visar ungefär i vilken omfattning dessa effekter uppstår. Redovisning av typfall För att beskriva hur deltagarna i Klara Livet har påverkat samhällets ekonomi används i detta uppdrag typfall. Dessa typfall illustrerar vilken samhällsekonomisk potential det finns i arbetslivsinriktade insatser och visar på vad som händer med deltagarnas livssituation genom att de tagit del av projektet. Typfallen bygger på underlag om deltagarna i projektet och har tagits fram i samråd med representant för projektet. Typfall 1 Ung kvinna, 26 år gammal. Hon har klarat av gymnasiet, men inte gått vidare med utbildning. Hon har ett fysiskt funktionshinder och är innan projektet helt sjukskriven. Efter att ha deltagit i Klara Livet har hon blivit motiverad till fortsatta studier på halvtid och är arbetssökande på halvtid. Hon klarar sig även med mindre stöd från bl.a. öppenvården. Hon har tagit ett viktigt steg i sin utveckling, men har ännu inte kommit i arbete. 5

6 Typfall 2 Man, 38 år, med psykiska funktionshinder. Han har enbart klarat av grundskola. Innan Klara Livet är han helt sjukskriven och har ganska stort behov av stöd från psykiatrin. Efter projektet har han delvis klarat av att bryta sin sjukskrivning och arbetar 25% på ett socialt företag. Han har också mindre behov av stöd från sjukvården. Typfall 3 Kvinna, 47 år, med förslitningsskador. Har klarat av gymnasieutbildning. Är före projektet helt sjukskriven. Hon söker regelbundet hjälp hos läkare inom öppenvården och har även hjälp av sjukgymnast. Efter projektet har hon fått arbete på halvtid och är arbetssökande på halvtid. Hennes behov av stöd från läkare och sjukgymnast har minskat betydligt. För att få en större motsvarighet med deltagarna i projekt Klara Livet har vi beräknat de samhällsekonomiska effekterna för arbete i typfallen både med och utan lönesubvention. Resultat av samhällsekonomiska beräkningar Med hjälp av typfallen har vi genomfört beräkningar, vilka beskriver den samhällsekonomiska nytta av vad som hänt deltagarna under projekttiden och hur stödet från Klara Livet troligen påverkat deras situation avseende hälsa och resursförbrukning samt i ett nästa steg deras arbetsförmåga och etablering på arbetsmarknaden. Observera att effekterna nedan beskrivs ett år och fem år efter avslutad insats. Effekterna efter fem år är en uppräkning av effekterna som uppstått efter ett år. I de fall individen fortsätter att utvecklas kommer effekterna nedan förbättras ytterligare. I de fall individen försämras och går tillbaka till sjukskrivning så uteblir de positiva effekter som skapas genom att individen arbetar. Hur har vi räknat? Payoff s modell för samhällsekonomiska beräkningar bygger på Sveriges skattesystem, socialförsäkringssystem och standardkostnader för t.ex. läkarbesök inom öppenvården, stöttning av kommunala handläggare och regler kring olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Nedan görs en beskrivning av vilka effekter som uppstår i ett mycket enkelt exempel. En individ har, före en åtgärd, sjukersättning och utnyttjar tio läkarbesök inom öppenvården. Efter åtgärden har individen fått jobb och klarar sig utan läkarbesök: Först och främst skapas ett produktionsvärde genom att individen arbetar, vilket bidrar till ökad samhällsekonomisk nytta. Kostnaderna för individens försörjning flyttas samtidigt från Försäkringskassan till arbetsgivaren. Detta leder till att både kommun och landsting får ökade skatteintäkter. Försäkringskassan får både minskade kostnader för utbetald ersättning, men får också en besparing genom att Försäkringskassan inte längre behöver utreda och handlägga den utbetalade ersättningen. Individen får 6

7 en ökad disponibel inkomst, men får samtidigt en minskad utbetald ersättning och måste även betala skatt på lönen. Genom att läkarbesöken minskar så minskar individens kostnader för patientavgifter. Samtidigt påverkas Landstinget både genom en besparing motsvarande kostnaden för tio läkarbesök, men tappar intäkter motsvarande tio patientavgifter. Typfall 1 Tabell 1. Typfall 1, situation efter ett och fem år. Intäkter samhället efter ett/fem år Kommunen intäkter efter ett/fem år Landstinget intäkter efter ett/fem år Arbetsförmedlingen intäkter efter ett år/fem år Försäkringskassan intäkter efter ett år/fem år Ökad disponibel inkomst för deltagaren per år/fem år kr/ kr Mycket liten påverkan kr/ kr kr/ kr kr/ kr kr/ kr Om vi istället räknar med att Typfall 1 får samma arbete, med lönebidrag skapar individen ett produktionsvärde. Effekten på samhällsnivå ökar då till ca kr per år och Arbetsförmedlingen får minskade kostnader för motsvarande ca kr per år. Övriga aktörer berörs i väldigt liten omfattning. Typfall 2 Tabell 2. Typfall 2 (utan lönebidrag), situation efter ett och fem år. Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr Kommunen intäkter efter ett/fem år kr/ kr Landstinget intäkter efter ett/fem år kr/ kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett/fem år Påverkas ej Försäkringskassan intäkter efter ett/fem år kr/ kr Ökad disponibel inkomst för deltagaren efter ett/fem år kr/ kr Om vi istället räknar med att Typfall 2 får samma arbete, men med lönebidrag minskar värdet av produktionen som individen bidrar med. Effekten på samhällsnivå minskar då till ca kr per år och Arbetsförmedlingen får ökade kostnader för motsvarande ca kr per år. Övriga aktörer berörs ej. 7

8 Typfall 3 Tabell 3. Typfall 3 (med lönebidrag), situation efter ett och fem år: Intäkter samhället efter ett/fem år Kommunen intäkter efter ett/fem år Landstinget intäkter efter ett/fem år Arbetsförmedlingen intäkter efter ett/fem år Försäkringskassan intäkter efter ett/fem år Ökad disponibel inkomst för deltagaren efter ett/fem år kr/ kr kr/ kr kr/ kr kr/ kr kr/ kr kr/ kr Om vi istället räknar med att Typfall 3 får samma arbete, men utan lönebidrag ökar värdet av produktionen som individen bidrar med. Effekten på samhällsnivå ökar då till ca kr per år och Arbetsförmedlingen får minskade kostnader för motsvarande med ca kr per år. Övriga aktörer berörs ej. Uppskattning av totala effekter Utifrån typfallen har en uppskattning gjort av hur många deltagare i Klara Livet som motsvarar respektive typfall. Vi vill påpeka att detta inte ska betraktas som ett representativt utfall för den totala gruppen deltagare. Istället ska det ses som ett försök att med enkla och grova antaganden visa på i vilken storleksordning ett projekt som Klara Livet skulle kunna åstadkomma. Utifrån underlag om deltagarna har vi antagit att typfall 1 motsvarar ca 25%, typfall 2 motsvarar ca 25% och typfall 3 motsvarar 45% av den total gruppen. Dessutom har vi beräknat att en mindre grupp, ca 5%, har gått till studier. Tabell 4. Beräkningar av totala effekter för projekt Klara Livet. Baserat på antagande om tre typfall. Totalt 285 individer. Samhället/aktör Projekt Klara Livet Intäkter samhället efter ett/fem år kr/ kr Kommunen intäkter efter ett/fem år kr/ kr Landstinget intäkter efter ett/fem år kr/ kr Arbetsförmedlingen intäkter efter ett/fem år kr/ kr Försäkringskassan intäkter efter ett/fem år kr/ kr Ökad disponibel inkomst för deltagaren efter ett/fem år kr/ kr 8

9 Jämfört med den totala projektkostnaden på kr per år är återbetalningstiden på samhällsnivå ca tre månader. Sammanfattning och diskussion Tänkbara samhällsekonomiska effekter Den enskilt största orsaken till de samhällsekonomiska effekterna är när en individ kommer i arbete. Då skapas ett produktionsvärde, vilket bidrar till BNP. När en individ kommer i arbete ökar också individens disponibla inkomst, samtidigt som skatteintäkter ökar för kommun och landsting. Kommer individen i arbete med lönesubvention minskar värdet av den produktion som individen bidrar med och arbetsförmedlingen får ökade kostnader. Men det är fortfarande samhällsekonomiskt lönsamt. Andra orsaker till att det uppstår positiva samhällsekonomiska effekter är om individen klarar sig mer själv, dvs inte längre behöver stöd från t.ex. sjukvården, kommunen och försäkringskassan. För kommuner har ofta minskade utbetalningar av försörjningsstöd en stor påverkan på den kommunala ekonomin. Arbetsförmedlingen påverkas genom att de i sitt uppdrag tar på sig ansvaret och kostnaderna för att bidra i individernas stegförflyttning, genom att stötta med t.ex. A- kassa, lönebidrag och insatser för att deltagarna skall komma i ett arbete. Individernas disponibla inkomster ökar, framför allt när de kan gå vidare från att vara försörjda via bidrag till att istället försörja sig via arbete. För att långsiktiga effekter ska uppstå krävs att individer som kommer i arbete klarar av att behålla sitt arbete och att de individer som t.ex. kan minska sitt behov av sjukvård även i fortsättning mår så bra att de klarar sig själva. Kommentar kring samhällsekonomiska effekter Typfallen som redovisats ger en bild av vilken ekonomisk och sannolikt livskvalitetshöjande potential som finns när relevanta resurser sätts in för att bryta ett utanförskap. Om resultatet för deltagarna är bestående över tid, eller deltagarna fortsätter att utvecklas positivt, har denna typ av projekt stor möjlighet att bli mycket lönsamt för samhället. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv finns väldigt mycket att vinna på att bryta utanförskap och att tiden i utanförskap förkortas. Som vi nämnt tidigare kan ett årligt utanförskap i många fall kosta kring kronor per år för en person i arbetsför ålder. Detta belopp är beräknat med utgångspunkt från att personen inte deltar i någon produktion och förbrukar en del av samhällets resurser inom hälso- och sjukvård och omsorg. Om individerna är i behov av särskilda insatser ökar potentialen för de samhällsekonomiska vinster som kan uppkomma ytterligare. Förutom samhällsnyttan leder många gånger denna typ av projekt även till att deltagarna själva får en förbättrad ekonomi och förmodligen även en ökad livskvalitet och hälsa. Många liknande projekt visar också att deltagaren efter avslutat projekt upple- 9

10 ver en större meningsfullhet och sammanhang i tillvaron. Dessa mjuka värden är också mycket viktiga att följa upp och lyfta fram vid sociala satsningar. I våra beräkningar utgår vi alltid från försiktighetsprincipen, vilket bl a innebär att inte överskatta effekter eller underskatta kostnader. Utfallet av dessa typfallsberäkningar bör därför vara intressant att diskutera och analysera vidare för projektägaren. Det är också viktigt att projektägaren, samverkansparterna och övriga intressenter diskuterar hur erfarenheterna i projektet skall tas tillvara för att det också skall få strategiska effekter. Det är då viktigt att diskutera de organisatoriska och strukturella effekterna, t.ex. hur projektet samverkat, styrts, vilka resurser som avsatts och på vilket sätt detta gjort skillnad för parterna och målgruppen. Det finns en mycket stor potential i att implementera lyckade projekt för att utveckla socialt arbete. Känslighetsanalys Payoff kan med stöd av beräkningarna av dessa typfall visa att projekt som arbetar på det sätt som Klara Livet har gjort med stor sannolikhet skapar positiva resultat för samhället och målgruppen. Vi kan däremot inte med utgångspunkt från ett fåtal typfall uttala oss om projekt Klara Livet som helhet faktiskt varit lönsamt. För att kunna svara på detta krävs antingen en totalstudie eller en studie av ett större antal, slumpvis utvalda individer. Jämförelse med andra, liknande projekt Payoff har ett klassificeringssystem, vilket skapar möjlighet att jämföra liknande projekt med varandra. Typfallsberäkningarna för Klara Livet indikerar att projektet skapar samhällsekonomiska intäkter i nivå med andra liknande projekt. Men Klara Livet skapar dessa intäkter med en lägre projektkostnad är liknande projekt. Avslutningsvis Med detta hoppas Payoff att våra beräkningar, med ett samhällsekonomiskt perspektiv, i kombination med övriga utvärderingar av projekt Klara Livet ger tillräckligt med kunskap och underlag för att projektägare och övriga intressenter ska få en ökad kunskap och kunna fatta beslut hur arbetet med stöd till dessa målgrupper ska kunna fortsätta att utvecklas. Göteborg Jonas Huldt jonas@payoff.se Payoff utvärdering och analys AB 10