Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt TUNA. Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland

Transkript

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt TUNA Slutrapport Samordningsförbundet RAR i Södermanland payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Förord... 3 Sammanfattning... 4 Resultat: Samhället som helhet... 4 Resultat: Övriga aktörer... 5 Inledning... 8 Bakgrund och förutsättningar... 8 Syfte och mål... 8 Avgränsningar och antaganden... 9 Rapportens struktur... 9 Projektets klassificering Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet alla deltagare Känslighetsanalyser Jämförelser med likartade projekt Jämförande värden Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Uppföljande utvärdering, år två Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Slutsatser Avslutande diskussion och sammanfattning Bilagor Bilaga 1 Presentation av TUNA-projektet, Samordningsförbundet RAR Bilaga 2. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering Bilaga 3. Vad är NyttoSam?

3 Förord payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet RAR i Sörmland att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 30 individer som deltagit i TUNA-projeket (i fortsättningen kallad TUNA). Deltagarnas försörjningssituation och användande av samhällets resurser har följts upp av projektet. Uppföljningen ligger sedan till grund för utvärderingen. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat projektet förändrats relativt situationen före dess medverkan i projketet. Slutsatserna i denna utvärdering avseende det ekonomiska resultatet bygger första hand på det urval av deltagare som följts upp. För den socioekonomiska analysen gäller en helhetssyn och TUNAs påverkan, samarbete och samverkan med omvärlden. I denna del är det viktigt att beskriva hur samhällets olika resurser, system och organisation har använts på ett för projektet och deltagarna optimalt sätt. TUNA har som målgrupp personer med psykisk ohälsa som står långt ifrån arbetsmarknaden och som inte är självförsörjande. Projektet erbjuder en strukturerad rehabiliteringskedja för deltagarna. Målet är främst att deltagarna skall komma vidare till ett arbete, utbildning eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Projektet är beställt av Samordningsförbundet RAR i Sörmland, medan LSG i Eskilstuna är projektägare. Genomförare av projektet är Försäkringskassan. Projektet har en mycket viktig målgrupp, som idag och på sikt är en potential för att öka arbetskraftsutbudet och balansera de stora pensionsavgångarna som sker i framtiden. Huvuddelen av Sveriges kommuner står inför samma utmaning att hitta modeller och arbetsformer för att på sikt rädda och finansiera välfärden. Målet med utvärderingen är att visa på nyttan med projektet och synliggöra vilka effekter projektet haft för samhället, samhällets olika aktörer och deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för verksamheten jämförts med vilka intäkter verksamheten leder till på lite längre sikt kan verksamheten bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av vårt datorbaserade program NyttoSam 1. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Nyttan med denna rapport är också att den skall påvisa vilka mervärden, framgångsfaktorer, lärande och på vilket sätt TUNA arbetat nyskapande för att Samordningsförbundet RAR skall kunna utveckla arbetet med att minska utanförskap och ohälsa hos personer som står utanför arbetsmarknaden. 1 Se bilaga 3. Vad är NyttoSam? 3

4 Sammanfattning Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet. För utförligare presentation och redovisningar, se kapitel 3, Ekonomisk analys, samt kapitel 4, Slutsatser och diskussion. Projektet ekonomiska aspekter har bedömts utifrån två tidshorisonter, på kort sikt ( ett år) och på medellång sikt (fem år). Resultaten har också bedömts ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Samhället som helhet Kommunen Landstinget Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten totalt Deltagarna Försäkringsgivarna Resultat: Samhället som helhet Intäkten är på kort sikt (ett år) 2,5 milj.kr vilket motsvarar kr per deltagare. På medellång sikt (fem år) är intäkten 12,5 milj. kr. Lönsamheten är på kort sikt positiv 1,1 milj. kr, motsvarande cirka kr per deltagare. På medellång sikt är lönsamheten prognostiserad till 11,1 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter det första året kvarstår i ytterligare fyra år. Lönsamheten på kort sikt är relaterat till att hela kostnaden för åtgärden belastar år ett. Se alternativ redovisning av resultatet i avsnittet om känslighetsanalyser. Lönsamheten kan även utryckas som att en kronas insats gett 1,80 kr i avkastning på kort sikt och 9 kr på medellång sikt. Återbetalningstiden är sju månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 13 procent. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat med fem procent och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med drygt hälften, 62 procent. Allt räknat på ett års basis. 4

5 Resultat: Övriga aktörer För kommunen är intäkterna kr på kort sikt. Orsaken till det positiva resultatet är minskat behov av försörjningsstöd, ökade skatteintäkter och minskad omsorg och handläggning. Lönsamheten är negativ kr främst genom att åtgärdskostnaden belastar första året. Återbetalningstiden är 21 månader. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till kr. För landstinget är intäkterna 1,4 milj. kr. Lönsamheten är positiv på kort sikt, 1,1 milj. kr. På fem års sikt är resultatet prognostiserat till cirka 6,5 milj. kr. Lönsamheten är främts kopplad till att några av deltagarna har västentligt minskade behov av olika vårdinsatser i efterläget och att kostnaderna redovisas efter ett år. Återbetalningstiden är tre månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med kr. Orsaken till de ökade kostnaderna är dels att Arbetsförmedlingen bidragit med många åtgärder i verksamheten, dels att Arbetsförmedlingen är med och finansierar verksamheten. Försäkringskassan har minskade kostnader för elva av de totalt 30 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan ett positivt resultat på kort sikt på cirka kr. Återbetalningstiden är 23 månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet på cirka kr. Anledningen till detta är framför allt de ökade kostnaderna för Arbetsförmedlingen och att Försäkringskassan vardera finansierar 25 procent av kostnaderna för projektet. På medellång sikt är lönsamheten positiv, 1,4 milj. kr, med en återbetalningstid på 23 månader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med kr på kort sikt per deltagare och år. Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt TUNA visar att ett systematiskt och strukturerat organiserat arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan vara framgångsrikt på kort sikt och sannolikt också på lite längre sikt. Eftersom målgruppen är personer med psykiska funktionshinder krävs tillgång till ett brett utbud av samhällets resurser för att lyckas. TUNA har dels haft en bra egen kompetens och arbetsmodell och genom samverkan fått tillgång till kompletterande externa resurser för att stötta deltagarna. Vi har sett i tidigare utvärdering att medicinsk kompetens kring målgruppen med psykiska funktionshinder underlättar arbetet och är en av framgångsfaktorerna Det ekonomiska resultatet för TUNA innebär att samhället har en återbetalningstid på endast sju månader. Därefter är det fortsatta goda intäkter om förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ett ytterligare förbättrat resultat. Det senare förutsätter främst att fler av deltagarna ökar sin produktivitet eller att fler kommer in i arbete. Den uppföljande utvärderingen vi genomfört på 5

6 14 av deltagarna indikerar att deltagarnas utanförskap fortsatt att minska andra året efter att de lämnat TUNA. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtida intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för kommunen på lite längre sikt. Landstinget är den aktör som relativt sett minskat sina kostnader mest. Genom att flera av deltagarna i projektet rehabiliterats framgångsrikt har de kunnat gå vidare med mindre beroende av vårdinsatser, vilket särskilt gäller några av deltagarna. Utmaningen i framtiden är att individerna får stöttning även i fortsättning för att både behålla hälsan och att fortsätta att utvecklas positivt mot en egen försörjning. I denna typ av projekt är det inte heller ovanligt att behov av åtgärder upptäcks under projekttiden, som sedan kvarstår under en tid efter projektet. Staten har fått ökade skatteintäkter genom att deltagarna kommit i arbete, Försäkringskassan har minskat sina utbetalningar genom att deltagarna fått en förbättrad hälsa och Arbetsförmedlingen har genom sin roll ökade kostnader för stödet till deltagarna. Ett mycket viktigt resultat av denna utvärdering är att deltagarna i genomsnitt fått en bättre ekonomi. Det kan på sikt lägga grunden till bättre levnadsvillkor och livskvalitet, som även påverkar övriga närstående. Denna del utvärderas inte av oss, men är alltid viktig att lyftas fram. Utvärderingen visar att projekt TUNA är en satsning som skapar nytta, vilket i ett nästa steg underlättar att gå från ett fokus på kostnader till att se värdet i sociala investeringar. Det är också intressant att se att det fungerar bra att arbeta med en målgrupp som kan gå vidare till arbete samtidigt som det finns andra projekt som kan ta över om ytterligare rehabilitering krävs. Den typen av både arbetsrelaterade och rehabiliteringsinriktade mål saknas i de flesta projekt som payoff utvärderat. Det är inte för dyrt att minska utanförskap utan det som kostar mest är att inte göra något eller att göra som vanligt. För att veta om deltagarna kommit i någon form av sysselsättning och egenförsörjning är det mycket viktigt att följa upp dem ytterligare, särskilt eftersom det inte är ett mål projektet. En sådan uppföljning visar på troliga effekter och nyttan av projektet på lite längre sikt. Vår framtida välfärd kräver att fler i arbetsför ålder kan komma i ett arbete och samtidigt minska konsumtionen av offentliga resurser. Därför är det viktigt att TUNA lyckas få fler av deltagarna i ett arbete och egenförsörjning Försörjningsbördan i Sverige, ett mått på hur många som skall försörjas av personer i arbetsför ålder ligger idag på rikssnittet. På sikt står dock även Eskilstuna inför samma utveckling som flertalet kommuner vilket innebär att all tillgänglig arbetskraft måste tas tillvara. 6

7 Allt färre skall försörja allt fler genom att vi lever allt längre och det är för få som arbetar. Det är därför extra viktigt att ge den potentiella arbetskraften, som målgruppen för TUNA är ett exempel på, möjlighet att komma in på arbetsmarknaden. Fler i jobb ger fler jobb. Till sist är det viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets utfall ekonomiskt kopplat till bl. a socioekonomiska effekter. Konkret innebär det att se vilka mervärden, framgångsfaktorer, innovativa arbetsformer som varit bärande för verksamheten kopplat till de ekonomiska värdena. Några frågor att fundera vidare på: Vad har vi lärt oss och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna? Vad hade hänt med målgruppen om vi inte haft projekt TUNA eller gjort som vanligt och hur skall stödet se ut i fortsättningen? Vad sätter vi för ekonomiska mål för kommande projekt och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller en social fond skapas för sociala satsningar? Hur tar vi tag i de förbättringsområden som lyfts fram av projektet, t ex kontakten med arbetsgivarna? 7

8 Inledning TUNA- projektet drivs av Försäkringskassan i Eskilstuna. Projektet är finansierat av Samordningsförbundet RAR i Sörmland. payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet RAR att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 30 personer som deltagit i projektet TUNA. Bakgrund och förutsättningar Målgruppen för projekt TUNA har varit personer med psykisk ohälsa, som dels står långt från arbetsmarknaden och dels saknar egenförsörjning. Åtgärdstiden har i genomsnitt varit 45 veckor, med en stor spridning mellan deltagarna på 13 och 58 veckor. Åldern för deltagarna har varierat mellan 21 och 59 år, med en medelålder på 36 år. Andelen kvinnor är 60 procent. Urvalet till denna utvärdering är gjort av de deltagare som varit med från projektstart i november 2008 och avslutat sitt deltagande i TUNA senast under mars Totalt ingår 30 personer i utvärderingen. Dessa är representativa vad gäller ålder och kön relativt övriga deltagare som inom samma tidsintervall avslutat sitt deltagande i TUNA. Dessutom har deltagarna i urvalet i stort kommit i arbete i samma omfattning som samtliga avslutade deltagare. Det innebär att urvalet har en relativt sett hög representativitet. Slutsatserna i denna utvärdering bygger ändock i första hand på de personer som ingått i urvalet. Syfte och mål Syfte Erbjuda en strukturerad rehabiliteringskedja för personer bosatta i Eskilstuna kommun med dokumenterad psykisk ohälsa en ökad chans att komma ut i förvärvslivet. Detta skall ske genom att: Projeket skall förbereda personerna för återgång i arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering Projektet är för personer som inte är klara för att söka arbete/studier eller att aktualiseras till Rehabiliteringssamverkan Deltagande i TUNA skall öka förutsättningarna för en lyckad rehabilitering genom Rehabiliteringssamverkan Projektet syftar dessutom till att öka det strukturella samverkanssamarbetet. Mål 40 procent av deltagarna kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering. 10 procent av deltagarna kommer i arbete eller utbildning. 8

9 Ett övergripande mål är att förbättra samverkan för att unvika att personer hamnar i en gråzon mellan olika berörda aktörer Mer information om TUNA Ytterligare information om TUNA finns på webben; Kontakt: Pernilla Öjemar, Pernilla.ojemar@TUNAprojektet.se Läs också i bilagan i denna rapport om en närmare beskrivning av TUNA. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för föreliggande beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden. Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet. Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer. Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte. De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte. Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/ kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar. Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag. Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för TUNAs klassificering. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhälls- 9

10 ekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för arbetsförmedlingen, försäkringskassan och övrigt inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Hur lönsamheten påverkas av eventuella externa faktorer redogörs redovisas i två olika känslighetsanalyser. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns en presentation av TUNA, tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 10

11 Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör TUNA klass T8. Kriterierna för att tillhöra klass T8 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är medelstora. Verksamheten har kostat kr per deltagare. 11

12 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff - tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelse med likartade projekt/verksamheter Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ett antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projekt TUNAs samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 30 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 2 vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i TUNA var ca 1,5 milj. kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av omfattande vårdresurser. 2 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag 12

13 Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 2,0 % Faktisk produktion i efterläge 6,3 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 13 % produktion 5 % vård, omsorg och handläggning 62 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 19,6 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 2,5 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 13 procent 3. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 254 milj. kr och 606 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 20,2 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! 3 2,5/19,6 milj. kr = 13 procent 13

14 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr - kr Föreläge E2erläge Skillnad Poten;al Ökad produk;on Minskad resursförbrukning Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 13 procent. De blå staplarna i figur 1 ovan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential (2,5 milj. kr) frigjorts främst genom att behovet av olika resurser minskat i efterläget jämfört med föreläget. Den produktion som de facto förekom i föreläget var kr, motsvarande cirka kr per deltagare. Produktionsutnyttjandet motsvarar två procent av den totala produktionspotentialen 4 i föreläget medan den ökat till drygt sex procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (19,6 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (16,9 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (2,7 milj. kr). Genom ökad produktion och framför allt minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 13 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 2,5 milj. kr, fördelat på 0,8 milj. kr på ökad produktion och 1,7 milj. kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger. 4 Vad som maximalt kan produceras om alla deltagare är i arbete och arbetar heltid 14

15 Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter TUNA genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Kommunen kr kr kr kr Landstinget kr kr kr kr Staten kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 30 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 2,5 milj.kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 12,5 milj. kr. Intäkt per deltagare på kort sikt är kr. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna lägre intäkt än männen på kort sikt; kr respektive kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagare där gränsen går vid 35 år uppvisar en högre intäkt per deltagare på kort sikt för de yngre med kr i jämförelse med kr i genomsnitt för den äldre gruppen. 15

16 Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde på individnivå minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr kr Kostnader Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit 1,4 milj. kr inklusive och 1,1 milj.kr exklusive indirekta skatter 5. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står kommunen och landstinget för 25 procent vardera och staten för 50 procent via Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommun kr kr Landsting kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Anm. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. 5 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 16

17 Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 6, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är positiv på kort sikt 1,1 milj. kronor. På medellång sikt är lönsamheten 11,1 milj.kr. Projektkostnaden belastar resultatet efter ett år. Lönsamheten efter fem år är en prognos baserad på utfallet efter första året. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 7 Kommunen kr kr kr kr kr 21 Landstinget kr kr kr kr kr 3 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 23 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr --- Försäkringskassan kr kr kr kr kr 23 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr TUNAs återbetalningstid är sju månader. Den positiva lönsamheten beror till viss del på att flera av deltagarna kommit in i arbete men främst på att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser. Värdet av detta överstiger verksamhetens kostnad redan efter sju månader. Avkastningen per satsad krona är 1,80 kr på kort sikt och 9 kr på medellång sikt. 6 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 17

18 Kommunen Kommunen uppvisar ökade intäkter på kort sikt med kr. På fem års sikt är intäkten kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Intäkterna kommer från minskade kostnader för ekonomiskt bistånd, omsorg och handläggning. Dessutom har skatteintäkterna ökat pga. höjd sysselsättningsgrad bland deltagarna. Lönsamheten är på kort sikt negativ kr och på medellång sikt positiv kr. Återbetalningstiden är 21 månader. Eftersom projektet delfinansierats av kommunen påverkar detta lönsamheten negativt första året, men intressant att notera att lönsamheten på lite längre sikt är god. Detta förutsätter att deltagarnas situation inte förändras relativt efter att de avslutat projektet. Landstinget Landstinget uppvisar positiva intäkter på såväl kort som medellång sikt, 1,4 milj. kr respektive 6,8 milj. kr. Intäkten efter ett år motsvarar drygt kr per deltagare. Det är främst minskade vårdinsatser som resulterat i ökade intäkter. Orsaken till detta är att denna typ av projekt för många av deltagarna 23 stycken - lett till ett minskat vårdbehov. Lönsamheten är på kort sikt 1,1 milj. kr för landstinget. På medellång sikt är lönsamheten 6,5 milj. kr. Återbetalningstiden är så kort som tre månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med närmare kr efter ett år. Inklusive åtgärdskostnaden kr. Arbetsförmedlingen uppvisar detta resultat pga. ökade kostnader för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta utanförskapet. Värt att notera att detta ger en mycket stor potential att på sikt minska lönesubventionerna för deltagarna, vilket också minskar Arbetsförmedlingens kostnader. Försäkringskassan Försäkringskassan har minskade kostnader för elva av de totalt 30 deltagare som ingår i utvärderingen. Som ett resultat av detta uppvisar Försäkringskassan intäkter på kort sikt på cirka kr. På medellång sikt är intäkterna drygt 1,8 milj. kr. Lönsamheten är positiv både på kort och medellång sikt, kr respektive 1,5 milj kr. Återbetalningstid 23 månader. Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har ökade intäkter på kr efter ett år och på fem år på 2,3 milj. kr. Lönsamheten är negativ på kort sikt, kr. Efter fem år positiv, 1,4 milj. Hälften av kostnaderna för projektet kommer via staten, vilket påverkar lönsamheten för staten totalt. Återbetalningstiden är 23 månader. 18

19 Individerna/hushållen och försäkringsgivarna. Deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. Försäkringsgivarna (avser främst avtalsförsäkringar) får ökade intäkter motsvarande kr på kort sikt som en följd av projektet. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande cirka sju st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i TUNA, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 1,9 milj.kr medan kostnaden alltjämt är 1,4 milj.kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med två månader till nio månader. Känslighetsanalys 2. En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (högsta och lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att ett enda enskilt värde som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett orepresentativt sätt. Genom att projekt TUNA har haft en deltagare som minskat sitt, i föreläget, stora vårdbehov kraftigt har det uppstått en mycket stor intäkt kopplad till denna deltagare. Exkluderar man nu detta extremvärde i kombination med att vi tar bort det allra sämsta värdet sjunker intäkten från totalt 2,5 milj.kr till 1,8 milj.kr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från sju till tio månader. Känslighetsanalys, 3 En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att TUNAs kostnad avskrives på exempelvis tio år. Kostnaden per år blir då /10 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka 2,4 milj. kr. På fem års sikt är lönsamheten cirka 11,8 milj.kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är 1,1 milj. kr och 11,1 milj. kr. 19

20 Jämförelser med likartade projekt Den klassificering av våra utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga projekt och verksamheter, dvs. verksamheter som har liknande förutsättningar. TUNA tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T8. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i verksamheten är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för TUNA med de 14 övriga projekt eller verksamheter inom klass T8 som payoff utvärderat de senaste tre åren framgår följande (snittvärdet för de 14 övriga i parentes): payoff- ;d, månader Tuna Medelvärde Diagram 1. Återbetalningstid, sju månader (tio månader). Detta innebär en kortare återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. lönsamhet på kort sikt, kronor Tuna Medelvärde Diagram 2. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebär högre lönsamhet på kort sikt än genomsnittet inom klassen. 20

21 lönsamhet på medellång sikt Tuna Medelvärde Diagram 3. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Detta innebär en något högre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen. poten;al, kronor Tuna Medelvärde Diagram 4. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär en högre potential än genomsnittet inom klassen. verkningsgrad, procent Tuna Medelvärde Diagram 5. Verkningsgrad 13 procent (14 procent). Detta innebär en något lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än genomsnittet inom klassen. 21

22 åtgärdskostnad, kronor Tuna Medelvärde Diagram 6. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Detta innebär en något lägre kostnad per deltagare än genomsnittet inom klassen. kostnad per verkningsgrad, kronor Tuna Medelvärde Diagram 7. Kostnad per verkningsgrad, kr (5 100 kr). Detta innebär en lägre kostnad per verkningsgrad (högre effektivitet) än genomsnittet inom klassen. Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Ett alternativt sätt att redovisa de viktigaste nyckeltalen utifrån vår utvärdering av verksamheten TUNA är att skapa ett s.k. polärt diagram där genomsnitten för nyckeltalen i aktuell klass erhåller värdet 100, se figur 3. Avvikelserna från det faktiska utfallet i utvärderingen redovisas därefter procentuellt. Avvikelserna är beräknade på följande sätt: Potential; / = 10 procent 7. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet Siffran kommer från = kr 22

23 Åtgärdskostnaden; / = -3 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 97. Lönsamhet på kort sikt; 5 400/ = 18 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 118. Lönsamhet på medellång sikt; / = 3 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 103. Återbetalningstid; -3/10 = -30 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 70. Verkningsgrad; -1/14 = -7 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 93. Kostnad per verkningsgrad; /5 100 = -29 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 71. kostnad/v- grad verkningsgrad återbetalnings; d poten;al åtgärdskostnad uoall lönsamhet kort medelvärde lönsamhet medel Figur 3. Figur som illustrerar de olika nyckeltalens utfall relativt medelvärdet för övriga projekt och verksamheter inom klass T8. Potential, lönsamhet på kort och mellanlång sikt ligger över snittet medan åtgärdskostnaden, återbetalningstid, verkningsgrad samt kostnad per verkningsgrad ligger under snittet. Uppföljande utvärdering, år två För 14 av de totalt 30 deltagarna har det varit möjligt att genomföra en s.k. uppföljande utvärdering. Det innebär att det gått tillräckligt lång tid sedan de 14 lämnade projektet så att vi kunnat göra en uppföljande utvärdering två år efter de lämnat projektet, dvs. ett år efter den förra utvärderingen. I detta fall har vi studerat den förändring som uppstått mellan efterläge två (två år efter de lämnat projektet) med efterläge ett (ett år efter de lämnat projektet). 23

24 De väsentligaste resultaten redovisas i tabellen nedan. Tabell 6. Förändringar i utnyttjad potential och verkningsgrad för samhället som helhet mellan efterläge ett (12 månader efter avslutat projekt) och efterläge två (24 månader efter avslutat projekt). Uppgifterna gäller medelvärdet för de 14 deltagare som ingår i den uppföljande utvärderingen. Förändring Utnyttjad potential/intäkt kr Verkningsgrad 13 % Resultatet för de 14 deltagarna är entydigt och pekar på en ganska kraftig förbättring mellan år ett och år två efter att deltagarna lämnat projekt TUNA. Genom att fler har kommit i mer arbete i kombination med minskat behov av olika stödresurser har intäkterna således ökat med ytterligare drygt kr på ett år. Det innebär i sin tur att den årliga intäkten utgör drygt kr per år eftersom intäkten vid efterläge ett utgjorde cirka kr per deltagare. Detta motsvarar en förbättrad verkningsgrad på 13 procent. Genom att projektets hela kostnad belastade år ett innebär en ökad intäkt på kr även att lönsamheten per deltagare ökat med samma belopp. Självfallet måste utfallet för de 14 tolkas med försiktighet eftersom vi inte vet om dessa deltagare är representativa för hela gruppen. 24

25 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 30 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 12,5 milj. kr 2,5 milj. kr Projekttid Efter 5 år 1,4 milj. kr Summa prognostiserade intäkter på 5 års sikt är 12,5 milj. kr. Åtgärdskostnaden är 1,4 milj. kr. Prognos för lönsamhet på fem år är 11,1 milj. kr. Per deltagare är lönsamheten positiv och utgör kr på fem års sikt. Figur 3. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värden avser de 30 deltagare som ingått i analysen om inget annat anges. 25

26 Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Projekt TUNA är ett projekt i Samordningsförbundet RARs regi och finansiering. Försäkringskassan i Eskilstuna är projektägare. Målgruppen för projekt TUNA har varit personer med psykisk ohälsa, som dels står långt från arbetsmarknaden och dels saknar egenförsörjning. Syftet för TUNA är att erbjuda en strukturerad rehabiliteringskedja för att förbereda personerna för en återgång i arbete, studier eller arbetslivsinriktad rehabilitering. Målet för TUNA är att: 40 procent av deltagarna kan gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering. 10 procent av deltagarna kommer i arbete eller utbildning. Ett övergripande mål är att förbättra samverkan för att undvika att personer hamnar i en gråzon mellan olika berörda aktörer Denna utvärdering tar i första hand fasta på hur TUNA påverkat samhällets, aktörernas och deltagarnas ekonomi relativt kostnaderna för driften av projektet även om vissa delar i genomförandet kommenteras även i denna rapport genom en socioekonomisk analys. För att ta del av ytterligare information kring projektets arbetsformer, typfall, samverkan metoder m.m. läs bilaga 1. Slutsatser TUNA har ett intressant upplägg och ingår som en del av flera åtgärder för att minska utanförskap och ohälsa hos personer som står långt från arbetsmarknaden. Med hänsyn till att målgruppen, personer med psykisk ohälsa, innebär TUNA en del av flera möjliga åtgärder för att personerna på sikt skall nå ett arbete och egenförsörjning. För att kunna jämföra resultatet fullt ut ur ett ekonomiskt perspektiv krävs att det finns både ekonomiska mål (mål som har ekonomiska konsekvenser men som inte är uttryckta i kronor, t ex att 40 procent av deltagarna ska komma i deltidsarbete utan lönesubvention) eller monetära mål (i kronor). För att vi fullt ut skall kunna uttala oss om huruvida TUNA också varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit preciserat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). 26

27 TUNA har liksom de flesta andra projekt payoff utvärderat inga sådana tydliga monetära mål. Däremot har TUNA mål i procent hur många deltagare som skall komma i arbete eller studier. Det andra målet att deltagarna skall gå vidare till arbetslivsinriktad rehabilitering i ett första steg när deltagarna minskar sin förbrukning av samhällets resurser. Enligt projektledningen för TUNA kommer projektet i huvudsak nå sina mål, se närmare bilaga 1. Ett alternativt sätt att mer i detalj värdera det ekonomiska resultatet är att jämföra det med liknande projekt som payoff utvärderat. I denna jämförelse framkommer att TUNA har en något lägre verkningsgrad, men kortare återbetalningstid och något högre lönsamhet. Se vidare tidigare beskrivna klassificering och resultatet för ett antal nyckeltal. En sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen finns också inledningsvis i denna rapport. Det är viktigt att finansiärer av olika projekt i fortsättningen drar lärdom av genomförda projekt och verksamheter och försöker sätta tydliga/ställa krav på ekonomiska och monetära mål för att hushålla med våra gemensamma resurser. Detta underlättar också uppföljning och utvärdering i ett nästa steg, vilket också kan ge ett lärande och utveckla åtgärden både under genomförandet och i ett nästa steg vid ett eventuellt implementerande i verksamheterna. TUNA är ett bra exempel på att genom ett arbete i samverkan mellan olika myndigheter kan individen sättas i centrum, en gemensam målbild formuleras, samtidigt som arbetsformer, nyttjande av kompletterande kompetenser, samsyn och en helhetssyn underlättas. Deltagarna till TUNA kommer från en remissgrupp med samtliga berörda aktörer representerade, kommun, landsting, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det innebär att det finns ett gemensamt agerande och grundsyn vilken insats deltagaren skall erbjudas. Eftersom även TUNA har en representant i remissgruppen läggs på detta sätt en bra grund för fortsättningen och ytterligare åtgärder underlättas efter att deltagaren är klar i TUNA. TUNA jobbar med utgångspunkt från frivillighet även om det finns krav på ett deltagande från den myndighet som står för försörjningen. Om det inte går att locka fram individens egen motivation blir det svårt att lyckas med denna typ av långsiktiga insats. Om vi lägger ett socioekonomiskt perspektiv på hur TUNA arbetat med samhällets olika strukturer, system, resurser och organisation uppfattar vi att projektet på ett mycket bra sätt lyckats jobba i samverkan mellan olika aktörer och med individen i centrum. Vi ser det som en stor styrka att kunna arbeta gränsöverskridande på det sätt som TUNA arbetat. Förutom ett gemensamt arbete mellan olika berörda aktörer finns även en lokal samverkansgrupp, LSG, från vilken en styrgrupp för projektet utgår. Dessutom finns Samordningsförbundet RAR styrelse att tillgå för att förankra och driva mer övergripande frågor. 27

28 En annan viktig del i projektet har varit att personalen arbetat med en gemensam grundsyn det friska istället för det sjuka. Detta synsätt har sedan kunnat lägga grunden för att arbeta lösningsfokuserat och med en helhetssyn. Kunskapsbaserade metoder har också legat till grund för arbetet i TUNA. För deltagare som befinner sig i ett relativt långt gånget utanförskap och marginalisering krävs tillgång till gedigna och uthålliga resurser som finns tillgängliga över tid. Detta arbetssätt kan vara ett bra alternativ till att jobba traditionellt och kan vara en förebild hur verksamheten skall organiseras i fortsättningen. Vi uppfattar också att TUNA har haft en bra personalsammansättning för att arbeta med denna typ av projekt. Genom att samtlig personal har kompetens kring psykiska funktionshinder, en bred kompetens i övrigt och arbete i team med nära till externa resurser har projektet kunnat drivas på ett professionellt sätt. Avslutande diskussion och sammanfattning Den samhällsekonomiska utvärderingen av projekt TUNA visar att ett systematiskt och strukturerat organiserat arbete med personer som står långt ifrån arbetsmarknaden kan vara framgångsrikt på kort sikt och sannolikt också på lite längre sikt. Eftersom målgruppen är personer med psykiska funktionshinder krävs tillgång till ett brett utbud av samhällets resurser för att lyckas. TUNA har haft en bra egen kompetens och arbetsmodell och genom samverkan fått tillgång till kompletterande externa resurser för att stötta deltagarna. Vi har sett i tidigare utvärdering att medicinsk kompetens kring målgruppen med psykiska funktionshinder underlättar arbetet och är en av framgångsfaktorerna Det ekonomiska resultatet för TUNA innebär att samhället har en återbetalningstid på endast sju månader. Därefter är det fortsatta goda intäkter om förutsättningarna bibehålls vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ett ytterligare förbättrat resultat. Det senare förutsätter främst att fler av deltagarna ökar sin produktivitet eller att fler kommer in i arbete. Den uppföljande utvärderingen vi genomfört på 14 av deltagarna indikerar att deltagarnas utanförskap fortsatt att minska andra året efter att de lämnat TUNA. För kommunen ger denna satsning sannolikt framtida intäkter genom minskade sociala kostnader, ökade skatteintäkter och minskning av försörjningsstödet. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för kommunen på lite längre sikt. Landstinget är den aktör som relativt sett minskat sina kostnader mest. Genom att flera av deltagarna i projektet rehabiliterats framgångsrikt har de kunnat gå vidare med mindre beroende av vårdinsatser, vilket särskilt gäller några av deltagarna. Utmaningen i framtiden är att individerna får stöttning även i fortsättning för att både behålla hälsan och att fortsätta att utvecklas positivt 28