Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt

Transkript

1 Vad krävs för att ett arbetslivsinriktat projekt skall skapa nytta på längre sikt för deltagarna, myndigheterna och samhället? Ett samhällsekonomiskt perspektiv Slutseminarium På väg till jobbet, Avesta Claes Malmquist, payoff AB Utvärdering av sociala investeringar

2 payoff utvärdering och analys Våra uppdrag skall så långt som möjligt bidra till ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle för att skapa en långsiktig kund-, individ och samhällsnytta payoff utvärdering och analys

3 Detta tänkte jag främst prata om Ett samhällsekonomiskt perspektiv ger en möjlighet att diskutera om resurserna använts effektivt några erfarenheter Lämna kostnadsfixering och istället se sociala satsningar ur ett investeringsperspektiv - vilka kostnader kan undvikas om vi gör detta? Hur kan värdet av ett arbetslivsinriktat projekt beräknas?

4 Jag vill att ni imorgon minns bra 1. Vad som krävs för att arbetslivsinriktade projekt och insatser skall skapa nytta för: Målgruppen Aktörerna Samhället 2. Hur samhällsekonomisk nytta skapas och kan beräknas

5 En viktig utgångspunkt för arbetslivsinriktade insatser Vad hade ordinarie verksamheter var för sig och i samverkan kunnat uträtta?

6 Ytterligare en viktig utgångspunkt Hur skall den strategiska och strukturella nyttan för parterna synliggöras och tas tillvara? Arbetssätt, metoder, samverkan, värdegrunder och synsätt Styrning, organisation och ledning Lärande, mervärden och framgångsfaktorer Spridning och implementering

7 Planering är A och O inför samhällsekonomisk utvärdering av ett arbetslivsinriktat projekt - SIA Vilken är målgruppen? Tydligt syfte och mål vad ska insatsen leda till? Såväl operativt som strategiskt Resurser och finansiering Organisation Genomförande Finns en implementeringsambition? Om ja, rigga en implementeringsprocess

8 Sätt samhällsekonomisk nytta i fokus! Utanförskapets kostnad potential, ca kr På väg till jobbet; 300 x = 195 mkr/år! Kan motivera höga initiala kostnader, dvs. se insatsen som en investering med långsiktiga effekter avskrivning Synliggör resultat och effekter (dvs nytta..) för samhället och aktörerna Verkningsgrad hur hög har den varit för På väg till jobbet? 5 %? 20 %? Vad har skapat nyttan arbete eller minskad resursförbrukning?

9 Sätt samhällsekonomisk nytta i fokus! Vad har insatsen kostat? Egna kostnader i På väg till jobbet? Externa kostnader På väg till jobbet? Vad krävs för lönsamhet på kort sikt, ett år? För samhället För aktörerna För deltagarna Hur kan lönsamhet på medellång sikt, fem år, beräknas? Baserad på utfallet kort sikt Uppföljande utvärderingar Prognos

10 Utanförskapets ekonomi Kostnad Om ingenting görs Ordinarie verksamhet Samverkan Ökad nytta Tid

11 Samhällsekonomiskt perspektiv - sammanfattning - Produktion Lägre resursförbrukning Livskvalitet Nytta Projektkostnad Egna kostnader Externa kostnader

12 Samhällets ekonomi Samhällets uppbyggnad kan illustreras på följande sätt: Livskvalitet/mjuka värden Individ/hushåll Privata företag Samhällets kostnader och intäkter fördelas ut på de olika sektorerna via våra finansiella system Från ekon. bistånd + 10 läkarbesök/kurator till heltidsarbete kr 0 kr Samhället /BNP kr Kommun/stad Landsting/region Stat Försäkringar kr kr kr kr

13 Ett exempel Kvinna 27 år. FÖRE-läget: Aktivitetsstöd kr/mån, försörjningsstöd kr/mån, 15 läkarbesök. EFTER-läget: Arbete 100%, utan subvention. Lön kr/mån Beskrivning Effekt efter ett år / efter fem år Samhället: Intäkter ett år/fem år Kommunen: Intäkter ett år/fem år Landstinget: Intäkter ett år/fem år Arbetsförmedlingen: Intäkter ett år/fem år Försäkringskassan: Intäkter ett år/fem år Individen: Disponibel inkomst ett år/fem år kr / 2,25 mkr (produktionsvärde, läkarbesök) kr / kr (försörjningsstöd, skatt, handläggn.) kr / kr (läkarbesök, skatt) kr / kr (aktivitetsstöd, handläggn.) kr / kr (Handläggn.) kr / kr (lön, egenavgift läkarbesök)

14 Vad visar våra utvärderingar? Potential, kr Verkningsgrad, 14 % Projektkostnad, kr Lönsamhet ett år, kr Lönsamhet fem år, kr Återbetalningstid nio månader Stor spridning inom och mellan projekt!

15 Samhällsutvecklingen ur ett socioekonomiskt perspektiv Vi ser bara delar av utanförskapets kostnader, inte helheten Vi underskattar dessa kostnader Vi ser inte fördelningen mellan olika aktörer Därför Underskattas värdet av prevention, tidiga insatser och framgångsrik rehabilitering (i samverkan) Beslutsunderlag blir därför inte rättvisande Felaktigheterna i underlagen kan vara mycket stora

16 Samhällsutvecklingen ur ett socioekonomiskt perspektiv Ingen har ett tydligt ansvar för helheten Därför Leder många satsningar till suboptimering (och kortsiktighet)

17 Från siffernissande till effekter på längre sikt 2007 Våra erfarenheter; Budgetkultur med fokus på kostnader Sena insatser Projekt som externfinansieras Osäkra effekter på sikt Stora talens förbannelse.. Nytta för organisationerna? 2014

18 Från siffernissande till effekter på längre sikt Idag ser vi följande; Resultatkultur med fokus på långsiktiga effekter Tidigare insatser Stöd till parternas reguljära verksamheter Bättre prognoser De små stegen viktiga att visa upp Lärande, implementering och spridning Helhetssyn och samverkan

19 Några erfarenheter Rehabilitering och arbetslivsinriktade insatser skapar bra förutsättningar för många i målgruppen att nå egenförsörjning Lönsamheten varierar på samhällsnivå och skapar intäkter och minskade kostnader främst för kommuner och landsting Oftast får även staten ökade intäkter och deltagarna förbättrar sin ekonomi rejält

20 Några trender Många projekt jobbar aktivt med deltagarna längre och även när de kommit ut i praktik, arbetsträning och arbete många projekt med företag och arbetsgivare som samarbetsparter Medel för sociala satsningar går till ordinarie verksamheter för att utveckla dessa istället för att rigga projekt Lärande, mervärden och framgångsfaktorer tas tillvara bättre och implementering står på dagordningen i många projekt flera goda exempel på projekt som lett till faktiska förändringar av ordinarie verksamheter

21 Kokbok för sociala entreprenörer Projektidé Målgrupp Arbetssätt, aktiviteter, metoder och kompetens Syfte och mål Projektägare, projektparter och övriga intressenter Styrning, ledning och organisation Samverkan

22 Kokbok för sociala entreprenörer Kostnader och finansiering under och efter insatsen Uppföljning, utvärdering, implementering, lärande och spridning

23 Till sist. Vad är egentligen ett bra resultat av ett arbetslivsinriktat projekt/insats/verksamhet och hur vet vi det i så fall?

24 Funderingar och reaktioner?

25 Tack så mycket för att ni lyssnade och reflekterade! Claes Malmquist Tel: E-post: