Socioekonomisk utvärdering E.L.S.A. Hundcoop

Transkript

1 Utvärdering av sociala investeringar Socioekonomisk utvärdering E.L.S.A. Hundcoop London och Östersund, Richard Ahl och Claes Malmquist payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll INNEHÅLL' 2! SAMMANFATTNING' 4! INLEDNING' 9! UTVÄRDERING'UR'ETT'SAMHÄLLS6'OCH'ETT'INDIVIDPERSPEKTIV' 'VAD'INNEBÄR'DET?' 9! E.L.S.A.'HUNDCOOP' 10! MÅLGRUPP! 10! SYFTE'OCH'MÅL' 10! MER!INFORMATION!OM!INSATS!E.L.S.A.!HUNDCOOP! 10! SAMHÄLLSPERSPEKTIVET' 11! NYTTOSAM'6'MODELL'FÖR'SAMHÄLLSEKONOMISKA'UTVÄRDERINGAR' 11! KLASSIFICERING'AV'E.L.S.A.'HUNDCOOP' 12! REDOVISNING'AV'DEN'SAMHÄLLSEKONOMISKA'UTVÄRDERINGEN' 13! SAMHÄLLSEKONOMISK!POTENTIAL!OCH!VERKNINGSGRAD! 13! POTENTIALENS!FÖRDELNING!PÅ!PRODUKTION!OCH!REAL!RESURSFÖRBRUKNING! 14! INTÄKTER! 15! KOSTNAD! 17! RESULTAT/LÖNSAMHET! 17! KÄNSLIGHETSANALYSER! 19! JÄMFÖRELSER'MED'LIKARTADE'INSATSER' 20! SAMMANFATTNING'AV'DEN'EKONOMISKA'ANALYSEN' 20! INDIVIDPERSPEKTIVET' 22! REDOVISNING'AV'INTERVJUERNA' 22! HÄLSA! 22! ARBETE!INNAN!OCH!EFTER!E.L.S.A.!HUNDCOOP! 22! KOMMUNIKATION!INOM!GRUPPEN! 23! STÖD!OCH!SUPPORT! 24! NYA!PRAKTIKANTER! 24! UTVECKLING!AV!FÖRETAGET!E.L.S.A.!HUNDCOOP! 25! INBJUDAN!TILL!FÖRELÄSNINGAR! 25! FRAMTID!E!EXPANSION! 26! EKONOMI! 26! SLUTSATSER,'ANALYS'OCH'FÖRSLAG'TILL'FRÅGOR'ATT'DISKUTERA'VIDARE ' 28! INDIVIDPERSPEKTIVET' 28! FRAMGÅNGSFAKTORER! 28! UTVECKLINGSOMRÅDEN! 29! SAMHÄLLSPERSPEKTIVET' 29! SOCIALA'FÖRETAG' 'EN'POTENTIAL'FÖR'REHABILITERING' 30! FRÅGESTÄLLNINGAR'ATT'DISKUTERA'VIDARE' 32! 2

3 BILAGOR' 34! BILAGA'1.' 34! KOMPLETTERANDE!TABELL,!SAMHÄLLSEKONOMISK!UTVÄRDERING! 34! BILAGA'2.' 34! VAD!ÄR!NYTTOSAM?! 34! 3

4 Sammanfattning Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud är uppdragsgivare för denna utvärdering av det arbetsintegrerande sociala företaget (ASF) E.L.S.A. Hundcoop i Vänersborg. Det övergripande syftet med ett arbetsintegrerat socialt företag är att skapa arbete och sysselsättning till de som behöver olika typer av stöd och som står långtifrån arbetsmarknaden. E.L.S.A. Hundcoop är en ekonomisk förening som startade I juni 2013 anställdes den första kooperatören och idag har företaget sex kooperatörer och en anställd. Det som skiljer kooperatörerna från den anställde är att de är delägare i företaget. Alla sju har innan sina kooperatörskap och sin anställning stått långt ifrån arbetsmarknaden p.g.a. hälsoskäl alternativt långvarig arbetslöshet. Liksom många andra sociala företag har E.L.S.A. Hundcoop en dubbel affärsidé. Den huvudsakliga och bärande affärsidén är att erbjuda kvalitativa tjänster till hundägare men kooperativet erbjuder även platser för arbetsträning, sysselsättning och rehabilitering. Till stöd för E.L.S.A. Hundcoop finns en samordnare finansierad av samordningsförbundet samt en referensgrupp som består av lokala verksamhetschefer från medfinansierande myndigheter. Deras uppdrag är dels att bereda utvecklingsidéer för sociala företag men även bidra genom råd och stöd i olika faser. Målgruppen är sju personer i åldrarna år. Den ekonomiska delen av utvärderingen baseras på dessa personers situation 12 månader innan de anställdes/blev kooperatörer på E.L.S.A. Hundcoop jämfört med situationen 12 månader efter att de varit anställda i sex månader. Utvärderingen har för det första ett individperspektiv som beskriver den utveckling som skett för de sju anställda/kooperatörerna vad avser såväl kvalitativa som privatekonomiska effekter. För det andra har utvärderingen ett samhällsperspektiv som dels beskriver påverkan på samhällets ekonomi, dels beskriver vad respektive part inom Samordningsförbundet vunnit på att dessa sju personer idag är verksamma inom E.L.S.A. Hundcoop. Det har varit intressant att utvärdera E.L.S.A. Hundcoop. Dels för att den är riktad mot en komplex och kostnadsdrivande målgrupp med ett långvarigt utanförskap, dels för att metoden att rehabilitera personer till arbetslivet just genom arbete är något vi själva tror är framgångsrikt. Det skall bli spännande att följa hur erfarenheterna från E.L.S.A. Hundcoop kan tas tillvara och spridas till andra existerande eller kommande arbetsintegrerande sociala företag. 4

5 Individperspektivet För att komplettera den samhällsekonomiska utvärderingen och ge människorna bakom nyckeltalen en röst har Payoff genomfört intervjuer med alla kooperatörer och den anställde, både enskilt och i grupp. Intervjuerna skedde under en dag. Frågorna rörde hälsa, personliga omständigheter, ekonomi, framtid och naturligtvis hundar och det sociala företaget. Alla respondenter kände att de förbättrat sin situation. De hade en positivare syn på livet än tidigare och såg framemot att gå till sitt företag för att arbeta. Kooperatörerna i E.L.S.A. Hundcoop kände alla att deras hälsotillstånd förbättrats. Deras ekonomiska situation från bidragstagande till egenföretagare hade klart förbättrat deras självförtroende och självaktning. Att vara delägare i ett företag var innan E.L.S.A. för många av dem en ouppnåelig dröm, någonting som inte fanns på kartan. Under intervjuerna talade de intervjuade brett och glatt om framtiden - alla hade drömmar. Rent ekonomiskt har kooperatörerna förbättrat sin situation. Flera har flyttat från LSS boende till eget boende. En har gått från heltids sjukskrivning till halvtids sjukskrivning. Den förbättrade ekonomiska situationen har gjort att flera av individerna nu kunnat börja betala av på personliga skulder som tidigare byggts upp. Värdegrunden i E.L.S.A. Hundcoop är väldigt klar. Det är olikheterna som gör E.L.S.A. Man respekterar varandras fel och brister och har en rak och tydlig kommunikation. Vad som gjort E.L.S.A. Hundcoop framgångsrikt är att företaget har haft en handledare som varit med under hela resan. Handledaren har haft en viktig roll som drivande kraft och som spindeln i nätet. Kontakter med myndigheter och med individerna i E.L.S.A. har gjort att handledaren byggt upp ett personligt förtroendekapital till individerna. Även nu, efter det att E.L.S.A. sjösatts, händer det att kooperatörer ringer om personliga saker snarare än om affärsmässiga spörsmål. Ytterligare en framgångsfaktor har varit att företaget hittat en nisch för verksamheten som det tidigare inte funnits några tjänster inom. Behovet av hundrastning och hunddagis har funnits. Kooperatörerna har genom smart marknadsföring, en enkel, snygg hemsida och nöjda kunder kunnat växa. Idag står hundar i kö för att få plats. Den sista framgångsfaktorn är att kooperatörerna brinner för sin affärsidé de älskar hundar. Att kunna syssla med det man älskar och allra helst vill arbeta med är det få förunnat. De tre framgångsfaktorerna ur ett individperspektiv är således; En handledare, rätt nisch och deltagare som brinner för sin affärsidé. Att ha rätt handledare som kan bygga upp förtroende på ett personligt plan och vara med och trycka på rätt knappar inom samhällssystemen är viktigt. Viktigt är också att hitta rätt nisch för det sociala företaget att verka inom. Konkurrensutsatta sektorer med krav på vinst, låg marginal och stressigt arbetstempo bör nog undvikas. Allra viktigast är nog att hitta rätta kooperatörer som brinner för sin idé. 5

6 Samhällsperspektivet Intäkterna efter ett år är totalt cirka 1,6 mkr på samhällsnivå för de sju personer som ingår i utvärderingen, motsvarande kr per deltagare och år. Intäkten är främst kopplad till minskat behov av kommunal omsorg och att alla sju kommit i arbete (med olika grader av subvention). Lönsamheten för samhället efter ett år är negativ, kr, motsvarande kr per deltagare. Prognosen på fem års sikt är att lönsamheten per deltagare är positiv och utgör kr förutsatt att status efter ett år behålls i ytterligare fyra år. Om kostnaden betraktas som en social investering och skrivs av under tre års tid blir lönsamheten positiv redan efter ett år, cirka kr per deltagare. De kostnader som varit kopplade till kooperativets igångsättande och drivande under deltagarnas inskolningsfas (sex månader), och som finansierats av Vänersborgs kommun tillsammans med Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud, beräknas vara återbetalda till samhället efter 17 månader. För Vänersborgs kommun skapar projektet intäkter och det är främst kommunens kostnader för olika omsorgsinsatser som har minskat kraftigt samtidigt som skatteintäkterna ökat i takt med deltagarnas höjda inkomster. Sammantaget är intäkterna efter ett år 1,1 mkr, motsvarande kr per deltagare. Beroende på den relativt höga kostnaden är lönsamheten ändå negativ för kommunen efter ett år, kr, motsvarande kr per deltagare. Återbetalningstiden för kommunen är 18 månader. Om resultatet ligger på samma nivå under kommande fyraårsperiod är lönsamheten för kommunen per deltagare totalt kr sett över en femårsperiod. Görs motsvarande avskrivning av kostnaden som för samhället, dvs. under tre år, är lönsamheten positiv för kommunen redan första året. Regionen påverkas positivt genom projektet på grund av ökade skatteintäkter. Sammantaget efter ett år är intäkten kr, motsvarande kr per deltagare. Försäkringskassan har genom projektet minskat sina kostnader för olika utbetalningar inklusive handläggningar av dessa, flera av deltagarna var föremål för aktivitets- eller sjukersättning i föreläget. Återbetalningstiden för Försäkringskassan är två månader. För Arbetsförmedlingen har projektet inneburit kostnadsökning genom olika insatser och subventioner, vilket är en naturlig följd och helt i linje med Arbetsförmedlingens uppdrag i denna typ av projekt. Deltagarna har i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med kr per år främst genom bytet av offentlig försörjning mot arbetsinkomster. Ekonomisk nytta i ett vidare perspektiv De känslighetsanalyser som vi genomfört av E.L.S.A. Hundcoop visar att projektets återbetalningstid ökar med sex månader om intäkten minskas med 25 procent. Om vi exkluderar lägsta och högsta resultat ökar återbetalningstiden med tio månader till 26 månader. 6

7 Om vi gör en kalkyl och analys där åtgärdskostnaden skrivs av på tre år uppvisar projektet en positiv lönsamhet redan första året, drygt kr. Detta är intressant ur ett socialt investeringsperspektiv. Däremot påverkas inte återbetalningstiden av detta. Dessa analyser kan också ses som ett alternativ till att använda kontrollgrupper, som i princip inte fungerar vid denna typ av utvärderingar, både p.g.a. kostnads- som etiska skäl. När vi jämför resultatet i utvärderingen med vår databas för klass T6 som E.L.S.A. Hundcoop tillhör visar sig projektets ekonomiska resultat ligga i linje med dessa projekt. Verkningsgraden (hur stor andel av total kostnad som försvunnit på kort sikt, ett år) är 29 procent för E.L.S.A. Hundcoop jämfört med 24 procent i genomsnitt för övriga insatser som tillhör klass T6 i vår databas. Genom att kostnaden per deltagare är betydligt högre i E.L.S.A. Hundcoop än för genomsnittet i databasen är återbetalningstiden längre för E.L.S.A. Hundcoop; 17 månader jämfört med tio månader. Däremot är lönsamheten i kronor något högre för E.L.S.A. Hundcoop på medellång sikt (fem år) jämfört med genomsnittet i databasen. Frågor att diskutera vidare Under de närmare tjugotalet år som vi från Payoff arbetat med utvärdering har vi mött ett mycket stort antal projekt med inriktning mot arbetslivet som vänt sig till personer i arbetsför ålder i olika stadier av utanförskap. Detta gör att vi har en gedigen kunskap om vad som varit framgångsfaktorer och grundbultar i olika satsningar, vilket vi kan utgå från i våra analyser. Vår förhoppning är att våra slutsatser och frågeställningar tillsammans med den samhällsekonomiska och den kvalitativa utvärderingen kan ligga till grund för att ta vara på projektets lärande, framgångsfaktorer och strategiska värde. Några saker som vi tycker är särskilt viktiga att lyfta fram i hur uppbyggnaden av detta sociala företag genomförts och resulterat i är följande: Projektet har visat på ett alternativt sätt att samverka och erbjuda arbetslivsinriktad rehabilitering med stort fokus på arbete för individer med ett långt gånget utanförskap. Den nya arenan som skapas genom det sociala företagen innebär en möjlighet till anställning. Det är viktigt att följa upp hur de sociala företagen utvecklas, om de klarar av att skapa en hållbar ekonomi och därigenom skapa mer långsiktiga effekter för målgruppen. Skapandet av det sociala företaget har visat sig framgångsrikt både sett ur ett ekonomiskt och mänskligt perspektiv. Hur skall lärandet, mervärden och de strategiska värdena tas tillvara av parterna i förbundet inför kommande insatser? För närvarande pågår diskussioner om att starta tre nya sociala företag i Vänersborg/Mellerud. Hur kan parterna inom sina ordinarie system stötta delägarna för att de skall fortsätta att utvecklas? I detta ligger en stor ekonomisk potential då alternativkostnaden är mycket hög om deltagarna måste återgå till offentlig försörjning. Finns det tankar att fler praktikanter kan anställas? I detta ligger stora potentiella mänskliga och ekonomiska värden särskilt om det kan underlätta och eller snabba på inträdet i arbetslivet för praktikanterna. En annan potential med praktikanter- 7

8 na är att de kan anställas/bli kooperatör i E.L.S.A. Hundcoop om verksamheten expanderar på sikt. Det sociala företaget har ur ett socialt investeringsperspektiv visat att satsade kostnader ger möjligheter till framtida intäkter. 8

9 Inledning Utvärdering ur ett samhälls- och ett individperspektiv vad innebär det? Payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Vänersborg/Mellerud att utvärdera det arbetsintegrerande sociala företaget (ASF) E.L.S.A. Hundcoop i Vänersborg. E.L.S.A. Hundcoop är en ekonomisk förening som startade I juni 2013 anställdes den första kooperatören och idag har företaget sex kooperatörer och en anställd. Dessa personer har innan sin anställning stått långt ifrån arbetsmarknaden p.g.a. hälsoskäl alternativt långvarig arbetslöshet. Till stöd för ASF finns en samordnare finansierad av samordningsförbundet samt en referensgrupp som består av lokala verksamhetschefer från medfinansierande myndigheter. Deras uppdrag är dels att bereda utvecklingsidéer för sociala företag men även bidra genom råd och stöd i olika faser. Utvärderingen har för det första ett individperspektiv som beskriver vilken utveckling som skett för de sju anställda/kooperatörerna vad avser såväl kvalitativa som privatekonomiska effekter. För det andra har utvärderingen ett samhällsperspektiv som dels beskriver påverkan på samhällets ekonomi, dels beskriver vad respektive part inom Samordningsförbundet vunnit på att dessa sju personer idag är verksamma inom E.L.S.A. Hundcoop. Underlaget för att beskriva individernas utveckling avseende sin livssituation, mående och hälsa har inhämtats med hjälp av intervjuer som genomförts på plats i Vänersborg. Den samhällsekonomiska studien har genomförts med stöd av Payoff s modell, Nytto- Sam. Modellen bygger på att deltagarnas livssituation avseende försörjning och sitt behov av olika samhälleliga stödinsatser förändrats i ett efterläge jämfört med ett föreläge. Såväl före- som efterläget utgörs av en tidsperiod på 12 månader. Efterläget påbörjas sex månader efter att individerna erhållit sin anställning på E.L.S.A. Hundcoop. Den samhällsekonomiska utvärderingen kan tillsammans med den kvalitativa analysen ge ett bredare och bättre underlag för att bedöma resultatet och möjliga effekter på längre sikt. Målet med utvärderingarna är att påvisa hur effektivt E.L.S.A. Hundcoop varit på kort och medellång sikt, men också att visa att kostnader kan ses som sociala investeringar som leder till intäkter/minskade kostnader för samhället på längre sikt. I centrum för utvärderingen står deltagarnas utveckling och vilka långsiktiga effekter som det skapar. I denna rapport presenteras resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen och den kvalitativa studien av projektet. 9

10 E.L.S.A. Hundcoop E.L.S.A. Hundcoop är ett arbetsintegrerande socialt företag (ASF). Arbetsintegrerande sociala företag är företag som driver näringsverksamhet, dvs. producerar och säljer varor och/eller tjänster: med övergripande ändamål att integrera människor som har stora svårigheter att få och/eller behålla ett arbete, i arbetsliv och samhälle. som skapar delaktighet för medarbetarna genom ägande, avtal eller på annat väl dokumenterat sätt. som i huvudsak återinvesterar sina vinster i den egna verksamheten eller liknande verksamheter. som är organisatoriskt fristående från offentliga verksamheter. Målgrupp Målgruppen utgörs av de sju personer som idag är anställda/kooperatörer på E.L.S.A. Hundcoop. Syfte och mål Det övergripande syftet med arbetsintegrerande sociala företag är att skapa arbete och sysselsättning för de som står långtifrån arbetsmarknaden. Målet med E.L.S.A. Hundcoop är att dess kooperatörer och anställda långsiktigt ska bryta sitt utanförskap. Mer information om insats E.L.S.A. Hundcoop Ytterligare information om E.L.S.A. Hundcoop finns på webben: elsahundcoop.com Kontaktperson för E.L.S.A. Hundcoop; andro.macdonald@elsahundcoop.com 10

11 Samhällsperspektivet Den samhällsekonomiska utvärderingens resultat är uppdelat i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I detta avsnitt redovisas vilken samhällelig kostnad deltagarna utgjorde året innan de kom till E.L.S.A. (potential) samt hur stor andel av denna kostnad som frigjorts året efter projektavslut (verkningsgrad). 2. Intäkter på kort och medellång sikt I detta avsnitt redovisas hur stora intäkterna/kostnadsreduceringarna varit året efter jämfört med året innan. 3. Kostnader för vidtagna åtgärder I detta avsnitt redovisas den totala resursförbrukningen kopplad till uppstarten av E.L.S.A. Hundcoop samt för deltagarnas inskolningsperiod på sex månader. 4. Lönsamhet på kort (ett år) och medellång sikt (fem år) inklusive återbetalningstid. I detta avsnitt redovisas lönsamheten i kronor och i återbetalningstid. 5. Känslighetsanalyser I detta avsnitt redovisas hur resultatet/lönsamheten påverkas bl a av antagandet att viss procent av den erhållna intäkten beror på andra faktorer än själva insatsen. 6. Jämförelser med likartade insatser I detta avsnitt redovisas hur resultat i olika nyckeltal är i förhållande till andra, liknande projekt/verksamheter, som Payoff utvärderat. NyttoSam - modell för samhällsekonomiska utvärderingar Den samhällsekonomiska utvärderingen har gjorts med hjälp av Payoff s modell NyttoSam, vilken redovisar de samhällsekonomiska effekterna för samhället som helhet samt för kommun/stad, landsting/region, Försäkringskassa, Arbetsförmedlingen, staten, försäkringsgivarna och deltagarna. Tanken med att synliggöra de samhällsekonomiska effekterna är att: Visa på de icke synliga kostnaderna av utanförskap. Beräkna intäkterna av förebyggande och rehabiliterande arbetslivsinriktade insatser. Beskriva hur den ekonomiska nyttan av en insats fördelar sig mellan parterna, deltagarna och vad som uppnås för samhället relativt satsade kostnader. Bryta kortsiktighet och kostnadsfixering för att istället fokusera på ett socialt investeringsperspektiv, långsiktighet och hållbarhet. 11

12 Analysera nyttan av satsningar inom välfärden ur ett verksamhets- och individperspektiv. Diskutera samverkans resultat och möjliga effekter ur ett operativt och strategiskt perspektiv. Sammantaget ger utvärderingen en helhetsbild som kan ligga till grund för hur fortsatta satsningar och investeringar i välfärden kan göras på ett långsiktigt och hållbart sätt samt vilka mål som är realistiska för dessa. NyttoSam är en modell, som utvecklats av Payoff för att genomföra samhällsekonomiska utvärderingar. NyttoSam har använts för att genomföra ett stort antal utvärderingar med fokus på ekonomisk nytta för samhället, aktörerna och deltagarna. Vår modell kan också användas för att göra s.k. socioekonomiska bokslut, som i första hand är ett alternativt namn på samhällsekonomiska utvärderingar. För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 2, i vilken några av de vanligaste nyckeltalen kopplade till NyttoSam också förklaras. Klassificering av E.L.S.A. Hundcoop Payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga insatser klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för insatsen/insatsen 2. möjliggöra relevantare jämförelser mellan likvärdiga insatser - hur bra är resultatet av aktuellt insats jämfört med likartade insatser? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande insatser och som underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som Payoff tagit fram tillhör E.L.S.A. Hundcoop klass T6. Kriterierna för att tillhöra klass T6 är följande; Steg 1. Insatsen är utvärderad med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Insatsens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är omfattande för deltagarna. E.L.S.A. Hundcoop har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i insatsen är stora. Insatsen har kostat kr per deltagare uttryckt i BNP-kronor, dvs. inklusive indirekt skatt. 12

13 Redovisning av den samhällsekonomiska utvärderingen Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår insatsens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till den population som ingår i utvärderingen. Potentialen kan även uttryckas som att den speglar deltagarnas sammanlagda årliga samhällsekonomiska kostnad när de påbörjade sitt deltagande i insatsen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom insatsens drivande. Begreppsförklaring, tabell 1 Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i insatsen 1. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 5,4 mkr vid insatsens start för populationen, motsvarande kr per deltagare. Orsaken till den ovanligt höga potentialen är att ingen av de sju personerna arbetade i föreläget i kombination med stora behov av omsorg i föreläget. Tabell 1. Sammanställningen visar insatsens samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt insatsens verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 0 % Faktisk produktion i efterläge 12 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 29 % produktion 13 % vård, omsorg och handläggning 74 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr 1 Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med en månatlig lön på kr 1 minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i insatsen, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård, omsorg och handläggning som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i insatsen. För en individ över 25 år som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. 13

14 Då deltagarna kommer in i arbete och minskar sina vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen vilket innebär att samhällets kostnader minskat. Om alla deltagare kommer in i heltidsarbete utan subventioner och ingen av deltagarna har kvar något behov av vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att insatsen har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen minskat ( utnyttjad potential ) med 1,6 mkr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 29 procent. Utslaget per deltagare motsvarar den minskade kostnaden kr och den kvarvarande potentialen är därmed kr. Om deltagarna i snitt skulle ha haft tio år kvar till pension när de påbörjade insatsen skulle det motsvara en outnyttjad potential på samhällsnivå motsvarande ca 54 mkr. Även om detta belopp bygger på antaganden, så visar de på vilka stora potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör insatsens resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att viss potential (1,6 mkr) frigjorts främst genom att flera av deltagarna kommit in i arbete i efterläget jämfört med föreläget kr kr kr kr kr kr Poten&al - kr Poten1al, före Produk1on Resurser Poten1al, e;er Diagram 1. Insatsens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 29 procent. Den totala potentialen i föreläget (5,4 mkr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (4 mkr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (1,4 mkr). Genom ökad produktion och minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med 29 procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan den blå och den lila stapeln i figuren ovan. I kronor motsvaras det av 1,6 mkr, fördelat på drygt 0,5 mkr 14

15 på ökad produktion och drygt 1 mkr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av den röda och den gröna stapeln. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter E.L.S.A. genererat på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, region och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. Diagram 2 och 3 illustrerar intäkterna i form av diagram. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Totalt, kort sikt Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt Per deltagare, medellång sikt Samhället kr kr kr kr Kommun kr kr kr kr Region kr kr kr kr Staten totalt kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 och diagram 2 är den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de sju deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara 1,6 mkr, motsvarande kr per individ. Intäkten är dels kopplad till att alla deltagare har börjat arbeta, men också till stor del beroende på att deltagarna har minskat sina behov av olika stödinsatser i efterläget kr kr kr kr Intäkter, kort sikt samhälle och offentlig sektor 0 kr kr Samhället Kommunen Regionen Staten totalt Diagram 2. Intäkten på kort sikt för samhället och för offentliga sektorn. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten per individ för samhället vara drygt 1,1 mkr förutsatt att resultatet på kort sikt behålls under ytterligare fyra år. 15

16 Kommunens intäkt på kort sikt är 1,1 mkr, motsvarande kr per deltagare. Den största intäktskällan för kommunen är minskade kostnader för olika typer av vård och omsorg. På fem års sikt är intäkten för kommunen kr per individ. Regionen har intäkt på totalt kr som motsvarar kr per individ. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Totalt, kort sikt Per deltagare, kort sikt Totalt, medellång sikt Arbetsförmedlingen kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr Övrig stat kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Arbetsförmedlingens har ökade kostnader på kort sikt med kr. Anledningen till detta är att Arbetsförmedlingen subventionerar lönen för alla deltagare. För Försäkringskassan är intäkten på kort sikt kr. De minskade kostnaderna är kopplade till att flera av deltagarna hade aktivitets- eller sjukersättning i föreläget. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har totalt ökade kostnader på kr på kort sikt. Deltagarna har i genomsnitt ökat sin disponibla inkomst med kr per år kr kr Intäkter, kort sikt staten och deltagarna 0 kr kr Af F-kassa Övrig stat Deltagarna kr kr Diagram 3. Figuren illustrerar intäkten på kort sikt för offentliga sektorn och deltagarna. 2 Med övrig stat avses dels de skatteeffekter som påverkar staten, dvs. sociala avgifter och indirekta skatter, dels andra kostnader som påverkar statens ekonomi, t ex. polis, kriminalvård etc. 16

17 Kostnad Åtgärdskostnaden för de sju personer som ingår i utvärderingen har varit 2,1 mkr inklusive indirekta skatter 3. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr. Av den totala kostnaden står kommunen för 94 procent medan regionen, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan står för två procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för insatsens genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället kr kr Kommunen kr kr Regionen kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Övrig stat kr kr Staten totalt kr kr Resultat/lönsamhet I tabell 5 och diagram 4 och 5 nedan redovisas en sammanställning över insatsens resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, återbetalningstiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt återbetalningstid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt Medellång sikt Per deltagare, kort sikt Payofftid Per deltagare, medellång sikt Samhället kr kr kr kr Kommun kr kr kr kr Regionen kr kr kr kr Staten totalt, varav kr kr kr negativ kr Arbetsförmedlingen kr kr kr negativ kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr 3 Exklusive indirekt skatt är kostnaden kr. 17

18 Lönsamheten för samhället är på kort sikt negativ, kr, motsvarande kr per deltagare. Återbetalningstiden är 17 månader. På medellång sikt är lönsamheten dock positiv och utgör kr per deltagare. Skrivs kostnaden av på tre år blir verksamheten lönsam redan första året, se känslighetsanalyserna nedan. Lönsamhet, kort sikt kr kr - kr kr kr kr kr kr kr kr kr kr Samhället Kommunen Regionen Staten totalt Af F-kassa Diagram 4. Lönsamheten på kort sikt för samhället och offentliga sektorn kr kr kr kr Lönsamhet, medellång sikt - kr kr Samhället Kommunen Regionen Staten totalt Af F-kassa kr kr Diagram 5. Lönsamheten på medellång sikt för samhället och offentliga sektorn Kommunen Kommunen uppvisar på kort sikt en negativ lönsamhet på kr vilket motsvarar kr per deltagare. En viktig anledning till det kortsiktigt negativa resultatet är kommunens höga kostnad. Om den skrivs av på tre år uppvisar kommunen positiv lönsamhet redan första året. Oavsett avskrivning eller inte är återbetalningstiden 18 18

19 månader för kommunen. Den i särklass största intäktskällan för kommunen är minskade kostnader för vård och omsorg. Regionen Regionen har negativ lönsamhet på totalt kr på kort sikt. Återbetalningstiden är 34 månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader på kr, motsvarande kr per deltagare vilket huvudsakligen är kopplat till de lönesubventionerade anställningarna i efterläget. Om subventionsnivåerna kan sänkas på sikt finns stor potential att dessa kostnader kan sänkas för Arbetsförmedlingen. Med tanke på att verksamheten gått med överskott såväl år 2013 som 2014 finns indikationer att det kan finnas ett utrymme för sänkta subventionsnivåer. Försäkringskassan Försäkringskassan har på kort sikt positiv lönsamhet på kr per deltagare beroende på en kombination av minskade kostnader och låga kostnader. De minskade kostnaderna beror främst på att flera av deltagarna hade aktivitets- eller sjukersättning i föreläget. Återbetalningstiden är sju månader. Staten totalt Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten har på kort sikt en negativ lönsamhet på kr främst kopplat till Arbetsförmedlingens ökade kostnader. Deltagarna Deltagarnas disponibla inkomst har på sikt, ett år, ökat i genomsnitt med kr per deltagare på årsbasis, dvs. nästan kr per månad. Känslighetsanalyser Genom att genomföra tre olika typer av känslighetsanalyser kan vi studera hur lönsamheten för samhället påverkas om någon eller några av förutsättningarna för utvärderingen ändras i olika avseenden. Den första analysen syftar till att redovisa hur det uppnådda resultatet påverkas om vi antar att andra faktorer, än de inom insatsen vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningseffekter etc. Den andra analysen visar hur resultatet påverkas om vi exkluderar utfallets extremvärden (bäst och sämst). Den tredje analysen beskriver hur den kortsiktiga lönsamheten påverkas om projektkostnaden avskrivs under en treårsperiod i stället för att helt och hållet belasta det första året efter deltagarna lämnat insatsen. 19

20 Känslighetsanalys 1, påverkan av yttre faktorer Om vi antar att 25 procent av deltagarna nått sin förbättrade status även utan medverkan i insatsen, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar den totala intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras till 1,2 mkr från 1,6 mkr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med kr respektive kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med fem månader till 22 månader. Känslighetsanalys 2, resultatets stabilitet En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att vi exkluderar extremvärden (i detta fall det enskilt högsta och det lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan vi undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderar vi nu dessa extremvärde sjunker intäkten från totalt 1,6 mkr till 0,7 mkr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från 17 till 26 månader. Känslighetsanalys 3, åtgärdskostnaden avskrivs på tre år En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att kostnaden för uppstartsfasen och drivandet av E.L.S.A. sex månader avskrivs på tre år. Kostnaden per år blir då 2,1/3 = kr vilket ger en kortsiktig lönsamhet på cirka 0,8 mkr. Motsvarande siffra utan avskrivning är -0,5 mkr. Jämförelser med likartade insatser Den klassificering av våra utvärderingar som Payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga insatser, dvs. insatser som har liknande förutsättningar. E.L.S.A. tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T6. Om vi jämför resultatet för samhället som helhet med de övriga projekt eller verksamheter inom klass T6 som payoff utvärderat de senaste sju åren framgår att E.L.S.A. Hundcoops ekonomiska resultat ligger i linje med genomsnittet för dessa projekt. Verkningsgraden (hur stor andel av total kostnad som försvunnit på kort sikt, ett år) är 29 procent för E.L.S.A. Hundcoop jämfört med 24 procent i genomsnitt för övriga insatser som tillhör klass T6 i vår databas. Genom att kostnaden per deltagare är betydligt högre i E.L.S.A. än för genomsnittet i databasen är återbetalningstiden längre för E.L.S.A.; 17 månader jämfört med tio månader. Däremot är lönsamheten i kronor något högre för E.L.S.A. på medellång sikt (fem år) jämfört med genomsnittet i databasen. Sammanfattning av den ekonomiska analysen I diagram 6 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de sju deltagare som ingår i utvärderingen. Den blå nedåtriktade stapeln illustrerar 20

21 åtgärdskostnaden medan de röda och gula uppåtriktade staplarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt.!10000!000!kr!! Sammanfattning'!8000!000!kr!!!6000!000!kr!!!4000!000!kr!!!2000!000!kr!!!E!!!kr!! E2000!000!kr!! Kostnad! Intäkt,!kort!sikt! Intäkt,!medellång! sikt! E4000!000!kr!! Diagram 6. Figur som illustrerar insatsens åtgärdskostnad samt de intäkter som E.L.S.A. Hundcoop genererat på kort respektive medellång sikt. 21

22 Individperspektivet Intervjuerna med E.L.S.A. Hundcoop kooperatörer, anställda och projektledare skedde såväl individuellt som i grupp. De individuella intervjuerna varade mellan 45 minuter och 1,5 timme. Fokusgruppsintervjun varade i en timme. De individuella intervjuerna utgick från vissa teman; hälsa, ekonomi, kommunikation, framtid, vänskap, processer och inte minst hundar. Dessa teman användes sedan för fördjupade frågor under fokusgruppsintervjun. Redovisning av intervjuerna Hälsa På frågan om vad E.L.S.A. Hundcoop betytt för deltagarnas hälsa var bättre självkänsla och ökat självförtroende det som nämndes mest. Självkänsla är hur jag känner mig själv, självförtroende är hur andra uppfattar mig. Några kommentarer var; Jag har en drivkraft nu som jag inte haft förut. Jag känner en stolthet att driva ett eget företag. Jag har lärt mig sätta gränser. Om jag städat tre dagar i sträck så säjer jag ifrån att någon annan får göra det. Det gjorde jag inte innan. Man känner sig utvald. Det har att göra med att man upplever att man får ett ansvar. Mot sig själv men också mot andra. Det känns fantastiskt bra. Min hälsa har blivit mycket bättre. Jag går lika ofta till läkaren nu men bara för att kolla. Tidigare gick jag dit för att jag hade problem Jag sover mycket bättre nu. Man rör sig ju varje dag hundarna gör ju att man måste ut och rasta dem. Kommentar: Att arbetet i sig självt har hälsobefrämjande effekter är belagt i många andra studier. I fallet med E.L.S.A. Hundcoop kan ytterligare en faktor till bättre hälsa och mående vara den psykosociala omgivningen. Alla tar hand om varandra och är intresserade av varandras mående. Många i gruppen uppger att de sedan de kommit på fötter finansiellt kunnat ta tag i sin hälsa och har nu minskat sitt vårdbehov. Arbete innan och efter E.L.S.A. Hundcoop Många av kooperatörerna hade innan E.L.S.A. Hundcoop mycket låga förväntningar om att finna ett stadigvarande arbete. T ex. hade en av deltagarna varit sjukskriven i heltid under två år varvid Försäkringskassan ville sjukpensionera deltagaren. Idag arbetar personen halvtid och är sjukskriven på andra halvan. 22

23 Jag vägrade när Försäkringskassan ville sjukpensionera mig. En annan var mycket medveten om sina framtidsutsikter utan E.L.S.A. Hundcoop. Jag gick på särskola i gymnasiet och hade väl inga förhoppningar drömmar hade jag men aldrig trodde jag att jag skulle sitta här idag och vara delägare i ett företag. En person uttryckte arbetet med E.L.S.A. Hundcoop som en resa. I början gjorde alla allt rastade, städade, ordnade men vi är ju alla olika och dras till olika saker. Vi specialiserar oss. Genomgående fanns en medvetenhet om vad E.L.S.A. Hundcoop betytt för kooperatörerna. En av de saker jag är mest stolt över är att jag är delägare i ett företag. Häromdagen skulle jag kliva ur min pappas bil han hade kört mig hit - och jag kom ihåg att jag sa nu ska jag in till mitt företag. Det kändes jättebra. Kommentar: En känsla av självaktning och nyvunnet självförtroende genomsyrade alla intervjuer. De talade utan undantag om framtiden i positiva ordalag. De var också medvetna om den roll som E.L.S.A. Hundcoop spelat i deras liv för att förbättra hälsa och mående. Att de nu var delägare i ett företag gjorde dem stolta. De var medvetna om det ansvar som detta medförde. Kommunikation inom gruppen Gruppen är medveten om sina styrkor och svagheter. Kommunikationen är direkt och rak. Gruppen månar om att hålla ett öppet kommunikationsklimat. Att personalen har morgonmöten där dagens schema diskuteras tillåter även att andra ärenden diskuteras. Företaget har en dagordning där det står nedskrivet vad som skall hända under dagen. Vi tar upp saker direkt vid frukostmötet om det är något, i stället för att låta det växa. En del av oss jag också kan gå ner i småsaker som kan blir jättestora. Då säger de andra ifrån att jag ska sluta. På morgonmötena tar vi och diskuterar vad som händer under dagen och andra saker. Ibland spårar vi ur men då brukar X säga ifrån. Det är bra. Kommentar: Kommunikationen inom E.L.S.A. Hundcoop är rak och sker med direkt återkoppling. Att ha en dagordning underlättar för alla då alla vet vad som skall diskuteras. Om en större fråga tas upp på ett frukostmöte och inte kan lösas där och då tas den upp på ett kooperatörsmöte. Genom att göra detta undviks att frukostmötena pågår till långt in på förmiddagen. 23

24 Stöd och Support Gruppen söker och finner stöd framför allt i och hos varandra. Fastän det är en disparat grupp med olika bakgrund finns mycket klara värderingar. Det är olikheterna som gör ELSA. Gruppen talade om en ELSA anda där ledorden är öppenhet, ärlighet, delaktighet och gemenskap. Vi ställer upp för varandra, var en ofta återkommande kommentar. Dock sätts det gränser. Ingen får ta för mycket av den gemensamma tid som finns. En av sakerna jag lärt mig är att sätta gränser. Om jag städat tre dagar i rad säger jag ifrån nu är det någon annans tur Stöd utanför gruppen finns i form av samordnaren på Samordningsförbundet, som var med och startade E.L.S.A. Hundcoop. Hon tar emot samtal om det skulle vara något som någon kooperatör vill prata om. Utan Maries stöd hade jag inte varit här. Marie har varit en klippa. Utan hennes entusiasm hade vi inte suttit här idag. Det är först nu när jag har fått ett fast arbete som jag kan ta itu med allt som hände innan. Jag träffar nu en kurator en gång i veckan. Kommentar: Värdegrunden för E.L.S.A. Hundcoop är väldigt klar. Kooperatörerna är mycket medvetna om att det de skapat är unikt och de gör allt för att hålla kvar stämningen och värdegrunden. Att de känner att de fortfarande kan vända sig till handledaren, trots att denne nu är upptagen med andra sociala företag, är ett mycket gott betyg åt det arbete som gjorts under uppstartsfasen. Nya Praktikanter E.L.S.A. Hundcoop tar emot praktikanter från AF och FK. Företaget har utvecklat en checklista för nya praktikanter vilken har kommunicerats till AF och FK. Men vi vet inte om de riktigt fattat Om praktikanten fungerar beror på hur mycket personen tycker om hundar. Det råder en samstämmighet i gruppen om att man ganska snabbt kan se om praktikanterna bara säger att de tycker om hundar. Gruppen är enig om att det är viktigt att ta in praktikanter och de vill gärna se fler som Går in som kooperatörer och delägare. Vi letar efter fler kooperatörer, men de måste passa in. De måste vilja det. Man märker det väldigt snabbt om de passar in i gruppen. Kommentar: 24

25 Vad gäller praktikanter rådde relativt stor samstämmighet i gruppen. Företaget vill få in nya kooperatörer då företaget växer och med den värdegrund som finns i företaget är de övriga väldigt måna om att få in rätt personer och ge alla en chans. Samtidigt är man medveten om att praktikanterna ger intäkter till företaget. Det är en svår avvägning som gruppen är väl medveten om. Utveckling av företaget E.L.S.A. Hundcoop När E.L.S.A. Hundcoop startade fanns få regler. Många av de processer och regler som finns idag har, enligt gruppen, nedtecknats för att vi alla från början ville veta vad som behövde göras. Delägarnas personligheter gör att ordning och reda är mycket viktigt. De är medvetna om sina respektive svagheter och egenheter. Detta gör att listor är mycket viktigt. Dessa listor har utvecklats till processer, alltså en redogörelse för aktiviteter som behövs för nå ett slutmål. De har uppstått för att vi behöver veta vem som ska göra vad. Det kan gälla städschema och promenadschema som är uppsatta på väggarna. Det finns en inköpsprocess där företaget mycket noga beskrivit hur inköpen går till. Inköpsprocessen som sitter uppsatt på kontoret. Det finns en process för hur företaget tar emot nya praktikanter samt vad dessa måste göra. Idag avsätts två dagar per termin (höst/vår) för planering. Fokus är vart man är på väg med företaget. Detta bryts sedan ned i frågor som rör det alldagliga. Det kan gälla alltifrån planerad semester, kurser, inbjudningar till föreläsningar till beslut om investeringar. Alla kooperatörer och anställda är inbjudna och alla synpunkter tas under övervägande. Kommentar: E.L.S.A. Hundcoop visar tydliga tecken på att ha blivit ett moget företag. Kooperatörerna vet att det är viktigt att skriva ner och dokumentera aktiviteter och processer för att underlätta för andra. Detta görs för att minska risken att något oväntat inträffar. Och om det gör det kan personalen sedan gå tillbaka och förbättra processen. Inbjudan till föreläsningar Ett resultat av framgången med E.L.S.A. Hundcoop är att kooperatörerna blivit inbjudna att föreläsa om deras resa från särskola, daglig verksamhet och sjukskrivning till företagsledare. I skolan gjorde vi aldrig presentationer men det har jag lärt mig nu. Det är jättekul. Det brukar vara två av oss som åker iväg. Jag är inte nervös att prata inför en grupp längre. Kommentar: 25

26 Detta var den av de mest positiva överraskningar under intervjuerna. Det ökade självförtroendet hos kooperatörerna samt E.L.S.A. Hundcoops framgångar har lett till förfrågan om föreläsningar om hur personalen arbetar i ELSA. Förfrågan om föreläsningar diskuteras på frukostmötet och beslut tas om huruvida företaget har resurser och tid att åka ut och föreläsa. Framtid - expansion Både i intervjun med gruppen och i de individuella intervjuerna framkom att en stor del av diskussionerna på morgonmötena rörde framtiden och expansion. I dagsläget finns planer på att expandera E.L.S.A. Hundcoop. Ytterligare en person ska anställas i januari I dagarna (november 2015) pågår en tillbyggnad på existerande lokaler. Dessa förväntas vara inflyttningsklara i december På en fråga om var E.L.S.A. Hundcoop befinner sig om tre år var svaren många: Vi har en filial, Vi är minst 14 kooperatörer, Vi har byggt ut kontoret. Det finns planer på ett Hundcafé. Hur detta skall drivas som en del av E.L.S.A. Hundcoop eller som ett fristående kooperativ diskuteras för närvarande. Processen för att investera i kompetensutveckling följer en process. 1) Först kollas ekonomin. Finns det pengar till det man vill göra? 2) Gagnar det E.L.S.A. Hundcoop? 3) Den som har idén skriver en ansökan till gruppen. Ansökan diskuteras i kooperatörsgruppen och ett beslut fattas. Alla får komma med synpunkter och invändningar. Om man inte är överens röstar man. Kommentar: En stor efterfrågan samt en expansion av lokalerna gör att E.L.S.A. Hundcoop ser ljust på framtiden. De har många idéer på hur man kan erbjuda fler tjänster och kanske tjäna ett större geografiskt område. Dock är de medvetna om att de måste skynda långsamt och inte expandera alltför snabbt så att de inte sliter ut sig. Ekonomi Den dagliga ekonomin och redovisningen sköts av en av kooperatörerna. Företaget har hjälp av en extern redovisningsperson som hjälper till när det behövs. Idag är det kö för att komma in på hunddagiset. I dagsläget (november 2015) står 30 hundar i kö. Expansionen kommer göra att man får plats att ta in ytterligare 10 hundar. Intäkter fås på två sätt: dels genom hunddagiset och dess aktiviteter, dels genom att ta in praktikanter från AF. 26

27 Företaget har även tagit på sig att vara återförsäljare för hundartiklar såsom koppel etc. Det var mening att A skulle göra det men när vi gick kursen fastnade jag för det och jag - som är dyslektiker - fattade sifforna! Vi har inga lån och alla beslut om inköp som är stora fattas gemensamt av oss alla. Praktikanterna som är här får också säga vad de tycker. Kommentar: Ekonomin är stabil; intäkter på över 1,3 mkr och en vinst på cirka kr för år 2014 och inga lån gör att E.L.S.A. Hundcoop ser framtiden an med tillförsikt. Prognosen för 2015 är något lägre beroende på att vissa investeringar gjorts i verksamheten under året. Att företaget har en extern person som kan kallas in för att sköta ekonomin gör att företaget byggt in en viss säkerhet om den ordinarie administratören som även är en av kooperatörerna skulle bli sjukskriven. 27