Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen. Borås Samordningsförbund

Transkript

1 Samhällsekonomiska bokslut, utvärderingar och analyser Slutrapport Samhällsekonomisk utvärdering Projekt Lotsen Borås Samordningsförbund payoff Kunskapens väg ÖSTERSUND info@payoff.nu

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Samhällsekonomisk utvärdering av Lotsen... 5 Inledning... 5 Lotsen... 5 Redovisning av resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen... 5 Deltagarnas aktivitetsläge... 6 Projektets klassificering... 6 Ekonomisk analys... 7 Samhällsekonomisk potential... 7 Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning... 8 Intäkter, kostnader och lönsamhet... 9 Samhället som helhet Staden Regionen Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Övrig stat Staten totalt Individerna/hushållen Försäkringsgivarna Sammanfattning, diskussion och avslutande kommentarer Sammanfattning och diskussion Avslutande kommentarer Presentation av projekt Lotsen Projektnamn Projektägare Projektgenomförare Projektets syfte och mål Målgrupp Projekttid Arbetsmodell/metodik, resurser och samverkan Ålders- och könsfördelning Urval (om det ej är en totalstudie) Aktivitetsläge/resultat Kommentarer/övrigt Tidigare utvärderingar av Lotsen Tabellbilaga Vad är NyttoSam? Avgränsningar och antaganden

3 Sammanfattning Lotsen är ett projekt som finansieras av Borås Samordningsförbund och Borås Stad är genomförare. Målgruppen är personer år som saknar arbete och egenförsörjning och som har behov av insatser från minst två av huvudmännen. Syfte och mål med Lotsen är att: Undvika rundgång mellan myndigheter, ökad kostnadseffektivitet och metodutveckling Heltäckande bedömning av problem och möjligheter hos deltagarna, förbättrad livskvalitet, stärkt social kompetens och uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete 50 procent av deltagarna ska gå till egen försörjning i form av lönearbete eller reguljära studier Projekttiden för Lotsen är För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen har payoff`s metod NyttoSam använts. Med hjälp av denna har 30 deltagares situation studerats före och efter deltagandet i verksamheten. Nedan redovisas de viktigaste resultaten av den samhällsekonomiska utvärderingen för de 30 deltagarna i urvalet. 1. Samhället som helhet a. Samhället har en intäkt på 6,8 milj. kr efter ett år. Lönsamheten är 5,8 milj. kr efter ett år och prognostiserad till 33 milj. kr på fem års sikt. b. Payoff-tiden är 2 månader. c. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential, är 39 procent. Konkret innebär det att deltagarna har ökat sin produktivitet och minskat sin konsumtion av vård och omsorg med 39 procent när ett efterläge jämförs med ett föreläge (före och efter deltagandet i verksamheten). 2. Aktörerna a. Staden har en intäkt på 2,4 milj. kr efter ett år. Efter fem år är lönsamheten beräknad till närmare 11,6 milj. kr och efter ett år till 2 milj. kr. Payoff-tiden är två månader. b. Intäkten för regionen är kr efter ett år. Efter ett år är lönsamheten kr och på fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till 3,3 milj. kr. Payoff-tiden är två månader. c. Arbetsförmedlingen har ökat sina kostnader både på kort och på medellång sikt. d. Försäkringskassan har minskade kostnader både efter ett och fem år. Projektet är lönsamt och har en payoff-tid på tre månader. e. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, har också fått ökade intäkter. Lönsamhet både på kort och på medellång sikt. Fem månaders payoff-tid. f. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med kr genom deltagandet i verksamheten. Utvärderingen visar att det är mycket lönsamt att satsa på att erbjuda personer i ett utanförskap samordnade insatser för att komma i en egenförsörjning. Även personer som varit arbetssökande, men ej omedelbart anställningsbara, har omfattats av projektet, och det är sannolikt att deras väg till arbete också har underlättats och förkortats rejält genom deltagandet i Lotsen. 3

4 Några framgångsfaktorer är samlokalisering av de personella resurserna, helhetssyn med fokus på huvudmännens arbetsområden, möjlighet till individuell coachning för deltagarna med fokus på att komma i en anställning via arbetspraktik. Samlokaliseringen har gjort att ledtiderna för det praktiska arbetet för teamet har kortats rejält. Personalsammansättningen med olika kompetenser från de fyra huvudmännen och lång erfarenhet har betytt mycket och särskilt att det funnits en sjuksköterska i teamet, som kunnat jobba med deltagare som haft olika psykiska och medicinska problem. En ytterligare framgångsfaktor för team Lotsen är att de upplevt sig som en grupp och jobbat prestigelöst mellan myndigheterna. Lotsen har ett mycket bra resultat för de ekonomiska nyckeltalen som vi mäter avseende lönsamhet och effektivitet. Samhället har en mycket kort återbetalningstid och höga intäkter liksom staden, regionen och staten. Även deltagarna har rejält ökade inkomster. Grunden för det positiva ekonomiska resultatet är att många av deltagarna kommit i egen försörjning genom att komma i ett arbete och dessutom minskat sin förbrukning av vård och omsorg i mycket hög grad. I fortsättningen gäller det därför att följa upp och stödja deltagarna för att ta vara på den potential som finns till ytterligare förbättring, men också för att bibehålla det positiva resultatet. Arbetsmodellen borde vara intressant att implementera i det vardagliga samarbetet mellan huvudmännen. En ytterligare uppföljning av deltagarna i verksamheten och insatser för övriga i målgruppen skulle också sannolikt underlättas genom en sådan samordning. I ett nästa steg skulle sedan de mer långsiktiga effekterna av Lotsen kunna synliggöras genom en uppföljande utvärdering. Sammanfattningsvis visar den samhällsekonomiska utvärdering av Lotsen att det finns stora möjligheter att förhindra fortsatt utanförskap och marginalisering för en bred målgrupp. Den samhällsekonomiska nyttan med detta arbetssätt visar sig också snabbt till gagn även för deltagarna och huvudmännen. 4

5 Samhällsekonomisk utvärdering av Lotsen payoff har fått i uppdrag av Borås Samordningsförbund att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 30 individer som deltagit i projekt Lotsen. För att genomföra utvärderingen har payoff`s modell NyttoSam använts. Läs mer om Borås Samordningsförbund på Uppdraget har bestått i att samla in information angående deltagarnas försörjningssituation och dess nyttjande av samhällets resurser. Utvärderingen syftar till att studera hur personernas situation efter att ha lämnat verksamheten förändrats relativt situationen före dess medverkan i verksamheten. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av NyttoSam. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Återföringen till uppdragsgivaren sker slutligen i form av ett överlämnande av rapporten i kombination med en muntlig presentation. Inledning Lotsen Lotsen är ett projekt med Borås Stad som genomförare och med finansiering av Borås Samordningsförbund. Målgruppen är personer på år som: är långtidssjuka är arbetssökande och ej omedelbart anställningsbara saknar egenförsörjning har behov av insatser från minst två av huvudmännen långtidssjuka vilka beräknas återgå till ordinarie arbete omfattas ej Syfte och mål med Lotsen: 50 procent av deltagarna ska gå till egen försörjning i form av lönearbete eller reguljära studier Undvika rundgång mellan myndigheter Heltäckande bedömning av problem och möjligheter Metodutveckling Ökad kostnadseffektivitet Uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete Förbättrad livskvalitet Stärkt social kompetens Projekttiden för Lotsen är För ytterligare information om Lotsen, se bilaga. Redovisning av resultatet av den samhällsekonomiska utvärderingen Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redovisar deltagarnas aktivitetsläge före och efter medverkan i verksamheten. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. I detta beskrivs den samhällsekonomiska potentialen. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader verksamheten haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid, som en kort- och medellång kostnads-/intäktskalkyl. 5

6 Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; staden, regionen, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt som påverkas inom den statliga sektorn, övrig stat. För staden och regionen redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Deltagarnas aktivitetsläge I tabell 1 nedan beskrivs deltagarnas aktivitetsläge dels när de påbörjade insatserna (föreläge), dels försörjningsstatus när deltagaren lämnat verksamheten (efterläge). Tabell 1. Sammanställning över deltagarnas aktivitetsläge före och efter deltagandet i verksamheten. Antal deltagare i arbete utan lönesubvention (även deltid) Antal deltagare i arbete med lönesubvention (även deltid) Föreläge Efterläge 0 st 9 st 0 st 16 st Antal deltagare i utbildning 0 st 4 st Antal deltagare med kommunalt bistånd 22 st 1 st Ersättning från Försäkringskassan 4 st 0 st Saknat någon form av ersättning 4 st 0 st Totalt antalet deltagare 30 st 30 st Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika projekt och verksamheter som vi utvärderat. Det innebär att likvärdiga verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att den: skapar krav på tydligare målsättning för verksamheten. möjliggör jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av vår verksamhet jämfört med likartade åtgärder? underlättar lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder på kommande verksamheter. Målet med klassificeringen är ytterst att kunna redovisa hur samhällets gemensamma resurser använts i olika projekt och verksamheter. Vi vill gå från ett kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv och synliggöra effekterna och nyttan av en utvärderad åtgärd. Enligt det system för klassificering av olika samverkansprojekt som payoff tagit fram tillhör Lotsens verksamhet kategori T4. Kriterierna för att tillhöra T4 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderad med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts av verksamheten. Steg 2. Verksamhetens syfte är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts av verksamheten. 6

7 Steg 3. Utanförskapet är långt gånget för deltagarna (produktionen i föreläget är marginell). Detta kriterium har uppfyllts av verksamheten, produktionen i föreläget motsvarar ett samhällsekonomiskt värde på kr per deltagare. Steg 4. Resurserna i verksamheten är relativt små. Detta kriterium har uppfyllts av verksamheten; per deltagare är åtgärdskostnaden kr för samhället och åtgärdstiden i genomsnitt 29 veckor. Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i fyra delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt, 3. Kostnader för vidtagna åtgärder samt 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff - tid Detaljerade tabeller kring intäkter, kostnader och lönsamhet finns i slutet på rapporten. Samhällsekonomisk potential I tabell 2 nedan framgår verksamhetens samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 30 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat - bl. a. innebärande att alla deltagare kommit i heltidsarbete - innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom verksamhetens drivande. Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som finns att tillgå då deltagarna kommer in i verksamheten. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av ett heltidsarbete med genomsnittslön plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar 1 vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr. Högsta potential på individnivå i projekt Lotsen var ca kr på ett år, vilket är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av vissa vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen utgjorde cirka 17,5 milj. kr vid verksamhetens start, motsvarande kr per deltagare. Den utnyttjade potentialen visar hur mycket det tillgängliga utrymmet påverkats under det första året efter att deltagarna lämnat verksamheten. I detta fall har potentialen minskat med ca 6,8 milj. kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på 39 procent 2. Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar verksamheten under halva tiden fram till förväntad pensionsålder (vilket i nuläget är 63 år). Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 327 milj. kr och 742 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 24,7 milj. kr. 1 Med överkonsumtion avser vi den konsumtion som ligger utöver den normala konsumtion som är kopplad till livets vardag 2 6,8/17,4 = 39 % 7

8 Tabell 2. Sammanställningen visar projekt Lotsens samhällsekonomiska potential i föreoch efterläge samt dess verkningsgrad Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning Kort sikt kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 0 % Faktisk produktion i efterläge 35 % Utnyttjad potential, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Verkningsgrad, varav 39 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge produktion 35 % vård, omsorg och handläggning 91 % 820 kr kr Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör verksamhetens resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom ökad produktion dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 nedan beskriver situationen i föreläget medan de i rött åskådliggör efterläget. I föreläget förekom ingen produktion medan den ökat till drygt åtta procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (17,5 milj.kr) är fördelad på möjligt produktionsutrymme (16,4 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (1,1 milj.kr). Dessa potentialer åskådliggörs av de blå staplarna. Genom att flera deltagare ökat sin sysselsättningsgrad efter avslutad verksamhet har den totala potentialen minskat i efterläget, närmare bestämt med 39 procent. I kronor motsvaras det av 6,8 milj. kr, fördelat på 5,8 milj. kr på ökad produktion och 1 milj. kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Proportionellt sett har behovet av vård och omsorg minskat mer än vad produktionen ökat i varje fall på kort sikt. Detta resultat åskådliggörs av de röda staplarna. Den kvarvarande potentialen på 10,7 milj. kr visar att det fortfarande finns stora samhällsekonomiska vinster att göra om deltagarnas situation avseende, framför allt, arbetsmarknaden förbättras framöver. 8

9 Figur 1. Projekt Lotsens potential fördelad på produktion och real resursförbrukning i förerespektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till vänster) och den minskade vårdkonsumtionen (röd stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på 18 procent. Intäkter, kostnader och lönsamhet I tabell 2 redovisar vi en sammanställning över de intäkter verksamheten genererat på kort sikt för samhället som helhet samt för alla berörda sektorer i samhället; dvs. kommun/stad, landsting/region, staten, individen/hushållet samt försäkringsgivarna. Dessutom särredovisas intäkterna för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrig stat 3, dvs. de delsektorer som tillsammans utgör staten totalt. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun/stad, landsting/region och stat. Även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan särredovisas intäkter på medellång sikt. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. I tabell 3 redovisas intäkterna på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för Staden och Regionen. Åtgärdskostnaden för de 30 personer som ingår i utvärderingen har varit drygt kr inklusive och kr exklusive indirekta skatter 4. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr inklusive indirekta skatter och kr exklusive indirekta skatter. Av 3 Med övrig stat avses de olika skatteeffekter som påverkar staten. 4 Det samhällsekonomiska värdet/påverkan på BNP beräknas inklusive indirekta skatter. 9

10 den totala kostnaden står staden för 46 procent, regionen 12 procent, Arbetsförmedlingen 29 procent och Försäkringskassan för 13 procent. Sammanställningen finns redovisad i tabell 5. I tabell 6 redovisas en sammanställning över verksamhetens lönsamhet för samhället som helhet samt för staden, regionen, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt staten totalt. Lönsamheten redovisas ur ett kortsiktigt och ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant 5, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Som framgår av tabell 3 (tabellerna finns som bilaga i slutet av rapporten) beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 30 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning, på kort sikt ett år, vara 6,8 milj. kr. På medellång sikt, fem år, är intäkten beräknad till 34 milj. kr. Lönsamheten är på kort sikt 5,8 milj. kr. På medellång sikt, fem år, beräknas lönsamheten till 33 milj. kr. Beräknad payoff-tid är 2 månader. Tiden innan verksamhetens kostnader återbetalts är mycket kort främst genom den relativt låga kostnaden per deltagare för insatserna, men också det positiva resultat som nåtts för deltagarnas försörjningssituation. Därför är det också mycket stora intäkter för samhället på sikt om deltagarnas situation inte förändras negativt relativt när de avslutade insatserna. Staden Staden uppvisar intäkt, på kort sikt 2,4 milj. kr och på fem års sikt närmare 12 milj. kr. Intäkterna kommer från minskade kostnader för bistånd och omsorg och handläggning. Dessutom har även skatteintäkterna ökat rejält. Lönsamheten är på kort sikt 2 milj. kr och på medellång sikt nästan 11,6 milj. kr. Två månaders payoff-tid. Regionen Positiva intäkter för regionen på kort och medellång sikt, kr respektive 3,4 milj. kr. Regionen har fått minskade kostnader för vårdinsatser och ökade skattintäkter. Lönsamheten är på kort sikt, kr och på medellång sikt, 3,3 milj. kr. Payoff-tiden är två månader. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader både på kort och på lång sikt, kr respektive -2,9 milj. kr Lönsamheten på kort sikt är negativ, kr. På fem år beräknas lönsamheten till -3,1 milj. kr. Arbetsförmedlingen har bidragit aktivt till det positiva resultatet, vilket medfört ökade kostnader för åtgärder, handläggning och lönesubventioner. Arbetsförmedlingen har dessutom tillsammans med staden stått för en större del av finansieringen. På sikt finns det en stor potential för att minska kostnaderna genom att reducera lönesubventioner för deltagare som fortsätter att utvecklas positivt. 5 Beräkningen är enbart relevant om den kortsiktiga intäkten är positiv. 10

11 Försäkringskassan Minskade utbetalningar för ersättningar och handläggningen av dessa gör att Försäkringskassan har mindre kostnader och därför intäkter både efter ett år och efter fem år, kr respektive 2 milj. kr. Lönsamhet är på kort sikt kr, på medellång sikt 1,9 milj. kr. Beräknad payoff-tid är tre månader. Övrig stat Ökade skatteintäkter för övrig stat leder till intäkter både på kort och på medellång sikt, 1,5 milj. kr och 7,6 milj. kr. Lönsamheten på kort sikt är 1,3 milj. kr. Efter fem år 7,4 milj. kr Staten totalt Sammantaget för staten innebär projekt Lotsen minskade kostnader på såväl kort som på medellång sikt, 1,3 milj. kr respektive 6,7 milj. kr. Huvudsakligen beroende på att så många deltagare kommit i en anställning. För staten sammantaget är verksamheten lönsamt både efter ett och fem år, kr och 6,2 milj. kr Individerna/hushållen Deltagarna har fått rejält ökade disponibla inkomster. På ett år med totalt med närmare 2 milj. kr vilket motsvarar kr i genomsnitt per deltagare. Detta innebär en mycket stor förbättring av deltagarnas personliga ekonomi. Ett utfall som ligger högst jämfört med tidigare utvärderingar som genomförts av payoff. Försäkringsgivarna Ökade intäkter för försäkringsgivarna motsvarande kr och 2,2 milj. kr på kort respektive medellång sikt. Sammanfattning, diskussion och avslutande kommentarer Sammanfattning och diskussion Lotsen riktar sig till personer i åldern år med behov av samordnade insatser från minst två aktörer utifrån ett helhetsperspektiv. Deltagarna skall vara i behov av egenförsörjning och vissa av dem kan vara arbetssökande, men ej är direkt anställningsbara. Deltagarna är personer som i flera fall befinner sig i ett relativt långt gånget utanförskap och marginalisering, med behov av att få tillbaks sin hälsa och arbets- och funktionsförmåga. Förutom att stärka deltagarnas sociala kompetens och förbättra livskvaliteten har arbetslinjen stått i fokus som slutligt mål för samtliga deltagare. Lotsen skall också jobba med metodutveckling, undvika rundgång mellan myndigheterna och även vara kostnadseffektiva. Det är intressant att Lotsen har ett mål i kostnadstermer, även om det inte är konkretiserat, så kan denna utvärdering vara ett sätt att synliggöra resultatet för projekt Lotsen ur ett socialt investeringsperspektiv istället för att bara se kostnaderna. För att jobba effektivt och med målen i fokus har Lotsens personal varit samlokaliserade. De har arbetat med utgångspunkt från ett helhetsperspektiv på deltagarna och genom att personalen varit väl förtrogna med samtliga huvudmäns arbetsområden, så har stuprörslogiken kunnat undvikas. Med ett teamarbete som utgångspunkt har deltagarna fått stöd för att jobba med att stärka sina resurser, vägledas och coachas för att komma ut i praktik och arbete. 11

12 För deltagarna i urvalet har åtgärdstiden i genomsnitt varit 29 veckor, med en spridning på mellan 5 och 70 veckor och genomsnittsålder har varit 24 år med ett spann på 20 till 29 år. I denna utvärdering har vi studerat ett urval med 30 deltagare. Sedan starten har Lotsen haft totalt 231 deltagare som deltagit och avslutat åtgärden. När vi granskar urvalets representativitet, så skiljer det sig främst genom att fler av deltagarna kommit i arbete och egenförsörjning i urvalet jämfört med det totala antalet deltagare som avslutat projektet, 83 procent relativt 49 procent. Det innebär att slutsatserna och kommentarerna i denna utvärdering i första hand gäller för urvalet, men eftersom så många av de övriga deltagarna uppnått egenförsörjning och ökat sin självförsörjningsgrad, så har projektet sammantaget skapat mycket stor samhällsnytta. Några resultat från den samhällsekonomiska utvärderingen: Intäkten för samhället på kort sikt, 12 månader, är 6,8 milj. kr. På ett års sikt är lönsamheten 5,8 milj. kr. På fem års sikt är lönsamheten beräknad till 33 milj. kr. payofftiden är 2 månader. Verkningsgraden, uttryckt som utnyttjad potential i relation till tillgänglig potential är 39 procent. Konkret innebär det att deltagarna har ökat sin produktivitet och minskat sin konsumtion av vård och omsorg när ett efterläge jämförs med ett föreläge (före och efter deltagandet i verksamheten). Intäkten för staden är 2,4 milj. kr efter ett år. Lönsamheten är 2 milj. kr efter ett år. Efter fem år nästan 11,6 milj. kr. Payoff-tiden är två månader. Regionen har intäkter på kr efter ett år. För regionen är lönsamheten också positiv, på kort sikt kr. På fem års sikt 3,3 milj. kr. Payoff-tiden är två månader. Arbetsförmedlingen har ökat sina kostnader både på kort och på medellång sikt. Försäkringskassan har minskade kostnader efter ett år, men lönsamhet både efter ett och fem år och en payoff-tid på tre månader. Staten totalt, dvs. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen plus övriga effekter som påverkar staten, ger sammantaget en lönsamhet på både kort och medellång sik. Payofftiden är fem månader. Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med kr efter ett år sedan de avslutade insatserna i verksamheten. Utvärderingen visar att det är mycket lönsamt att satsa på att erbjuda personer i ett utanförskap samordnade insatser för att komma i en egenförsörjning. Även personer som varit arbetssökande, men ej omedelbart anställningsbara, har omfattats av projektet. Deras väg till arbete har genom Lotsen sannolikt både underlättats och också kortats rejält. Återbetalningen av projektkostnaden för samhället kommer efter bara några månader och intäkterna är dessutom relativt höga därefter. Konkret innebär detta att kostnaderna för Lotsen ger en snabb effekt genom att de återbetalats på kort tid, även sett relativt andra liknande projekt eller verksamheter som vi utvärderat. Både staden och regionen är vinnare genom ökade skatteintäkter och minskade kostnader för vård och omsorg och handläggningen av dessa. För staden tillkommer också minskade kostnader för utbetalning av ekonomiskt bistånd. 12

13 För staten ger verksamheten ökade skatteintäkter som skapats av att huvuddelen av deltagarna kommit i arbete och ökat sina disponibla inkomster. Arbetsförmedlingen har ökat sina kostnader, medans Försäkringskassan har lägre kostnader efter projektet. Detta är ett ganska vanligt resultat i våra utvärderingar, vilket betyder att Arbetsförmedlingen har varit en viktig resurs och fullgjort sin uppgift och att den minskade ohälsan hos deltagarna lett till minskade utbetalningar för Försäkringskassan. Deltagarna själva har fått en mycket stor ökning av sina disponibla inkomster, vilket också är ett mycket viktigt resultat av verksamheten. Det är relativt svårt att jämföra resultatet mellan olika insatser och projekt. Detta beror på att många olika faktorer påverkar utfallet, såsom målgrupp, syfte och mål, resurser, åtgärdstid mm. I vissa fall bygger även efterläget delvis på en skattning av resultatet, vilket kan ge en mindre säkerhet i resultatet. En styrka för urvalet i denna utvärdering är att det faktiska efterläget är 12 månader för samtliga 30 deltagare. Det är inte heller relevant att jämföra ett projekt eller verksamhet som primärt syftar till att bedöma lämpliga åtgärder med åtgärder eller projekt som har som främsta målsättning att deltagarna skall komma i arbete eller påbörja en utbildning. Målsättningen för Lotsen ligger i linje med huvuddelen av de utvärderingar som genomförts av payoff. Ytterligare en viktig faktor som kan försvåra en jämförelse är att den samhällsekonomiska utvärderingen många gånger bygger på ett urval av deltagare. Detta medför frågor kring representativitet och vilka slutsatser som är relevanta för hela verksamheten. Optimalt är att utvärderingen utgör en integrerad del av verksamheten redan från början vilket underlättar datainsamlandet påtagligt. Den klassificering av våra utvärderingar som vi börjat tillämpa möjliggör en relevantare jämförelse mellan likvärdiga verksamheter, dvs. satsningar som har liknande förutsättningar. Om vi jämför resultatet för Lotsen rakt av med de cirka 30 utvärderingar som payoff genomfört de senaste tre åren, är resultatet av utvärderingen mycket bra i alla delar. Nedan redovisas några nyckeltal och värden för Lotsen jämfört med resultatet för de 30 tidigare genomförda utvärderingarna (inom parentes): Payoff-tid för samhället två månader (14 månader). Åtgärdskostnad per deltagare kr ( kr). Verkningsgrad 39 procent (15 procent). Kostnad per verkningsgrad per deltagare 820 kr (4 400 kr) Jämförelsen visar att projektet trots relativt låga åtgärdskostnader kan skapa stor ekonomisk nytta på både kort som medellång sikt. Resultatet kvantitativt för deltagarna i urvalet är att samtliga utom en har kommit i arbete eller studier. 25 deltagare har kommit i arbete, varav nio utan lönesubvention och ytterligare fyra i studier. Det innebär att det finns en kvarvarande potential att ytterligare öka den egna försörjningsgraden för deltagarna till ytterligare nytta för samhället. Potentialen ligger i att deltagarna i de fall det är möjligt kommer i ett arbete efter studier, går från en deltids- till en heltidsanställning och minskar behovet av en lönesubvention genom att öka sin produktivitet. Om deltagarnas hälsa ytterligare förbättras på sikt kan också konsumtionen av vård och omsorg minska, vilket ger ytterligare tillskott till samhällsnyttan. 13

14 Avslutande kommentarer Utvärderingen av Lotsen visar att: 25 deltagare har fått en anställning Nio deltagare har fått ett arbete utan lönesubvention Fyra deltagare har påbörjat studier Lönsamhet för samhället, staden och regionen Ökade skatteintäkter för staten och minskade kostnader för Försäkringskassan Deltagarna har fått en mycket stor ökning av sin disponibla inkomst Sammantaget ligger Lotsen i topp vad gäller de ekonomiska nyckeltal som vi mäter avseende effektivitet och lönsamhet. Lönsamheten i form av återbetalningstid är mycket kort och verkningsgraden är mycket hög genom den höga andelen deltagare i egenförsörjning och att huvuddelen av deltagarna i mycket stor omfattning minskat sitt behov av vård och omsorg. Samtidigt har resultatet för Lotsen nåtts till en rimlig åtgärdskostnad. Viktigt för deltagarna i Lotsen är att de även i fortsättningen följs upp och stöttas via de reguljära verksamheterna. Detta för att deltagarna skall fortsätta att utvecklas positivt så att potentialen till förbättring tas till vara. Kanske arbetsmodellen också är något att implementera i samverkan mellan huvudmännen för att jobba effektivt med målgruppen. Eftersom vissa av deltagarna kommer att ha fortsatta behov av stöd, så skulle åtgärder lättare kunna genomföras för dessa istället för att de hamnar mellan stolarna. För deltagarna har verksamheten inneburit ökade disponibla inkomster, vilket kan lägga en grund för en bättre livskvalitet. Denna kvalitativa del följs inte upp av oss, men är viktig att lyfta fram. Många gånger finns även positiva effekter för personer i deltagarnas omgivning, vilket ej omfattas av denna utvärdering. Till sist några sammanfattande framgångsfaktorer för Lotsen arbete med deltagarna: helhetssyn och samlokalisering med fokus på huvudmännens arbetsområden vägledning, individuell coachning och stöd ut i arbetsträning eller praktik med fokus på ett avslut i en anställning kostnadseffektivitet som ledstjärna personalsammansättning med kompletterande kompetenser medicinsk kompetens prestigelöshet i teamet Rapporten är sammanställd av payoff Claes Malmquist claes@payoff.nu Sven Vikberg sven@payoff.nu Kontaktperson för Lotsen: Magnus Östberg, magnus.ostberg@boras.se Kontatkperson för payoff: Sven Vikberg, sven@payoff.nu 14

15 Bilagor Presentation Lotsen Samhällsekonomisk utvärdering redovisad i tabeller Presentation av NyttoSam 15

16 Presentation av projekt Lotsen Projektnamn Lotsen Projektägare Borås Samordningsförbund Projektgenomförare Borås Stad Projektets syfte och mål 50 procent av deltagarna ska gå till egen försörjning i form av lönearbete eller reguljära studier Undvika rundgång mellan myndigheter Heltäckande bedömning av problem och möjligheter Metodutveckling Ökad kostnadseffektivitet Uppnå eller öka förmågan till förvärvsarbete Förbättrad livskvalitet Stärkt social kompetens Målgrupp Långtidssjukskrivna personer i behov av arbetslivsinriktad rehabilitering samt arbetssökande, men ej omedelbart anställningsbara personer i åldersgruppen år, vilka är i behov av offentlig försörjning samt insatser från minst 2 av huvudmännen. Dock ej långtidssjukskrivna vilka beräknas återgå till ordinarie arbete. Projekttid Arbetsmodell/metodik, resurser och samverkan Gemensam och samlokaliserad funktion med personal som är väl förtrogen med samtliga fyra huvudmäns arbetsområden. Verksamheten är uppbyggd i teamarbete kring begreppen kartläggning/resursinventering, vägledning/bedömning, kompetensförstärkning, praktik och coachning. Det är synnerligen viktigt att arbeta med en helhetsbild av individen i stället för ett myndighetsspecifikt perspektiv. Ålders- och könsfördelning 40 % kvinnor och 60 % män. Genomsnittsålder för deltagande i urvalsgruppen var 24 år, genomsnittstid för deltagande var 7 månader. Totalt ingick 147 personer i projektet under urvalsperioden. Urval (om det ej är en totalstudie) Urvalet har skett slumpmässigt, men viss ändring har gjorts då ett antal individer inte gått att nå. Ett antal av de slumpvis utvalda är ej anträffbara, dels pga. avflyttning från kommunen (ungdomar flyttar, byter telefonnummer på löpande band mm.), dels pga. häktningar, avlidna eller intagna för vård mm. 30 personer avslutade ingår i urvalet (undantaget 2 personer som avslutats 0711 respektive 0902) av totalt 87 möjliga deltagare. 16

17 Aktivitetsläge/resultat Samtliga deltagare på Lotsen var utan sysselsättning vid start. Ett antal av de som återremitterats studerar eller är i daglig verksamhet, dock fortfarande med offentlig försörjning, t ex LSS och grundskolestudier med försörjnings- eller aktivitetsstöd. Ytterligare ett antal har lämnat offentlig försörjning, men ej till arbete eller studier. Redovisningen avser deltagarnas försörjningssituation före och efter deltagandet i Lotsen, fördelat på deltagarna i urvalet och för totalt antal deltagare som avslutats under den period som urvalet gjordes. Föreläge Urval Efterläge Urval Föreläge Totalt avslutade Efterläge Totalt avslutade Antal deltagare i arbete utan lönesubvention 0 st 9 st 0 st 15 st Antal deltagare i arbete med lönesubvention 0 st 16 st 0 st 28 st Antal deltagare i utbildning med CSN 0 st 4 st 0 st 18 st Kommunalt försörjningsstöd 22 st 1 st 61 st 12 st Ersättning från Fk 4 st 0 st 11 st 6 st Annat 4 st 0 st 15 st 8 st Totalt antal deltagare 30 st 30 st 87 st 87 st Kommentarer/övrigt Lotsen har totalt sedan starten arbetat med 346 personer, varav 231 personer avslutats och 72 % av dessa (166 personer) har gått till egen försörjning. Största inremittent är Borås Stad och Arbetsförmedlingen, därefter Västra Götalandsregionen och Försäkringskassan. Försörjningen vid start på Lotsen har fördelat sig enligt följande: Kommunalt försörjningsstöd 226 personer, aktivitets-/sjukersättning eller sjukpenning 75 personer, aktivitetsstöd via Af eller a-kassa 34 personer och 10 personer har saknat ersättning vid start. Resultat tom ser ut som följer: Försörjning in: Kommun, Avslutade 154 personer, varav 115 till egen försörjning Fk, Avslutade 45, varav 24 till egen försörjning Af /a-kassa, Avslutade 28, varav 24 till egen försörjning Saknar försörjning, Avslutade 4, varav 3 till egen försörjning Uppdelat på unga (18-29 år) är resultatet till egen försörjning 76 % och vuxna (30-64 år) 47 %. Generellt är utbildningsnivån mycket låg, 51 % av samtliga deltagare har enbart grundskola, 12 % har inte ens grundskolekompetens, dvs 63 % av deltagarna saknar gymnasiekompetens. Av 346 personer har 84 personer ingen eller oklar diagnos, resterande har någon form av medicinsk diagnos med tyngdpunkt på psykisk ohälsa. Detta syns inte minst genom att regionen varit huvud- eller medremittenter till 119 deltagare, dvs över en tredjedel. Tidigare utvärderingar av Lotsen Egen utvärdering av vad som hänt 6 månader efter avslut, hösten

18 C-uppsats i sociologi vid Umeå Universitet, hösten 2008 Utvärdering på B-nivå i socialt utvecklingsarbete vid Högskolan i Halmstad, vintern

19 Tabellbilaga Uppgifterna avseende de totala värdena i tabellerna gäller de 30 deltagare som ingått i utvärderingen. Payoff-tid är ett exempel på ett sådant nyckeltal. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde minvärde Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Staden kr kr kr kr Regionen kr kr 0 kr kr Staten totalt, varav kr kr kr kr Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr 0 kr kr Kort sikt, ett år maxvärde minvärde Tabell 4. Intäkter på kort sikt uppdelade i finansiella och reala effekter för staden och regionen. medelvärde Staden, varav kr kr kr kr Bistånd kr kr kr kr skatt kr kr kr kr omsorg och handläggning kr kr kr kr Regionen, varav kr kr 0 kr kr skatt kr kr kr kr vård kr kr 0 kr kr 19

20 Tabell 5. Kostnader för projektets genomförande uppdelat på samhället som helhet samt på berörda aktörer. Samhällets kostnader är inklusive indirekta skatter. Per deltagare Samhället som helhet kr kr Staden kr kr Regionen kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Tabell 6. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år maxvärde minvärde Medellång sikt, fem år Per deltagare, kort sikt Samhället som helhet kr kr kr kr kr 2 Staden kr kr kr kr kr 2 Regionen kr kr kr kr kr 2 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 5 Payofftid Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr ---- Försäkringskassan kr kr kr kr kr 3 Övrig stat kr kr kr kr kr iv Individerna/hushållen kr iv iv kr kr Iv Försäkringsgivarna kr iv iv kr kr iv iv innebär att inget värde anges 20

21 Vad är NyttoSam? Modellen NyttoSam har sitt ursprung i ett annat samhällsekonomiskt verktyg, SamPop. Under år 2007 tog payoff över rättigheterna till SamPop från Arbetslivsresurs. SamPop togs ursprungligen fram av Samhall Resurs för ca 10 år sedan och har därefter använts inom Arbetslivsresurs verksamhet. Därefter har modellen vidareutvecklats och uppdaterats och fått namnet NyttoSam. En del av modellen avser programvara, som kontinuerligt uppdateras m h t förändringar av skatter, ersättningar, normkostnader o s v. Med stöd av NyttoSam genomför payoff utvärderingar och analyser av projekt och verksamheter, som syftar till att minska utanförskapet i samhället och som skall leda till att individernas självförsörjningsgrad ökar. Uppdraget inbegriper utbildning riktad mot uppdragsgivaren, support under uppgiftsinsamlingen, ev. delrapporter samt en slutrapport som redovisas direkt hos kund. Kortfattat fungerar programmet på följande sätt: genom att kartlägga en individs livs- och försörjningssituation FÖRE en åtgärdsperiod och sedan jämföra detta med motsvarande situation EFTER åtgärden beräknar NyttoSam de ekonomiska effekter som uppstått. Effekterna beräknas för såväl samhället som helhet, som för olika aktörer. De aktörer som redovisas separat i programmets standardversion är kommun/stad, landsting/region, försäkringskassa, arbetsförmedlingen, övrig stat 6, staten totalt, försäkringsgivarna och individen själv. NyttoSam ska ses som ett verktyg, som visar storleksordningen på utfallet av de vidtagna åtgärderna för samhället och respektive aktör. Utfallets precision är till stor beroende av kvaliteten på inmatade uppgifter ju bättre underlag desto säkrare att utfallet är pålitligt. Programmets struktur bygger på de lagar, regler och system som gäller i dagens samhälle samt ett antal antaganden och avgränsningar. Skattelagstiftningen, socialförsäkringssystemet, standardkostnader för olika offentliga tjänster, högkostnadsskydd samt regler för olika arbetsmarknadsåtgärder är några av de delar som ingår i programmet. Trots programmets solida och matematiskt korrekta karaktär vill vi inom payoff betona att alla de ekonomiska konsekvenser, som är kopplade till en individs rehabilitering är svåra att identifiera, mäta och beräkna. Särskilt komplicerat är att beräkna det ekonomiska värdet av mjuka s.k. icke-ekonomiska effekter, som förhöjd livskvalitet, bättre hälsa, minskat lidande m.m. Vi har därför valt att inte ta med sådana effekter i våra kalkyler. Den marginella osäkerhet som finns i programmets utfall gör att vi avrundar de beräknade värdena till jämna tusentals kronor. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för NyttoSams beräkningar har ett antal avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Följande avgränsningar har gjorts: Inga undanträngningseffekter förekommer. Skapade jobb är ytterligare jobb på arbetsmarknaden Alla resursbesparingar kan omfördelas och användas där behov föreligger även i det korta perspektivet Ev. inkomstökningar för individen leder till ökad konsumtion, inget sparande förekommer Enbart ekonomiska effekter ingår i analysen. Eventuella icke-ekonomiska effekter på livskvalitet och välbefinnande ingår inte 6 Skatter, arbetsgivaravgifter mm. 21

22 De ekonomiska effekter som ingår gäller bara den specifika individen. Eventuella indirekta effekter som uppkommer för familj och omgivning ingår inte Programmet förutsätter att allt som produceras av de personer som arbetar/kommer i arbete är efterfrågat på marknaden. Den intäkt som staten har i form av moms och indirekta skatter bygger på den produktion som individen åstadkommer och inte den konsumtion som han/hon kan orsakar Programmet förutsätter att utbetalade lönebidrag alltid är anpassade till individens produktivitet, innebärande att arbetsgivaren inte kan göra någon vinst på den del av produktionen som denne kompenseras för med lönebidrag Lönebidraget står i omvänd relation till individens produktivitet 22