Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet

Transkript

1 Samhällsekonomiskt perspektiv på projekt PULS och social verksamhet Landskrona payoff AB, Sven Vikberg Utvärderingar av sociala satsningar med fokus på ekonomi

2 Förväntningar funderingar? Vad ska ni göra/skulle kunna göra med en ökad kompetens inom samhällsekonomi i ert arbete?

3 Detta vill jag förmedla/ta upp Från navelskåderi/arbete i stuprör till värdet av helhetssyn, samverkan och långsiktighet! Typfall PULS med fokus på samhällsekonomi (NyttoSam) Några grundbultar inom samhällsekonomi Samhällsekonomiskt perspektiv Socioekonomisk analys Vad kostar utanförskapet/vad ger insatserna tillbaks? Hur arbeta med social investeringsfond? Social verksamhet skapar nytta för hela samhället

4 Samhällsekonomi Varför genomföra en samhällsekonomisk utvärdering?

5 Först några reflektioner Det är inte svårt att visa lönsamhet i socialt arbete, men hur är resultatet på lite längre sikt? För vissa åtgärder är kostnaderna betydande och minskade kostnader och intäkter kommer i ett senare skede Kanske ännu viktigare är att insatsen också skapar ökad livskvalitet för målgruppen!

6 Vår syn på ekonomi Hushållning med gemensamma och begränsade resurser för att uppfylla mål Vilken nytta och effekter som skapas på samhälls- och aktörsnivå och för målgruppen på kortare och längre sikt Vad en satsning kostar och vem som finansierar? Vad skulle det kostat att inte göra något eller att göra som vanligt?

7 Vår syn på ekonomi Innebär satsningar på att minska utanförskap en kostnad eller en investering? Varför skrivs t ex satsningen på nya idrottsarenor av under många år och skolans budget följs upp främst ur ett kostnadsperspektiv?

8 Samhällsekonomisk utvärdering Så här gör vi (oftast) Samhällsekonomisk utvärdering Individnivå Urval/totalstudie/typfall Vilka är målen som ska följas upp? Före- och efterläge/alternativscenario Nästa steg är att utvärdera samverkan i sig och dess effekter Socioekonomisk analys kompletterar Har projektet använt resurserna effektivt vad har vi lärt oss? Mervärde, innovativa arbetssätt, lärande, implementering, framgångsfaktor, förbättringsområden

9 Kostnader för utanförskap och nyttan av att bryta/minska utanförskapet? Tre typfall 1. Från sjukersättning och vårdinsatser till subventionerat arbete deltid/visstid plus kvarvarande sjukersättning och viss vård 2. Från aktivitetsstöd, ek. bistånd, vård och medicin till subventionerat arbete, sjukpenning och aktivitetsstöd (mindre del), vård och medicin. 3. Från ekonomiskt bistånd, vård och medicin till sjukersättning, minskat bistånd och färre vård. Medicin kvarstår.

10 Typfall 1 Från sjukersättning till subventionerat arbete deltid och fortsatt sjukersättning Kostnad i föreläge, kr + värdet av ickearbete, ca kr/år Kommunen, kr Landstinget/regionen, kr Försäkringskassan, kr Individen kr

11 Värdet av minskat utanförskap, fall 1 Intäkt samhället, kr kr kr kr kr kr 1

12 Värdet av minskat utanförskap, fall 1 Intäkt, olika aktörer kr kr kr kr kr Kommun Lands ng Af Fk Individen kr kr

13 Typfall 2 Från aktivitetsstöd, bistånd och vård till subventionerat arbete, viss offentlig försörjning och mer vård. Kostnad i föreläge, kr + värdet av ickearbete, ca kr/år Kommunen, kr Landstinget/regionen, kr Af; kr F-kassan, kr Individen kr

14 Värdet av minskat utanförskap, fall 2 Intäkt samhället, kr kr kr kr kr kr kr kr 1

15 Värdet av minskat utanförskap, fall 2 Intäkt, olika aktörer kr kr kr kr kr kr Kommun Lands ng Af Fk Individen kr

16 Typfall 3 Från ekonomiskt bistånd till sjukersättning. Kostnad i föreläge, kr + värdet av ickearbete, ca kr/år Kommunen, kr Landstinget/regionen, kr Övrig stat, kr Individen kr

17 Värdet av minskat utanförskap, fall 3 Intäkt samhället, kr kr kr kr kr kr 1

18 Värdet av minskat utanförskap, fall 3 Intäkt, olika aktörer kr kr kr Kommun Lands ng Fk Individen kr kr

19 Vad visar typfallen från PULS? Insats som leder till ett arbete både subventionerat och osubventionerat minskar samhällets kostnader för utanförskapet Kartläggningen i PULS leder vidare till ökade möjligheter på arbetsmarknaden, nyttan kommer främst i nästa steg Alternativt att rätt insatser från rätt instans sätts in/beslutas vilket också kan minska samhällets kostnader både på kort och lång sikt Hur skulle situationen för deltagarna se ut utan PULS och vad skulle det innebära i (ökade?) kostnader?

20 Vad visar våra utvärderingar? Potential, till kr Verkningsgrad, 11 till 14 % Kostnad, till kr Lönsamhet 1 år, till kr Lönsamhet 5 år, till kr Kostnad per verkningsgrad, till kr

21 Samhällsekonomiskt perspektiv Vad är rimligt att följa upp, värdera och utvärdera? Går allt att värdera? Ekonomiska och icke-ekonomiska värden Exempel på tillämpningar Gender budgeting, Borås stad Integration flyktingar, Norrköping och Malmö Trygghetslarm, Östersunds kommun Ungdomsstyrelsen Samverkan ur ett ekonomiskt perspektiv, RAR Sörmland

22 Samhällsekonomiskt perspektiv - sammanfattning - Produktion Lägre resursförbrukning Livskvalitet Nytta Projektkostnad Egna kostnader Externa kostnader

23 Samhällets ekonomi Samhällets uppbyggnad kan illustreras på följande sätt: Livskvalitet/mjuka värden Individ/hushåll Privata företag Samhällets kostnader och intäkter fördelas ut på de olika sektorerna via våra finansiella system Från ekon. bistånd + 10 läkarbesök/kurator till heltidsarbete kr 0 kr Samhället /BNP kr Kommun/stad Landsting/region Stat Försäkringar kr kr kr kr

24 Och ytterligare en reflektion En politikers uppgift är inte att bli populär utan att bli respekterad för sina beslut för att behålla välfärden och ett hållbart samhälle (och genomförandet av besluten) När tog du senast ett sådant beslut?

25 Några utgångspunkter Några utmaningar kopplade till välfärden Allt färre skall försörja allt fler Många unga vuxna utanför arbetsmarknaden Integrationen kräver nya grepp Tidiga insatser för barn och unga kan förhindra utanförskap i vuxen ålder

26 Försörjningskvot och prognos (Källa: SCB)

27 Försörjningsbördan Skåne län, f.d. Kristianstads län, ,10 3,00 2,90 2,80 2,70 2,60 2,50 2,40 Östra Göinge Örkelljunga Tomelilla Bromölla Osby Perstorp Klippan Åstorp Båstad Kristianstad Simrishamn Ängelholm Hässleholm 2,30 2,20 2,10 2, Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna år. För åren har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

28 Försörjningsbördan Skåne län, f.d. Malmöhus län, ,90 2,80 2,70 2,60 2,50 2,40 2,30 2,20 2,10 2,00 Svalöv Staffanstorp Burlöv Vellinge Bjuv Kävlinge Lomma Svedala Skurup Sjöbo Hörby Höör Malmö Lund Landskrona Helsingborg Höganäs Eslöv Ystad Trelleborg 1,90 1, Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna år. För åren har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

29 Försörjningsbördan Stockholms län ,70 2,60 2,50 2,40 2,30 2,20 2,10 2,00 1,90 1,80 1, Upplands Väsby Vallentuna Österåker Värmdö Järfälla Ekerö Huddinge Botkyrka Salem Haninge Tyresö Upplands-Bro Nykvarn Täby Danderyd Sollentuna Stockholm Södertälje Nacka Sundbyberg Solna Lidingö Vaxholm Norrtälje Sigtuna Nynäshamn Försörjningsbördan = Totalbefolkning / Sysselsatta i åldrarna år. För åren har försörjningsbördan skrivits fram med ett antagande om oförändrad sysselsättningsgrad och med år 2009 som basår.

30 Diskussionsunderlag sociala investeringar 2012 börjar barn i skolan i kommun Enligt en prognos kommer av dessa barn som vuxna befinna sig i ett utanförskap Beräknad kostnad för utanförskapet kronor Vad skulle kommunen kunna göra istället för dessa kostnader: Driva fritidsgårdar Skapa platser i äldreomsorgen Anställa förskolelärare Erbjuda gitarrlektioner (Samtliga uppgifter hämtade från

31 Socioekonomiskt perspektiv Struktur Synsätt Styrning

32 Varför visa på samhällsekonomisk nytta? Ingen enskild aktör har ansvar för utanförskapet och ser därför inte helheten Brist på helhetssyn skapar gråzoner vad gäller ansvar, suboptimeringar med stuprörs- och sugrörsagerande inom respektive organisationer. Fram för fler hängrännor mellan olika aktörer. Individer i åtgärder kan ha en handlingsplan per aktör istället för en samordnad, som ytterst har samma syfte och mål

33 Vår utgångspunkt Genom att inte alltid jobba strukturerat, samordnat och med en samsyn skapar vi en social skuld i samhället, t ex för ett barns livsvariga utanförskap. Kostnaden för detta är mycket hög Bygga in samhällsekonomisk kompetens och ett socioekonomiskt synsätt i socialt arbete Tidiga insatser som förhindrar ett bestående utanförskap kan generera flerfaldigt tillbaks både mänskligt och ekonomiskt

34 Den ojämlika välfärden Fyra utmaningar att tackla; 1. Organisationsstruktur utifrån helhetssyn och samverkan 2. Styr-, budget- och uppföljningssystem som medger socialt investeringstänkande 3. Socialt investeringskapital 4. Ekonomiska ersättningssystem som gör det möjligt att skapa långsiktighet, helhetssyn och samverkan

35 Vad är ekonomi? Grundbultar Vad är samhällsekonomi? Kostnader och intäkter/nytta för samhället Olika sektorer/aktörer i samhället

36 Att arbeta med social investeringsfond Kostnader idag mot intäkter/nytta i morgon. Följande krävs; Investeringsmedel Hantera risk och misslyckanden Vem investerar, vem erhåller intäkten/nyttan?

37 Att arbeta med social investeringsfond Värderingskriterier; Evidens/kunskapsbaserad åtgärd Gränsöverskridande perspektiv Analys över vilka effekter som förväntas tidsperiod och hur detta ska mätas Vilka senare investeringar kan behövas? Analys över hur de kommunala kostnaderna långsiktigt förväntas påverkas av insatsen vid olika tidpunkter och för olika delar av den kommunala organisationen

38 Hur ska ni nå helhetssyn, samverkan, långsiktighet och effektivitet? Hur prioritera resurser Preventiva, tidiga eller sena insatser Målgrupp Vilka krav på syfte, mål, resultat och effekter? Styra, följa upp, utvärdera System för återbetalning?

39 Vad är ekonomi? Att hushålla med begränsade resurser för att uppfylla mål Produktivitet och effektivitet Ekonomi handlar inte primärt om pengar Allt går inte att värdera i kronor även om det kan ha en ekonomisk betydelse Är det budgeten eller verksamheten som ska följas upp hur gör ni i Landskrona och Svalöv?

40 Vad är ekonomi? Lönsamhet kan ses på såväl kort som på medellång som lång sikt Vad är rimligt när ni fattar beslut? Lönsamhet för kommunen/landstinget behöver inte vara lika med lönsamhet för samhället Behöver kommunen ta hänsyn till helheten?

41 Vad är samhällsekonomi? Vad är samhället? Ser till helheten Samhället är inte = offentliga sektorn Består av olika sektorer/aktörer Vad är kostnader och vad är intäkter/nytta? Kostnader = resurser som förbrukas Intäkter = resurser/nytta som skapas/frigörs Ekonomiska och icke-ekonomiska effekter Alla poster uttrycks monetärt Värdering sker på marknaden, dvs inklusive indirekta skatter

42 Vad är samhällsekonomi? Olika sektorer i samhället Ekonomiska effekter fördelas ut via de finansiella systemen Reala och finansiella effekter Summan av alla transfereringar = 0 Summan av effekterna för sektorerna = effekter för samhället

43 Hur och när vet vi att ett projekt att det är framgångsrikt? Syfte Strategiska mål Operativa mål Övriga effekter på sikt för samhället, aktörer och individer Hur skall ett projekt: Målsättas Följas upp Utvärderas

44 Samhällsekonomiskt perspektiv Finns samhällsekonomi på dagordningen? Om inte, när skulle ni ha stöd av ett samhällsekonomiskt perspektiv/resonemang?

45 Hur ska ni nå helhetssyn, samverkan, långsiktighet och effektivitet? Vilken satsning skulle ge största avkastningen på kort och förmodligen på lite längre sikt? Vad hindrar er att göra detta?

46 payoff kontakt Claes Malmquist Tel: E-post: Sven Vikberg Tel: E-post: