Samhällsekonomisk utvärdering. Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland. Slutrapport

Transkript

1 Samhällsekonomiska utvärderingar och analyser Samhällsekonomisk utvärdering Projekt På Spåret, Samordningsförbundet Finsam Gotland Slutrapport payoff kunskapens väg 6, östersund telefon

2 Innehåll Innehåll... 2 Förord... 3 Sammanfattning... 4 Inledning... 8 Bakgrund och förutsättningar... 8 Syfte och mål... 8 Avgränsningar och antaganden... 9 Rapportens struktur... 9 Projektets klassificering Ekonomisk analys Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad Intäkter Kostnader Resultat/lönsamhet alla deltagare Känslighetsanalyser Jämförelser med likartade projekt Jämförande värden Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Sammanfattning av den ekonomiska analysen Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund Slutsatser Avslutande diskussion och sammanfattning Bilagor Bilaga 1. Presentation av projekt På Spåret, Samordningsförbundet Gotland Bilaga 2. Kompletterande tabell, samhällsekonomisk utvärdering Bilaga 3. Vad är NyttoSam?

3 Förord Hälso-och sjukvårdsförvaltningen/habiliteringen, Region Gotland, har varit projektägare medan Samordningsförbundet Finsam Gotland har finansierat projektet På Spåret. Syftet med projektet har varit att stödja unga funktionsnedsatta i arbetsträning för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. I detta ingår också att projektet ska utarbeta och prova ut nya modeller för samverkan i syfte att underlätta för såväl individer som de handläggare som möter målgruppen. På Spåret har som målgrupp haft ungdomar med Aspergers syndrom eller med intellektuell funktionsnedsättning. Målet var att deltagarna skulle få en individuellt anpassad lösning, hållbar över tid, samt att 25 procent av projektdeltagarna har en fortsatt planering. payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Gotland att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 24 individer som deltagit i projekt På Spåret. Projektet har tagit fram information angående deltagarnas försörjningssituation och dess användande av samhällets resurser samt kostnaderna för projektets genomförande. Slutsatserna i denna utvärdering avseende det ekonomiska resultatet bygger i första hand på det urval av deltagare som följts upp. I en socioekonomisk analys för vi också en diskussion kring hur projektet kunnat samverka inom och mellan olika aktörer, syn på deltagarna, arbetsmetoder och användande av olika resurser och kompetenser. Hur har samhällets olika system och strukturer underlättat eller i vissa fall försvårat att projektet skall kunna bli framgångsrikt? Syftet med utvärderingen är att i ett första steg påvisa vilka kostnader som finns för deltagarnas utanförskap och marginalisering. I ett andra steg beräknas nyttan av projektet. Effekterna av projektet synliggörs dels för hela samhället, dels för samhällets olika aktörer samt för deltagarnas ekonomi. Genom att kostnaderna för projektet därefter jämförts med vilka intäkter projektet sannolikt leder till på lite längre sikt kan åtgärden bedömas ur ett socialt investeringsperspektiv. Det insamlade underlaget kring varje deltagare har bearbetats med stöd av payoff`s datorbaserade program NyttoSam. Utfallet har därefter analyserats och sammanställts i denna rapport. Denna rapport är också ett komplement till andra utvärderingar som genomförts av På Spåret. Sammantaget skall utvärderingarna underlätta spridning och visa vad som varit innovativt, lärande, gett samhällsekonomisk nytta och vad som kan utvecklas vidare eller implementeras i de reguljära verksamheterna. 3

4 Sammanfattning Hälso-och sjukvårdsförvaltningen/habiliteringen, Region Gotland har varit projektägare för projekt På Spåret, medan Samordningsförbundet Finsam Gotland har varit finansiär. Insatsen riktar sig till individer med Aspergers syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna år i behov av nära stöd i arbetsträning. Syftet med projektet har varit att stödja unga funktionsnedsatta i arbetsträning för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. I detta ingår också att projektet ska utarbeta och prova ut nya modeller för samverkan, för att underlätta för såväl individer som de handläggare som möter målgruppen. Målet för projektet har varit: Att under projekttiden på 2,5 år medverka till att 25 procent av projektdeltagarna har en individuellt anpassad lösning, hållbar över tid, samt att 25 procent av projektdeltagarna har en fortsatt planering. Att efter projekttiden slut kunna beskriva metod och resultat för modellen för nära stöd/ coachning. För att genomföra den samhällsekonomiska utvärderingen har payoff:s metod Nytto- Sam använts. Med hjälp av denna har 24 deltagares situation studerats före och efter deltagande i På Spåret. Deltagarnas genomsnittsålder är 23 år och 42 procent utgörs av kvinnor. Totalt har 60 personer rekryterats till projektet, varav 55 har fullföljt. Under denna rubrik redovisas de ekonomiska resultaten i korthet, slutsatser och diskussion. För utförligare presentation och redovisningar, se kapitel 3, Ekonomisk analys, samt kapitel 4, Slutsatser och diskussion. Projektet ekonomiska aspekter har beräknats utifrån två tidshorisonter, på kort sikt (ett år) och på medellång sikt (fem år). Resultaten redovisas främst för samhället som helhet, men även ur de inblandade aktörernas olika perspektiv. Dessa är: Kommunen Landstinget Staten totalt, i sin tur uppdelat på; o o o Arbetsförmedlingen Försäkringskassan Staten övrigt Deltagarna Försäkringsgivarna 4

5 Resultat: Samhället som helhet Intäkten är på kort sikt (ett år) kr vilket motsvarar kr per deltagare. På medellång sikt (fem år) är intäkten 4 milj. kr. Lönsamheten, dvs. intäkten minskad med projektkostnaden, är på kort sikt negativ -1,5 milj. kr, motsvarande cirka kr per deltagare. På medellång sikt är lönsamheten positiv och prognostiserad till 1,7 milj.kr. Detta resultat förutsätter att det faktiska utfallet efter det första året kvarstår i ytterligare fyra år. Lönsamheten på kort sikt är relaterat till att hela kostnaden för åtgärden belastar år ett. Se alternativ redovisning av kostnaderna i avsnittet om känslighetsanalyser. Lönsamheten kan även utryckas som att en kronas insats gett 0,35 kr i avkastning på kort sikt och 1,73 kr på medellång sikt. Återbetalningstiden är 35 månader, dvs. cirka tre år. Genom att några av deltagarna kommit i arbete och att flera av deltagarna minskat sitt behov av och vård och omsorg har sex procent av tillgänglig potential 1 frigjorts. Konkret innebär det att värdet av deltagarnas arbetsinsats ökat med tre procent och att deras konsumtion/behov av vård, omsorg, handläggning etc. minskat med 38 procent. Allt räknat på ett års basis. Resultat: Övriga aktörer För kommunen har kostnaderna ökat med kr på kort sikt. Orsaken till den högre kostnaden är ett ökat behov av försörjningsstöd för deltagarna. Kommunens skatteintäkter har genom projektet ökat något. Lönsamheten är kr. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserad till 1,8 milj. kr. För landstinget är intäkterna kr efter ett år. Lönsamheten efter ett år är kr. På fem års sikt är lönsamheten prognostiserat till kr. De minskade kostnaderna beror på att sjukvårdsinsatserna avtagit för deltagarna. Återbetalningstiden är 20 månader. Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med drygt kr. Orsaken till de ökade kostnaderna är att Arbetsförmedlingen bidragit med åtgärder och lönesubventioner. Därutöver har Arbetsförmedlingen haft kostnader för medfinansieringen av projektet vilket inklusive kostnaderna för olika åtgärder medfört en negativ lönsamhet på kort sikt, kr. Försäkringskassan har främst genom minskade utbetalningar sänkt sina kostnader efter ett år med kr. På medellång sikt är lönsamheten 2,3 milj. kr. Återbetalningstiden är 10 månader. Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har en negativ lönsamhet på cirka -1 milj. kr. Anledningen till detta är framför allt de ökade kostnaderna för Arbetsförmedlingen och att staten finansierar en stor del av projektet. På medellång sikt är lönsamheten dock positiv, kr. Återbetalningstiden är 48 månader. 1 Läs mer om potential på sidan 12 5

6 Deltagarna har i genomsnitt förbättrat sin disponibla inkomst med kr på kort sikt per deltagare och år. På Spåret är ett projekt som riktar sig till unga vuxna med funktionshinder, som kräver mer omfattande insatser över tiden. Det är därför särskilt intressant att följa upp och utvärdera denna typ av projekt. Projektet har fokus både på att deltagarna skall komma i egenförsörjning och strategiskt att utveckla metoder, samverkan och arbetsformer. En mer generell slutsats för projekt, vilka liksom På Spåret har en målgrupp med ett mer kvalificerat utanförskap, är att det krävs mer anpassade insatser under längre tid. För att beskriva den långsiktiga nyttan av åtgärderna bör ytterligare uppföljningar genomföras. På Spåret är på sikt lönsamt och visar att det är viktigt att samhället tar ett ansvar för en målgrupp, som annars skulle hamnat mellan stolarna. Eftersom det är yngre personer i På Spåret har det också rent samhällsekonomiskt ett stort värde att satsa och erbjuda en rehabilitering för målgruppen. Eftersom tidshorisonten är att deltagarna har upp till 40 år kvar i arbetslivet finns det potentiellt både stora mänskliga och ekonomiska vinster i detta. Det är mycket viktigt för projektägare och finansiärer att lyfta fram nyttan av satsningar, som innebär relativt stora kostnader och visa på den potential det innebär för samhället, berörda aktörer och deltagarna att bryta utanförskap och marginalisering. Samtidigt kan ytterligare en reflektion vara att vad skulle hänt om rehabilitering och stöd satts in i ett tidigare skede? Samtidigt skapar projektet strategiskt på organisationsnivå ett lärande, nya modeller, samverkan och arbetsmetoder som innebär att samhällets resurser användas effektivare. Det är viktigt att beskriva denna del och ta vara på erfarenheterna och sprida dessa för att jobba vidare med målgruppen på flera håll i landet. Denna typ av utvärdering visar endast på en del av de effekter projektet haft för samhället. Eftersom vi avgränsat uppföljningen till ekonomiska effekter kopplat till deltagarna är det samtidigt viktigt att dels lyfta fram den förändring i livskvalitet som projektet sannolikt inneburit för deltagarna och dels den positiva påverkan projektet bör ha haft för närmast anhöriga/berörda till deltagarna. För aktörerna är det främst landstinget och Försäkringskassan som minskat sina kostnader genom att flera av deltagarna kommit ur en sjukskrivning och kommit i arbete. Dessutom har deltagarna rejält förbättrat sin privata ekonomi efter avslutat projekt. Att deltagarna är på väg mot en egenförsörjning samt får en rejält ökad disponibel inkomst är mycket viktigt för deras motivation och fortsatta positiva utveckling. Målsättningarna på deltagarnivå har i stort uppnåtts. Det tycks ha inneburit att samtliga deltagare fått individuellt anpassade lösningar, som i också många fall kan innebära möjligheter till att ytterligare förbättra deras situation. En ytterligare utmaning för berörda aktörer är därför att ge ett fortsatt stöd till målgruppen efter avslutat projekt. Sammantaget har projekt På Spåret visat på nya grepp för att bryta ett långvarigt utanförskap och ohälsa för målgruppen och att samordning och samverkan är centralt för 6

7 att använda samhällets resurser på ett bättre sätt. Det är inte brist på resurser utan många gånger handlar det om att använda dem på ett effektivare sätt. 7

8 Inledning Hälso-och sjukvårdsförvaltningen/habiliteringen, Region Gotland, har varit projektägare för projekt På Spåret, medan Samordningsförbundet Finsam Gotland har finansierat projektet. payoff har fått i uppdrag av Samordningsförbundet Finsam Gotland att utvärdera de samhällsekonomiska effekterna för 24 individer som deltagit i projekt På Spåret. I denna rapport presenteras resultatet av utvärderingen. Genom att utvärderingen genomförts innan det gått 12 månader för alla deltagare efter de lämnat projektet, bygger analysen delvis på en prognos. Prognosen är gjord av personer som väl känner till projektet och dess deltagare. payoff vill ändå påpeka att det finns en osäkerhet i sifferunderlaget och skulle därför rekommendera att en uppföljande utvärdering görs när 12 månader i efterläget passerat för alla deltagare. På det sättet erhålls ett stabilare och mer reliabelt resultat. Bakgrund och förutsättningar Målgrupp På Spåret har som målgrupp haft personer med Aspergers syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna år i behov av nära stöd i arbetsträning. Syfte och mål Syfte Projektets syfte är att stödja unga funktionsnedsatta i arbetsträning för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. I detta ingår också att projektet ska utarbeta och prova ut nya modeller för samverkan, för att underlätta för såväl individer som de handläggare som möter målgruppen. Syftet med projektet är således; Att utarbeta en modell för nära stöd till målgruppen. Stödet ska ha sin utgångspunkt i delaktighet och självständighet för den enskilde, och bidra till att skapa en individuellt anpassad löning som är hållbar över tid. Att finna goda samverkansformer mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Socialförvaltningen och Hälso-/ sjukvården/ Habiliteringen i syfte att samordna insatserna för den enskilde, förenkla handläggning och bidra till varaktiga lösningar för den enskilde. 8

9 Mål Att under projekttiden på 2,5 år medverka till att 25 procent av projektdeltagarna har en individuellt anpassad lösning, hållbar över tid, samt att 25 procent av projektdeltagarna har en fortsatt planering. Att efter projekttiden slut kunna beskriva metod och resultat för modellen för nära stöd/ coachning. Ytterligare information Mer information om På Spåret finns på Läs också i bilaga 1 i denna rapport om projektets egen presentation av På Spåret. Avgränsningar och antaganden För att klara av att bygga upp matematiska modeller och formler som ligger till grund för våra ekonomiska beräkningar har ett antal antaganden och avgränsningar, baserade på etablerad nationalekonomisk teoribildning, gjorts. Utan dessa avgränsningar blir sambanden allt för komplexa att beräkna och tolka. Läs vidare i bilaga 3. Rapportens struktur Rapporten är upplagd så att den inledningsvis redogör för klassificering av projektet På Spåret. Därefter kommer ett avsnitt som redovisar den ekonomiska analysen. Där beskrivs projektets samhällsekonomiska potential. Sedan redovisas de intäkter som skapats utifrån deltagarnas medverkan i verksamheten. I nästa steg redovisas de samhällsekonomiska kostnader projektets haft för deltagarnas medverkan. Slutligen redovisas lönsamheten i form av såväl payoff-tid som en kostnads-/intäktskalkyl på kort och medellång sikt. Resultaten redovisas dels för samhället som helhet men även för övriga aktörer/sektorer som ingår i samhället; kommunen, landstinget, staten samt individerna/hushållen och försäkringsgivarna. För staten sker en särredovisning för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och övrigt som påverkas inom den statliga sektorn, övrig stat. För kommunen och landstinget redovisas även intäkterna på kort och medellång sikt uppdelat i finansiella (bistånd och skatter) och reala (handläggning, utredning m.m.) effekter. Hur lönsamheten påverkas av eventuella externa faktorer redovisas i tre olika känslighetsanalyser. I den sista delen i rapporten sammanfattas och analyseras resultatet. I bilagor finns en presentation av På Spåret, tabeller med detaljerad information för de olika nyckeltalen och slutligen en kort presentation av NyttoSam. 9

10 Projektets klassificering payoff har tagit fram ett system för klassificering av olika samverkansprojekt/verksamheter. Det innebär att likvärdiga projekt/verksamheter klassas in i ett antal separata kategorier. Syftet med klassificeringen är att; 1. skapa krav på tydligare målsättning för verksamheten/projektet 2. möjliggöra jämförelser mellan likvärdiga verksamheter - hur bra är resultatet av aktuellt projekt/vår verksamhet jämfört med likartade projekt/verksamheter? 3. underlätta lärandet av vilka åtgärder som leder till effektivitet och bra lönsamhet och, som i sin tur, möjliggör att vi kan satsa på bra åtgärder för kommande projekt/ verksamheter och underlättar en eventuell implementering Enligt det system för klassificering som payoff tagit fram tillhör På Spåret klass T9. Kriterierna för att tillhöra klass T9 är följande; Steg 1. Verksamheten är utvärderat med vår standardmetod (efterläge jämförs med föreläge). Detta kriterium har uppfyllts. Steg 2. Verksamhetens mål är primärt att få in deltagarna i arbetslivet. Detta kriterium har uppfyllts. Steg 3. Utanförskapet är relativt omfattande för deltagarna. Verksamheten har en potential per deltagare i föreläget på kr. Detta innebär låg produktion och/eller viss resursförbrukning i föreläget. Steg 4. Resurserna i verksamheten är stora. Verksamheten har kostat kr per deltagare. 10

11 Ekonomisk analys Den ekonomiska analysen är uppdelad i sex delar; 1. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad 2. Intäkter på kort och medellång sikt 3. Kostnader för vidtagna åtgärder 4. Lönsamhet på kort och medellång sikt inklusive payoff tid 5. Känslighetsanalyser 6. Jämförelser med likartade projekt/verksamheter Den ekonomiska analysen är även sammanfattad i ett antal diagram som delvis redovisas i detta avsnitt och delvis i bilagor. Samhällsekonomisk potential och verkningsgrad I tabell 1 nedan framgår projektets samhällsekonomiska potential. Med det avses vilket samhällsekonomiskt värde som på kort sikt - 12 månader - maximalt kan uppnås när insatsen startade, kopplat till de 24 individer som ingår i utvärderingen. Ett fullständigt lyckat resultat innebär en verkningsgrad på 100 procent, dvs. att hela den i föreläget tillgängliga potentialen kunnat utnyttjas i efterläget genom projektets drivande. Begreppsförklaring Med tillgänglig potential i föreläge avses den potential som fanns att tillgå då deltagarna kom in i projektet. Potentialen är fastställd till det samhällsekonomiska värde som motsvaras av skillnaden mellan ett heltidsarbete med genomsnittslön minskat med värdet av deltagarens (eventuella) arbete vid ingång i projektet, plus den (eventuella) reala resursförbrukning i form av vård och omsorg som är kopplad till den enskilda individen vid ingång i verksamheten. För en individ som står utanför arbetsmarknaden och inte överkonsumerar vård eller omsorg utgör potentialen cirka kr på ett år. Om alla deltagare skulle ha ett produktivt arbete på heltid och inte någon skulle vara i behov av stödresurser vore potentialen noll. Högsta potential på individnivå i projekt På Spåret var ca kr. Detta är kopplat till en individ som i föreläget inte arbetade och som var i behov av stora vårdresurser. Lägsta potential på individnivå var kr. Den totala potentialen på ett års basis utgjorde 13,9 milj. kr vid projektets start, motsvarande kr per deltagare. Alla siffror gäller för de deltagare som ingår i utvärderingen. Genom att vissa deltagare kommer in i arbete i kombination med minskat vård- och omsorgsbehov frigörs en del av den ursprungliga, tillgängliga potentialen. Den dag alla kommit in i heltidsarbete utan subventioner och inte konsumerar någon vård och omsorg har all potential frigjorts. Det innebär att minskad potential ska tolkas som att 11

12 projektet har gått i positiv riktning. I detta fall har potentialen totalt sett minskat ( utnyttjad potential ) med kr, vilket motsvarar en verkningsgrad på sex procent 2. Tabell 1. Sammanställningen visar projektets samhällsekonomiska potential i före- och efterläge samt projektets verkningsgrad Kort sikt Tillgänglig potential i föreläge, varav produktion vård, omsorg och handläggning kr kr kr Faktisk produktion i föreläge 1 % Faktisk produktion i efterläge 3 % Utnyttjad potential, varav kr produktion vård, omsorg och handläggning kr kr Verkningsgrad, varav 6 % produktion 3 % vård, omsorg och handläggning 38 % Kostnad per verkningsgrad Kvarvarande potential i efterläge kr kr Beräknar man den långsiktiga potentialen kan det ske på två olika sätt; ett sannolikt och ett teoretiskt. Det sannolika perspektivet, som bygger på en försiktighetsprincip, baseras på antagandet att deltagande individer behåller den status avseende arbete och vårdkonsumtion de har när de lämnar projektet under halva tiden fram till förväntad pensionsålder. Det teoretiska perspektivet bygger i sin tur på antagandet att individerna behåller sin status hela tiden fram till maximal pensionsålder, dvs. 67 år. Värdena för det sannolika respektive teoretiska potentialen på lång sikt är 277 milj. kr och 609 milj. kr. Utslaget per deltagare motsvarar det senare 25,4 milj. kr. Även om dessa belopp till stor del är hypotetiska visar de på vilka enorma potentialer som det ligger i ett reducerat utanförskap! Potentialens fördelning på produktion och real resursförbrukning En fördjupad analys som åskådliggör projektets resultat mer i detalj är att beskriva hur deltagarnas potential har utnyttjats dels genom förändrad produktion, dels genom förändrat behov av vård, omsorg och handläggning i efterläget jämfört med föreläget. De blå staplarna i figur 1 nedan beskriver dels tillgänglig potential i föreläget, dels kvarvarande potential i efterläget. Att stapeln i efterläget är kortare beror på att potential ( kr) frigjorts främst genom att flera av deltagarna minskat sin konsumtion av vård och omsorg i efterläget jämfört med föreläget kr/13,9 milj. kr = 6 % 12

13 kr kr kr kr kr kr Poten;al Ökad produk;on Minskad resursförbrukning kr - kr Föreläge E2erläge Skillnad Figur 1. Verksamhetens potential i före- respektive efterläge. Den ökade produktionen (röd stapel till höger) inklusive den minskade reala resursförbrukningen (gulgrön stapel till höger) motsvarar en verkningsgrad på kort sikt på sex procent. Den produktion som de facto förekom i föreläget var noll. Produktionsutnyttjandet motsvarar således noll procent av den totala produktionspotentialen i föreläget medan den ökat till sju procent i efterläget. Den totala potentialen i föreläget (13,9 milj. kr) var fördelad på möjligt produktionsutrymme (12,7 milj. kr) och möjlig minskad förbrukning av reala resurser (1,2 milj. kr). Genom viss ökad produktion och framför allt minskat behov av olika resurser har den totala potentialen minskat med sex procent vilket åskådliggörs av skillnaden mellan de blå staplarna i figuren ovan. I kronor motsvaras det av kr, fördelat på kr på ökad produktion och kr på minskat behov av vård, omsorg och handläggning. Detta resultat åskådliggörs av de båda staplarna till höger. Intäkter I tabell 2 nedan redovisas en sammanställning över de intäkter projektet På Spåret genererat på kort sikt (ett år) för samhället som helhet samt uppdelat på kommun, landsting och stat. I tabell 3 följer en motsvarande redovisning för statens olika sektorer samt för individen/hushållet och försäkringsgivarna. De prognostiserade intäkterna på medellång sikt, fem år, redovisas för samhället som helhet samt för vissa sektorer i samhället; kommun, landsting och stat. 13

14 Inom den statliga sektorn särredovisas intäkter på medellång sikt även för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Anledningen till att intäkterna på medellång sikt inte redovisas för övrig stat, individ/hushåll och försäkringsgivarna är att dessa uppgifter inte är så relevanta i sammanhanget. Förutom dessa uppgifter redovisas även spannen i utfallen, dvs. maximi- och minimivärden på intäkterna för de olika sektorerna på individnivå, såväl på kort som på medellång sikt. Likaså redovisar vi medelvärden på de kortsiktiga intäkterna. Tabell 2. Intäkter på kort och medellång sikt för samhället som helhet samt för den offentliga sektorn. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Samhället som helhet kr kr kr kr Kommunen kr kr kr kr Landstinget kr kr kr kr Staten totalt kr kr kr kr Som framgår av tabell 2 beräknas den samhällsekonomiska intäkten, baserad på de 24 deltagarnas produktion och minskade resursförbrukning på kort sikt (ett år) vara cirka kr. På medellång sikt (fem år) beräknas intäkten till 4 milj. kr. Intäkt per deltagare på kort sikt är kr på årsbasis. Görs en uppdelning i kön uppvisar kvinnorna en något högre intäkt än männen på kort sikt; kr respektive kr per deltagare inom respektive grupp. En uppdelning i yngre och äldre deltagare där gränsen går vid 23 år uppvisar de äldre en högre intäkt per deltagare på kort sikt med kr i jämförelse med kr i genomsnitt för den yngre gruppen. Tabell 3. Intäkter på kort och medellång sikt för statens olika sektorer samt övriga sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Arbetsförmedlingen kr kr kr kr Försäkringskassan kr kr kr kr Övrig stat kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr -273 kr kr 14

15 Kostnader Åtgärdskostnaden för de 24 personer som ingår i utvärderingen har varit 2,3 milj. kr inklusive och drygt 1,8 milj. kr exklusive indirekta skatter. Utslaget per deltagare motsvarar det en kostnad på kr respektive kr. Av den totala kostnaden står Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen, kommunen och landstinget för 25 procent vardera. Sammanställningen finns redovisad i tabell 4. Tabell 4. Kostnader för projektets genomförande för samhället som helhet samt för berörda aktörer. Totalt Per deltagare Samhället som helhet kr kr Kommunen kr kr Regionen kr kr Arbetsförmedlingen kr kr Försäkringskassan kr kr Övrig stat kr kr Resultat/lönsamhet alla deltagare I tabell 5 nedan redovisas en sammanställning över projektets resultat/lönsamhet för samhället som helhet och för kommunen, landstinget, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan samt för staten totalt. Lönsamheten redovisas såväl ur ett kortsiktigt som ett medellångt perspektiv. Dessutom redovisas, där det är relevant, payoff-tiden, vilken anger efter hur lång tid åtgärdskostnaden är betald i form av ökade intäkter och/eller minskade kostnader. Samhället som helhet Lönsamheten för samhället är på kort sikt negativ, -1,5 milj. kr. På medellång sikt är vår prognos att lönsamheten är 1,7 milj.kr. Orsaken till att lönsamheten på kort sikt är så pass låg, jämfört med den proportionellt sett höga lönsamheten på medellång sikt, är framför allt att projektkostnaden enbart belastar det första året. Återbetalningstiden är 35 månader. Den positiva lönsamheten på sikt beror på att några av deltagarna kommit in i arbete i kombination med att flera av deltagarna kunnat göra sig mindre beroende av olika offentliga resurser, främst vård. Värdet av detta överstiger projektets kostnad efter närmare tre år. Avkastningen per satsad krona är 0,35 kr på kort sikt och 1,73 kr på medellång sikt. 15

16 Kommunen Kommunen uppvisar ökade kostnader på kort sikt med kr. På fem års sikt är kostnaderna -1,4 milj. kr, vilket motsvarar kr per deltagare. Kostnadsökningen beror i första hand på ökade kostnader för ekonomiskt bistånd och till viss del ökade kostnader för handläggning. Däremot har skatteintäkterna ökat något pga. att några av deltagarna har kommit i arbete. Återbetalningstiden beräknas inte eftersom kommunen inte har några intäkter av projektet. Tabell 5. Lönsamhet på kort och medellång sikt samt payoff-tid för samhället som helhet samt för olika sektorer i samhället. Kort sikt, ett år Maxvärde på individnivå Minvärde på individnivå Medellång sikt, fem år Medelvärde, kort sikt Payoff-tid Samhället som helhet kr kr kr kr kr 35 Kommunen kr kr kr kr kr i.v. Landstinget kr kr kr kr kr 20 Staten totalt, varav kr kr kr kr kr 48 Arbetsförmedlingen kr kr kr kr kr i.v. Försäkringskassan kr kr kr kr kr 10 Övrig stat kr kr kr kr kr Individerna/hushållen kr kr kr Försäkringsgivarna kr kr kr Landstinget Landstinget uppvisar positiva intäkter på såväl kort som medellång sikt, kr respektive 1,4 milj. kr. Intäkten efter ett år motsvarar kr per deltagare. Intäkterna är främst kopplade till minskade vårdkostnader men även till viss del på ökade skatteintäkter. Efter ett år är lönsamheten negativ för Landstinget, kr. Prognosen på fem års sikt är dock positiv, kr. 20 månaders återbetalningstid. Arbetsförmedlingen Arbetsförmedlingen har ökade kostnader med närmare kr efter ett år för handläggning, lönesubventioner och andra insatser som satts in i syfte att bryta sjukskrivningarna och utanförskapet. Detta är ett gängse resultat i våra utvärderingar och tyder på att Arbetsförmedlingens resurser har krävts för att nå målen för deltagarna. Värt att notera att detta ger en mycket stor potential att på sikt minska lönesubvent- 16

17 ionerna för deltagarna, vilket minskar Arbetsförmedlingens kostnader och ökar samhällets intäkter. Dessutom påverkas Arbetsförmedlingens lönsamhet av deras roll som medfinansiär i projektet. På kort sikt är lönsamheten kr och på medellång sikt 3,1 milj. kr. Försäkringskassan Intäkterna för Försäkringskassan är både på kort och medellång sikt positiva, kr och 2,8 milj. kr. Detta är en effekt av att några av deltagarna kommit i arbete och att några har gått från sjukersättning till annan försörjning. Efter avräkning av Försäkringskassans kostnader för finansiering av projektet är lönsamheten efter ett år positiv, kr. På fem års sikt är lönsamheten 2,3 milj. kr. Tio månaders återbetalningstid. Staten totalt Staten totalt, dvs. Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan plus övriga effekter som påverkar staten, har minskade kostnader på kr efter ett år och på fem år drygt 1,7 milj. kr. På grund av medfinansieringen av projektet är lönsamheten dock negativ på kort sikt, -1 milj. kr. Prognos på fem års sikt är positiv, kr. 48 månaders återbetalningstid. Individerna/hushållen Deltagarna har fått cirka kr i ökade disponibla inkomster på kort sikt. Detta motsvarar kr i genomsnitt per deltagare och år. En starkt bidragande orsak till detta är att flera av deltagarna tidigare försörjts av sina föräldrar och nu genom medverkan i projektet fått egna inkomster. Känslighetsanalyser Känslighetsanalysen syftar till att analysera hur det uppnådda resultatet påverkas om man antar att andra faktorer, än de inom verksamheten vidtagna, påverkat utfallet. Exempel på sådana exogena variabler kan vara konjunkturer, händelser i individens privata liv, kortsiktiga undanträngningar etc. Känslighetsanalys 1. Om man antar att 25 procent av deltagarna (motsvarande sex st.) nått sin förbättrade status även utan medverkan i På Spåret, hur påverkas lönsamheten för samhället? Beräkningen genomförs på så sätt att vi reducerar intäkten med 25 procent medan den totala kostnaden behålls. Den totala intäkten för samhället reduceras då till kr medan kostnaden alltjämt är 2,3 milj.kr. Resultatet av detta blir att lönsamheten är -1,7 milj. kr, motsvarande kr per deltagare (jämfört med -1,5 milj. kr respektive kr utan den 25 procentiga reduceringen i intäkt). Återbetalningstiden ökar med 12 månader till 47 månader. 17

18 Känslighetsanalys 2. En alternativ känslighetsanalys vid en urvalsstudie baseras på att man exkluderar extremvärden (i detta fall det högsta och det lägsta) från de ekonomiska beräkningarna. På så sätt kan man undvika att några enskilda värden som kommit med i urvalet snedvrider resultatet på ett icke representativt sätt. Exkluderar man nu dessa extremvärde sjunker intäkten från totalt kr till kr. Lönsamheten per deltagare sjunker då från kr till kr på ett års sikt. Återbetalningstiden ökar i detta fall från 35 till 39 månader. Känslighetsanalys, 3 En tredje känslighetsanalys kan genomföras genom att projektets kostnad avskrives på tio år. Kostnaden per år blir då 2,3/10 = kr vilket ger en kortsiktig positiv lönsamhet på cirka kr. På fem års sikt är lönsamheten cirka 2,8 milj. kr om avskrivningen tillämpas. Motsvarande siffror utan avskrivning är -1,5 milj. kr och 1,7 milj. kr. 18

19 Jämförelser med likartade projekt Den klassificering av våra utvärderingar som payoff tillämpar möjliggör en relevantare jämförelse mellan projekt och verksamheter som har likvärdiga förutsättningar. På Spåret tillhör, enligt vår klassificeringsterminologi, klass T9. Det innebär att vi utvärderat verksamheten med vår standardmetod, 12 månader före och efter deltagandet, att målet är att få in deltagarna i arbetslivet, att utanförskapet är relativt omfattande och att resurserna i projektet är stora. Jämförande värden Om vi jämför resultatet för projektet med de nio övriga projekt eller verksamheter inom klass T9 som payoff utvärderat de senaste tre åren framgår följande (snittvärdet för de nio övriga i parentes): *345678/9":(;3/,+" &#" &!" %#" %!" $#" $!" #"!" '(")*(+,-".,/,012+/," Diagram 1. Återbetalningstid, 35 månader (29 månader). Detta innebär en något längre återbetalningstid än genomsnittet inom klassen. 589:;<=12$0.$%>&2$:?%2@$%&>9>&$ $!$$$%&$$!,#$###$%&$$!+#$###$%&$$!*#$###$%&$$!)#$###$%&$$!(#$###$%&$$!'#$###$%&$$!"#$###$%&$$ -.$/0.&12$ &41$ Diagram 2. Lönsamhet per deltagare kort sikt, kr ( kr). Detta innebär samma lönsamhet på kort sikt som genomsnittet inom klassen. 19

20 256789:./!-+! ;!7<#/=!#$>6>$!!)&&!&&&!#$!!!(%&!&&&!#$!!!(&&!&&&!#$!!!'%&!&&&!#$!!!'&&!&&&!#$!!!%&!&&&!#$!!!"!!!#$!! *+!,-+$./! $1.! Diagram 3. Lönsamhet per deltagare medellång sikt, kr ( kr). Detta innebär lägre lönsamhet på medellång sikt än genomsnittet inom klassen. Diagram 4. Potentialen per deltagare i föreläget är kr ( kr). Detta innebär lägre potential än genomsnittet inom klassen. 2-, ,90:"+,;<-5." '$" '#" '!" &" %" $" #"!" ()"*+),-." /-0-123,0-" Diagram 5. Verkningsgrad 6 procent (13 procent). Detta innebär en lägre verkningsgrad (lägre produktivitet) än genomsnittet inom klassen. 20

21 ,065$27#8709:2;!#$898$!!*(&!&&&!#$!!!*'&!&&&!#$!!!*%&!&&&!#$!!!*&&!&&&!#$!!!)&!&&&!#$!!!(&!&&&!#$!!!'&!&&&!#$!!!%&!&&&!#$!!!"!!!#$!! +,!-.,$/0! 1/2/345$2/! Diagram 6. Åtgärdskostnad per deltagare, kr ( kr). Detta innebär lägre kostnad per deltagare än genomsnittet inom klassen. #45.670!,-$!2-$#686959$70:!#$464$!!(&!&&&!#$!!!'%!&&&!#$!!!'&!&&&!#$!!!%!&&&!#$!!!"!!!#$!! )*!+,*$-.! /-0-123$0-! Diagram 7. Kostnad per verkningsgrad, kr ( kr). Detta innebär en något högre kostnad per verkningsgrad (lägre effektivitet) än genomsnittet inom klassen. Nyckeltalen avvikelser från medelvärde Ett alternativt sätt att redovisa de viktigaste nyckeltalen utifrån vår utvärdering av verksamheten På Spåret är att skapa ett s.k. polärt diagram där genomsnitten för nyckeltalen i aktuell klass erhåller värdet 100, se figur 3. Avvikelserna från det faktiska utfallet i utvärderingen redovisas därefter procentuellt. Avvikelserna är beräknade på följande sätt: Potential; / = -6 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 94. Åtgärdskostnaden; / = -34 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 66. Lönsamhet på kort sikt; -900/ = -1 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet

22 Lönsamhet på medellång sikt; / = -75 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 25. Återbetalningstid; 5/30 = 17 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 117. Verkningsgrad; -7/13 = -54 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 46. Kostnad per verkningsgrad; 1 500/ = 10 procent. Medelvärdet motsvarar 100 och utfallet 110. ()*+,-./" '#!" '!!" 6)5*,.4=<>13.4" <+36,;,1513.4" &!" %!" $!" #!"!" 0*123456)5*,.4" /7,5.89+*"6)3*"?0"@(03+*" 8+4+/<234+" 0*+3:+*./,;,15-4" /7,5.89+*" 8+4+//0,1" Figur 3. Figur som illustrerar de olika nyckeltalens utfall relativt medelvärdet för övriga projekt och verksamheter inom klass T9. Alla nyckeltal utom återbetalningstid och kostnad per verkningsgrad ligger under snittet för klassen som helhet. Lönsamheten på kort sikt är lika med genomsnittet för klassen. Återbetalningstiden och kostnaden per verkningsgrad ligger dock högre än snittet. Den långsiktiga lönsamheten ligger betydligt under genomsnittet för klassen. 22

23 Sammanfattning av den ekonomiska analysen I figur 3 nedan sammanfattar vi resultatet av den samhällsekonomiska analysen för de 24 deltagare som ingår i utvärderingen. Den gröna nedåtriktade pilen illustrerar åtgärdskostnaden medan de röda uppåtriktade pilarna illustrerar intäkter på kort och medellång sikt. Prognos 4 milj. kr kr 2,3 milj. kr Figur 3. Figur som illustrerar projektets åtgärdskostnad samt de intäkter som projektet genererat på kort respektive medellång sikt. Alla värden avser de 24 deltagare som ingått i utvärderingen. 23

24 Slutsatser, sammanfattning och diskussion Bakgrund På Spåret är ett projekt i Samordningsförbundet Finsam Gotlands regi, såväl som genomförare som finansiär. Genomförare har varit Hälso-och sjukvårdsförvaltningen/habiliteringen, Region Gotland. Målgrupp är individer med Aspergers syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna år i behov av nära stöd i arbetsträning. Syftet med På Spåret är dels att underlätta målgruppens inträde på arbetsmarknaden och dels att utarbeta och prova nya modeller för samverkan för att underlätta för både individerna och de handläggare som arbetar med målgruppen. Målet är att 50 procent av deltagarna har kommit vidare med en hållbar lösning över tid alternativt har en fortsatt planering. Därutöver skall en metod och resultat för modell för ett nära stöd/coaching kunna beskrivas för målgruppen efter avslutat projekt. Denna utvärdering tar i första hand fasta på hur På Spåret påverkat samhällets, aktörernas och deltagarnas ekonomi relativt kostnaderna för driften av projektet. Vissa delar i genomförandet kommenteras dock i denna rapport genom en socioekonomisk analys. I en sådan analys är det viktigt att se hur resurser, system och kompetenser har använts. Vidare är det av betydelse att följa upp hur projekt har arbetat med samverkan och med en helhetssyn för individens bästa för att undvika och överbrygga gråzoner och stuprör. För deltagarna i urvalet har genomsnittstiden i projektet varit 43 veckor, min 12 och max 90 veckor. Genomsnittsåldern är 23 år, yngst 20 och äldst 31 år. Andelen kvinnor 42 procent. För att ta del av ytterligare information kring projektets resultat, arbetsformer, typfall, samverkan och metoder, läs bilaga 1. Slutsatser På Spåret har arbetat med unga vuxna som står långt från arbetsmarknaden och dessutom har en funktionsnedsättning. Projektet är ett bra exempel på att samhällets resurser ur ett socioekonomiskt perspektiv måste samordnas för att effektivisera insatserna. Ansvaret att arbeta med personer med Aspergers syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning ligger normalt inte på någon specifik aktör. Projektet har haft en omfattande samverkan och samordning mellan flera myndigheter och vården. Projektet kan sägas ha haft tillgång till multikompetens genom att både medicinsk, psykologisk, beteendevetenskaplig, social och praktiskt arbetslivsinriktad kompetens funnits att tillgå. Dessutom har projektet jobbat aktivt mot arbetsplatserna 24

25 för att både öka kunskaperna kring målgruppen och med coachning under arbetsträningen. För att vi fullt ut skall kunna uttala oss om huruvida På Spåret varit framgångsrikt ur ett samhällsekonomiskt perspektiv krävs antingen att det förväntade resultatet för ett antal nyckeltal (t.ex. återbetalningstid) varit preciserade, alternativt att målet varit preciserat i monetära termer (t.ex. lönsamhet per deltagare eller minskat försörjningsstöd per deltagare). På Spåret har tänkt ett steg längre vad gäller precisering av målen. Projektet har först ett mål om hur stor andel av deltagarna som skall hitta en hållbar lösning. Dessutom finns ett mål att ytterligare en andel av deltagare skall ha upprättat en individuell handlingsplan. Dessutom har projektet några långsiktiga mål som handlar om effekter av På Spåret av mer strategisk och kompetensutvecklande natur. Målen kopplade till individerna är ett steg i rätt riktning, men eftersom målen inte har preciserats närmare i monetära termer kan vi inte uttala oss om projektet varit framgångsrikt relativt ett antal mätbara ekonomiska nyckeltal. De faktiska målen i procent har nåtts vad gäller deltagarna, se närmare bilaga 1. Ett alternativt sätt att närmare jämföra det ekonomiska resultatet är att studera utfallet relativt liknande arbetslivsinriktade projekt som payoff tidigare utvärderat. Denna jämförelse bygger på en omfattande databas som payoff byggt upp i vilken också de olika projekten klassificerats för att öka jämförbarheten. I denna jämförelse framkommer att lönsamheten på kort sikt ligger i paritet med genomsnittet. Återbetalningstiden och kostnaden per verkningsgrad ligger dock högre än snittet. Den långsiktiga lönsamheten ligger betydligt under genomsnittet för klassen. Observera att vårt system för klassificering inte fullt ut beaktar svårighetsgraden i deltagarnas situation. En sammanfattning av de ekonomiska nyckeltalen finns också inledningsvis i denna rapport. Det är viktigt att finansiärer av olika projekt i fortsättningen drar lärdom av genomförda projekt och verksamheter och försöker sätta tydliga/ställa krav på ekonomiska och monetära mål för att hushålla med våra gemensamma resurser. Detta underlättar också uppföljning och utvärdering i ett nästa steg. En ytterligare aspekt är att kostnader och finansiering kan diskuteras med utgångspunkt från tänkta intäkter/nytta för respektive aktör. Genom att arbeta i samverkan inom och mellan olika myndigheter kan individen sättas i centrum, en gemensam målbild formuleras, samtidigt som arbetsformer, nyttjande av kompletterande kompetenser, samsyn och en helhetssyn underlättas. För deltagare som befinner sig i ett långt gånget utanförskap och marginalisering krävs tillgång till gedigna och uthålliga resurser som finns tillgängliga över tid. Detta arbetssätt kan vara ett bra alternativ till att jobba traditionellt och vara en förebild hur den reguljära verksamheten kan organiseras i fortsättningen. 25

26 Alla samverkande myndigheter har haft möjlighet att aktualisera deltagare till projektets beredningsgrupp. Förutom diagnos och rätt ålder krävdes också gott funktionsmedvetande och vardagsfungerande, antingen på egen hand eller med stöd exempel vis genom boendestöd. Avslutande diskussion och sammanfattning När deltagarna påbörjar På Spåret är den genomsnittliga årliga kostnaden för utanförskapet beräknat till cirka kr på samhällsnivå. Kostnaderna baseras på utebliven produktion/anställning, vård, omsorg och handläggning. Ur t ex ett kommunalekonomiskt perspektiv är inte kostnaderna lika höga utan beräknas med utgångspunkt från uteblivna skatteintäkter, resursförbrukning, eventuella köp av externa tjänster och kostnader för försörjningsstöd. Motsvarande kostnader och uteblivna intäkter kan beräknas för övriga berörda aktörer genom att identifiera, beskriva, kvantifiera och värdera kostnaderna. Beroende på ur vilken aktörs perspektiv ett utanförskap beskrivs är det därför svårt att få en korrekt och rättvisande bild av kostnaderna. Konkret innebär det att en enskild aktör inte alltid ser eller förstår den totala kostnaden på samhällsnivå för ett utanförskap och hur den fördelar sig mellan olika myndigheter. Med bakgrund av ovanstående otydlighet kring kostnader för utanförskap och marginalisering är det lätt att värdet av tidiga insatser och framgångsrik coachning och rehabilitering underskattas. Genom att de offentliga verksamheterna arbetar med årsvisa uppföljningar av budgetar och verksamheten fokuseras i första hand på vilka kostnader som förbrukats och inte vilken eventuell nytta av åtgärder som skapats på kortare och lite längre sikt. Resultatet blir att fokus på kostnaderna döljer det sociala investeringsperspektivet. Beslutsfattare får därför inte alltid korrekta beslutsunderlag genom att kostnaderna för utanförskapet är underskattat och framtida värdet av åtgärder inte synliggjorts eller är fel uppskattade, särskilt på samhällsnivå. Denna slutrapport visar att det krävs ett uthålligt, strukturerat och långsiktigt arbetssätt för att stötta personer som inte kommer i ett arbete med aktörerna var för sig. Särskilt eftersom målgruppen verkar kunna hamna i en gråzon vad gäller ansvaret mellan de olika myndigheterna. Det ekonomiska resultatet för På Spåret innebär att samhället har minskade kostnader efter ett år, men med beaktande av projektkostnaderna krävs 35 månader innan återbetalningen sker. Därefter är det en fortsatt god lönsamhet om förutsättningarna bevaras vad gäller deltagarnas status men också med möjligheter till ytterligare potential vad gäller intäkter. Det senare förutsätter att deltagarna dels ökar sin produktivitet eller att fler kommer i eller mer arbete. Samtidigt finns det en stor potential att på sikt ytterligare minska kostnader för vård, omsorg och handläggning som kvarstår efter projektets avslutande. Detta påverkar också resultatet i framtiden både för samhället och på aktörsnivå. 26

27 Projektet har för Samordningsförbundet Finsam Gotland ekonomiskt varit en satsning som skapar nytta. Om efterläget för deltagarna håller i sig eller förbättras finns det också ytterligare intäkter för samhället på lite längre sikt. Detta är ett bra sätt för Samordningsförbundet att gå från ett fokus på kostnader till att satsa på sociala investeringar och se dessa över en längre tid. Det är inte för dyrt att minska utanförskap utan det som kostar mest är att inte göra något. Kommunen har som ett resultat av projektet fått ökade kostnader för bistånd, omsorg och handläggning samtidigt som skatteintäkterna ökat. Det ökade biståndet beror på att många i målgruppen inte hade en egen försörjning innan projektet och biståndet blir ett led i att närma sig arbetsmarknaden och på sikt ett arbete. Landstinget har minskade kostnader för öppen och sluten vård, vilket också måste ses som en framgång för projektet. Staten har på kort sikt fått ökade kostnader dels genom att Arbetsförmedlingen ökat sina kostnader för subventioner och insatser till deltagarna, men också för att Staten genom Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan varit huvudfinansiär av projektet. Även för staten finns det en stor potential till framtida intäkter genom att ytterligare deltagare kommer i arbete eller ökar sin produktivitet. Deltagarna i På Spåret har efter avslutat projekt fått en betydligt bättre ekonomi. Det är särskilt viktigt att lyfta fram och göra känt. För den enskilde betyder det också att det på sikt möjliggör ett ökat oberoende. Genom att deltagarna coachas att på ett bättre sätt kunna använda sina egna resurser, fokusera på styrkor istället för hinder har de stärkts och kommer sannolikt att på sikt ytterligare kunna minska sitt behov av samhällets resurser. På Spåret är ett bra exempel på ett alternativt sätt att jobba offensivt för att få personer som inte är självförsörjande och i praktiken står långt ifrån arbetsmarknaden i och närmare ett arbete alternativt studier. Vår framtida välfärd kräver att fler i arbetsför ålder kan komma i ett arbete och samtidigt minska konsumtionen av offentliga resurser. Försörjningskvoten i, ett mått på hur många som skall försörjas av sysselsatta personer i arbetsför ålder utvecklas på sikt negativt. Det innebär en stor utmaning vilket innebär att Allt färre skall försörja allt fler genom att vi lever allt längre och att det gäller att få fler i arbetsför ålder i arbete. Det är därför extra viktigt att ge den potentiella arbetskraften, som målgruppen för På Spåret är ett exempel på, möjlighet att bryta ett utanförskap och komma in på arbetsmarknaden. Målgruppen i På Spåret är långtidssjukrivna och måste ges bättre förutsättningar att bryta ett utanförskap och en chans att komma in i gemenskapen som ett arbete och minskad ohälsa kan innebära. Projektet visar att det finns en potential till att få fler i 27

28 arbete och det gäller att även i fortsättning arbeta offensivt och jobba långsiktigt med goda resurser och samtidigt pröva nya arbetsformer. Fler i jobb ger fler jobb. Flera av deltagarna bör också efter deltagandet stå närmare arbetsmarknaden. Det är mycket viktigt att dessa personer följs upp och stöttas även i fortsättningen. Det är inte särskilt sannolikt att några av deltagarna skulle kunnat komma i ett arbete med traditionella resurser, men att det då skulle tagit betydligt längre tid. Ett bra sätt att veta hur hållbart resultatet varit för deltagarna och hur det utvecklas över tiden är att göra en uppföljande utvärdering efter ytterligare något år. Till sist är det viktigt att verksamhetsansvariga, finansiärer och genomförare diskuterar vad denna utvärdering gett för kunskaper kring projektets ekonomiska utfall kopplat till olika socioekonomiska effekter. Det innebär bl. a att studera vidare hur projektet fungerat relativt samhällets olika strukturer, aktörer, resurser, system och hur samverkan fungerat. I ett nästa steg innebär det att se vilka mervärden, framgångsfaktorer, innovativa arbetsformer som varit bärande för projektet kopplat till de ekonomiska värdena. Några frågor att fundera och diskutera vidare är: Vad har vi lärt oss och vad kan vi utveckla ytterligare och implementera i de reguljära verksamheterna utöver de beslut som redan tagits? Vad hade hänt om vi inte jobbat med På Spåret eller gjort som vanligt? Vad sätter vi för ekonomiska mål för framtida sociala satsningar och hur uttrycker vi dem i monetära termer? Hur går vi från ett kortsiktigt kostnads- till ett socialt investeringsperspektiv? Kan kostnaderna redovisas som en avskrivning över tiden eller en social fond skapas för sociala satsningar? Hur tar vi tag i de förbättringsområden som lyfts fram av projektet angående ekonomi och skillnader i riktlinjer för ersättning och krav och anpassning av arbetsträningen? Hur sprider vi ytterligare lärdomarna kring resultat och effekter av projektet till de reguljära verksamheterna? Rapporten är sammanställd av payoff, Sven Vikberg sven@payoff.nu Claes Malmquist claes@payoff.nu Kontaktperson payoff: Claes Malmquist. Kontaktperson för projekt På Spåret är Kristina Hansson, stina.hansson@gotland.se Stort tack till Pia Bergman och Stina Hansson för insamlandet av alla uppgifter och underlag till rapporten. 28

29 Bilagor 1. Presentation av På Spåret, Samordningsförbundet Gotland. Presentation och kommentarer är skrivna av projektets genomförare. 2. Kompletterande samhällsekonomisk utvärdering i tabell. 3. Presentation av NyttoSam. 29

30 Bilaga 1. Presentation av projekt På Spåret, Samordningsförbundet Gotland. Projektnamn På Spåret. Projektägare Hälso-och sjukvårdsförvaltningen/habiliteringen, Region Gotland. Projektgenomförare Samordningsförbundet Finsam Gotland. Projektkostnader och finansiering Projektet finansieras via lagen om finansiell samordning (SFS 2002)och genom samordningsförbundet på Gotland. Ekonomiskt incitament för drift av projektet är: 1 Finansiell samordning enligt denna lag får inom ett samordningsområde bedrivas mellan Försäkringskassa, länsarbetsnämnd, kommun och landsting för att uppnå en effektiv resursanvändning. Ett samordningsområde kan omfattas av en eller flera kommuner, eller delar av kommuner. Insatserna inom den finansiella samordningen ska avse individer som är i behov av samordnade rehabiliteringsinsatser och skall syfta till att dessa når eller förbättrar sin arbetsförmåga Målgrupp Individer med Aspergers syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning i åldrarna år i behov av nära stöd i arbetsträning. Målgruppens specifika behov Att ha en funktionsnedsättning kan, men behöver inte alltid, medföra svårigheter i vardagssituationer. Utvecklingsstörning brukar beskrivas som ett funktionshinder som karaktäriseras av betydande nedsättningar i både intellektuella funktioner och adaptivt beteende. Nedsättningar som visar sig i kognitiva, sociala och praktiska förmågor. Funktionshindret Aspergers syndrom ger ofta nedsättningar i social interaktion, begränsad förmåga till kommunikation och svårigheter att generalisera. Gemensamt för målgruppen är att de ofta kan uppleva svårigheter vid betydande förändringar i sin livssituation. Det kan exempelvis handla om svårigheten att finna och behålla en varaktig sysselsättning. Med dessa svårigheter följer ofta utanförskap, bristande hälsa och svårigheter att utan samhällets stöd försörja sig. Erfarenheter som myndigheter och vårdgivare som möter målgruppen på Gotland hade, var att dessa personer ofta var i behov av ett nära, kontinuerligt och ibland långvarigt personellt stöd i situationer förknippade med arbete och sysselsättning. Målgruppen har genom lagstiftning (Lagen om stöd och service till vissa funktionshind- 30

31 rade LSS och Socialtjänstlagen SoL) möjligheter att söka stöd i boende och för vissa fritidsaktiviteter. Otvetydigt är det så att behovet av dagligt stöd i arbete och sysselsättning sträcker sig utöver det som aktuell lagstiftning gav möjlighet till. Den slutsats som drogs gemensamt vara att stödet således måste utformas individuellt utifrån den enskildes funktionsnivå och bör syfta både till ökad självständighet, till varaktig sysselsättning och på sikt egen försörjning. Dessutom ansågs att utgångspunkten för nära stöd borde inriktas på att överbrygga de särskilda svårigheter kring social interaktion, kommunikation och adaptiv förmåga som funktionsnedsättningen kan medföra. Bilden var också entydig vad gällde behovet av stöd till de arbetsplatser som kunde bereda sysselsättning/ arbetsträning. Arbetsgivaren behöver också stöd och kunskap kring såväl målgruppens behov som handledarkunskaper för att kunna skapa lösningar som fungerar, även på lång sikt. Vad var det som fattades? Vid tiden för ansökan om projektmedel hade Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Hälso- och sjukvården/habiliteringen och Socialförvaltningen en gemensam uppfattning om att det krävdes mer än bara ordinarie stöd för att skapa varaktiga och hållbara lösningar kring arbete/sysselsättning för personer med Aspergers syndrom eller med intellektuell funktionsnedsättning. Regelbundet och i vissa fall nära stöd till individerna i målgruppen, långvarigt stöd och utbildning till arbetsgivare uppmärksammades som särskilt angelägna insatser. Ingen i de samverkande myndigheterna hade vid denna tid i uppdrag eller mandat att ge den typen av långvarigt och nära stöd som krävdes för att skapa hållbara lösningar. I november 2008 beviljade samordningsförbundet Finsam/Gotland medel till Habiliteringsverksamheten på Gotland att driva projektet På Spåret. I ansökan angavs att projektägaren ville forma en modell för nära stöd för att underlätta i nya livssituationer, framförallt avseende sysselsättning. Målgruppen som avsågs för projektet var unga funktionsnedsatta på Gotland i åldern år och med någon av diagnoserna Aspergers syndrom eller intellektuell funktionsnedsättning. Syfte Projektets syfte är att stödja unga funktionsnedsatta i arbetsträning för att underlätta inträde på arbetsmarknaden. I detta ingår också att projektet ska utarbeta och prova ut nya modeller för samverkan, för att underlätta för såväl individer som de handläggare som möter målgruppen. Syftet med projektet är således; Att utarbeta en modell för nära stöd till målgruppen. Stödet ska ha sin utgångspunkt i delaktighet och självständighet för den enskilde, och bidra till att skapa en individuellt anpassad löning som är hållbar över tid. Att finna goda samverkansformer mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan Socialförvaltningen och Hälso-/ sjukvården/ Habiliteringen i syfte att samordna insatserna för den enskilde, förenkla handläggning och bidra till varaktiga lösningar för den enskilde. 31

32 Mål Att under projekttiden på 2,5 år medverka till att 25 procent av projektdeltagarna har en individuellt anpassad lösning, hållbar över tid, samt att 25 procent av projektdeltagarna har en fortsatt planering. Att efter projekttiden slut kunna beskriva metod och resultat för modellen för nära stöd/ coachning. Nyttan med projektet För den enskilde Individuellt anpassad lösning leder till känsla av sammanhang och ökad livskvalitet Ökad delaktighet och självständighet bl.a. genom förbättrad samordning Ökad kompetens för ökade möjligheter att för den enskilde bidra till sin egen försörjning. Ge stöd och kunskap åt arbetsgivare så att varaktiga lösningar skapas på individnivå För myndigheter och vårdgivare Tydliga och enkla beslutsvägar ska bidra till samordning och kunskapsöverföring mellan samverkande myndigheter Kvalitetssäkring i de olika verksamheterna genom regelbunden utvärdering och uppföljning av samverkansprocessen För arbetsplatserna Få kunskap om målgruppens och följderna av en funktionsnedsättning Att under ledning av erfarna coacher få möjlighet att ta emot unga funktionshindrade och därigenom bidra till minskat utanförskap för målgruppen. För samhället Individerna i målgruppen ökar sin självständighet och därigenom minskar de sitt beroende av samhällets stödinsatser. Bidra till ökad delaktighet samhället för projektet målgrupp På sikt kommer projektets deltagare att växla ekonomi från offentlig försörjning till att själva bidra med skatteintäkter och bidra till välfärden. Projekttid

33 Organisation Habiliteringen på Gotland har genom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen ägt projektet. Projektet har letts av en projektledare med uppdrag av styrgrupp där ansvariga chefer från samtliga samverkande myndigheterna har ingått. En projektledare och 3 coacher har varit anställda för att skapa och pröva ut modellen för nära stöd. I modellen för samverkan har handläggare från de samverkande myndigheterna tillsammans med projektledaren ingått i projektets beredningsgrupp. Beredningsgruppens uppgift har varit att skapa goda förutsättningar för såväl samverkande gemensam handläggning som planering för de enskilda deltagarna. Organisations skiss se bilaga 1, illustrerar organisation för projektet och för samverkansprocessen. Ålders- och könsfördelning Samtliga deltagare 60 personer varav 24 kvinnor och 36 män, i åldern år. Några av deltagarna hann fylla 30 år innan de avslutades, men var vid antagningen 29 år. Urval Urval grundförutsättningar för alla deltagare I den informella förstudie till projektet som Vuxenhabiliteringen och Socialtjänstens LSS-verksamhet genomförde hösten 2008 uppskattades att ca 50 personer med intellektuell funktionsnedsättning eller diagnosen Aspergers syndrom skulle kunna erbjudas nära stöd enligt den modell som projektägaren skissat på. I underlaget bedömdes också att samtliga deltagare i projektet sannolikt skulle vara beviljade tidsbegränsad aktivitets ersättning via Försäkringskassan. Det bidrog till att åldersintervallet för deltagare sattes till år (åldersintervall i regler för möjlighet att söka ersättning). Förutom diagnos och rätt ålder krävdes också gott funktionsmedvetande och vardagsfungerande, antingen på egen hand eller med stöd exempel vis genom boendestöd. Med funktionsmedvetande avsågs fram för allt kunskap hos individen om funktionsnedsättningens följder men också vilka betingelser som krävdes för en så god funktion som möjligt. Urval - alla deltagare i projektet 60 personer har antagits till projektet. 24 kvinnor och 36 män. 45 individer har Aspergers syndrom 10 individer har intellektuell funktionsnedsättning 5 individer har atypisk autism 33

34 55 av 60 har deltagit i arbetsträning. 5 personer har avböjt att fortsätta efter kartläggningen i första fasen i projektet. Sysselsättning vid antagning, alla deltagare De flesta, 48 personer, hade ingen sysselsättning när de antogs till projektet. Av de övriga deltagarna, 12 personer, hade 5 studerat, innan de antogs. 3 personer hade sin sysselsättning inom ramen för daglig verksamhet och 4 personer hade just avslutat lönearbete vid antagningen. Studiebakgrund vid antagning Av den totala gruppen om 60 individer så har drygt hälften 32 personer fullföljt nationellt program vid gymnasiet. 10 personer har fullföljt studier vid gymnasiesärskolan, och ytterligare 5 individer har fullföljt gymnasieskolans IV program. Övriga har avbrutit studier under grundskoleperioden mellan år 6 och år 9. Försörjning vid antagning, alla deltagare 35 individer av de som antagits till projektet har varit beviljade aktivitetsersättning via Försäkringskassan. 12 individer har erhållit försörjningsstöd och resten, 13 personer, har haft annan försörjning. Annan försörjning avser sparade medel, försörjd av anhörig/ sambo eller föräldrar. 34

35 Aktualisering av deltagare till projektet På Spåret är ett samverkansprojekt mellan Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Socialförvaltning och Hälso-och sjukvården på Gotland. Alla samverkande myndigheter har haft möjlighet att aktualisera deltagare till projektets beredningsgrupp Urval de som deltagit i socioekonomiska studien 24 personer har ingått i urvalsgruppen. Urval har skett utifrån de deltagare som befunnits i efterläge minst 6 mån efter avslutad tid i projektet. I vissa fall har deltagarna, 6 personer, bara haft 4 mån i efterläge således är två månader i efterläge prognostiserade. Utgångspunkten för prognos har varit god kännedom om individen och sannolik i utfall utifrån utgångsläget i månad 4 efterläge. Alla deltagare som befanns vara i minst 6 mån efterläge erbjöds möjlighet att delta. I urvalsgruppen har samtliga deltagare fått ett brev med förfrågan om de önskar delta i intervju Extern konsult har anlitats för intervjuer. Datainsamling har skett utifrån mallar med uppgifter av kvantitativ art. Intervjuer har i de allra flesta fall ägt rum i Visby. I några fall per telefon då deltagarna flyttat till annan ort. Samtliga intervjuer har genomförts under augusti månad Bortfallsfrekvensen är 4 personer och beror det på bristande tid och intresse. Arbetsmodeller I projektets uppdrag har ingått att skapa två modeller. Modell för nära stöd för målgruppen i arbetsträning (A) och modell för samverkan (B). Båda modellerna är utvärderade och finns beskrivna i projektets slutrapport A: Modell för nära stöd i arbetsträning En av utgångspunkterna för projektet var projektägaren, Habiliteringen, kunskap om målgruppens behov av nära stöd i sysselsättning. Det fanns också en entydig bild hos samverkande parter att det var angeläget att skapa en modell för nära coaching baserat stöd för målgruppen. Förutsättningen var att modellen skulle tillämpas i arbetsträning. Kunskapsläget, kring såväl teori och praktik för coaching baserat stöd i arbetsträning, var lågt. Det fanns vid projektets början få exempel som beskrev kombinationen av coachning i arbetsträning med de målgrupper som projektet vände sig till. För att skapa en modell med personellt stöd krävdes teoretisk bas att stå på. Vid litteratur sökning och inventering av evidens fann vi bland annat uppfattningen om att stödet bör utformas så att varje individ utmanas utifrån flera aspekter; motivation, färdighet och kunskap om funktionshindret i den nya situation en person ställs inför exempelvis nytt arbete eller studier (Andersson 2007). Norrö (2008) har skrivit att utgångspunkten för coaching baserat stöd för personer med funktionsnedsättning är idén om att alla människor har utvecklingspotential och färdigheter som kan utvecklas med rätt sorts stöd. Utveckling sker genom känslomäss- 35

36 ig trygghet och genom utmaningar. Genom utmaningar erövras ny kunskap och nya färdigheter (ibid.2008). Coachning baserat förhållningssätt har också sin utgångspunkt i perspektivet att coachning är ett varande inte ett görande (Tenelius 2007). Aktiv och framgångsrik coachning bygger på att coachen kan lyssna, kommunicera och föra dialog kring mål, färdigheter och strategier, snarare än att utföra och visa hur det ska gå till (ibid. 2007). Dessa teoribildningar, uppfattningen och erfarenheter låg till grund för att forma ramarna för modellen för nära stöd. I den ingick kartläggningsunderlag vars utformning hade fokus på förmågor snarare än svårigheter, planeringsdokument som fångade upp målsättning på såväl kort som lång sikt i syfte att skapa nya utmaningar, former för personellt stöd men med inbyggd flexibilitet via såväl mail och sms möjligheter. Utöver teorierna kring målgruppens behov av stöd, inventerades modeller för stöd i arbetsträning. Arbetsförmedlingen hade sedan länge använt sig av metoden Supported Employment (SE). SE är ett samlingsnamn för en viss typ av arbetslivsinriktade rehabiliteringsinsatser för personer med funktionshinder. Arbetssättet växte fram i vård- och stödsystemet i USA under 1980-talet. I början av 1990-talet väcktes intresset för SE i Sverige och nu används metoden inom flera verksamheter Arbetsförmedlingen. Utgångspunkten för dessa insatser är att personen ska få det stöd och den vägledning som behövs för att kunna få, och behålla, ett arbete på den öppna arbetsmarknaden. (Rinaldi et al. 2008). För projektets målgrupp var inte anställning på öppen arbetsmarknad målet initialt. Däremot visade det sig att metoden med Supported Employment (SE) vars mål är anställning, var möjlig att tillämpa även på individer där kravnivån var något lägre ställd exempelvis i arbetsträning. Stödet till såväl deltagare som handledare/ arbetsgivare i projektet kom att utformas till stora delar utifrån SE-metoden. Projektets modell hade dock sin utgångspunkt i den teoribildning och de kunskaper kring målgruppens specifika behov som redogjorts för ovan. Projektägaren var angelägen om att det salutogena perspektivet skulle genomsyra insatserna, dvs. att arbetsträning skulle vara ett sätt, en metod för att skapa sammanhang och förebygga utanförskap för målgruppen. Arbetsträning brukar beskrivas som en process där såväl förmåga att arbeta som möjligheterna att öva arbetsuppgifter ingår. Att träna att arbeta att träna ett arbete. Modellen för nära stöd skulle utformas så att den kunde användas för målgruppen i syfte träna förmågor som svarade mot krav på kompetens och egenskaper i nästa steg i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen. A.1 Modellen bygger på några enkla utgångspunkter; Inventering av förmågor snarare än hinder(svårigheter) inför start i projektet och vid start i arbetsträning Den personella stödinsatsen/coachningen anpassas efter behov och utifrån progress- och fortgår så länge deltagaren ingår i projektet. Skapa förutsättningar för deltagaren för att enkelt kunna kommunicera med coachen 36

37 Stöd och kunskap till handledare och den arbetsplats som erbjuder arbetsträning. Tydliga mål och regelbunden uppföljning är angeläget för att utgöra stöd får deltagare, handledning och coach. A.2 Coachernas kompetens och arbetsuppgifter Rekryteringen av coacherna skedde under projektets första veckor. Kriterier för urval hade satts av projektägaren och den styrgrupp som tillsattes innan projektstart. Vid urvalsprocessen framhölls kompetens som hörde samman med erfarenheter av arbete med målgruppen och kunskap om funktionsnedsättningen. Dessutom ansågs nödvändigt att coacherna hade god förmåga att samarbeta i de nätverk som antogs finnas runt deltagarna, och i de fall de var nödvändigt, ha förmåga att knyta kontakter för att bidra till att nya nätverk uppstod. Det ansågs också önskvärt att coacherna hade eget nätverk/ kontakter i det gotländska näringslivet för att underlätta anskaffning av arbetsträningsplatser. A.3 Övningsarenor - det gotländska näringslivet och coachernas nätverk Det fanns således ett ide om metod och modell. Det behövdes också övningsarenor att praktisera modellen på och arenor för att åstadkomma den känsla av meningsskapande sammanhang som projektägaren önskade för varje deltagare. Det förutsätter möjligheten att, med stöd och viss anpassning öva i reell miljö, på arbetsplatser med handledare och med riktiga arbetsuppgifter. Ett nära samarbete med det gotländska näringslivet var sålunda angeläget. Projektets önskan om samarbete och behov av arbetsträningsplatser marknadsfördes i olika forum. Frukostmöten och möten med företagarföreningar och branschorganisationer var verksamt och framgångsrikt. Det leddes till såväl ackvirering av platser som ökad kunskap om projektet. En annan mycket verksam metod var knacka dörr. Coachernas kontakter och nätverk aktiverades. Flertalet av de arbetsträningsplatser som erbjudits deltagarna har tillkommit genom personliga kontakter och genom besök på olika arbetsplatser på Gotland. Arbetsgivare erbjöds kontinuerligt stöd och uppföljning. Stödet utformade så att coachen bidrog med förslag och kunskap om hur handledningen till deltagarna kunde utformas, kunskap om funktionsnedsättningen generellt och i vissa fall kring deltagarens specifika förutsättningar. Dessutom var det coachens uppgift att tillsammans med deltagaren beskriva såväl framgångsfaktorer - öva och befästa dessa, som de svårigheter som deltagaren mötte i arbetsträningen. Erbjudande om stöd till arbetsgivare under hela arbetsträningsperioden och möjligheter att nå coachen snabbt enkelt per sms eller telefon har sannolikt bidragit till att projektet haft god tillgång på övningsarenor. Ett komplement i arbetet med att sprida kunskap om målgruppens behov och behov av arbetsträningsplatser har Finsams hemsida varit. Dit har alla som varit intresserade av såväl projektet På Spåret som andra projekt kunnat hänvisas. Dessutom ger hemsidan en tydlig bild av den kontext som På Spåret och andra projekt verkar i och en fördjupning av Finsams samverkansuppdrag både nationellt och lokalt. 37

38 Modellen har prövats under hela projekttiden. Den har modifierats och utvecklats under hand. Modellen har utvärderats av Karin Björnson under våren Den diskuterades och justerades vid ½-tidsseminarium i juni I rapportens fördjupningsdel beskrivs modellen i sin helhet. B: Modell för samverkan genom FINSAM FINansiell SAMordning Lagen om finansiell samordning SFS 2003:1 210 tillkom för att skapa medel, mandat, struktur och kontinuitet i syfte att samordna och därmed effektivisera individers behov av rehabiliterande insatser. Insatserna ska syfta till att individer uppnår eller förbättrar möjligheter att utföra förvärvsarbete ( 1-2 SFS 2003:1 210). Lagen är en s.k. möjlighetslagstiftning vilket innebär att det är frivilligt för landets kommuner att bilda lokala samordningsförbund. De kommuner som väljer att ingå ett samordningsförbund ska samverka med Arbetsförmedling, Försäkringskassa och landsting ( 3ibid.). Försäkringskassan bidrar med hälften, landsting och kommun med varsin ¼ av de ekonomiska medlen för den finansiella samordningen. B.1 Incitament för samverkan Kunskapsläget av såväl teori och tillämpning var gott kring samverkan som metod för att skapa goda förutsättningar för arbetslivsinriktad rehabilitering i projektet. Samverkan beskrivs som välfärdsstatens nya arbetsform (Danermark & Kullberg, 1999) Samverkan var också förutsättningen för projektets finansiering genom samordningsförbundet Finsam på Gotland. Samordningsförbundet gav både mandat och medel för att skapa modell för samverkan i arbetsträning kring målgruppen. SKL skriver i sin rapport Samverkan för bättre välfärd (2007) att samverkan behövs på en organisatorisk nivå för att underlätta samarbete mellan myndigheter och verksamheter. Samverkan handlar också om att ha god kännedom och kunskap om respektive myndighets uppdrag och förutsättningar för samarbete. SKL framhåller också vikten av att skapa ett samlat och sammanhållet ansvar för rehabiliterande insatser, exempelvis i arbetslivsinriktad rehabilitering. Utgångspunkten bör vara att sträva efter att anlägga ett helhetsperspektiv där samarbete, samverkan och samordning är centrala faktorer för att nå framgång. 38

39 Källa; Samverkan för bättre välfärd. Sveriges kommuner och landsting, 2007 s.8 I samordningsförbundets uppdrag ingår att använda myndigheternas resurser på ett nytt och effektivare sätt(ibid. 2007). Detta kan ske genom att Medborgarnas faktiska behov inventeras och samordnas Åtgärderna inom den finansiella samordningen(bl.a. genom samverkan) bidrar till aktiva rehabiliteringsåtgärder Gemensam kunskapsbas bildas hos de samverkande myndigheterna När insatserna koordineras så effektiviseras rehabiliteringsprocessen Verksamheten (projektet) ägs lokalt men stöds centralt Goda erfarenheter bör implementeras i ordinarie verksamhet Samverkan är alltså metoden för effektivisering av de insatser som myndigheterna har i uppdrag att planera för och att erbjuda. Tillämpningen av metoden förutsätter olika modeller beroende på kontext som samverkan ska äga rum i. I en kunskapsöversikt från Nordiska högskolan för Folkhälsokunskap (2010) beskrivs olika modeller för samverkan. Samverkan mellan olika organisationer och myndigheter innebär ofta en samverkan mellan olika samhällsfaktorer. Den betecknas ofta som intersektoriell samverkan (Axelsson och Axelsson, 2007). I kunskapsöversikten anges fyra olika huvudmodeller för intersektoriell samverkan; Casemanagement, Partnerskap mellan organisationer, Finansiell samordning och Processinriktade modeller. 39

40 Den modell som projektet tog fram och som redovisas i rapporten har sin utgångspunkt i lagstiftningen för finansiell samordning och i modellen för finansiell samordning. Lagtexten gav de ramar som modellen i projektet behövde för att skapa mandat och organisatorisk struktur. Modellen har också teoretisk utgångspunkt i den processinriktade modell som beskrivs i kunskapsöversikten från Nordiska högskolan för Folkhälsokunskap(2010). Den processinriktade modell som projektet tagit fram beskrivs som interorganisatorisk samverkan och interprofessionellt samarbete. Här innebär samverkan framför allt om kontakter, relationer och arbetsprocesser mellan olika professioner eller yrkesgrupper i olika myndigheter. Processinriktad samverkan beskrivs som en process där intensiteten i samverkan hör samman de olika positioner som respektive grupp eller yrkesprofession har (ibid s.10). I den här modellen hålls flerpartssamverkan fram som en av flera processinriktade och effektiva modeller. Flerpartssamverkan kan innebära möten mellan berörda myndigheter och organisationer för samverkan och samordning. (Norman & Axelsson, 2007). B.2 Framgång och hinder för samverkan Det finns ett stort behov av samverkan för att motverka den fragmentering av välfärdstjänster som en ökad specialisering av olika professioner och organisationer innebär (Övretveit.1996). Organisationerna har olika uppdrag och dessa olikheter kan skapa hinder för samverkan såväl som vara en av flera viktiga framgångsfaktorer. (ibid. 1996) Framgångsfaktorer som brukar framhållas är; Stödjande strukturer, exempelvis att det finns en tydlig målgrupp för verksamheten/ projektet, att så många relevanta aktörer som möjligt involveras samt det angelägna i att ta utgångspunkt i en helhetssyn på målgruppen och målgruppens behov. Dessa faktorer bidrar till att skapa strukturer som fungerar stödjande för samverkan(andersson.2010). Stark förankring av verksamheten/ projektet i de samverkande organisationerna, är en annan viktig framgångsfaktor. Det åstadkoms genom att det skapas tillräckliga gemensamma resurser för projektet, tillräckligt med tid för aktiviteter i samverkan samt möjligheter till samlokalisering. Tydliga incitament för samverkan som exempel vis effektivisering av verksamheter och bättre kvalitet som resultat (ibid. s. 16) lyfts också fram som en tydlig framgångsfaktor. Bristande kontinuitet genom exempelvis stor personalomsättning utgör ofta hinder för god samverkan. Stort fysiskt avstånd/lokalmässigt avstånd är en annan faktor som kan utgöra hinder. Bristande stöd för projekt/ verksamhet exempelvis bristande tid, ekonomiska resurser och bristande intresse kan skapa hinder och riskerar att uppfattas som bristande legitimitet för ett projekt/ en verksamhet. Strukturella skillnader i uppdrag och organisation, politiska direktiv och lagar och regelverk skapar ibland hinder för samverkan(andersson.2010). B.3 Modell för samverkan i projektet På Spåret En effektiv blandning av intersektoriell och processinriktad modell För att skapa strukturer och organisation för samverkan bildades en styrgrupp och en beredningsgrupp inom ramen för projektet. I bägge grupperna har representanter från 40

41 alla samverkande parter deltagit. Gruppernas medlemmar har haft olika mandat och uppdrag - men utgångspunkten för arbetet har varit det gemensamma uppdraget att skapa funktionella strukturer för samverkan, på såväl organisatorisk som på individuell nivå. Se även bilaga 2, organisationsskiss. För att skapa såväl tydlighet som trygghet för arbetet i samverkansmodellen har innehållet i projektplanen och i uppdraget kommunicerats regelbundet i de båda grupperna. Likaså har projekttiden och modellen för samverkan förankrats ute i myndigheter och verksamheter genom de representanter som haft uppdrag i beredningsgruppen och i styrgruppen. Det har också varit angeläget att upprätta dokumentation efter varje möte i form av minnesanteckningar för att bidra till snabb, tydlig och enkel kommunikation. Mellan mötena har det funnits utrymme till diskussion och kommunikation mellan de olika representanterna i de olika grupperna främst via mail. Från projektledningens sida, och tillsammans med Finsams samordnare, har en prioriterad arbetsuppgift varit att skapa mötesarenor och forum för olika typer av frågor som kommit upp. Det har skett i frukostmöten, möten med branschorganisationer, debattkvällar och träffar med lokala intresseorganisationer. Projektledningen har också ingått och deltagit regelbundet i det projektledarnätverk som bildats i regionen. I nätverket har projektledare från flera olika Finsam projekt på Gotland ingått. EU s socialfondsprojekt har också varit representerade genom sina projektledare. Nätverket har framför allt fungerat som ett forum för informationsutbyte och möjligheter att diskutera samverkan. Nätverket har letts av samordningsförbundets samordnare på Gotland. B.4 Arbetet i styrgruppen -stöd i den intersektoriella modellen, men med ett processinriktat arbetssätt I styrgruppen har frågor med fokus på organisation och samordning diskuterats. Styrgruppen har också haft formellt mandat att besluta i frågor som krävt det. I styrgruppen har avdelningschefer för samverkande myndigheterna ingått. Flera av gruppens medlemmar har bytts ut under projekttiden pga. byte av personal på de olika tjänsterna. Det har inte påverkat projektet i någon större omfattning, utan gruppens arbete har präglats av tydligt mandat, struktur och kontinuitet. Den processinriktade modell som styrgruppen arbetat i har präglats av ett effektivt arbetssätt, där projektägare och projektledare förberett de frågor som diskuterats. Beslut har föregåtts av en process där alla parter har haft möjlighet att föra fram synpunkter på lagda förslag. Denna arbetsmodell, att i process diskutera och belysa olika synpunkter, har bidragit till att de olika myndigheternas perspektiv, regler och direktiv har synliggjorts. I vissa frågor har det bidragit till att skapa möjligheter för god samverkan, i andra frågor har det skapat hinder. Arbetsmodellen har också haft en intersektoriell ansats eftersom de samverkande myndigheterna kommit från olika samhällssektorer men med det gemensamt att de sina uppdrag mött samma målgrupp. Styrgruppen har träffats två gånger per år, och minnesanteckningar har upprättats vid varje möte. Vid behov har det varit möjligt att sammankalla gruppen för extra möte vilket har skett vid ett tillfälle. 41

42 B.5 Arbetet i beredningsgruppen -stöd i den processinriktade modellen och samverkan kring projektets deltagare I beredningsgruppen har handläggare från alla samverkande myndigheter ingått. Gruppen har träffats 1 ggr/ månad under hela projekttiden, med undantag för sommarmånaderna juni och juli. Minnesanteckningar har upprättats vid varje möte. Projektets beredningsgrupps huvudsakliga uppgift har varit att i gemensamma diskussioner ta ställning till aktualiseringar av nya deltagare, delta i planering kring och föreslå samverkande, men inte alltid gemensamma insatser i den fortsatta arbetslivsinriktade rehabiliteringen. De individer som aktualiseras till projektet måste uppfylla vissa kriterier för att kunna antas; ålder, målgrupp nätverksstöd och vardagsfungerande bland annat. I samband med aktualisering har samtycke inhämtats kring möjligheten att diskutera frågor som rör den enskildes behov av stöd i arbetsträning, ekonomiska förutsättningar samt tidigare insatser hos alla samverkande parter. Dessutom har aktualisering föregåtts av diskussion med handläggare på försäkringskassan om personen erhåller aktivitetsersättning och diskussion med handläggare vid socialtjänsten om personen uppbär försörjningsstöd. Planeringen har skett i samverkan, men insatserna kan ha utförts av en eller flera myndigheter! Även här har arbetssättet varit processinriktat. Diskussioner och möjligheter att lyfta argument har föregått förslag på planering för den enskilde. Alla insatser för den enskilde har varit utformade som förslag och erbjudanden om stöd och hjälp för att underlätta återgång eller inträde på arbetsmarknaden. I beredningsgruppen ingick handläggare vid handläggarenheten LSS, handläggare vid Individ och familjeomsorg socialtjänsten, handläggare vid försäkringskassan, handläggare vid arbetsförmedlingen/resurs, kurator vid vuxenhabiliteringen, coach och projektledare. Samtliga personer har haft möjlighet att aktualisera deltagare till projektets beredningsgrupp. Även här har den intersektoriella modellen varit gångbar. Det har varit verksamt att genom beredningsgruppen ge såväl enskilda handläggare i gruppen som kollegorna på fältet kulturkompetens och ny kunskap om respektive myndighets förutsättningar och möjligheter. Detta har skett med fokus på gemensam målgrupp men med skilda uppdrag hos resp. samverkande myndighet. Till stöd för aktualisering till beredningsgruppen har en checklista upprättats. Inför aktualisering inhämtas skriftligt samtycke att aktualisera personen till beredningsgruppen, samt att uppgifter kring den enskilde som hör samman med aktualiseringen kommuniceras i beredningsgruppen från den enskilde, och med samverkande myndigheter under arbetsträningsperioden. Inför aktualisering diskuteras också deltagarens motivation och inställning till modellen kring coaching baserat stöd. Det är mycket angeläget att den person som föreslås accepterar att bli coachad och förstår vad modellen går ut på. Vad har projektet resulterat i? Resultat och effekter I projektplanen anges att de modeller som tas fram ska skapa individuellt anpassade lösningar- hållbara över tid. Det är grannlaga att beskriva resultat utifrån ett så öppet 42

43 och opreciserat mål. För att det ändå ska vara möjligt att beskriva och diskutera resultatet, har utgångspunkt för resultatanalys uppfattningen varit att det går att mäta och beskriva det mål som projektplanen anger i såväl siffror som andra faktorer av mer kvalitativ art. Tre mätpunkter utgångspunkter; 1. En individuellt anpassad lösning skapar kreativa lösningar i gränssnitten mellan förutsättningar hos den enskilde och möjligheter hos den som möter den enskilde. I projektet har en stor andel deltagare skapat en individuellt anpassad lösning tillsammans med coachen och handledaren på plats. Individuellt anpassad lösning avses här antingen överslussning till arbetsprövning, överslussning till socialförvaltningens arbetsträning, studier, daglig verksamhet, övergång till annat projekt, lönearbete. Det redovisas i en senare del i rapporten. 2. Hållbar över tid. Ett mått som anger att det långsiktiga målet är egen försörjning, och att de insatser som planeras ska leda i den riktningen men också vara satta utifrån den enskildes förutsättningar. 3. Förbättrad arbetsförmåga som mått på progress av samverkan. I förutsättningarna för projektet ingår finansiering via samordningsförbundet på Gotland. Samordningsuppdraget i projektet På Spåret har sin utgångspunkt i den lagstiftning som finns. Det gör att det också är angeläget att analysera de variabler i resultatet som är kopplade till uppdraget i lagstiftningen. Lagen om finansiell samordning stadgar om vad samverkan genom finansiell samordning ska leda till för såväl verksamheter som ingår som för den enskilde. I den lagstiftning som utgör såväl styrning som mandat anges att uppdraget skall innebära att..insatserna ska syfta till att de individer som erhåller samordnade rehabiliteringsinsatser ska förbättra sin förmåga att utföra förvärvsarbete 1 SFS: 2002). Lagstiftaren är således tydlig med vad samverkan ska leda till förbättrad förmåga att utföra förvärvsarbete. En rimlig slutsats torde därför vara att det vid resultatanalys är angeläget att titta på är just de variabler som anger progress i arbetsträning och därmed förbättrad förmåga att på sikt utföra förvärvsarbete. Det skulle också kunna utgöra mätpunkt för resultat av samverkansprocessen. Ett antagande har därför varit att de individer, som efter avslutad arbetsträning, erhållit lönearbete, slussats över till Arbetsförmedlingen eller gått vidare till studier har förbättrat sina möjligheter att på sikt utföra förvärvsarbete. Således är det denna grupps resultat som befunnits mest intressant att titta närmare på och som även det redovisas i detta avsnitt. 4.1 Individuell lösning - samtliga som deltog i arbetsträning fann en väg! Som tidigare angetts har effektmålen för projektets deltagare bestämts till att 25 % av deltagarna ska ha en individuellt anpassad lösning, ytterligare 25 procent ska ha en planering efter avslutad tid. Av de 60 deltagare som antagits har fem deltagare avslutat utan att påbörja arbetsträning, och utan att ha någon annan arbetsträning planerad. Individuellt anpassad lösning efter avslutad arbetsträning/deltagare Lönearbete, direkt utan arbetsprövning, 6 43

44 Arbetsprövning (AF), 19 Studier, 9 Daglig verksamhet, 8 Annat arbetsträningsprojekt; Unga kvinnor, JobHouse, Börje, 13 Totalt, Individuellt anpassade lösningar för deltagare i behov av förberedande arbetsträning Att skapa individuellt anpassade lösningar för deltagarna efter tiden i projektet förutsätter att de kunnat öva förmågor och färdigheter för fortsatt arbetslivsinriktad rehabilitering. För en grupp deltagare har det inte varit möjligt att arbetsträna ute på en arbetsplats. För att tillgodose deras behov av arbetsträning har de istället beretts möjlighet till anpassad arbetsträning inom ramen för projektet. Projektet har tagit in arbetsuppgifter som deltagarna har kunnat utföra i projektets lokaler. Arbetsuppgifterna har bland annat bestått av scanning av artiklar och bearbetning av ljudfiler. Uppdragsgivare har varit Region Gotland/Hälso -och sjukvården och Gotlands Idrottsförbund. Arbetsuppgifterna och krav nivån har haft inriktning som snarare legat närmare förberedande arbetsträning än arbetsträning. Genom den förberedande arbetsträningen har såväl tillgångar som svårigheter blivit tydliga för de personer som deltagit och för personer i dennes nätverk. En viktig del coachningen har här varit att stötta i fungerande vardagsstruktur och att hitta realistisk kravnivå. Coachen har samarbetet med nätverken runt deltagarna, och i de fall boendestöd saknats, har coachen initierat ansökan till aktuell handläggare. I denna typ av förberedande arbetsträning, som syftar till att komma igång, blir coachens uppgift att både stödja och bära processen för stöd, dvs. se till att de resurser som ska samverka uppmärksammas på behovet av stöd. Det har också blivit tydligt att flera av deltagarna har haft ett ökat behov av stöd från Vuxenhabiliteringen för att få hjälp med strategier för att skapa och upprätthålla exempelvis vardagsstrukturen under arbetsträningen. Under projekttiden har några av deltagarna slussats över till daglig verksamhet eller andra arbetsträningsenheter i regionen. När projektet avslutades slussades 13 personer vidare till andra projekt. Dessa individer har fortsatt behov av strukturerad och anpassad arbetslivsinriktad rehabilitering, där såväl tid som adekvat stöd är viktiga faktorer för progress i förmågor som motsvarar arbetslivets krav på kompetens. De projekt som erbjuder arbetsträning som motsvarar deltagarnas behov är JobHouse/Socialfonds projekt och Unga kvinnor /Finsam. 4.2 Lösning som är hållbar över tid Hållbar lösning över tid indikerar att insatsen ska vara anpassad utifrån varje individs förutsättningar och förmågor så att en långsiktig lösning kan skapas. Projektets grundhållning utifrån det salutogena perspektivet har varit att söka finna lösningar 44

45 där förmågor snarare än svårigheter är utgångspunkt för arbetsträningen och stödets utformning. Sannolikheten för att få till stånd en lösning som också är hållbar över tid ökar om den är utformad så att den låter individen växa, och göra mer av det som går bra. Syftet är att befästa goda erfarenheter till nytta i den fortsatta rehabiliteringen mot arbete och egen försörjning. En annan aspekt på hållbar lösning är den ekonomiska, ur både individ och samhällsperspektiv. Ekonomiskt hållbara lösningar skapar förutsättningar för försörjning för den enskilde, bidrar med skatteintäkter till samhället och möjligheter för fortsatt välfärd, minskar offentliga utgifter och bidrar med arbetskraftskapacitet till samhället. I en rapport från Socialstyrelsen (2010) redovisas levnadsvillkoren för funktionsnedsatta. Resultatet visar på betydande skillnader mellan undersökningsgruppen och befolkningen i stort sett i alla undersökta variabler, där medborgarnas ekonomiska villkor är en av dem (ibid. s 10). Alltså ytterligare ett skäl således att skapa lösningar som är hållbara över tid. Försörjning 30 först antagna Försörjning 30 sist antagna För de som antogs vid projektets början har merparten beviljats aktivitetsersättning. För de som aktualiserades under senare delen av projektet är den ekonomiska utgångspunkten en annan. I den gruppen har färre individer beviljats aktivitetsersättning 14 personer och nästan lika många uppbär försörjningsstöd via Socialtjänsten. Underlaget är litet men tendensen tydlig. Det har skett en förskjutning i den offentliga försörjningen för målgruppen, från aktivitetsersättning till försörjningsstöd. Sannolikt kan förskjutningen förklaras med de nya regler som Försäkringskassan införde under senare delen av De nya reglerna innebär en annan prövning av arbetsförmåga i relation till funktionsnedsättningen än tidigare, och medför att det blivit svårare för vissa i målgruppen att beviljas aktivitetsersättning. 45

46 Förbättrad arbetsförmåga - mått på progress i arbetsträning och ett resultat av god samverkan. Av de 55 individer som deltagit i arbetsträning genom projektet, har 34 personer förbättrat sin arbetsförmåga jämfört med när de antogs till projektet. De har antingen erhållit lönearbete påbörjat arbetsprövning via Arbetsförmedlingen eller slussats över till studier. Den förbättrade arbetsförmågan är att betrakta som progress i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen för var och en av de deltagare som kommit vidare, men det är också ett mått på progress i samverkan. Vidare i den arbetslivsinriktade rehabiliteringen! Samtliga deltagare, 34 individer var utan sysselsättning när de antogs till projektet. Med sysselsättning avses här studier, lönearbete, daglig verksamhet, arbetsprövning eller annan arbetsträning. I denna grupp om 34 individer har 26 personer diagnosen Aspergers syndrom, 4 personer har diagnosen intellektuell funktionsnedsättning och 4 har diagnosen atypisk autism. Vidare till lönearbete I den grupp om 6 personer som erhöll lönearbete direkt efter avslutad arbetsträning hade alla varit utan sysselsättning mer än 4 månader. Några av dem så länge som 15 månader. 5 av dessa deltagare ordnade anställning genom egna kontakter i sina nätverk. För denna grupp bidrog coachning och arbetsträning sannolikt till att skapa bättre förutsättningar att gå direkt ut i lönearbete. 46