Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

Transkript

1 Slutrapport Rehabiliteringsekonomiska kalkyler Projekt Orvar Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn

2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Sammanfattning... 3 Vad är rehabiliteringsekonomi?... 5 Organisation... 5 Samhälle... 6 Tre typfall från projekt Orvar... 7 Fall nr 1 - fallbeskrivning... 7 Scenario... 7 Scenario vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar... 7 Kalkyl, arbetsgivaren... 8 Kalkyl, samhället... 8 Fall nr 2 - fallbeskrivning... 9 Scenario vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar... 9 Kalkyl, arbetsgivaren... 9 Kalkyl, samhället... 9 Fall nr 3 - fallbeskrivning Scenario vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Kalkyl, arbetsgivaren Kalkyl, samhället Sammanfattning Version

3 Sammanfattning Projekt Orvar är ett projekt som drivs av Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn. Målgruppen är personer som har en anställning och har stressrelaterade besvär. Målet med projekt Orvar är att: motverka och förebygga stressrelaterad ohälsa förebygga uppkomst av utmattningssyndrom förebygga sjukskrivning och förkorta sjukskrivningsperioder förhöja livskvaliteten för deltagarna payoff har med stöd av rehabiliteringsekonomiska kalkyler analyserat tre s.k. typfall inom projekt Orvar. Ansatsen har primärt varit att göra företagsekonomiska lönsamhetsberäkningar, men som ett komplement har även samhällsekonomisk lönsamheten beräknats. Samordningsförbundet Ale, Kungälv, Stenungsund och Tjörn står bakom uppdraget. Nedan redovisas några resultat av utvärderingen. Kalkylerna bygger på ett scenario där alternativet är att deltagaren i respektive fall inte skulle ha deltagit i projekt Orvar. Det första typfallet utgår från en situation där rehabiliteringen kunnat sättas in så tidigt att deltagaren ännu inte blivit sjukskriven. Det andra fallet utgörs av en situation där deltagaren blivit sjukskriven, men (ännu) inte blivit ersatt av någon vikarie. Fall nummer tre, slutligen, är en situation där den sjukskrivne deltagaren redan blivit ersatt av en vikarie när rehabiliteringen påbörjas. 1. Företagsekonomisk lönsamhet Fall 1 Arbetsgivaren undviker en kostnad på minst kr Fall 2 Arbetsgivaren undviker en kostnad på minst kr Fall 3 Arbetsgivaren undviker en kostnad på minst kr 2. Samhällsekonomisk lönsamhet Fall 1 Samhället undviker en kostnad på minst kr Fall 2 Samhället undviker en kostnad på minst kr Fall 3 Samhället undviker en kostnad på minst kr Kalkylerna visar att det ligger stora vinster även för arbetsgivaren i att få igång rehabiliteringsprocessen på ett så tidigt stadium som möjligt. Genom den tidiga insatsen Version

4 minimeras de kostnader som föregår själva rehabiliteringen, dessutom blir själva rehabiliteringsprocessen mycket lönsammare. Det senare gäller särskilt om återgången till normalproduktivitet kan ske innan arbetsgivaren rekryterar och inskolar en vikarie. För samhället ligger vinsten i att man reducerar produktionsbortfallet för den individ som blivit/skulle ha blivit sjukskriven. För ytterligare information och uppföljning av resultatet av projekt Orvar har en samhällsekonomisk utvärdering genomförts, som bygger på ett urval av deltagare och ett scenario för dessa om vad som skulle hänt om de inte deltagit i projektet. Version

5 Vad är rehabiliteringsekonomi? I ett ekonomiskt perspektiv är rehabilitering av en anställd en investering som organisationen genomför. En sådan satsning görs normalt därför att den är lönsam och för att nå lönsamhet måste intäkterna av rehabiliteringen överstiga dess kostnader. Eftersom rehabilitering innebär att organisationens kompetens återskapas utgörs intäkterna av sådana framtida kostnader som man undviker genom att lyckas med satsningen. Det är dessa bortfallna kostnader som måste vara större än kostnaderna för rehabiliteringsåtgärderna för att lönsamhet ska uppstå. För att kunna beräkna lönsamheten av rehabiliteringen beräknar man först kostnaderna för funktionsnedsättningen och därefter studerar man vilka av dessa kostnader som kan undvikas med hjälp av rehabilitering. Kostnader och lönsamhet kan beräknas både för organisationen och för samhället som helhet. Rehabiliteringens ekonomiska konsekvenser kan också beräknas och specificeras för samhällets övriga sektorer, dvs. individen, kommunen, staten, socialförsäkringssystemet m.fl. Summor och slutsatser blir i allmänhet olika beroende på vilket perspektiv som avses, men principerna för beräkningarna är desamma. Organisation Figuren nedan illustrerar konsekvensen av ett rehabiliteringsfall för en organisation. Vid tidpunkten T1 börjar individens funktionsnedsättning medföra kompetensförlust för arbetsgivaren. Från och med T2 inleds en sjukfrånvaroperiod. Om arbetsgivaren nu är passiv återskapas kompetensen för organisationen mellan tidpunkterna T5 och T6. Detta kan ske genom att den anställde återgår i arbete vid T5 och vid T6 har denne samma kompetens användbar för verksamheten som före funktionsnedsättningen. Alternativt att kompetensen för organisationen återskapas genom att arbetsgivaren anställer en ersättare vid T5 som så småningom blir lika produktiv som övrig personal, tidpunkt T6. Produktion Intäkter av rehabilitering Tid T1 T2 T3 T4 T5 T6 Satsar Version

6 arbetsgivaren på aktiv rehabilitering kan kompetensen återskapas tidigare, t.ex. vid tidpunkt T3 då den sjukskrivne återgår i arbete och är normalproduktiv vid T4. Intäkten av rehabiliteringen är då lika med den skuggade ytan i figuren som utgör de framtida kostnader för funktionsnedsättningen som nu bortfaller. Lönsamhet får man genom att ställa kostnaderna för aktiv rehabilitering i relation till dessa intäkter. Samhälle Om arbetsgivaren skaffar en ersättare och på så sätt återskapar kompetens i organisationen har samhället kostnader för funktionsnedsättningen ända tills den funktionsnedsatte antingen återgår i arbete och uppnår normalproduktivitet, alternativt uppnår ålderspension. Både för organisationen och samhället utgörs rehabiliteringsintäkterna av bortfallna kostnader. Viktigaste skillnaden mellan en organisations- och samhällsekonomisk kalkyl är att samhället kan ha kostnader under mycket längre tid och därmed har möjligheter att skaffa betydligt högre intäkter vid rehabilitering. Alla kostnader för ett rehabiliteringsfall har en början och ett slut. Senast i samband med att personen går i ålderspension upphör kostnaderna. Version

7 Tre typfall från projekt Orvar I syfte att illustrera vilken lönsamhet det finns för arbetsgivaren i att bedriva tidig och effektiv rehabilitering har vi med hjälp av personal inom projekt Orvar valt ut tre typfall som, just genom att vara typfall, representerar hela projektet. Trots att de tre fallen är typiska kan man dock inte utan vidare dra slutsatsen att alla övriga 47 deltagare som ingått i vår utvärdering kan inordnas i dessa tre olika typer. Resultatet ska alltså tolkas med försiktighet och mest ses som en beskrivning av hur stor lönsamheten är vid tre olika - för projekt Orvar typiska - situationer. Fall nr 1 - fallbeskrivning Deltagaren har arbetat hela tiden. Deltagaren har en chefsposition och har varit i arbete under hela tiden. Sjukdomsbilden när deltagaren kom in i Orvargruppen var mycket omfattande. Besvären hade pågått en längre tid med successiv försämring och under de tre senaste månaderna hade det blivit en klar försämring. Detta skulle säkerligen ha resulterat i sjukskrivning om deltagaren inte fått hjälp. Första läkarbesöket var ca tre månader innan remissen skrevs. Under tiden deltagaren deltog i Orvargruppen fick denne inte hjälp via arbetsgivaren men kunde ta tillvara på gruppens olika kompetenser för att få ordning på sin vardag igen. Fick god stöttning och hjälp för att få ordning på framförallt sin egen chefroll; vad ingår i min arbetsuppgift och vilka kan jag lägga över eller inte bry mig om? Arbetsuppgifterna är mycket krävande där det krävs en lång upplärningsperiod på minst 6 till 12 månader. Lön kronor per år. Förmodligen en längre tids sjuskrivning om deltagaren inte hade fått den hjälpen. På grund av besvären hade deltagaren inte orkat så länge till. Höga poäng på ångest, över 10 poäng och depression 5. Avslut i Orvar ångest 8 poäng och depression 1. Se HAD-skalans poäng Stöd av Orvargruppen, psykologsamtal, lärt avspänningsteknik och kroppskännedom via sjukgymnast samt hjälp av samordnaren för att få struktur på arbetsinnehållet. Scenario Genom deltagande i Orvar undveks med stor sannolikhet sjukskrivning på minst ett år, varefter deltagaren successivt skulle återgått i arbete. Sjukskrivningen skulle troligen föregås av en gradvis nedtrappad produktivitet. Efter en månads sjukskrivning anställdes en vikarie för den sjukskrivne, inskolningstiden är cirka nio månader. Scenario vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Deltagaren har en produktivitet på 80 procent när denne kommer i kontakt med Orvar Produktiviteten sjunker till ca 50 procent innan deltagaren blir sjukskriven Sjukskrivningen pågår minst ett år Arbetsgivaren anställer en vikarie efter att deltagaren varit sjuk en månad Inskolningstiden för vikarien är nio månader Återgången till full produktivitet sker successivt under en sexmånaders period Version

8 Nyttan för arbetsgivaren ligger i att denne undviker alla de kostnader som är relaterade till det beskrivna scenariot; lägre produktivitet, frånvarokostnader, vikariekostnader samt återinskolningskostnader. Nyttan för samhället ligger i att produktionsbortfallet blir mindre. Kalkyl, arbetsgivaren Lön är kr motsvarat kr i månaden eller 175 kr/timmen. Det ger ett arbetstidsvärde på 2,7*175 = 470 kr/timme, vilket motsvarar kr/månad Scenario dvs. vad som troligen hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Deltagaren har en produktivitet på 80 procent när denne kommer i kontakt med Orvar Produktiviteten sjunker till ca 50 procent innan deltagaren blir sjukskriven Kostnad för lägre produktivitet är två månaders nedsättning med 15 procent i snitt = 0,15*75 000*2 = kr Sjukskrivningen pågår ett år Arbetsgivaren anställer en vikarie efter att deltagaren varit sjuk en månad Frånvarokostnad; första två veckorna är arbetsgivarens arbetskraftskostnad cirka 400 kr lägre per arbetsdag och därefter kr lägre per arbetsdag fram till dag 90 (dvs två månaders arbetstid). Produktionsbortfallet per dag är kr. Nettokostnad = 20* *400 10*1 700 = kr Inskolningstiden för vikarien är nio månader Inskolningskostnad; nio månader med genomsnittlig produktivitet på 75 procent innebär en kostnad på 9*75 000*0,25 = kr. Kvarvarande arbetskraftskostnader för deltagaren= kr Återgången till full produktivitet sker successivt under en sexmånaders period Går från 50 till 100 procent på sex månader = *6*0,25 = kr Total kostnad som arbetsgivaren därmed undviker = = kr. Då är inga kostnader för störningar, rekrytering av vikarie, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat. Kalkyl, samhället Produktionsbortfall för deltagaren; två månaders nedtrappning och sex månaders upptrappning = 2*0,15 + 6*0,25 = 0,3 + 1,5 = 1,8* = kr Därefter är deltagaren sjukskriven ett år; *12 = kr Produktionsbortfall för vikarien under inskolningstiden; 9*0,25* = kr Total kostnad som samhället därmed undviker = = kr. Då är inga kostnader för ev. sjukvård eller omsorg, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat. 1 Produktionsvärdet för samhället beräknas utifrån den anställdes arbetskraftskostnad. Version

9 Fall nr 2 - fallbeskrivning Sjukskriven nästan ett år, en månad efter start i Orvargruppen. Inskriven i Orvargruppen under ett år. Förmodligen en längre tids sjukskrivning upp till ett år efter avslut på grund av allvarliga kognitiva besvär. Sökte läkare för omfattande besvär. Ordinarie personal på sju anställda fick göra deltagarens arbete som innebar att övrigt anställda mådde mycket dåligt med överbelastning. Höga poäng på HAD-skalan vid start. Ångest 17 poäng och depression 11. Vid avslut ångest 4 och depression 1. Lön kronor per år. Stöd av Orvargruppen, psykologsamtal, lärt avspänningsteknik och kroppskännedom via sjukgymnast samt hjälp av samordnaren för avstämningsmöte med arbetsgivaren för återgång i arbete. Genom deltagande i Orvar undveks med stor sannolikhet en sjukskrivning på ytterligare ett år. Scenario vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Deltagaren var redan sjukskriven när denne kom i kontakt med Orvar Sjukskrivningen pågår ytterligare ett år Arbetsgivaren anställer inte vikarie Inskolningstiden vid återgång i arbete är en månad längre Nyttan för arbetsgivaren ligger i att denne undviker alla de kostnader som är relaterade till det beskrivna scenariot; frånvarokostnader samt återinskolningskostnader. Nyttan för samhället ligger i att produktionsbortfallet blir mindre. Kalkyl, arbetsgivaren Lön är kr motsvarat kr i månaden eller 175 kr/timmen. Det ger ett arbetstidsvärde på 2,7*175 = 470 kr/timme, vilket motsvarar kr/månad Scenario dvs. vad som troligen hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Sjukskrivningen pågår ytterligare ett år Vikarie anställs inte, övriga medarbetare får fortsätta att sköta alla uppgifter Frånvarokostnad; eftersom sjukskrivningen redan pågått ett år har sjuklöneperioden passerats och arbetsgivaren har inga kostnader för sjukskrivningen. Däremot uppstår en frånvarokostnad i form av produktionsbortfall under ytterligare ett år eftersom ingen vikarie anställs. Å andra sidan har arbetsgivaren ingen arbetskraftskostnad för den sjukskrivne; * *12*1,4 = = kr. Återgången till full produktivitet tar en månad längre, går från 75 till 100 procent sista månaden = *0,125 = kr Total kostnad som arbetsgivaren därmed undviker = = kr. Då är inga kostnader för störningar, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat. Kalkyl, samhället Deltagaren är sjukskriven ett år längre; *12 = kr Återgången i arbetet blir en månad längre; *0,125 = kr Version

10 Total kostnad som samhället därmed undviker = = kr. Då är inga kostnader för ev. sjukvård eller omsorg, störning, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat. Fall nr 3 - fallbeskrivning Sjukskriven under nästan ett år. Deltog i Orvargruppen ett år. Förmodligen en längre tids sjukskrivning, fick direkt stöd av psykolog med samtal, lärt avspänningsteknik och kroppskännedom via sjukgymnast samt hjälp av samordnaren för avstämningsmöte med arbetsgivaren för återgång i arbete. Sökte läkare för olika besvär. Arbetsgivaren hade ingen kostnad för rehabiliteringen men däremot för vikarie under hela sjukskrivningstiden. Mäter vid start på HAD-skalan ångest 13 och depression 17. Vid avslut ångest 0 och depression 2. Lön kronor per år. Genom deltagande i Orvar undveks med stor sannolikhet en sjukskrivning på ytterligare två år. Arbetsgivaren har anställt en vikarie en månad efter påbörjad sjukskrivning. Scenario vad hade hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Deltagaren var redan sjukskriven när denne kom i kontakt med Orvar Sjukskrivningen pågår två år ytterligare Inskolningstiden vid återgång i arbete är en månad längre vid scenariot Nyttan för arbetsgivaren är i detta fall inte så stor då denne tagit in vikarie som är inskolad. Undviker dock en högre återinskolningskostnad. Nyttan för samhället ligger i att produktionsbortfallet blir mindre. Kalkyl, arbetsgivaren Lön är kr motsvarat kr i månaden eller 179 kr/timmen. Det ger ett arbetstidsvärde på 2,7*179 = 480 kr/timme, vilket motsvarar kr/månad Scenario dvs. vad som troligen hänt om deltagaren inte kommit in i projekt Orvar Sjukskrivningen pågår ytterligare två år Detta ger ingen ökad kostnad för arbetsgivaren som inte betalar sjuklön och som har en inskolad, dvs. fullt produktiv vikarie. Återgången till full produktivitet tar en månad längre, går från 75 till 100 procent sista månaden = *0,125 = kr Total kostnad som arbetsgivaren därmed undviker = kr. Då är inga kostnader för störningar, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat. Kalkyl, samhället Deltagaren är sjukskriven två år längre; *12*2 = kr Återgången i arbetet blir en månad längre; *0,125 = kr Total kostnad som samhället därmed undviker = = kr. Då är inga kostnader för ev. sjukvård eller omsorg, störning, merkostnader för rehabilitering etc. medräknat. Version

11 Sammanfattning De tre fallen visar att det ligger stora vinster även för arbetsgivaren i att få igång rehabiliteringsprocessen på ett tidigt stadium. Genom den tidiga insatsen minimeras de kostnader som föregår själva rehabiliteringen, dessutom blir själva rehabiliteringsprocessen mycket lönsammare. Det senare gäller särskilt om återgången till normalproduktivitet kan ske innan arbetsgivaren rekryterar och inskolar en vikarie. För samhället ligger vinsten i att man reducerar produktionsbortfallet för den individ som blivit/skulle ha blivit sjukskriven. För ytterligare information och uppföljning av resultatet av projekt Orvar har en samhällsekonomisk utvärdering genomförts, som bygger på ett urval av deltagare och ett scenario för dessa om vad som skulle hänt om de inte deltagit i projektet. Rapporten är sammanställd av payoff Claes Malmquist claes@payoff.nu Sven Vikberg sven@payoff.nu Kontaktperson för projekt Orvar: Annette Larsson annette.larsson@forsakringskassan.se Version