Socioekonomisk analys av Exsistre

Transkript

1 1 Socioekonomisk analys av Exsistre Berit Björnered

2 2

3 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit samverkansinsatser för unga vuxna. I och med att medel från Europeiska socialfonden (ESF) beviljades för perioden kunde verksamheten utökas med delvis annan målgrupp. Mer om detta kan läsas på hemsidan för Samordningsförbundet Göteborg Nordost. Som brukligt för denna typ av verksamhet har följeforskning skett avseende bland annat målgrupp, metodupplägg och måluppfyllelse. Styrgruppen beslutade efterhand att även göra en socioekonomisk analys, vilken redovisas i denna rapport. De fem verksamheterna, som ingår i denna analys av Exsistre är Ayande (Samordningsförbundet Göteborg Väster), Balder (Samordningsförbundet Mölndal Partille Härryda Lerum Alingsås), Dino (Samordningsförbundet Göteborg Nordost), DISA (Samordningsförbundet Göteborg Hisingen) och Utgångspunkten (Samordningsförbundet Ale Kungälv Stenungsund Tjörn). Inom Exsistre bedrivs även delprojektet Hälsoskolan inom Göteborg Nordost. Hälsoskolan finns inte med i analysen eftersom det skiljer sig både avseende målgrupp och mål. Målgruppen är personer i åldern år som inte kommit in på ordinarie arbetsmarknad, är arbetslösa, långtidssjukskrivna eller riskerar att bli långtidssjukskrivna. Exsistre fokuserar på personer med behov av extra stöd och nya metoder för att etablera sig på arbetsmarknaden. De har behov av specifika och individuella stödinsatser för att närma sig arbetsmarknaden och har trots insatser hamnat i utanförskap. En del individer har genomgått flera olika rehabiliterande åtgärder utan att det lett dem närmare arbetsmarknaden. Samtidigt finns de, som inte fått del av några insatser alls, vilket kan bero på att de bedömts allt för sjuka för tillgängliga insatser eller för att de är okända av myndigheterna. Exsistre följer upp verksamheten genom databasen SUS 1, där alla samordningsförbund registrerar data kring de deltagande individerna. De uppgifter om deltagarna, som används i analysen såsom försörjningstyp och deltagarnas resultat i form av arbete eller studier, är tagna från SUS. Socioekonomisk analys En socioekonomisk analys belyser samhällskostnader kring personer i utanförskap. Den modell som använts i rapporten är utarbetad av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog och är en förenklad kalkylmodell för att räkna ut värdet av ett rehabiliteringsarbete. Modellen bärs av några principer: Försiktighetsprincipen ligga i underkant i beräkningarna Transparens kring data som analysen bygger på Storleksordningar och inte exakta resultat 1 SUS, System för uppföljning av samverkan inom rehabiliteringsområdet. Nationell databas, som administreras av Försäkringskassan och där alla landets samordningsförbund följer upp sin verksamhet.

4 Utanförskapets kostnader Med utanförskapets kostnader menas de merkostnader som uppstår när en person på grund av arbetslöshet, ohälsa, kriminalitet etc nyttjar samhällsservice som sjukvård, socialtjänst, försäkringskassa, arbetsförmedling och rättsväsende samt samhällets försörjningskostnader för individen. Dessutom räknas även kostnader, som uppstått hos försäkringsbolag, föreningar, allmänheten etc. Nilsson & Wadeskog har i sitt mer än 30-åriga arbete tagit fram kostnader för olika typer av utanförskap genom att göra nätverkskarta, kvantifiera olika händelser/kontakter och sätta prislappar på detta. I analysen av Exsistre har delvis deras typkostnader återanvänts men också jämförts med den uppfattning om individens samhällskostnader som personalen i Exsistre har. 4 Kostnader idag 391 unika deltagare har startat (140604) i de delverksamheter inom Exsistre, som är för målgruppen unga vuxna. 40 % av dessa har försörjning från Försäkringskassan. Något fler har sin försörjning från kommunens socialtjänst medan en mindre del har försörjning genom Arbetsförmedlingen. Några av deltagarna har försörjning från flera myndigheter. 9 % hade ingen offentlig försörjning alls vid start i Exsistre. Deltagarnas kontakter med och stöd från samhället varierar stort och därmed de enskilda individernas samhällskostnader. Som tidigare nämnts har Nilsson & Wadeskogs typkostnader återanvänts men räknats ner, eftersom personalen i Exsistre sett att mycket av det stöd som många individer hade behövt inte har lämnats. Genomsnittskostnader för en ung vuxen i Exsistre har räknats fram till kr per år. Av denna summa är 64 % reala kostnader, dvs kostnader för sjukvård, myndighetskontakter, utredningar, medicinering etc. Resten är försörjningskostnader, kr per månad. Totalt blir samhällskostnaden för 391 individer på ett år 79 miljoner kr. Kostnader i framtiden Anta att samhällets insatser misslyckas eller att inget görs för dessa 391 unga vuxna och att deras utanförskap fortsätter. Ofta förvärras marginaliseringen och kostnaderna ökar efterhand. Om man bortser från det värsta scenariot och räknar på fortsatta kostnader i samma storleksordning som idag, blir de ackumulerade samhällskostnaderna 367 miljoner kr på 5 års sikt. Till detta kommer det produktionsbortfall, som uppstår, när de unga vuxna inte arbetar. Produktionsvärdet är beräknat på kr i månadslön och ett diskonto på 4 % finns med i kalkylen. Ackumulerade kostnader och produktionsbortfall på 912 miljoner kr uppstår på 5 års sikt enligt diagram nedan.

5 Om inget händer Produktionsbortfall Samhällskostnader Diagram 1: Samhällets förväntade ackumulerade kostnader och produktionsbortfall. Resultat av Exsistre efter två år Verksamheten inom Exsistre har varit igång i 2 år och deltagarna har startat kontinuerligt. Många av deltagarna har alltså varit med kortare tid och med tanke på hur långt från arbetsmarknaden många i målgruppen stod vid start, kan inte förväntas att alla är klara för klivet ut på arbetsmarknaden ännu. I dagsläget (140604) framgår i uppföljningssystemet SUS att 64 unga vuxna börjat arbeta efter samverkansinsatsen och 52 har börjat studera. Dessutom är 28 personer aktuella som arbetslösa på arbetsförmedlingen för att få stöd ut i arbete. Resultat (från SUS) 64 deltagare fick anställning efter insatser inom Exsistre I genomsnitt 81 % arbetstid Började arbeta efter 12 månader i samverkansinsats 23 deltagare fick subventionerat arbete Varav 12 fick lönebidragsanställning med i snitt 75 % bidrag Och de övriga 11 fick nystartsjobb med subventionerad ag-avgift Kostnad totalt för Ayande, Balder, Dino, DISA och Utgångspunkten 11,5 miljoner från samordningsförbunden 7 miljoner från Europeiska Socialfonden kr kostnad per deltagarplats

6 Socioekonomisk analys 64 unga vuxna fick anställning med en arbetstid på i genomsnitt 81 %. De hade i snitt en tid i Exsistre på 12 månader. Av dessa fick 23 deltagare ett subventionerat arbete genom arbetsförmedlingen i form av lönebidrag eller nystartsjobb. Lönebidragskostnaden till arbetsgivaren var i snitt 75 %. Vid nystartsjobb får arbetsgivaren rabatt på arbetsgivaravgiften och i kalkylen har använts 60 %. Månadslön har bedömts vara kr med i snitt 40 % arbetsgivaravgifter. I analysen har antagits att deltagarna inte producerar fullt ut de första åren på arbetsmarknaden. Produktionsvärdet har därför i kalkylen satts till 40 % första året och 60 % det följande året. Därefter räknas produktionsvärdet fullt ut, dvs 81 %. Kanske att några ungdomar klarat att få arbete utan stöd från Exsistre och i kalkylen har räknats med att 10 %, dvs 6 deltagare själva fixade sitt jobb. Av de, som fick deltidsarbete, kan av erfarenhet bedömas att en del har kvar offentlig försörjning t ex från försäkringskassan. Man kan även anta att många av deltagarna har kvar kontakter med sjukvård och myndigheter efter inträdet på arbetsmarknaden, varför samhällskostnaderna finns kvar till viss del. De 52 personer som börjat studera med en studietid i genomsnitt på 89 % och de 28 personer som blev aktuella på arbetsförmedlingen räknas inte med i kalkylen. Åtskilliga andra har förbättrat sin hälsa och påbörjat vägen till arbete och studier. I den socioekonomiska analysen ingår endast de unga vuxna som efter Exsistre börjat arbeta. Man kan bara anta att flera av de, som börjat studera, har kommit en bit på väg och kan efter några års studier ta sig ut på arbetsmarknaden. Även de, som är aktuella på arbetsförmedlingen eller via Exsistre fått stöd till annan rehabilitering, kan ju komma ut i arbete med rätt stöd och då bidra till samhällsekonomin. 6 Antaganden Jämförelse 6 deltagare mellan fixade två jobbet scenarior själv 58 deltagare i arbete var framgång genom Exsistre Månadslön kr År 2 finns fortfarande 50 % av samhällskostnaderna kvar Från år 3 finns 20 % kvarvarande samhällskostnader Produktionsvärdet beräknat år 2 till 40 %, sedan uppfasning till 81 % år 4 4 % diskonto

7 7 Bild 2. Samhällets förväntade ackumulerade vinst när 58 individer börjar arbeta. År 1 är deltagarna med i Exsistre och alla samhällskostnader samt projektkostnad finns med. År 2 börjar deltagarna arbeta och produktionsvärde skapas. Samtidigt sjunker samhällskostnaderna men kostnader för lönebidrag och uteblivna arbetsgivaravgifter tillkommer. När de unga vuxna varit ute i arbete i 2 år börjar en vinst uppstå i form av produktionsvärde och uteblivna kostnader. När de varit på arbetsmarknaden ytterligare 2 år förväntas vinsten bli 34 miljoner. Nästan lika många unga vuxna som börjat arbeta, har börjat studera. Om de efter några års studier går ut på arbetsmarknaden, ökar den samhällsekonomiska vinsten ytterligare. Man kan konstatera att med de uppnådda resultaten och gjorda antaganden har den sociala investeringen i form av Exsistre för målgruppen unga betalat sig efter 3 år. *******