KAA Socioekonomisk kalkyl

Transkript

1 KAA Socioekonomisk kalkyl Expertgruppen i socioekonomi

2 Sidan 2 av 7

3 Sidan 3 av 7 Inledning Informationsansvaret ändras i lagstiftningen den 1 januari 2015 till kommunens aktivitetsansvar. Den nya lagstiftningen som är på väg innebär att det informationsansvar som idag finns blir till ett kommunalt aktivitetsansvar. Det tydliggörs att varje kommun är skyldig att erbjuda målgruppen lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Skolinspektionen visar att många kommuner i dagsläget kommer att få vidta åtgärder för att uppfylla kommande lagstiftning. Det gäller både vad avser att hålla sig informerade om målgruppen och att försäkra sig om att man når alla de unga som ingår i målgruppen, men också erbjuda lämpliga och individuellt riktade åtgärder. Dessa åtgärder ska i första hand syfta till att motivera och stödja den enskilde till att påbörja eller återuppta sin utbildning. Det kan också handla om en tryggad försörjning innan han eller hon är redo att återuppta utbildningen. I de fall elever avbryter sina studier på gymnasiet får gymnasieskolan en anmälningsskyldighet gentemot hemkommunen i de fall eleven går på friskola eller i annan kommun. Kommunen ska dokumentera sina insatser på lämpligt sätt samt föra ett register på ungdomarna som omfattas av KAA, kommunalt aktivitetsansvar. Styrgruppen TSI (Tidigt Samordnade Insatser) har gjort bedömningen att ovanstående är en viktig del för att nå målen med färre människor i utanförskap. Styrgruppen ser även att aktivitetsansvaret går att kombinera med andra behov som finns inom det främjande och förebyggande området. Under den workshop som genomfördes under våren 2014, diskuterades en utökad målgrupp, ungdomar år utan gymnasieutbildning. Arbetsgruppen Lidköpingsaktivitetsansvar består: Pernilla Schedin, K&F Johanna Svensson, S&A Monica Engström, S&A Maria Stureson, Utb Anette Restin, Utb Carina Bertilsson, Utb Gruppen har sedan augusti träffats regelbundet, vi har genomfört studiebesök på Brygghuset i Borås, på Kulturbruk samt i Caféet och Skatehallen på Sockerbruket i Lidköping. Gruppen har samarbetat med Kommunalförbundets projektledare Susanne Sandgren. Inventerat aktuell litteratur inom området såsom tidskriften DropOuts samt inventerat goda exempel via Internet.

4 Sidan 4 av 7 Skolinspektionens rapport 2014:07, Unga riskerar att falla mellan stolarna visar på följande- Den enskilt största risk faktorn för unga att tidigt hamna i utanförskap är en ej genomförd gymnasieutbildning. Unga som saknar gymnasieutbildning är kraftigt överrepresenterade bland arbetslösa, försörjningsstödsberoende och de som uppbär sjukersättning. Detta gäller oavsett om de är inrikes eller utrikes födda. En genomförd gymnasieutbildning är en mycket viktig skyddsfaktor och en inkörsport till etablering i samhället. Det motsatta innebär en ökad risk för marginalisering och utanförskap och kan begränsa den unges livschanser på sikt. Ur ett samhälleligt perspektiv betyder det att kommunernas arbete med att bidra till att skapa goda livschanser för unga som efter grundskolan inte fullgör sin gymnasieutbildning är av stor betydelse ur flera aspekter. I intervjuer pekar flera kommunföreträdare på vikten av förvaltningsövergripande samverkan, men också på vikten av att de som arbetar med informationsansvaret har fått mandat och ett uppdrag att samverka med interna och externa aktörer. Eftersom de ungas behov ser ut på olika sätt, krävs det olika former av åtgärder med skilda kompetenser som tillsammans kan svara mot den enskildes behov. Granskningen visar att det finns flera kommuner som har stor medvetenhet om detta och som utvecklat organisatoriska strategier som inbegriper förvaltningsövergripande samverkan. Identifierade framgångsfaktorer är - samverkan över förvaltningsgränserna - samverkan med externa aktörer och hitta breda kontaktytor till de unga (ex. arbetsförmedling, föreningsliv) - tydligt syfte och mening med varje insats - utvärdera både arbetet och de åtgärder som erbjuds till de unga Farhågor - åtgärder erbjuds men det saknas organisation, helhetsperspektiv och strategier för att möta målgruppens behov - det finns inget uppdrag att samverka över förvaltningsgränserna och med externa aktörer - att informationsansvaret främst ses som en skolfråga och därmed riskerar kommunerna att missa de unga som inte har en koppling till gymnasieskolan, de åtgärder som erbjuds de unga hamnar då inom ett relativt begränsat spektra som ofta handlar om studie- och yrkesvägledning samt utbildningsinsatser inom gymnasieskolans ram. Därmed är inte de ungas individuella behov i fokus, utan snarare de begränsningar som finns i hur kommunen prioriterar och organiserar arbetet för målgruppen. Eftersom de ungas livssituation kan se väldigt olika ut så behöver varje kommun en flexibel organisation som kan leverera åtgärder som bäst svarar mot varje individs behov. Mål Det kortsiktiga målet är att öka antalet elever som genomför en avslutad gymnasieutbildning. Den långsiktiga målsättningen är att minska kostnaderna kommun, landsting och staten. Projektet förväntas bidra med att minska kommunens totala kostnader i den senare barn- och ungdomsåldern genom att förebygga utanförskap.

5 Sidan 5 av 7 Målgrupp Ungdomar i ålder cirka år. Vi har gjort ett antagande om att det är 60 % pojkar och 40% flickor. Beräkningsförutsättning Kalkylen är beräknad på 25 individer som man i dagsläget har kommit igång och arbetar aktivt med under Vi räknar med att 10% kommer avsluta gymnasiestudier utan särskilda insatser. För övriga deltagare har gjort ett antagande om att 60 % av gruppen kommer att bli inkluderade i samhället som vuxna tack vare verksamheten, vilket motsvarar 13,5 personer. Vi har gjort en uppdelning i två beräkningar, en för unga år där åtgärderna för gruppen finns och en för vuxna, år för att se vilka resultaten blir på lång sikt för den andel vi räknar med kommer att klara sig tack vare verksamheten. Uppdelning i de två grupperna är gjord för att kostnaderna för samhället skiljer sig åt mellan unga och vuxna. I båda fallen har vi använt den forskning om kostnader som Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har gjort. Gruppen är i modellen indelad i medel och svår med avseende på utanförskapskostnader. Vi har i våra beräkningar räknat med 1 svår och 24 medel grupp. Vald fördelning mellan de olika grupperna är avstämd med ansvarig för verksamheten. Vi räknar med att delar av gruppen som vi lyckas med kommer ut i arbete efter 6 år och därefter sker en upptrappning av antalet som är kommer ut i jobb. Produktionsvärdet är beräknat på en lön om samt sociala avgifter. Kommunalt aktivitetsansvar Verksamheten är lagstadgad och blir ordinarie verksamhet. I kalkylen är kostnaderna beräknade som projektkostnad på 5 år. I projektkostnaden ingår kostnader för lokaler, telefoner och datorer samt bil och resekostnader m.m om totalt 511 tkr per år och personalkostnader för 3,2 tjänster om tkr per år. En total årskostnad om cirka 2,0 mnkr per år. Med beräkningen om 25 ungdomar i projektet kostar en plats 78 tkr per ungdom och år. Effektiv platskostnad uppgår till 145 tkr per år, det vill säga kostnaden per plats om kostnaden för projektet enbart slås ut på de som vi tror att vi ska lyckas med. Förväntat resultat Till att börja med handlar det om att få bättre information om ungdomar och identifiera och kunna se behoven. Första målet är att skapa helhetsbilden om berörda ungdomar och bryta det negativa mönstret. Därefter är målet att ungdomarna ska avsluta gymnasieutbildning och komma ut i arbete och bidrar till ett produktionsvärde i samhället. Kalkylresultat Beräkningarna med ovanstående förutsättningar visar att verksamheten ger en nettovinst från och med år fyra om det är så att 13,5 av ungdomarna kommer ut i arbete. En nettovinst i form av kostnader som uteblir tack vare verksamheten.

6 Sidan 6 av 7 De samhällsekonomiska vinsterna redovisas nedan i tabellform där samtliga aktörer ingår: Netto allt Arbetsförmedling Försäkringskassa Kommun Landsting Rättsväsende Övriga Produktionsvärde Summa Nettoresultatet för kommunen framgår av följande diagram: Uteblivna/Tillkommande kostnader - Kommun Kr, Ackumulerat/Diskonterat (2%) År Ad Hoc Projektkostnad Tillkommande lönesubvention Tillkommande försörjning Tillkommande insats Utebliven lönesubvention Utebliven försörjning Utebliven insats

7 Sidan 7 av 7 Kr, Ackumulerat/Diskonterat (2%) Resultat - per aktör År Produktionsvär de Övriga Rättsväsende Landsting Kommun Försäkringskas sa Arbetsförmedlin g Netto Kommentarer till ovanstående diagram och tabell Tabellen visar den ackumulerade nettovinsten som uppstår i samhället om 13,5 av ungdomarna tack vare verksamheten bryter ett negativt mönster, blir inkluderade i samhället och bidrar med ett produktionsvärde i sitt vuxenliv. Verksamheten är en mycket lönsam affär. Efter fyra år är nettovinsten för kommunen 4,4 mnkr. Efter 10 år uppgår den ackumulerade vinsten till 24,5 mnkr för kommunen. Den samhällsekonomiska vinsten uppgår vid den tidpunkten till 54 mnkr inklusive produktionsvärde om 12 mnkr inräknat. Break-even det vill säga när har vi hämtat hem projektkostnaden? Det räcker att vi inom tre år har klarat 7,4 personer så är projektkostnaden betald. För att finansiera projektet ett år räcker det med att vi klarar drygt 2 personer.