MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning"

Kerstin Gunnarsson
för 9 år sedan
Visningar:

1 1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska resurser tillkom på uppdrag av politikerna i Kramfors och Sollefteå kommun i slutet av år Politiker och chefstjänstemän har sedan dess ett antal gånger träffats för att diskutera mål och inriktning för detta arbete. Sedan januari 2008 har även den lokala samverkansgruppen för Sollefteå/Kramfors sjukhusområde införlivats i detta arbete eftersom Landstinget liksom Arbetsförmedling och Försäkringskassa, är en viktig resurs för helhetssynen på välfärdsfrågor i Ådalsregionen. Chefstjänstemännen inom vård- skola - omsorg, Arbetsförmedling, Försäkringskassa, Ådalens Gymnasieförbund, Sollefteå sjukhus och Primärvården i länet har kommit fram till ett gemensamt strategidokument med fokusering på den strategiska samverkan i frågor som Hälsa/Omsorg Utbildning Arbetsmarknad Seminariet som nu ägt rum på Hola är ett led i att stärka samverkan på alla plan och också belysa de ekonomiska fördelarna/konsekvenserna med samverkan kontra att inte göra något alls. Ingvar Nilsson 1 har genom ett antal forskningsprojekt visat på hur samhällets resurser tas i anspråk hos olika kategorier brukare och han är ledande inom området socioekonomi och socioekonomiska bokslut. Ingvar är också genom tidigare insatser en efterfrågad och välkommen resurs här i länet inom detta område och har genom engagemang i bl.a. Ö-viks kommun varit med och drivit på gränsöverskridande samverkan mellan det politiska visionsarbetet och det praktiska operationella arbetet. Samordningsförbunden 2 i Kramfors och Sollefteå kom med i arbetet med Ådalssamverkan våren 2007 när man anlitade samma tjänsteman för båda förbunden. Det innebar en naturlig koppling till att den finansiella samordningen inom rehabiliteringsområdet också kan vara aktiv part för att stärka samverkan genom sin konstellation av fyra samverkande partners med Kommun, Landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassa

Politiker och chefstjänstemän har sedan dess ett antal gånger träffats för att diskutera mål och inriktning för detta arbete.

2 2 DAG 1. SEMINARIUM MED INGVAR NILSSON SOM FÖRELÄSARE OCH MODERATOR Förmiddag: Ett socioekonomiskt synsätt. Vilka faktorer spelar in och påverkar utanförskapet och vilka är de ekonomiska konsekvenserna för samhälle och individ? Varje konjunktursvacka lämnar efter sig ytterligare människor i utanförskap och marginalisering. Våra ekonomiska redovisningssystem bygger på kortsiktighet och ger inte utrymme för investeringstänk när det gäller preventiva insatser för att motverka utanförskap. Behöver vi inrätta speciella kapitalfonder för att ha råd att satsa på förebyggande åtgärder? Vi behöver bli bättre på att kartlägga kostnader för att inte göra nåt alls ÖVRIGA SAMHÄLLET ÖVRIGA MYNDIGHETER ÖVRIGA VÄLFÄRDSMYNDIGHETER ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET ÖVRIG SOCIALTJÄNST ÖVR EKONOMISKT BISTÅND FAMILJ MISSBRUK SOCPSYK SKOLA FRITID SKATTE- INTÄKTER LTING FK AF POLIS CSN KVÅRD BOSTADS- BOLAG FÖRETAG ALLMÄNHET FAMILJ UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER Källa: Ingvar Nilsson, SEEAB

Varje konjunktursvacka lämnar efter sig ytterligare människor i utanförskap och marginalisering.

3 3 Utanförskapet KOSTAR! Myndigheterna måste samverka för att undvika att individer faller mellan stolarna. Fallet kostar oerhörda samhällsresurser och för varje individ som i tid kan få rätt insats, kan resurser omfördelas till andra områden i samhället och som upprätthåller/stärker den allmänna välfärden.?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER? Intäkt INGEN INSATS Kostnad Ökad prodförmåga Minskade välfärdskostnader Kostnader för insatsen VAD? FÖR VEM? NÄR? Minskad prodförmåga Ökade välfärdskostnader Källa: Ingvar Nilsson, SEEAB Vi kan skapa ett synsätt som innebär gå ifrån ett kostnadstänkande till ett socioekonomiskt synsätt genom att vi skaffar oss bättre beslutsunderlag som bygger på kalkylering av alternativkostnaderna. Skaffa kunskap om vilka aktörer utanför den egna organisationen som är inkopplade i en individs ärende. På så sätt kan vi få en bedömning av effekterna i insatser på lång sikt. Ju tidigare vi investerar, ju större blir avkastningen på satsade medel

?? PATRIK 7 ÅR PÅ GLID Intäkt INSATS Kostnad TIDSPERSPEKTIV? INSATS EFFEKT? TYP AV EFFEKTER? VILKA AKTÖRER?

4 4 Eftermiddag: Praktikfall kring samverkan 3 och ett socioekonomiskt tänkande. Redovisning från Statskontorets slutrapport 4 om effekterna av finansiell samverkan (Finsam). Statskontoret har haft regeringens uppdrag att under fyra år utvärdera effekterna av att samordna rehabiliteringsinsatserna mellan kommuner, Landsting, Arbetsförmedling och Försäkringskassa. Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har arbetet med fyra typfall utifrån den målgrupp som samordningsförbunden jobbar med. Den ekonomiska kalkylen visar på stora vinster på framgångsrik rehabilitering, inte minst ur ett kommunalt perspektiv. Exempel visades från Södertälje hur man trots skenande kostnader för socialbidragen, lyckades få grepp om situationen. Ett politiskt mod att våga ekonomiskt satsa på förebyggande åtgärder trots underskott i budget har varit framgångsrikt. Även exempel från Österåkers kommun 5 med satsningar på att det lönar sig att satsa på tidiga insatser för att förhindra att unga människor hamnar i ett utanförskap. De skattade historiska samhällskostnaderna för den yngre gruppen uppgår till cirka kronor på årsbasis under hela uppväxtperioden och för den äldre gruppen till cirka kronor. Detta pekar på en acceleration av marginaliseringen i de sena tonåren. Samverkan måste ske för att minska utanförskapet Problemet; Påverkansfaktorer arbetslöshet, konjunktursvägningar, stuprörstänkande, kortsiktighet, det socialpolitiska gatloppet Ingvar Nilsson föreläste om vinsten med samverkan och de socioekonomiska effekterna. - Om vi inte gör nåt vad är kostnaden?! 3 DEN OSYNLIGA OCH DIFFUSA REHABILITERINGSPOTENTIALEN/ Översiktliga socioekonomiska kalkyler kring effekterna av framgångsrik rehabilitering inom ramen för samordningsförbund SEEAB UTANFÖRSKAPETS ISBERGSEFFEKTER/SocioEkonomisk utvärdering av Livlinan i Österåker SEEAB 2008

Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har arbetet med fyra typfall utifrån den målgrupp som samordningsförbunden jobbar med.

5 5 Dag 2, förmiddag Hur ska verkstaden se ut? Utifrån torsdagens utmaning om att våga investera i humankapitalet, så försökte vi hitta en gemensam utgångspunkt när det gäller att samverka. En viktig fråga som behöver svar är om vi alla har samma syn på det här med samverkan. En gemensam alternativ arbetsmarknad kan vara en fråga som bör kunna vara av intresse för alla. VAD? VARFÖR? NÄR? VAR? HUR? För VEM? Vid noteringarna Åke Johansson Samordningsförbundet i Kramfors Samordningsförbundet i Sollefteå

gäller att samverka. En viktig fråga som behöver svar är om vi alla har samma syn på det här med samverkan.

Relevanta dokument

Utanförskap eller prevention?

Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne