Slutrapport fö r Landstinget Sö rmlands pröjekt. Att investera i framtiden

Transkript

1 Slutrapport fö r Landstinget Sö rmlands pröjekt Att investera i framtiden Rapporten har sammanställts av Monica Pärus och Åsa Ranung Folkhälsocentrum, Enheten för Hållbar utveckling, Landstinget Sörmland

2 SAMMANFATTNING Folkhälsocentrum, Landstinget Sörmland har de senaste åren bedrivit olika insatser för att skapa förutsättningar för en mer jämlik folkhälsa och välfärd i Sörmland. Det har framförallt skett genom tre satsningar som har koppling till social hållbarhet: Samling för social hållbarhet och jämlikhet i hälsa ett lärandeprojekt för att komma fram till vad som krävs på lokal, regional och nationell nivå för att minska skillnaderna i hälsa hos befolkningen som SKL, Sveriges kommuner och landsting höll i Ett jämlikt och socialt hållbart Sörmland en regional seminarieserie om den ojämlika hälsan och värdet av förebyggande arbete. Samverkansparter var bland annat Länsstyrelsen i Södermanlands län, länets kommuner, Mälardalens högskola, Regionförbundet Sörmland, Arbetsförmedlingen och Sveriges kommuner och landsting (SKL). Att investera i framtiden en utbildningssatsning för kommuner och landsting som anordnats av Folkhälsocentrum och handlar om sociala investeringar. Denna del har varit den största inom arbetet med social hållbarhet och är därför som utgör den största delen av denna rapport. Rapporten beskriver hur processen med att genomföra Investera i framtiden gått till, vilka delar som ingått i utbildningen och hur det genomförts. I rapporten summeras också resultatet av närmare 3 års utvecklingsarbete med sociala investeringar och avslutas med ett antal rekommendationer och åtgärder för hur landstinget kan agera fortsatt inom området sociala investeringar. SID 2(45)

3 Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Inledning... 4 Bakgrund & sammanhang... 5 Samling för social hållbarhet SKL... 5 Ett jämlikt och socialt hållbart Sörmland regionala konferenser... 5 Området sociala investeringar vad menar vi egentigen?... 6 Den socioekonomiska kalkylmodellen en komponent i det sociala investeringsarbetet... 7 Att styra och leda utifrån socioekonomiska perspektiv... 8 Projektet - Att investera i framtiden... 9 Syfte & mål Att investera i framtiden utbildningsdelarna Att lära sig räkna - casen i hantverksspåren Öppna seminarier i Investera i framtiden Att investera i framtiden en processbeskrivning Det sociala investeringsarbetet i länet en FAKTAsummering Sociala investeringsfonder i länet Lärdomar och slutsatser Innovera för bättre kvalité och nytänkande i offentlig sektor Rekommendationer och förslag på åtgärder för fortsatt utvecklingsarbete kring sociala investeringar i Sörmland Bilaga 1 uppdragsbeskrivning för att investera i framtiden del Bilaga 2 Uppdragsdirektivet för del 2 av Att investera i framtiden Bilaga 3 Innehåll i hantverksspåret Bilaga 4 Innehåll i strategispåret SID 3(45)

4 INLEDNING Sverige är ett välfärdsland och har en unik världsledande ställning när det gäller flera hälsoindikatorer på befolkningsnivå, som hög medellivslängd och låg spädbarnsdödlighet. Trots detta står Sverige inför utmaningen att hälsoskillnaderna ökar mellan olika grupper i samhället. Flera studier visar på att skillnader i hälsa mellan olika grupper i samhället ökar, snarare än minskar, det visar sig t.ex. i livslängd i Sverige. Risken att dö i förtid är betydligt högre för lågutbildade än högutbildade och dessa skillnader har ökat enligt mätningar gjorda mellan 1986 och 2007(Folkhälsorapport 2009). Ekonomisk ojämlikhet, minskad likvärdighet i skola, segregation i boende, en hög arbetslöshet är några faktorer som försvårar en gynnsam och jämlik hälsoutveckling. Den ekonomiska samarbetsorganisationen Oecd slår i rapporten Society at a Glance 2014 fast att tillväxten i Sverige skulle varit drygt sju procent högre mellan 1990 och 2010, om inkomstklyftorna inte ökat så kraftigt. Inkomstklyftorna har ökat i de allra flesta Oecd -länder sedan talet och är de högsta på 30 år. Allra mest har klyftorna ökat i Sverige. Enligt Oecd är den viktigaste förklaringen till detta att fattigare medborgare har svårare att investera i utbildning och humankapital, vilket minskar deras möjligheter att göra en klassresa. I rapporten Kostnader för ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland 9 har man beräknat vad ojämlikhet i hälsa kostar under ett år. Enligt beräkningarna har ojämlikhet i hälsa i Västra Götaland under ett år gett upphov till omkring dödsfall i förtid, drygt förlorade levnadsår, ett produktions bortfall motsvarande 2,2 miljarder kronor samt en förlust i hälsa motsvarande 13,9 miljarder kronor. Författarna slår fast att resultatet är samstämmigt med andra internationella studier och visar att de samlande kostnaderna för ojämlikhet i hälsa uppgår till betydande belopp samt att kostnaden är ett av de stora samhällsekonomiska problemen i dag Det är i denna kontext som utbildningen Att investera i framtiden växte fram med målet om att få ökad kvalitet, effektivitet och långsiktighet i våra offentliga verksamheter. Hela utbildningen är en del av landstingets satsning inom området social hållbarhet som ytterst handlar om att minska hälsoklyftorna i Sörmland. Sörmlänningarna ska ha likvärdiga förutsättningar att utveckla en god hälsa och få mer jämlika välfärdstjänster. Detta arbete ligger också väl i linje med det strategiska folkhälsoarbetet i Landstinget Sörmland som länge haft fokus på att arbeta tidigt i orsakskedjan, genom att försöka påverka människors livsvillkor i syfte att minska ojämlikheten i hälsa. SID 4(45)

5 BAKGRUND & SAMMANHANG Folkhälsocentrum i Landstinget Sörmland har sedan många år ett strategiskt uppdrag att arbeta i enlighet med det nationella folkhälsomålet Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen. Arbetet ska bidra till att uppfylla landstingets krav på insatser för en socialt hållbar samhällsutveckling i länet och utgår från folkhälsans sociala bestämningsfaktorer. Utgångspunkter för arbetet har, förutom det nationella övergripande folkhälsomålet varit Världshälsoorganisationens (WHO:s) arbete Closing the gap, även kallad Marmotrapporten som adresserar den ojämlika hälsan och hur man kan påverka skillnaderna globalt och inom länder. Samling för social hållbarhet SKL Mellan 2011 och 2013 deltog Landstinget Sörmland tillsammans med ca 20 andra kommuner, regioner och landsting i SKLs (Sveriges Kommuner och Landsting) nätverk benämnt Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa. Arbetet handlade om att identifiera insatsområden, åtgärder och aktörer på framförallt lokal och regional nivå som kan skapa förutsättningar för ökad jämlikhet i hälsa. Resultatet från arbetet finns sammanställt i rapporten som bär samma namn som nätverket ( Ett av villkoren för att delta i nätverket var att varje deltagande organisation också bedrev ett aktivt arbete på hemmaplan, Sörmlands utbildningsinsats Att investera i framtiden är ett av de arbeten som skett i denna kontext. Ett jämlikt och socialt hållbart Sörmland regionala konferenser Under åren som arbetet med social hållbarhet har pågått har ett antal konferenser och seminarier genomförts i syfte att öka kunskap, inspirera och skapa mötesplatser för aktörer i länet som varit intresserade av frågor kopplade till social hållbarhet. Konferenserna har haft olika inriktningar och flera hade också hade koppling till SKL s arbete Samling för social hållbarhet utifrån att de hade likartade teman som i samlingens arbete. Dessa seminarier gick under namnet Ett jämlikt och socialt hållbart Sörmland och konferenserna hade följande teman: - Jämlik hälsa och välfärd - Att investera i tidiga insatser En lönsam affär! - Hållbara livsmiljöer - Sörmland agerar för ökad social hållbarhet och för minskade skillnader i hälsa. Vi kan göra skillnad! Samverkansparter i detta var bland annat Länsstyrelsen i Södermanlands län, länets kommuner, Mälardalens högskola, Regionförbundet Sörmland, Arbetsförmedlingen, Folkhälsomyndigheten och Sveriges kommuner och landsting (SKL). SID 5(45)

6 OMRÅDET SOCIALA INVESTERINGAR VAD MENAR VI EGENTIGEN? Området benämnt som sociala investeringar syftar till att minska olika problem, och därmed stora kostnader för t ex rättsväsende, sjukvård, socialtjänst i senare skeden Vanligtvis brukar investeringsbegreppet handlar om de hårda investeringarna i t.ex. teknik, infrastruktur och byggnader. Ett socialt investeringsperspektiv handlar om en perspektivförändring och att tydliggöra att insatser för människor inte bara kan betraktas som en kortsiktig kostnad. Det handlar om att se kostnaden som en långsiktig investering i humankapitalet som kan få effekter på framtida beteenden och utgifter. Utifrån detta resonemang skulle man ju kunna säga att hela samhällets satsningar på skola, mödravård m.m. är att betrakta som sociala investeringar, och så kan man förstås tänka. Men i relation till sociala investeringsfonder kan en skillnad vara att social investering mer handlar om riktade satsningar rörande en specifik målgrupp eller ett specifikt problem. Oftast är satsningen aktörsöverskridande och en viss målgrupp eller ett visst problem är i fokus snarare än organisationen. Skillnaden mellan en social investering och en förebyggande insats kan sägas vara att den förra är tydligt avgränsad till en specifik grupp individer och att dess effekter kan och ska följas upp över tid, och att utfallet utvärderas, kostnadsberäknas och ställs i relation till framtida budgetbesparingar hos ett antal utpekade aktörer. Det här är en tankevurpa Deltagare i Att investera i framtiden Arbetet syftar såldes både till att spara ekonomiska resurser och undvika mänskligt lidande. Sociala investeringar utgår från frågan: hur använder samhället sina resurser på bästa sätt? Det handlar bl.a om förmågan hos offentlig sektor att få långsiktigt hållbara resultat av de satsningar som görs och samtidigt höja effektiviteten. Syftet är att människor i behov av samhällets stöd ska gynnas så att såväl psykisk som fysisk hälsa kan förbättras. På så vis kan hälsoklyftorna mellan olika grupper minskas. Sveriges kommuner och landsting (SKL) har under flera år arbetat med sociala investeringar inom ramen för det sk Psynk-projketet. SKL summerar begreppet sociala investeringar som att det handlar om att: Samhällets insatser för personer i behov av hjälp bör ses som en investering och inte bara betraktas som en kostnad och en utgiftspost. Insatserna bör komma tidigt i en process eller tidigt i ålder. Samhällets insatser för barn och unga är investeringar med långsiktiga effekter för både individ och samhälle. En god investering innebär rätt insats på rätt nivå vid rätt tidpunkt. Ett investeringstänkande i ekonomiska termer hos berörda verksamheter inom kommuner, landsting och stat ger incitament till långsiktighet och tidiga insatser. Ett investeringstänkande kräver och stimulerar god utvärdering av metoder och en aktiv styrning och ledning Ett investeringstänkande gör behovet av synkronisering mellan aktörer tydligt då kostnader och vinster fördelas olika mellan och inom dessa aktörer. SID 6(45)

7 Den socioekonomiska kalkylmodellen en komponent i det sociala investeringsarbetet En komponent som hjälper till att belysa hur mycket pengar det går att tjäna på tidiga insatser är den socioekonomiska beräkningsmodell som nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog utbildar i (för mer information om modellen, se deras hemsida Kalkylmodellen är framtagen av Ingvar och Anders ihop med Skandias stiftelse Idéer för livet. En sådan socioekonomisk analys visar vilka kostnader som kan uppstå i samband med utanförskap, på kort och lång sikt samt hur dessa kostnader fördelar sig mellan olika aktörer i samhället. Ungefär en tredjedel av landets kommuner, några landsting och samordningsförbund har utbildat sig i att göra socioekonomiska beräkningar. I kalkylmodellen har de räknat på vad grupper i utanförskap kostar samhället, på kort sikt och på lång sikt samt hur dessa kostnader fördelar sig mellan olika samhällsaktörer. Det handlar om att synliggöra värdet av förebyggande insatser och väga detta mot vad det kostar samhället med sena eller uteblivna insatser. Inte minst handlar det också om att synliggöra vilket det mänskliga lidandet blir, som en konsekvens av att man låter blir att göra en insats. Kalkylerna kan göras på flera olika sätt och har flera användningsområden, t.ex. som en del av ett underlag inför beslut om en insats eller projekt. Det kan också vara en del av en resultatanalys där vi kan jämföra: en insats i förhållande till att inte göra en insats (best case vs worst case) flera insatser med varandra (vilken insats är mest kostnads- och resultateffektiv) effekten/resultatet av en gjord insats i förhållande till kalkylen (en före- och eftermätning Visst kan vi ta fram socioekonomiska analyser på enskilda verksamheter eller projekt men det krävs nog ett beslut från kommunledningen om det här ska få någon större effekt Deltagare i Att investera i framtiden SID 7(45)

8 Att styra och leda utifrån socioekonomiska perspektiv En socioekonomisk analys kan vara ett bra verktyg för att komma igång med ett socioekonomiskt arbete i en organisation, men det är inte tillräckligt för att komma åt de underliggande strukturer och mekanismer som bidrar till kortsiktighet och stuprörsagerande. Här behöver man skilja på operativ och strategisk nivå, medans den operativa nivån mer handlar om hur en verksamhet eller en nämnd kan använda sig av en socioekonomisk analys för att välja bästa metod eller billigaste alternativet av två insatser. Men för att lyckas i det långa perspektivet behövs också det strategiska perspektivet kopplas på. I detta sammanhang handlar det om hur man kan styra och leda utifrån socioekonomiska perspektiv, t.ex. hur fördelas resurserna i en kommun/landsting, finns socioekonomi med som en fördelningsnyckel? Hur ser våra uppföljningssystem ut? Premierar våra ersättningssystem samverkan och tidiga insatser Bilden nedan får illustrera skillnaden mellan operativ och strategisk nivå. SID 8(45)

9 PROJEKTET - ATT INVESTERA I FRAMTIDEN Från hösten 2011 deltog Landstinget Sörmland i SKL s (Sveriges kommuner och landsting) nätverk benämnt Samling för social hållbarhet (LS-LED11-509). Inom ramen för detta arbete identifierades ett utvecklingsområde som handlade om hur nuvarande budget-, styr och uppföljningssystem kan utvecklas. Det handlade bl.a. om att möjliggöra för mer långsiktiga satsningar samt att synliggöra de ekonomiska vinsterna av att satsa på tidiga insatser och förebyggande arbete. Parallellt med arbetet i SKLs nätverk hade landstingets politiker efterfrågat en utbildningsinsats om strategiskt och långsiktigt folkhälsoarbete. För att utveckla ovanstående område och för att tillmötesgå efterfrågad utbildning föreslogs en gemensam utbildningssatsning för både kommuner och landsting i länet som fick namnet Att investera i framtiden. Landstinget har haft en dubbel roll, som deltagare i utbildningen och som processledning och kursansvarig. Både uppdraget med att arbeta med SKL s nätverk och att utforma utbildningen Att investera i framtiden har genomförts av Landstingets Folkhälsocentrum. Uppdraget/projektet Att investera i framtiden har innefattat både ett landstingsinternt och regionalt organisationsöverskridande utvecklingsarbete i syfte att agera tidigt och i samverkan för att skapa långsiktiga vinster för samhället i stort. (fastställt av LS 2014) Det har funnits flera politiska beslut som legat till grund för arbetet och de finns att tillgå i bilaga 2 och 3. Uppdraget korrelerade mot Landstingets strategiska mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. SID 9(45)

10 Syfte & mål Syftet med Att investera i framtiden har varit att bygga kapacitet i Sörmland för att : - Höja kunskapen inom området samt bidra till att systemen för budget, styrning och uppföljning utvecklas i önskad riktning. - Kunna göra socioekonomiska analyser & kalkyler - Kunna använda sig av socioekonomiska verktyg i beslutsfattande och i den politiska vardagen - Skapa forum för samtal och samverkan mellan kommun och landsting om förebyggande och hälsofrämjande arbete - Skapa en samsyn kring socioekonomi och sociala investeringar i länet De långsiktiga målen för arbetet är att: - Skapa förutsättningar för en mer jämlik hälsa och välfärd i Sörmland - Skapa förutsättningar för att de offentliga verksamheterna ska arbeta mer med tidiga och förebyggande insatser - Skapa förutsättningar för bättre långsiktighet i budgetsystem och i beslutsfattandet Största släggan i skallen på 10 år Politiker i Strategispåret Att investera i framtiden utbildningsdelarna Vi bygger en Sörmlandsvariant Investera i framtiden, genomfördes initialt i två spår, ett för politiker som gick det så kallade strategispåret och ett för tjänstemän som deltog i det så kallade hantverksspåret. Det senare har stora likheter med den utbildning som Ideer för livet genomfört ihop med Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog kring den socioekonomiska kalkylmodellen. Även här i Sörmland har Ingvar och Anders varit kursledare för det sk hantverksspåret. I planeringsfasen av Att investera i framtiden så landade vi i att det behöver finnas ytterligare utbildningsdelar utöver hantverksspåret och vi lade därför till Strategispåret. Det fanns flera skäl till att vi valde att göra två spår Sörmlandsmodellen. De utbildningar som tidigare genomförts av Idéer för livet riktade sig till tjänstemän/ ekonomer/ verksamhetsförträdare som fick lära sig att räkna i den socioekonomiska kalkylmodellen. När man sedan kom hem till sin egen organisation med sin nya kompetens vittnade flera deltagare som vi pratade med (och även Ideer för livet) om svårigheten med att få tid och mandat att göra fler socioekonomiska beräkningar än de som man gjort i utbildningen. Ett skäl till detta var bl.a att det inte fanns något beslut eller sammanhang som gav stöd för att arbeta med socioekonomiska beräkningar. Utifrån detta och vår egen erfarenhet som processledare inom folkhälsoområdet så insåg vi tidigt att skall vi lyckas få genomslag i Sörmland behövde vi lägga till den beslutsfattande nivån i utbildning. Parallellt med att lära sig räkna, det sk hantverket, så behövs politiska beslut och mål för arbetet i organisationen som skapar SID 10(45)

11 förutsättning för att också styra och leda utifrån socioekonomiska perspektiv. Inte minst handlade det också om att den kompetens som utvecklades i hantverksspåret också blev efterfrågad och fick mandat att fortsätta sitt arbete på hemmaplan. Således kom strategispåret till för politiker men även tjänstemannaledning bjöds in vid en av utbildningstillfällena. Tittar man ut över landet så är detta tillvägagångssätt ganska unikt, och det har inte heller varit så vanligt att man genomfört utbildningar för både kommun och landsting samtidigt i samma region. Genomförande Till augusti 2012 hade 5 kommuner, Samordningsförbundet RAR och landstinget anmält sitt intresse för att delta i utbildningens olika delar och vi går då in i fas 2 i processen. Regionförbundet Sörmland tar också beslut om att vara med och delfinansiera utbildningen med :.-. I övrigt bekostas utbildningen av medel från Hållbarhetsnämnden och Folkhälsocentrums budget. Deltagande kommuner fick betala en avgift på 1500 kronor för att delta. Det var en medveten strategi att hålla ner kostnaden för deltagande kommuner för att inte kostnaden skulle vara ett hinder. Det var hösten 2012 som den första utbildningsomgången påbörjades, i form av tvådagars workshops vid tre tillfällen (per spår) och den avslutades i juni En andra utbildningsomgång startades sedan upp hösten 2014 och avslutades våren I denna utbildningsomgång lades även ett tredje spår till, det sk dataspåret. Nedan beskrivs de olika spåren, dess målgrupp och kort om innehållet. En mer utförlig beskrivning finns som bilaga. I Hantverksspåret utgjordes målgruppen av verksamhetschefer, ekonomer/controllers och verksamhetsföreträdare. Innehållet i detta spår har framförallt Ingvar & Anders stått för. Hantverksspåret har genomförd i tre omgångar och samlade totalt tio projekt från kommuner och landstinget. Deltagarna har med hjälp av den socioekonomiska beräkningsmodellen räknat på värdet av förebyggande insatser genom exempel hämtat från sin egen verksamhet. Räkneprojekten har haft olika karaktär, exempelvis, räkna på vad avhopp från skolan kostar, vad arbetslösheten i Sörmland kostar, värdet av en medborgarutbildning för invandrade kvinnor för att nämna några. Den röda tråden i hantverksspåret utgjordes av ett planerat, pågående eller redan genomfört arbete/projekt som deltagande kommun/landsting har valt ut. Det kunde t.ex. vara ett projekt av förebyggande karaktär riktat mot en specifik målgrupp, t.ex barn och unga en specifik avgränsad verksamhet där det finns tydligt definierade mål ett utvecklingsarbete med syftet att ta fram beslutsunderlag för att jämföra och väga två olika insatsers kostnader & effekter med varandra. I Strategispåret utgjordes målgruppen huvudsakligen av politiker men vid ett tillfälle fick man även ta med sig personer från tjänstemannaledningen. Innehållet har utarbetats av oss på Folkhälsocentrum, delvis ihop med Ingvar Nilsson. Fokus för Strategispåret har varit att styra och leda utifrån socioekonomiska perspektiv och verktyg. Deltagarna har fått ta del av hur Norrköping och Nynäshamn arbetar med frågan medan andra inslag handlade om organisationsutveckling och hur förändringsarbete går till i praktiken. Företrädare från Sveriges kommuner och landsting (SKL) medverkade och mycket diskussioner har förts om hur socioekonomiska perspektiv kan vara ett verktyg för politiker i vardagen. Hur vi kan utveckla arbetssätt som sätter medbogarnyttan i fokus och gör att vi kan bortse från att utgifter för en insats i kommunen ger vinster för landstinget, eller vice versa. Vid det sista SID 11(45)

12 utbildningstillfället fick deltagarna arbeta fram en handlingsplan för det fortsatta strategiarbetet när det gäller socioekonomi i den egna organisationen. Strategispåret och hantverksspåret hade en gemensam utbildningsdag då fokus var på roller och ansvar. Deltagarna fick diskutera vad den politiska nivån behöver från sina tjänstemän för att kunna styra och leda utifrån socioekonomiska perspektiv. Tjänstemannanivån fick å sin sida fundera på vad de behöver för att kunna prioritera arbetet med socioekonomi. För politikerna handlade det t.ex. om att bli bättre på att efterfråga resultat och få bättre beslutsunderlag från sina tjänstemän. Tjänstemannanivån efterlyste tydliga uppdrag och mål för att det socioekonomiska arbetet skulle få fotfäste i organisationen. Att ge utrymme för dialog och reflektion har varit viktiga delar i utbildningen och även varit nödvändigt för att göra frågan om socioekonomi till sin egen. Det känns väldigt bra att politikerna går utbildningen parallellt och att vi har deltagande från både kommuner och landsting samtidigt Deltagare i Hantverksspåret Projektet gör en halvhalt Efter att den första utbildningsomgången genomförts, strategispåret och två hantverksspår så gjorde projektet en halvhalt för att summera lärandet och uppnådda erfarenheter så här långt. Bl.a anordnades ett seminarium för de som gått utbildningen men även andra intresserade i länet. Vid det seminariet fick vi tillfälle att såväl summera lärande tillsammans med deltagarna i våra två spår samt få input från andra i länet som deltog, det fanns intresse och behov av mer utbildning, var en av slutsatserna. Därför startade vi under nästa del av projektet upp ytterligare ett strategispår och ett hantverksspår. Dessutom lade vi till ett tredje spår som vi kallade dataspåret som handlade om att få en bild över behov, insatser och kostnader för gruppen unga med måttlig psykisk ohälsa. Dataspåret - handlade om att få fram en bild över behov, insatser och kostnader för en målgrupp i utanförskap. Syftet var tvådelat dels att uppdatera den socioekonomiska kalkylmodellen med en ny målgrupp och dels lära sig metodiken med att få fram denna kunskap. Processen innefattade en metodik för att: beskriva en målgrupp, vad karaktäriserar den och deras liv? göra en intressentkarta (nätverkskarta) och identifiera alla relevanta behov och aktörer kring gruppen unga med måttlig psykisk ohälsa identifiera och precisera alla de aktiviteter eller behov som målgruppen har i respektive kedja och prissätta dessa identifiera intäkter, kostnader, vinst samt i sammanhanget intressanta och meningsfulla nyckeltal summera dessa värden först på individnivå och därefter på organisationsnivå. Dataspåret bestod av deltagare från olika verksamheter och med olika kompetenser. Vissa hade specifik kunskap om målgruppen medan andra har kompetenser som handlar mer om SID 12(45)

13 ekonomi och statistik/analys. De verksamheter/kompetenser som fanns representerade var ungdomsmottagning, socialtjänst, arbetsmarknad, folkhälsa, ekonomer och statistiker. Resultatet av arbetet kan användas för att kunna göra beräkningar och på hur lönsamt det är med tidiga och förebyggande insatser för målgruppen unga med måttlig psykisk ohälsa. För en mer utförlig beskrivning hänvisas till rapporten; Att skapa ett liv - Arbetsprocessen att med scenariometodik skapa kunskap om utanförskapets kostnader (fallet måttlig psykisk ohälsa) Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog/SEE Spåret som inte blev av - auskultantspåret Ett försök gjordes att starta upp ett fjärde spår för att utbilda egna utbildare i vårt län. De sk utbildarna skulle fördjupa sig i den socioekonmiska kalkylmodellen och synsättet för att i ett senare skede själva kunna utbilda i detta. Tyvärr så blev detta spåret inte av då det var svårt att få med deltagare och de få som deltog kunde p g a sjukdom och annat inte fullfölja. SID 13(45)

14 Att lära sig räkna - casen i hantverksspåren De räknecase som deltagarna haft med sig till hantverksspåren har alla varit riktiga projekt eller verksamheter. Det var t.ex arbeten som skulle igång där den socioekonomiska beräkningen blev en del av beslutsunderlaget eller så kunde det var det en befintlig verksamhet som utvärderades utifrån ett socioekonomiskt perspektiv. Flera av casen har handlat om barn och unga men det har även varit projekt som handlat om att räkna på värdet av medborgarutbildning för invandrarkvinnor, värdet av tidiga insatser för äldre och en del av landstingets hälsoprogram har också ingått. Sammanlagt har det varit 14 case som ingått i hantverksspåren. Det har varit upp till deltagarna själva att sprida resultatet av sin socioekonomiska beräkning och detta har skett på olika sätt, vissa har presenterats för olika politiska nämnder och andra har utgjort del av beslutsunderlag. Resultaten har sammanställts på olika sätt, i en powerpoint, eller i en rapport. Flera av rapporterna finns att ta del av på Landstinget Sörmlands hemsida; Sormland/Jamlik-folkhalsa-och-valfard/ Sammanställning över räknecasen i hantverksspåren Case/Organisation Strängnäs Nyköping Inriktning/målgrupp Skolnärvaro skolk Familjecentral Katrineholm 1. SamTid skolkande, hemmasittare 2. Integrationsprojekt Ungdomar på glid Vingåker Samordningsförbundet RAR Trosa Gnesta Eskilstuna: Landstinget Sörmland Barn/unga i riskzon Fogelstadakademins medborgarutbildning Förhindra att det blir unga med beroendeproblem Uppsökande verksamhet, förebyggande hembesök i Gnesta Kommun, målgrupp äldre 1. Beroendecentrum - unga missbruk 2. Mer fysisk aktivitet i skolan 3. Samordnade insatser för barn i riskzon (Torshälla) 1. Tidig upptäck av barn med autism och andra utvecklingsavvikelser 2. Kostnader för arbetslösheten i Sörmland 3. Landstingets hälsoprogram - SID 14(45)

15 Öppna seminarier i Investera i framtiden Parallellt med utbildningsdelarna har det också anordnats ett antal seminarier som haft flera syften och dubbla målgrupper, dels de som redan deltog i Att investera i framtiden och dels andra i länet som varit intresserade av området sociala investeringar. Att hela tiden bjuda in fler i processen har varit en medveten tanke, ju fler som blir bärare av frågan, desto större genomslag kan arbetet få. Seminarierna har således präglats av att intressera nya och att vara ett stöd/inspiration för de som redan var igång och arbetade med sociala investeringar. Man kan sammanfatta det som att seminarierna haft följande syften: - Ge inspiration och innehålla kunskapshöjande moment - Lyfta fram olika delar från utbildningarna Att investera i framtiden, t.ex. räknecasen - Visa på goda exempel från länet vad händer i Sörmland inom området sociala investeringar - Omvärldsspaning från nationell och regional nivå vad händer i övriga Sverige - Fånga upp lärdomar och behov i den pågående processen inom Investera i framtiden - Intressera andra i länet som ej fanns med i processen En ökad samsyn på frågan, bygga vidare på en gemensam grund hålla liv och lust i processen i länet Skapa en möjlighet för möten över spårgränserna mellan politiker och tjänstemän Knyta kontakter och skapa förutsättningar för samverkan Här följder en kort summering av de olika seminariernas innehåll Hedenlunda 13 0ktober nätverksdag Innehåll: Information om vad som sker nationellt i arbetet med socioekonomi. Nulägesbeskrivning för länet Var står kommunerna och Landstinget Sörmland när det gäller sociala investeringar och socioekonomiskt arbete? Stefan Ackerby, SKL, Sveriges Kommuner och Landsting berättar om hur SKL vill arbeta med frågan och skapar utrymme för diskussion utifrån våra frågor och behov. Hantverksspårens räknecase några exempel Politiker från Strategispåret berättar om vad som är på gång på hemmaplan när det gäller socioekonomi. Hur går vi vidare i länet? Diskussion om egna behov och fortsatta steg i den länsgemensamma processen. SID 15(45)

16 4 juni 2014 Temadag om sociala investeringar Innehåll - Gnestas arbete med sociala investeringar så här långt har vi kommit Kukkamaria Valtola Sjöberg, 1:a vice ordförande Kommunstyrelsen och Ordförande i Miljö- och hållbarhetsutskottet och Marlene Barnfalk Karlsson, Ekonomichef - En social investeringsfond i Landstinget Sörmland mål, hantering och öppningar för samverkan (?) Nicholas Prigorowsky, Ekonomidirektör - EKUSIA en samhällsekonomisk modell i praktiken Ulla Achtman, projektledare Samordningsförbundet RAR - Socioekonomiska analyser i Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen i Eskilstuna kommun Katarina Olsson, Kvalitetschef Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Eskilstuna kommun - Strategiska samtal om sociala investeringar Open space 16 april 2015 i Katrineholm - Uppföljningsdag kring sociala investeringar! Innehåll Vad händer nationellt, internationellt samt mer om kopplingar till sk social impact bonds. Ingvar Nilsson, nationalekonom Om sociala innovationer och en social investeringspolitik. Anna Balkfors, verksamhetsledare Institutet för hållbar stadsutveckling och doktorand med fokus på sociala investeringar Hur man arbetar med de här frågorna på SKL, Thomas Bokström SKL. Workshop om den utvecklade kalkylmodellen Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog Politikersamverkan över organisationsgränser i Sörmland Vad som händer i vårt län, ta del av goda exempel! SID 16(45)

17 Konferens 7:e maj 2015 HUR går det till - och HUR kan man använda resultaten? En dag om ungas psykiska ohälsa & sociala investeringar och olika verktyg för att arbeta med sociala investeringsperspektiv Innehåll Om Landstinget Sörmlands arbete med sociala investeringsperspektiv, Åsa Ranung, projektledare, sociala investeringar, Landstinget Sörmland Vänta inte! Guide för investeringar i tidiga insatser för barn och unga, Tomas Bokström, SKL Samhällskostnader för unga med måttlig psykisk ohälsa, Ingvar Nilsson, nationalekonom Hälsoekonomiska analyser i arbetet med investeringar för barns och ungas hälsa, Lars Hagberg, hälsoekonom, Region Örebro län Valbara eftermiddagsseminarier: 1. En god investering karaktäriseras av att det är rätt insats på rätt nivå vid rätt tid - hur kan vi utveckla samhällets stöd för unga med måttlig psykisk ohälsa? 2. Hur får man fram samhällskostnader för en målgrupp? - beskrivning av den arbetsprocess som genomförts under hösten 2014 för att få fram kostnader för unga med måttlig psykisk ohälsa 3. Guide för effektutvärdering av sociala investeringsprojekt - ett stöd i arbetet med att följa upp såväl effekter som kostnader i utvecklingsarbeten 4. Politikerchecklistan - en checklista för dig som är beslutsfattare i kommun eller landsting Vi måste riva murar och öppna dörrar mellan organisationer och förvaltningar Deltagare i Att investera i framtiden SID 17(45)

18 ATT INVESTERA I FRAMTIDEN EN PROCESSBESKRIVNING Arbetet med planera och genomföra Att investera i framtiden har genomförts som ett processinriktat utvecklingsarbete. Det fanns från början inte några givna svar om vad det skulle innebära i praktiken. Det fanns mål och motiv med uppdraget och vissa medskick från den politiska ledning som handlade om att utvecklingsarbetet skulle: - innefatta både kommuner och landsting för att stärka samverkan i länet - ha fokus på social hållbarhet/jämlikhet i hälsa/tidiga insatser/ - syfta till handling Att bygga och göra samtidigt Arbetet i denna process har verkligen präglats av att göra, planera, revidera, tänka, prata och utveckla kontinuerligt. Vi har påmint varandra om vikten av att inte gå i för långt och fort med att lägga fast vilka steg som behöver tas och i vilken ordning. Processen har genomförts i tre, delvis överlappande, faser. De är överlappande på så sätt att bygger på varann men också för att de pågår alla tre över hela projektet. De faser som avses är: 1. Bygga, trygga och intressera ( 2. Lära och utbilda 3. Implementera och få fäste i organisationerna Bygga, trygga och intressera Syftet med denna fas var att skapa ett intresse för frågan kring socioekonomi i länet, förstå nyttan och få människor att vilja delta i utbildningen. Det handlade också om att kommunicera och sätta frågan i ett sammanhang för att förstå vad sociala investeringar är och varför man ska jobba med dessa perspektiv. I möjligaste mån försökte vi också koppla denna fråga till andra processer som fanns på gång. Tidigt i denna fas gjordes också en omvärldsbevakning och analys av området socioekonomi, som syftade till att få en bild av vad som sker i landet och inte minst för att ge inspel i hur vi skulle utforma vår satsning i Sörmland. Vi gjorde bl.a ett studiebesök i Ale kommun, i Västra Götaland för att få se hur de byggt upp sitt arbete med socioekonomi. Vi kontaktade också olika aktörer inom området, bl.a Skandias Stiftelse Idéer för livet, som genomfört ett antal utbildningar för kommuner i Sverige. Nationalekonomen Ingvar Nilsson, som är en av de som jobbat längst med dessa frågor i Sverige, har varit en nära samarbetspart för oss på Folkhälsocentrum genom hela arbetet. Han har även varit rådgivande i hur arbetet i Sörmland kom att utvecklas. Inte minst har han haft en tongivande roll i såväl utbildningsdelarna som i andra sammanhang, t.ex. vid utbildningsdag av Landstingsfullmäktige. Man kan nog säga att han har varit något av en galjonsfigur i hela arbetet. Sörmlandsmodellen mejslas fram Utifrån ovanstående landade vi i att utbildning i den socioekonomiska kalkylmodellen och i ett socioekonomiskt perspektiv skulle vara en av de stora delarna i IIF, men anpassat till Sörmlandsförhållanden. Nu påbörjades ett arbete med att utveckla en sörmlandsvariant av utbildningen och samtidigt skapa intresse hos kommun och landsting för att delta. SID 18(45)

19 Vi kunde i planeringsarbetet med utbildningen konstaterat enbart arbeta med det operativa perspektivet (att lära sig räkna) är otillräckligt om målsättningen är att förändra styr- och ledningssystem i offentlig sektor. Det strategiska perspektivet måste också finnas med. I detta sammanhang blir frågor om hur man använder resultaten från en socioekonomisk analys och hur vi skapar förutsättningar för långsiktighet och helhetssyn aktuella. För att komma åt dessa frågor behövs beslutsfattare som har mandat att förändra de rådande styr- och ledningsstrukturerna. I Sörmland valde vi därför att lägga till den politiska nivån i utbildningen och politiker deltog i det så kallade strategispåret. Att göra en utbildning gemensamt mellan landsting och kommun var något som vi tidigt i processen identifierade som en viktig framgångsfaktor. Detta hänger förstås ihop med att det finns gemensamma målgrupper över huvudmannaskapsgränserna och inte minst det faktum att insatser från en aktör ofta får följdverkningar hos den andra parten. Ett annat syfte har också varit att medverka till att skapa förutsättningar för fördjupad samverkan och samarbete för ett strategiskt och långsiktigt folkhälsoarbete i länet. Kommunikation - inte så lätt som man kanske kan tro.. Vintern 2011 påbörjades arbetet med att förankra idén hos länets kommuner och landstinget om att starta en gemensam utbildning kring sociala investeringar/socioekonomi. I denna fas tog vi också hjälp av olika personer i länet som kunde hjälpa till att kommunicera och förankra frågan. Bengt Gustafsson (fd socialchef i Strängnäs) anställdes på timmar, för att hjälpa till i kommunikationen till kommunerna, via sitt stora kontaktnät och inte minst utifrån att han har många års erfarenhet av att arbetat och verkat i länet. Sörmlands folkhälsonätverk blev också en viktig samverkanspart för att hjälpa till och förankra frågan i kommunerna. Andra kommunikationsinsatser som vi också gjorde var: Samtliga kommunstyrelse och landstingsstyrelse fick formell inbjudan till att delta och deltagande förutsatte ett aktivt beslut i KS & LS Efter att inbjudan skickades togs också tfn-kontakt med samtliga kommuner för att följa upp inbjudan och svara på ev. frågor samt efterhöra om det fanns behov av att få mer information om. Deltagande i flera av kommunernas politiska forum för att berätta såväl om vad sociala investeringar är för område som för att informera om den kommande utbildningen Sörmlands folkhälsonätverk involverades också i arbetet och kunde i sin tur sedan vara en ambassadör för frågan i sina kommuner. Parallellt med detta togs också kontakt med tjänstemän i kommun, som hjälpte till att föra upp frågan på agendan i olika sammanhang. I vårt eget landsting genomfördes ett informationstillfälle för tjänstemannaledning och en utbildningsdag hölls för Landstingsfullmäktige SID 19(45)

20 Fas 2 - Lära, utbilda och bygga kapacitet Syftet med denna fas var att börja bygga kapacitet i länet, för att kunna arbeta med sociala investeringar. Nu hade vi fått med ett antal kommuner och landstinget, deltagarna var på plats, och de olika utbildningsdelarna kunde nu startas upp. Planeringen av de olika spårens innehåll växte fram såväl under fas 1 som i denna fas. Det blir en intensiv period med utbildningar som löper parallellt och i viss mått planeras samtidigt. Utbildningarna genomfördes under ett par månaders tid vi 2 dagars workshops med ett antal veckor emellan, detta gav oss möjlighet att efter varje avslutad workshop justera och finplanera innehållet inför nästa. Hantverksspårets utbildning som bestod av att lära sig räkna var i stora drag färdigplanerad från början medan strategispåret planerades efterhand. När den första utbildningsomgången var klar, dvs ett strategispår och 2 hantverksspår, gjorde projektet en halvhalt. Mer utbildning och samtalsytor I vår summering blev det tydligt att behovet av kompetens- och kunskapshöjande insatser kvarstår. Flera kommuner uttryckte intresse av att delta i ytterligare en utbildningsomgång. Behovet av samtalsforum för gränsöverskridande samverkan påtalades också som en viktig del i det fortsatta arbetet. När processen nu ska gå in i mer utbildningsinsatser såg vi också än mer behovet av att säkra upp arbetet i länet och i vårt eget landsting. En av de saker som gjordes var att arbeta fram ett mål för arbetet med sociala investeringar i landstinget. Vi bjöd då in ett antal personer inom landstinget för att under en förmiddag processa fram ett mål som sedan antogs av Landstingsstyrelsen. I denna fas skrevs också ett nytt uppdragsdirektiv fram för projektet och till detta kopplades en referensgrupp med funktioner från olika delar av länet. Gruppen skulle hjälpa till att förankra arbetet ut i sina organisationer och vara stöd till projektledaren. Internt i landstinget utsågs också en politisk styrgrupp (Hållbarhetsnämnden) och en tjänstemannagrupp med uppdrag att efterfråga resultat, utgöra stöd till projektledaren samt vid behov förankra olika delar av projektet hos beslutsfattare. Inför denna utbildningsomgång insåg vi också att det fanns behov av att utbilda egna utbildare som kunde fortsätta att lära ut, eftersom vi såg att behovet av utbildning skulle finnas kvar många år framöver. Ett försök gjordes då att starta upp ett sk. Auskultantspår där deltagare från tidigare utbildningar skulle få en fördjupad kunskap i den socioekonomiska kalkylmodellen och synsättet med den långsiktiga tanken Sörmland skulle ha egna utbildare. Det visade sig dock vara svårt att få personer att delta i detta och av de tre personer som påbörjade utbildningen gjorde sjukdom och andra faktorer att ingen fullföljde utbildningen. Under denna fas väcktes också frågan om att det också vore bra att lära sig mer om hur det går till att få en bild över behov, insatser och kostnader för en målgrupp som befinner sig i utanförskap. Detta utifrån att det fanns behov av att kunna fylla den socioekonomiska kalkylmodellen med nya målgrupper att räkna på och att lära sig metodiken för detta. I samarbete med Ingvar och Anders gjordes därför en utbildning som fick namnet Dataspåret och som uppfyllde detta syfte. I denna delen av processen pågick således fyra utbildningar parallellt, även om det sk auskultantspåret inte fullföljdes. Framåt januari 2015 har alla utbildningsdelarna slutförts och processen går mot någon sorts slutfas med målet att det sociala investeringsperspektivet ska ha fått fäste, på ett eller annat sätt. SID 20(45)

21 Fas 3 Förstå, implementera och få fäste Syfte med denna fas, som egentligen pågått under hela tiden i processen handlar om att det sociala investeringsperspektivet blir en del av ordinarie verksamhet och processer i länet. Det handlar också om att använda den kompetensen som byggts upp och inte minst om att få aktörer i Sörmland att tänka långsiktigt och i termer av investering i humankapital, att ett nytt förhållningssätt ska få fäste! Våren 2015 blir en period för att återigen summera lärandet men också att förankra en fortsättning för arbetet, dels via andra processer som sker i länet och dels via olika politiska forum. I denna fas identifierar vi ett antal strategiska forum som viktiga parter i ett fortsatt arbete med sociala investeringar i länet. Ett antal möten har genomförts med olika sådana parter för samtal om hur sociala investeringsarbetet kan fortsätta och vilken roll de i sin funktion kan spela i detta. Två konferenser har anordnats också under våren för såväl de som deltagit i Investera i framtiden som andra intresserade i länet. Syftet med dem var bl.a att presentera fler delar av det arbete som gjorts inom Att investera, fler räknecase och även dataspårets målgrupp unga med måttlig psykisk ohälsa samt att visa på olika verktyg som finns att tillgå i arbetet med sociala investeringar. Konferenserna var också ett tillfälle för samtal och möten om hur arbetet med sociala investeringar kan fortsätta såväl på den politiska nivå som i tjänstemannaorganisationen. Att förstå sin roll i detta arbete är en viktig faktor för att frågan ska få fäste i vårt län. Helt nödvändig utveckling Deltagare i Att investera i framtiden SID 21(45)

22 DET SOCIALA INVESTERINGSARBETET I LÄNET EN FAKTASUMMERING Inom ramen för projektet Att investera i framtiden kan vi summera följande fakta; 6 olika utbildningsdelar skett för kommuner, landsting och samordningsförbund i form av: 3 hantverksspår, 2 strategispår och ett 1 dataspår ca 150 personer i länet har deltagit i utbildningarna, varav 46 politiker socioekonomiska beräkningar har gjorts på 14 projekt 4 seminarier/konferenser har genomförts för såväl deltagare i utbildningen som för andra intresserade av sociala investeringsperspektiv. Dessa har besökts av som minst 35 deltagare och som mest 130. Deltagare i Hantverksspår, Strategispår och Dataspår har varit: Katrineholms kommun Vingåkers kommun Eskilstuna kommun Trosa Kommun Gnesta kommun Strängnäs kommun Nyköpings kommun RAR Samordningsförbundet i Sörmland Landstinget Sörmland Sociala investeringsfonder i länet Under perioden som projektet har bedrivits i länet har det också tagits olika beslut och initiativ inom området sociala investeringar. Tre av länets kommuner och landstinget har under de senaste åren inrättat sociala investeringsfonder (se sammanställning nästa sida) och några kommuner har gått i liknande riktning och öronmärkt pengar i budgeten som ska gå till förebyggande insatser/sociala investeringsprojekt. Fonderna ser lite olika ut men det finns gemensamma beröringspunkter som handlar om att medlen ska användas för tidiga insatser och bidra till ökad hälsa eller välfärd hos målgruppen. Insatserna ska helst ske i samverkan med andra verksamheter, inom eller utanför den egna organisationen. Barn och unga är en prioriterad målgrupp för de flesta fonderna. Medlen ska också gärna stimulera till metodutveckling och lärande inom området sociala investeringar. Det är högsta politiska organ som beslutar om beviljande av medlen. SID 22(45)

23 Översikt över länets organisationer som har inrättat sociala investeringsfonder November 2014 Inrättad Inriktning/ mål Målgrupp Budget Ansökare Ansökan Krav Återbetalning Beslutare *Checklista för jämställdhet Gnesta 2013 Alla barn ska få förutsättningar att växa och utvecklas på bästa sätt barn och unga 2013: 1 mkr *Komma att integreras i ordinarie verksamhet * Uppföljning och utvärdering Nej Förvaltning Kommunstyrelsen Eskilstuna 2013 Att möjliggöra nya arbetssätt för att fler barn och ungdomar ska få en god hälsa och uppväxt. Skapa möjligheter att genomföra tidiga insatser Utveckling och förändringsarbete 2013: 10 mkr Alla politiska nämnder *Tidsbegränsade *Komplement till ordinarie verksamhet *Målgruppsinriktad *Ska gå att följa upp, beräkna, värdera och mäta *Objektiv och realistisk beräkning av ekonomisk lönsamhet och förbättrad kvalitet Ja upp till 25 år, med risk att hamna i utanförskap Kommunstyrelsen *Riskanalys/riskbedö mningar Nyköping 2012 Minska utanförskap och ohälsa bland barn och unga. barn och unga 2012: 1,6 mkr 2013: 25 mkr Kommunens divisioner eller enheter *Långsiktighet, samverkan, helhetssyn och gränsöverskridande * Bör bygga på vetenskap och beprövad erfarenhet * Indikatorer som redovisar projektets resultat Ja Kommunstyrelsen *Plan för fortlöpande uppföljning Att agera tidigt och i samverkan för att skapa långsiktiga vinster för samhället i stort Landstinget Sörmland 2013 Ge tydlig samhällsnytta och varaktigt minska landstingets kostnader Metodutveckling av processer och arbetssätt Barn och unga (Ej bekräftat) 2013: 20 mkr *Nyttoeffekter /mått *Återbetalningsplan Ja Förvaltning som ska återbetala investeringen Landstingsstyrelsen Stimulera verksamheterna till samverkan och tidiga insatser SID 23(45)

24 LÄRDOMAR OCH SLUTSATSER Arbetet med att bygga och genomföra Att investera i framtiden har varit en resa i att tänka i nivåer. Sociala investeringar som område är komplext och rör sig från såväl individnivå till styrning och ledningsprocesser på organisationsnivå. Det berör såväl politiker som tjänstemän/proffessioner och bygger på organisationsöverskridande samverkan bl.a mellan kommun och landsting. Ett socialt investeringsperspektiv spänner också över en rad olika kunskapsområden, såsom ekonomi, sociala frågor, folkhälsoperspektiv, organisationsfrågor och andra samhällsvetenskapliga områden. Detta har minst sagt varit en utmaning att hantera, att både göra det så konkret, enkelt och begripligt, utan att tappa helheten och komplexiteten. Det innebär t.ex. att vi samtidigt behöver lyfta fram socioekonomiska beräkningar, såsom hur lönsamt det är att få tillbaka hemmasittare till skolan, samtidigt som vi diskuterar vad kan göras på systemnivå för att förhindra att drop-outs överhuvudtaget ska finnas. Inte minst handlar det också om att ha hela skalan med funktioner (verksamhetsföreträdare, ekonomer, mellanchefer, förvaltningschefer och politiker) i rummet samtidigt då diskussioner om detta ska föras. Det har hela tiden varit en levande diskussion i processen om att försöka balansera mellan de olika nivåerna, att hela tiden tänka operativa och strategiskt, politik och tjänstemän, kommun och landsting osv, allt för att göra denna komplexa fråga rättvisa. Att bygga medan man går har varit lite av en paroll i detta arbete men det har varit nödvändigt för att kunna anpassa processen utifrån behov och nuläge och det har gällt såväl utbildningarnas innehåll som konferenserna. Kompetens i Sörmland kring sociala investeringar Kompetens att göra socioekonomiska beräkningar finns nu i ett antal av länets kommuner liksom att det finns politiker som kan efterfråga och använda sig av socioekonomiska perspektiv & verktyg. Men precis som annan kunskap som inte används riskerar denna kompetens att tappas om den inte efterfrågas och kommer till användning. Arbetet med projektet Investera i framtiden har förutom, direkta konkreta resultat i form av räknecase, utbildningar och seminarier bidragit till att höja kompetensen och kunskapen i länet kring området sociala investeringar. De senaste årens fokusering på sociala investeringar i såväl kommun och landsting har var för sig och tillsammans bidragit till att det nu finns en grogrund för fortsatt arbete. Att både kommun och landsting deltog samtidigt i utbildningen har bidragit till samtal förts om vikten av förebyggande insatser och att arbeta över organisationsgränserna. Det har också möjliggjort att det finns en viss samsyn om vad sociala investeringar är och hur man kan arbeta med frågan. Den typen av forum har varit viktiga arenor för att skapa samsyn och möjliggöra mer samverkan, såväl informell som formell. SID 24(45)