Att investera i framtiden

Transkript

1 2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, Att investera i framtiden -Rapport från utbildning i socioekonomisk analys och resultat av analys på Beroendecentrum Ung Inledning Eskilstuna kommun har under hösten våren 2013, deltagit i Landstinget Sörmlands länsövergripande utbildningssatsning Att investera i framtiden. Utbildningen (hantverkspåret) har syftat till att deltagarna ska få kunskap om socioekonomi; vilka principer det bygger på, samt att behärska en metod för att göra socioekonomisk analys. I denna rapport redovisas resultatet av den socioekonomiska analys som, genom utbildningen, har gjorts på Beroendecentrum Ung (BC-Ung), samt lärdomar från utbildningen. De som har deltagit i utbildningen har varit medarbetare från arbetsmarknads- och familjeförvaltningen; Kerstin Eriksson, områdeschef individ och familjeomsorg, Åsa Påhls, enhetschef resursenheten ungdom, Eva Åberg/Christina Andersen, verksamhetsansvarig BC Ung, Georges Yenga Muhindo, ekonom enheten för planering och ekonomi, Sofia Eriksson, utvecklare enheten för kvalitet. Övriga deltagande aktörer i utbildningen har varit verksamheter från Landstinget Sörmland, Vingåker kommun, Katrineholm kommun och Trosa kommun. I denna rapport görs en kort redogörelse för socioekonomisk analys som metod, beskrivning av datainsamling, resultat av analysen och slutligen förs en diskussion utifrån lärdomar och ställningstaganden. Utöver denna rapport finns en ppt presentation som illustrerar resultatet av den socioekonomiska analysen av BC Ung samt ett fördjupningsmaterial kring hantverket med kalkylen för socioekonomisk analys är under framtagande. Eskilstuna den stolta Fristaden

2 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 2 (5) Om Socioekonomi som begrepp, metod, avgränsningar Socioekonomisk analys är en metod som visar samhällets kostnader för personer i utanförskap jämfört med om de är aktiva i någon verksamhet. Det finns olika sätt att utföra en socioekonomisk analys. Utbildningen har utgått från en modell som kallas SEEKAM/Idéer för livet (Socio Ekologisk Ekonomisk Kalkyl Modell) som arbetats fram av nationalekonomerna Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog. Den bygger på att man utifrån olika ekonomiska antaganden om vad en viss målgrupp kostar (scenariometod), t.ex. arbetslösa, eller människor i missbruk, kriminella, psykiskt sjuka etc. - kan få fram prognoser för vad dessa människor kommer att kosta för samhället på lång sikt om ingenting görs, respektive om man lyckas med en insats för en del, eller hela gruppen. Kostnaderna kan redovisas på olika samhällsaktörer utifrån kostnadsberäkningar som arbetats fram för aktuell målgrupp. Kostnaderna är baserade på förlorade produktionsvärden- d.v.s. produktionsförluster samt skatteförluster utifrån att man inte arbetar, försörjningskostnader, kan vara i form av försörjningsstöd, aktivitetsersättning, sjukpenning beroende på vilken målgrupp det handlar om, samt vårdande, behandlande, utbildande och bestraffande kostnader. I kalkylen lägger man in hur stor del av målgruppen som man tror att man kommer att lyckas med. Man gör även beräkningar på hur dessa lyckas med att få jobb, återfall, kvarvarande kostnader utifrån att kostnader i form av välfärdstjänster kvarstår till viss del. Utifrån detta kan man i kalkylen få fram vad man tjänar på en insats i form av uteblivna kostnader. Dessa uteblivna kostnader blir i kalkylen intäkter, antingen reala i form av insatskostnader och produktionsvärde i form av egen försörjning genom arbete, eller finansiella i form av försörjning och skatter. Resultatet utger sig aldrig för att vara exakt, utan det rör sig snarare om att visa vilka storleksordningar det handlar om. Om BC Ung BC Ung är en verksamhet som riktar sig till unga personer 7-18 år som är bosatta i Eskilstuna, Strängnäs eller Torshälla Stad som har ett missbruk, eller är i riskzonen för missbruk av alkohol och droger. Ungdomarna har utöver behov av stöd i att bryta sitt missbruk, ofta behov av psykosocial/psykologisk utredning. Verksamheten är en samverkansinsats mellan socialtjänsten i Eskilstuna, Torshälla, Strängnäs och barn och ungdomspsykiatriska kliniken i Landstinget Sörmland. Genom att samordna insatser för målgruppen ska en effektivare vårdkedja uppnås. BC-Ung verkar för att nå ungdomar tidigt, och på så sätt kunna vara ett stöd i att bryta ett begynnande missbruk samt psykisk ohälsa. Målet är att de som fått stöd hos BC-Ung blir fria från missbruk och får en bättre psykisk hälsa och social situation.

3 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 3 (5) Datainsamling, genomförande och resultat För att få en bild av hur många ungdomar som är aktuella för BC Ung gjordes en förfrågan till handläggare inom utredningsenheten ungdom under december 2012-januari Handläggarna fick kryssa i hur många aktuella ärenden de har som gäller ungdomar med missbruksproblematik. Detta utifrån tre olika kategorier som arbetats fram av utbildarna. Kategorierna baserades på samhällsekonomisk kostnad. Resultatet av datainsamlingen förenklat beskrivet blev följande: Kategori Antal totalt Pojkar Flickor 1 (hög samhällskostnad) 2 (medel samh.kostn) 3 (lägre samh.kostnadmen över normalt) Totalt Antal projektplatser i kalkylen har beräknats utifrån ovanstående data och vi har därför utgått från 41 platser. Verksamhetens kostnader uppgår till SEK/år. Utifrån att datainsamlingen för målgruppen enbart har tagits in för Eskilstuna, har dock kalkylen ej räknats på Strängnäs vars del i budet har tagits bort ( SEK). Verksamheten har inte satt upp ett mål för hur många man ska lyckas med, men i våra beräkningar enades vi om att minst 60 % borde uppnå målet att vara drogfria och ej återaktualiserade för sitt missbruk ett år efter avslut. Målgruppen har avgränsats till åldern år. Vi ställde upp tre frågor som skulle besvaras i analysen: 1) Hur många av de 41 ungdomarna behöver BC Ung lyckas med för att gå med vinst - efter: 2, 5 och 15 år? 2) Om BC Ung lyckas med 60% av de 41 ungdomarna, hur mycket tjänar samhället efter 25 år jämfört med om alla hamnar i utanförskap? 3) Hur fördelas kostnaderna/vinsterna på olika samhällsaktörer?

4 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 4 (5) Kortfattat blev svaren följande: 1) Efter 2 år behöver BC Ung ha lyckats med 12 av de 41 ungdomarna för att gå med vinst, efter 5 år behöver verksamheten ha lyckats med 4 av ungdomarna, efter 15 år räcker det med 1 ungdom för att verksamheten ska ha gått med vinst. 2) Kostnaden för gruppen om man inte gör något beräknas till drygt 500 miljoner efter 25 år. Kostnaden för gruppen om vi lyckas med 60% av de som vänder sig till BC Ung blir drygt 200 miljoner. Om verksamheten lyckas med 60% går verksamheten med vinst efter två år. 3) För en mer detaljerad beskrivning av kalkylen, samt fördelning mellan olika samhällsaktörer hänvisas till ppt-presentation. Diskussion När man idag ska ta ställning till olika insatser som på olika sätt kan leda till ett minskat utanförskap, har man insatsens kostnad att ta ställning till. Den socioekonomiska analysen kan bidra till att ändra fokus från kostnad till investering. Genom att också göra beräkningar på vad det kostar om man inte investerar på förebyggande och rehabiliterande insatser kan man få underlag som ger en mer sanningsenlig bild av hur nyttjandet av offentliga medel ser ut, samt med ett långsiktigt perspektiv. På motsvarande sätt ges möjlighet till att följa upp insatser och ställa resultat i förhållande till om inget hade gjorts, eller i förhållande till en annan insats, för att se vilken insats som är mest kostnads- och resultateffektiv. En utmaning är att komma bort från aktörsperspektivet. Det finns alltid vinnare och förlorare på att göra en insats för en utsatt grupp. Kanske en samhällsaktör får betala mer för något som en annan samhällsaktör vinner på längre fram. En tänkbar lösning på ett sådant problem är att skapa någon typ av social investeringsfond som idag har utvecklats inom ett flertal kommuner. En social investeringsfond öppnar upp för förvaltningsövergripande lösningar. Det kan vara ett första steg för låsa upp aktörsperspektiven, och fokusera mer kring individen. Det behövs även på längre sikt en möjlighet för gemensamma investeringar mellan olika offentliga aktörer om det ska bli möjligt att göra mer gränsöverskridande insatser. En annan utmaning handlar om att kunna räkna på vilken effekt en insats ger. Inom flera områden gällande preventiva och rehabiliterande insatser saknas idag kunskap om detta. Det blir i hög grad ett höftande om vilket resultat man kan förvänta sig att uppnå. Genom utveckling och implementering av skattningsverktyg kommer även effektmätningar bättre kunna göras framöver. Detta är under utveckling inom Individ och familjeomsorgen.

5 Eskilstuna kommun Datum Diarienummer 5 (5) Att göra prognoser kan vara relevant som komplement till beslutsunderlag inför t.ex. uppstart av en ny verksamhet. I arbetet med enskilda verksamheters utveckling, i form av uppföljning och utvärdering, är det bra om man kompletterar denna typ av modell med socioekonomiska modeller som fokuserar mer på ett deltagarperspektiv. Ställningstaganden Som ett resultat av utbildningen besitter medarbetare inom Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen en grundläggande kompetens för att kunna ta fram socioekonomiska analyser. Om förvaltningen ser behov av att komplettera beslutsunderlag, eller göra utvärderingar med en socioekonomisk analys är nu så möjligt. Förvaltningen kan på så sätt även göra jämförande analyser över sina verksamheter för att kunna ta ställning till vad som ger bäst effekt för en målgrupp. Det kan också vara ett sätt att involvera samverkansparters inom olika områden då man kan visa vad även dessa aktörer kan ha att vinna ekonomiskt på att medfinansiera en insats. Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog har lång erfarenhet av arbete med socioekonomiska analyser och har även pekat på vikten av långsiktighet och uthållighet i utvecklingen av ett integrerat arbete med socioekonomiska analyser i en kommun. Det är en övergripande fråga som bygger på att man från kommunledningen tar beslut om man ska arbeta med sociala investeringar kommunövergripande. Denna rapport kan verka som ett underlag till ett sådant ställningstagande. Bilagor: ppt-presentation Kerstin Eriksson Områdeschef Individ och familjeomsorg Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen