22 Reportage. Notan för avhoppen
|
|
- Ulf Danielsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 22 Reportage. Notan för avhoppen
2 23 För en stor del av dem som hoppar av skolan väntar ett liv i utanförskap. Notan för samhället blir dyr. Med tidigare insatser menar nationalekonomen Ingvar Nilsson att vi kan spara både pengar och liv. text & foto Johanna Senneby
3 24 Reportage. Notan för avhoppen Sociala projekt och insatser lanseras allt oftare med hjälp av socioekonomiska analyser, en kalkyl som visar hur mycket en samhällsaktör har att tjäna på att i ett tidigt stadie hjälpa människor som hamnat snett i stället för att ta kostnadskonsekvenserna i ett senare skede. Att visa var samhället kan göra vinst har visat sig vara en slagkraftig argumentation. Ingvar Nilsson är en gammal räv i samman hanget. För 35 år sedan gjorde han en första analys för Statens ungdomsråds, i dag Myndigheten för ungdoms- och civil samhällesfrågor, räkning. Men det var inte förrän för drygt fem år sedan som socio ekonomiskanalys slog igenom på allvar. Vi gjorde en beräkning för en stiftelse som ledde till ett explosionsartat intresse. Människor nära utsatta, folkhälsoplanerare, behandlare, människor lågt i beslutssystemen helt enkelt, ringde och ville att vi skulle göra beräkningar på deras verksamheter, säger Ingvar Nilsson. DE VAR, OCH är fortfarande, bara två personer som jobbar på företaget Institute for Socio Ecological Economics och de kunde långt ifrån möta den ökade efterfrågan. Lösningen blev att ta fram en förenklad modell som vem som helst i en organisation kunde lära sig att använda. I stället för att utföra beräkningarna åkte vi runt och utbildade offentligt anställda att själva göra socioekonomiska beräkningar på verksamheternas insatser. Runt 75 kommuner, landsting och regio ner kan nu göra dessa kalkyler och intres set har knappast svalnat. 30 kommuner står i kö och Ingvar Nilsson får minst två förfrågningar om utbildning eller föreläsningar per dag. Han ser också lite av ett paradigmskifte: Från att personalen på golvet ofta varit initiativtagare hör nu fler och fler högre chefer av sig. Det är bra. Även om projektet måste vara förankrat i hela organisationen är det i slutändan tre personer som måste vara med på båten för att det ska få genomslag: Kommunstyrelsens ordförande, kommundirektören och ekonomidirektören. VARJE ÅR BÖRJAR cirka elever gymnasiet. Ungefär av dem går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av skolan. Hälften av gruppen reder ut sin situation på egen hand och de övriga, omkring unga, hamnar ofta i utanförskap. Det är tillräckligt många för att fylla hela Globen och kostar samhället runt 260 miljarder kronor per årskull. I en svensk stad med cirka invånare hamnar prislappen på 2,5 miljarder per årskull. Ingvar Nilsson förklarar hur kostnaderna uppstår när unga personer inte kommer in i samhället: Vi tappar deras produktionsvärde, vi måste försörja dem och merparten utvecklar någon form av problematik som kostar samhället massor. Det kan vara missbruk, psykisk ohälsa, ätstörningar och depressioner som gör att vi måste sätta in många olika insatser från den offentliga sektorns sida. Men exakt hur mycket en individ i utanförskap kostar handlar om vilken typ av problematik personen utvecklar, säger han. En person som»bara«hamnar utanför arbetsmarknaden kostar mellan sex och tio miljoner kronor under en livstid. Med en sidoproblematik kan kostnaden stiga till 15 miljoner och för en person som utvecklar ett allvarligt missbruk kan prislappen ligga på 40 miljoner. Detta är
4 25 Varje år börjar cirka elever gymnasiet. Ungefär 25 procent av dem går ut med ofullständiga betyg eller hoppar av skolan eller Hälften av gruppen reder ut sin situation på egen hand och de övriga, omkring unga, riskerar att hamna i mer mindre utanförskap. Det är tillräckligt många för att fylla hela Globen och kostar samhället runt 260 miljarder kronor. I en svensk stad med cirka invånare hamnar prislappen på 2,5 miljarder per årskull kronor kostar avhoppen samhället.
5 26 Reportage. Notan för avhoppen UTANFÖR SAMHÄLLET Med relativt billiga insatser under skolgången kan många avhopp undvikas och stora kostnader i ett senare läge undvikas. alltså kostnader som kan und vikas bland annat genom tidiga insatser i skolan. Det kan vara något så trivialt som en dyslexi som inte är upptäckt. Generellt kan man säga att det inte är brist på resurser i skolan, problemet är att vi stoppar in resurserna alldeles för sent i de här ungdomarnas uppväxt. INGVAR NILSSON BESKRIVER hur ett fall skulle kunna se ut. Patrik är en vild liten kille med mycket spring i benen. Så småningom upptäcker man att han har adhd. Som en följd av detta kommer han tidigt att misslyckas i skolan. I de senare tonåren dras han in i social problematik. Han fungerar inte i gruppsammanhang och socialtjänsten får kasta in mängder av resurser kring honom. Har han riktig otur kommer han i vuxen»det är inte brist på resurser i skolan, problemet är att vi stoppar in resurserna alldeles för sent.«ingvar Nilsson, nationalekonom. ålder att hamna i kriminalitet. På grund av sitt asociala beteende kommer han att ha oerhörda problem att ta sig in på arbetsmarknaden och med viss sanno likhet kommer han att utveckla någon form av missbruk. Merparten av händelserna i denna kedja är onödiga. Det finns i dag evidensbaserade metoder för att förhindra att situationen uppstår men problemet är att resurserna kommer in för sent inte förebyggande när Patrik går i trean utan för att reparera det han ställt till med när han är 23 eller 35 år. Han kanske hade behövt en elevassistent, en speciallärare eller stöd i familjen. Men billiga tekniska hjälpmedel, som en läsplatta med rätt applikationer, kan också vara till stor hjälp. Till en kostnad av kronor kan hela hans liv ta en annan väg, hjälpa honom att få struktur på dagen och att schemalägga sin tid, säger Ingvar Nilsson och berättar att barn och ungdomar i denna situation inte är obegåvade det är pojkar och flickor som har en hanterbar funktionsnedsättning. Vårt problem är att vi inte hanterar det. För de miljoner som Patrik kostar
6 27 sam hället under sin livstid skulle vi kunna få upp till 40 lärartjänster under ett år. PÅ REGERINGENS UPPDRAG drev Hjälpmedelsinstitutet under år 2012 och 2013 ett projekt om teknikstöd till unga i gymnasie skolan med kognitiva svårigheter i kommunerna Halmstad, Växjö och Kalmar sund. Problem bilden bestod bland annat av att en stor andel unga med svårigheter i skolan gick direkt från utbild ning till arbetslöshet eller andra stödformer. Att dagens arbetsmarknad är så svår att slå sig in på gör just den situationen särskilt allvarlig. Kopplingen mellan framgång i skolan och framgång i arbetslivet är mycket högre i dag än vad den var för bara tio år sedan. Till exempel visar Statistiska centralbyråns, SCB:s, välfärdsundersökningar att av dem som hoppar av skolan står 20 procent utanför arbetsmarknaden, att jämföra med 5 procent av dem som full följer gymnasiet. Risken för utanförskap är med andra ord fyra gånger högre hos avhopparna. I TCO:s rapport»vägar till arbete«från 2010 får man reda på att över två tredjedelar av dem mellan 20 och 24 år som får ekonomiskt bistånd av något slag har ett skolmisslyckande bakom sig. En annan studie från TCO visar att det hos gruppen finns en underrepresentation på arbetsmarknaden med 25 procent. Unga inom den här gruppen är också överrepresenterade bland dem som erhåller socialbidrag med 505 procent. I rapporten kommer fackförbundet också fram till att de som inte snabbt efter ungdomstiden får arbets livserfarenhet riskerar lägre framtida inkomst och får svårare att få heltidsanställning eller tillsvidareanställning. Risken för att misslyckas på arbetsmarknaden är fyra till åtta gånger högre för dem som misslyckas i skolan än de som har en lyckad skolgång i baga get. Det finns alltså en väldigt stark koppling mellan livsmisslyckande och skol misslyckande. Det här gör det ju oerhört ange läget att minska antalet unga som misslyckas. I synnerhet som det faktiskt är möjligt om vi bara gör rätt, säger Ingvar Nilsson. Hjälpmedelsinstitutet ville därför ta reda på hur olika tekniska hjälpmedel kunde underlätta skolarbetet för ungdomar med inlärningssvårigheter, förbättra deras skolresultat och öka SÄTTER EN PRISLAPP PÅ UTANFÖRSKAP Socioekonomiska beräkningar görs med hjälp av socioekonomisk analys. Det är en metod för att redovisa vad personer i utanförskap kostar samhället jämfört med om de är aktiva. Socioekonomiska analyser och bokslut görs främst kring målgrupper som långtidssjuka, missbrukare, unga arbetslösa och personer med psykiska funktionsnedsättningar.
7 28 Reportage. Notan för avhoppen EFFEKTIVT STÖD Tilliga tekniska hjälpmedel som läsplatta och smartphone med rätt applikationer kan vara ett billigt och effektivt stöd. sannolik heten för ett lyckat arbetsliv. I projektet använde sig verksamheterna av ett begränsat antal relativt billiga tekniska hjälpmedel bland annat läsplatta, smartphone, applikationer till dessa och tidsstöd. Nästan fyra femtedelar av eleverna som var med i projektet tyckte att de blivit bättre eller mycket bättre på att hantera besvärliga situa tioner i skolan och tre fjärde delar hade förbättrat sina studieresultat. Nästan 95 procent kände sig nöjda med användningen av teknikstöd i skolan och ungefär lika stor andel angav att de skulle fortsätta att använda stödet. Ingvar Nilsson stod för den socioekonomiska beräkningen i projektet. En svaghet är att de flesta projekt av denna typ är väldigt kortsiktiga. Vi kan inte med 100 procents säkerhet säga exakt vilka utslag de tekniska hjälp medlen kommer»barn och unga är inte en samhällskostnad, de är en investering. Och investeringar gör man tidigt.«ingvar Nilsson, nationalekonom. att ge på lång sikt. Men när vi intervjuar elever och lärare får vi en väldigt positiv bild av hur elever med grav dyslexi har gått från att vara fullständigt hjälplösa till att allting bara släppte med hjälp av en applikation till exempel. HJÄLPMEDELSINSTITUTETS PROJEKT kostade 3,5 miljoner kronor per kommun och räckte till att identifiera, behovsanalysera, köpa in hjälpmedel och introducera dem för elever per kommun. För att det ska gå på jämnt upp rent ekonomiskt räcker det att en enda av eleverna kan undvika att hamna i upprepad arbetslöshet och sjukskrivning. Men om de socioekonomiska beräkningar visar så positiva resultat hur kommer det sig då att barn i skolan står utan stöd, hjälpmedel, specialpedagoger och att de inte får de resurser de behöver för att lyckas i skolan? Att kommuner, landsting och företag ofta bara ser de kort siktiga kostnaderna är en av de huvud sakliga anledningarna. Ofta är kommunen den offentliga aktör som får stå för den större delen av utan förskapets kostnader. Detta är
8 Reportage. Brunnbyskolan 29 Möt ungdomarna som Sverige sviker. Sänds på UR.se med start 27 maj. Foto: Mattias Bardå ur.se
9 30 Reportage. Notan för avhoppen VILL INVESTERA Nationalekonom Ingvar Nilsson vill se tidigare investeringar för att undvika skolavhopp och på så vis spara pengar i slutänden.»en fråga till beslutsfattare runt om i landet blir naturligtvis: Har vi råd att avstå från att agera?«ingvar Nilsson, nationalekonom. särskilt intressant eftersom det sannolikt är den som via skolan står för kostnaden vid en teknikinsats för den enskilde eleven. Vi får alltså den gynnsamma situationen att den som har det sociala investeringsuppdraget också är den aktör som har mest att vinna på det. Detta faktum leder in på den andra centrala förklaringen aktörernas bristande förmåga att agera utanför det egna stupröret och att se att en billig kostnad på ett ställe kan förhindra en hög kostnad på ett annat. För kostnader i skolan blir till vinster i en annan kommunal verksamhet, exempelvis socialtjänsten. Skolans investering ger vinst i andra verksamheter. Det borde leda till en diskussion om omfördelning av kommunernas resurser. För att man ska se vins terna krävs också att beslutsfattarna kan se effekterna, vilka i dagsläget i princip är osynliga i kommunernas beslut och uppföljningssystem, säger Ingvar Nilsson och menar att det inte är brist på resurser kring dessa ungdomar. Pengarna används på fel ställen. Barn och unga är inte en samhällskostnad, de är en investering. Och investeringar gör man tidigt, man kastar inte in jästen efter degen. En avslutande fråga till beslutsfattare runt om i landet blir naturligtvis: Har vi råd att avstå från att agera? SAMTIDIGT POÄNGTERAR INGVAR Nilsson att en socioekonomisk beräkning är ett stöd för ett resonemang om var en offentlig aktör bör lägga sina resurser. Det är inte en beräk ning för att nära en samhällssyn där vi ska tjäna pengar på varenda individ. Det är en jätteviktig diskussion, för det som är mest socioekonomiskt lönsamt är inte alltid det bästa. Och vi ska inte jobba med att göra alla lönsamma. Då skulle vi få ett förfärligt samhälle. Det vi ska göra är att använda våra resurser så effektivt som möjligt. Victor Ganguly och Angelica Gunnarsson fann vägen till framgång trots skolavhopp.
Idéer och exempel över sociala investeringar
Idéer och exempel över sociala investeringar Tre exempel för att belysa behovet och nyttan med sociala investeringar Samhällsmedicin vid Centrum för kunskapsstyrning, Region Gävleborg Inledning Syftet
Läs merTeknikstöd i skolan. Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden
Teknikstöd i skolan Socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Hjälpmedelsinstitutet (HI), 2013 Författare: Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Ansvarig handläggare
Läs merNOTAN FÖR AVHOPPEN. elevråden:»satsa på forskning« UNGDOMSKRAFT SOCIOEKONOMISK BERÄKNING KLIENTUTBILDNING
En produkt från Temagruppen Unga i arbetslivet, finansierad av Europeiska socialfonden. GYMNASIESKOLAN & AVHOPPEN NUMMER 3 2014 Skolavhoppen kostar samhället stora summor varje år. Med tidigare insatser
Läs merAtt investera i framtiden
2013 Arbetsmarknads- och familjenämnden Datum Diarienummer 1 (5) Arbetsmarknads- och familjeförvaltningen Enheten för kvalitet Sofia Eriksson, 070-0866201 Att investera i framtiden -Rapport från utbildning
Läs merSocioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande insatser för barn och unga
Torshälla stads nämnd Datum 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning och administration Annette Johansson, 016-710 73 03 TSN/2014:312 Torshälla stads nämnd Socioekonomisk Kalkyl Främjande och förebyggande
Läs merFolkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv
Folkhälsan i ett socioekonomiskt perspektiv 1 Kan man räkna på människor och hur de mår? 2 Socioekonomiska beräkningar introducerades 2009 i kommunen: 1) Utbildning av kommunens ekonomer. 2) Beräkning
Läs merSamarbete skola och arbetsliv - en social investering
Ingvar Nilsson Samarbete skola och arbetsliv - en social investering och en väg för att reducera utanförskapet och höja effektiviteten i den offentliga resursanvändningen Ingvar Nilsson (i.nilsson@seeab.se)
Läs merSamordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV. 2012-01-13 Kirsi Poikolainen
Samordningsförbundet Välfärd i Nacka PROJEKTDIREKTIV 2012-01-13 Kirsi Poikolainen Innehållsförteckning 1 Bakgrund och förutsättningar... 3 2 Syfte... 5 3 Projektets mål... 5 4 Perspektiv... 5 5 Risker...
Läs merEn inblick i elevens ryggsäck. - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare
En inblick i elevens ryggsäck - en föreläsning om föräldraskap i möte med lärare Sofia Kullberg Handledande lärare vid Valteri Skilla Speciallärare Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar Livet i landet
Läs merFörslag på att införa sociala investeringsfonder
2013-04-02 1 (5) Individ- och omsorgsnämnden Förslag på att införa sociala investeringsfonder Beslutsunderlag Budget 2013 med plan för 2014 och 2015, beslutad i KF den 26 november 2012 Individ- och omsorgsförvaltningens
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merUtanförskap eller prevention?
Utanförskap eller prevention? - en socioekonomisk beräkning av kostnaderna för utanförskap och prevention i Sotenäs En rapport framtagen av Maria Hassing Karlander i samarbete med Annika Westlund och Susanne
Läs merFjärilseffekten. Socioekonomisk analys av Dansa utan krav!
Fjärilseffekten Socioekonomisk analys av Dansa utan krav! För vem lönar det sig att göra en tidig insats för tjejer med psykosomatiska symptom? Vad blir konsekvensen om vi låter bli? Utmaning Den psykiska
Läs merEntreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet
Entreprenöriellt lärande i förskola och skola. Mälardalsrådet 2016-09-02 Sara Hägglund Mälardalens högskola Universitetsadjunkt i pedagogik Projektledare ELverket Vilka kunskaper,kompetenser/förmågor har
Läs merGod elevhälsa +goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg
God elevhälsa +goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT per@kornhall.se Skolstrateg Skolstrateg Författare till Barnexperimentet Skolstrateg Författare till Barnexperimentet
Läs merHjälpmedelsinstitutet
Teknikstöd i skolan Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Brukarmedverkan Allmännyttig ideell förening De övergripande målen Kunskapen om elevernas
Läs mertext & foto Johanna Senneby PÅ RÄTT VÄG
38 Reportage. Vägval framtid Kämpiga uppväxter präglade av droger, kriminalitet och svåra familjeförhållanden. På Vägval framtid får ungdomar som hamnat snett i livet en fristad och hjälp att ta sig tillbaka
Läs merFÖR SAMARBETSPARTNERS. Motivationslyftet
FÖR SAMARBETSPARTNERS Motivationslyftet En metod i fem steg som syftar till att öka individers motivation och självledarskap samt förmåga till reflektion kring sig själv och sin omgivning. Jag siktar mot
Läs merFörenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping
Förenklad samhällsekonomisk analys av projekt i Samordningsförbundet Jönköping 1. Sammanfattning Denna rapport innehåller en form av samhällsekonomisk analys av kostnader för och intäkter från de två projekt
Läs merprojekt på väg Arbete Praktik Studier
projekt på väg Arbete Praktik Studier På väg till arbetsmarknaden och nya arbetssätt Att arbetslösheten är relativt hög bland ungdomar och personer med utländsk bakgrund är ett välkänt faktum som många
Läs merRemiss Inrätta fond för sociala investeringar - Motion väckt av Britt Björneke (V)
BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN 2013-03-25 GN-2013/67.710 1 (3) HANDLÄGGARE Lindh, Hans-Erik 08-535 36015 Hans-Erik.Lindh@huddinge.se Gymnasienämnden Remiss Inrätta fond för sociala investeringar -
Läs merMobbningens kostnader
Mobbningens kostnader En socioekonomisk analys I samarbete med: PRODUKTION Frida Warg GRAFISK FORM Oskar Eklind ANSVARIG UTGIVARE Lars Arrhenius OMSLAG Jonas Eklind, DPP TRYCK PrintR, Stockholm KONTAKT
Läs merGod elevhälsa + goda resultat = sant. Per Kornhall och Johan Hallberg
God elevhälsa + goda resultat = sant Per Kornhall och Johan Hallberg SKOLA + FOLKHÄLSA = SANT SKOLA = FOLKHÄLSA Per Kornhall Författare och debattör per@kornhall.se!!! FilDr Medlem av Kungl. vetenskapsakademins
Läs merRiktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond
Riktlinje 2010-12-15 Riktlinje för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond KS-605/2010 Beslutad av kommunstyrelsen den 15 december 2012. Syftet med den sociala investeringsfonden är att
Läs merLiv & Hälsa ung 2011
2011 Liv & Hälsa ung 2011 - en första länssammanställning med resultat och utveckling över tid Liv & Hälsa ung genomförs av Landstinget Sörmland i samarbete med Södermanlands kommuner. Inledning Liv &
Läs merRIKTLINJER. för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond
RIKTLINJER för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond... 15 december 2010 Riktlinjer för hantering av Norrköpings kommuns sociala investeringsfond Beslutade av kommunstyrelsen den 15
Läs merSocial investeringsfond i Norrköping
Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa
Läs merRiktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond
Riktlinjer för Gullspångs kommuns socioekonomiska fond Målet med den socioekonomiska fonden Målet med den socioekonomiska fonden är att ge barn och ungdomar i Gullspångs kommun en bra start i livet. Syftet
Läs merSamhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga. Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman
Samhällsekonomiska vinster av hälsofrämjande insatser riktade till barn och unga Socialpediatrisk forskning, Inna Feldman Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många förslag Men hur vet kommunen?
Läs merLIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna
LIKA UNIKA svar från Socialdemokraterna FN-konventionen Grunden för funktionshinderspolitiken är FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige har ratificerat och förbundit
Läs merVärldsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012. Nynäshamns kommun. Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423
1 Världsrekord i satsning på folkhälsa drygt 70 mkr 2006-2012 Nynäshamns kommun Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423 Insatser för barn och ungdomar är lönsamt Siv Jatko 20120423
Läs merMindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna
2014-08-19 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet
Läs merStrategi för hälsa. Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg Hälso- och sjukvård Varför en gemensam nationell strategi? Det finns behov av en gemensam strategisk inriktning och gemensamma mål att arbeta mot.
Läs merArbetsmarknad Fakta i korthet
Jag har fullt stöd från min arbetsgivare. Arbetet är kreativt och utmanande. Min arbetssituation är helt skräddarsydd efter mina behov för att jag ska kunna prestera maximalt trots en lång rad handikapp.
Läs merMINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning
1 MINNESANTECKNINGAR FRÅN SEMINARIUM PÅ HOLA FOLKHÖGSKOLA 15-16 JANUARI 2009, ÅDALSSAMVERKAN FRÅN PRATSAM TILL GÖRSAM! Inledning Arbetet med att gemensamt jobba med välfärdsfrågor utifrån krympande ekonomiska
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merSociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap
Sociala investeringar - förebyggande insatser för ett minskat utanförskap Sociala investeringar vad är det? En social investering är en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning och innehåller:
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merSociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby
Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma
Läs merProblem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet
Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld
Läs merTeknikstöd i skolan. En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog
Teknikstöd i skolan En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson och Anders Wadeskog Teknikstöd i skolan sid 2 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund
Läs mer2014-10-30. Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1)
Tjänsteskrivelse 1(7) Handläggarens namn Christer Mattson 2014-10-30 Social investering - teknikstöd (Dnr KS2014/2104-1) Sammanfattning Mimers hus har bedrivit ett utvecklingsarbete mellan 2010-14 med
Läs merBarnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars
Barnen allas ansvar Se, tolka, agera Östra Norrbotten 25 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera
Läs merSocioekonomiskt perspektiv Sociala investeringar
Socioekonomiskt perspektiv Sociala investeringar Social investeringsfond Birgitta Augustsson och Lena Maria Vinberg 2012-03-27 www.ale.se Inledning Bakgrund Att reducera den uppväxande generationens framtida
Läs merMotion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad?
Socialutskottet Motion gällande: Hur ska man minska och aktivt bekämpa hemlösheten i Stockholms stad? Problemformulering Kan vi verkligen kalla vårt samhälle civiliserat och jämställt när vi bryter mot
Läs merMedborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
2011 01 31 15 21 Kommunstyrelsen 2011 08 15 161 348 Arbets och personalutskottet 2011 06 07 118 230 Dnr 11.19 008 jankf24 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning
Läs merHur förebygga problematisk skolfrånvaro?
Hur förebygga problematisk skolfrånvaro? systematiskt arbete för att främja skolnärvaro, förhindra långvarig frånvaro samt få elever tillbaka All problematisk skolfrånvaro och hemmasittande elever - En
Läs merSociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg
Sociala insatsgrupper Tillsammans är vi på rätt väg Målgrupp för Sociala insatsgrupper Pojkar och flickor mellan 12 18 år boendes i området Araby. Ungdomar som uppvisar ett riskbeteende där kriminalitet
Läs merRapport. Medlemsundersökning om skolgången. Autism- och Aspergerförbundet
Rapport Medlemsundersökning om skolgången Autism- och Aspergerförbundet 218--16 Inledande ord I kontakten med våra medlemmar, och även på andra sätt, får vi information om att skolan fortfarande inte fungerar
Läs merLÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER
Sammanfattning av rapport av SPF Seniorerna och Hissförbundet, november 2015 LÖNSAMT MED TILLGÄNGLIGA BOSTÄDER Inledning Allt fler äldre bor i flerbostadshus med bristande tillgänglighet och riskerar att
Läs merBilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns
Läs merrt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Läs merGymnasieskolan och småföretagen
Gymnasieskolan och småföretagen Mars 2004 Inledning Gymnasieskolan är central för småföretagens kompetensförsörjning och konkurrenskraft. Företagarna välkomnar att regeringen nu slår ett slag för ökad
Läs merSAM Samordning för arbetsåtergång. Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH
SAM Samordning för arbetsåtergång Slutrapport mars 2013 Kompetenscentrum för hälsa, KCH Projektets syfte Det övergripande syftet: genom samordning av insatser möjliggöra en effektiv arbetslivsinriktad
Läs merKommittédirektiv. Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar. Dir. 2015:70. Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015
Kommittédirektiv Samordnare för unga som varken arbetar eller studerar Dir. 2015:70 Beslut vid regeringssammanträde den 25 juni 2015 Sammanfattning Allt för många unga har i dag svårt att etablera sig
Läs merPsynkronisering. www.skl.se/psynk H Ä L S A S Y K I K. Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se. Riskgrupper. Hälsofränjande
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Eslöv2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra viktigaste samhällsfrågor
Läs merAnsökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb
2013-11-26 1 (5) Kompetens- och arbetslivsnämnden Ansökan om medel från sociala investeringsreserven (SIR) Projektförslag mot arbete för försörjningsstödstagare i Falköping 2014 2016 Fal-Jobb 1. Bakgrund
Läs merSamordningsförbundet
Samordningsförbundet Horisont - upprinnelse Projekt JobbTorg (2009-2010, 1,5 år) - aktiva insatser från dag 1 när ungdom (18-24 år) söker försörjningsstöd Bild: ökat inflöde av unga utan fullständiga betyg
Läs merRegionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén
4 februari 2016 Regionstyrelsens uppdrag till folkhälsokommittén Folkhälsokommittén får uppdraget att återkomma till regionstyrelsen senast under våren 2017 med förslag på regiongemensamma åtgärder som
Läs merVägen in i arbetslivet
Vägen in i arbetslivet En rapport om inträdet på arbetsmarknaden efter yrkesförberedande gymnasieprogram Unga män som gått fordonsprogrammet på gymnasiet står som vinnare. För dem som avslutat omvårdnadsprogrammet
Läs merFrån socialbidrag till arbete
Från socialbidrag till arbete Lättläst Sammanfattning Betänkande av Utredningen från socialbidrag till arbete Stockholm 2007 SOU 2007:2 Människor med ekonomiskt bistånd ska kunna få arbete Det här är en
Läs merInrätta fond för sociala investeringar svar på motion väckt Britt Björneke (V).
SOCIAL- OCH ÄLDREOMSORGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2013-04-15 SN-2013/903.710 1 (3) HANDLÄGGARE Berit Heidenfors 08-535 312 77 berit.heidenfors@huddinge.se Socialnämnden Inrätta
Läs merungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014
78 000 ungdomar i feriejobb/feriepraktik 1 sommaren 2014 Sommaren 2014 har landets kommuner och landsting ordnat feriejobb/feriepraktik åt 78 000 ungdomar. I en enkät som har besvarats av 229 kommuner
Läs merUnga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT.
Unga vuxna vet bäst själva vad de behöver! PÅBÖRJAT ARBETE MED ATT INVOLVERA UNGDOMAR I UTVECKLINGSARBETET DÄR VI TILLSAMMANS PROVAR VÄGAR FRAMÅT. Dagens seminarium Presentation av Misa Ung Nuläget - Psykiskhälsa
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merFamiljecentralen. en social investering för att främja barns hälsa. Nyköping
Utredning Dnr 84935 Division Social omsorg Datum Maria Magnusson 2013-05-28 Familjecentralen en social investering för att främja barns hälsa Nyköping 2013-05-28 Isabelle Runfeldt, Division Social omsorg
Läs merTRAPPSTEGET en investering i framtiden
TRAPPSTEGET en investering i framtiden För varje ung människa som i onödan misslyckas med att få tillträde till arbetsmarknaden och i stället hänvisas till rollen som passivt försörjd, går framtida produktionsvärden
Läs merRapport Team Samagera
Torshälla stads nämnd 2016-08-19 1 (5) Torshälla stads förvaltning Ledning/administration TSN/2016:86 Annette Johansson 016-710 70 28 Torshälla stads nämnd Rapport Team Samagera Förslag till beslut 1.
Läs merHemmasittare Definitioner. Prevalens. Långvarig frånvaro åk 1-6 & 7-9. Förekomst av skolfrånvaro. Upprepad ströfrånvaro åk 1-6 & 7-9
Definitioner Hemmasittare VAD SÄGER FORSKNINGEN? Martin Karlberg Ogiltig frånvaro innebär att man uteblir från undervisningen utan att vara sjuk eller att ha annat giltigt skäl. Skolk innebär att man har
Läs merResultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13
Resultat från opinionundersökning om psykisk ohälsa i arbetslivet januari -13 En studie om psykisk ohälsa på jobbet Arbetsgivare likaväl som anställda har mycket att vinna på att arbeta förebyggande och
Läs merTeknikstöd i skolan. En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden. Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog
Teknikstöd i skolan En socioekonomisk analys av unga, skolmisslyckanden och arbetsmarknaden Eva Nilsson Lundmark, Ingvar Nilsson & Anders Wadeskog Teknikstöd i skolan sid 2 1. SAMMANFATTNING 1.1 Bakgrund
Läs merÄr demokratin möjlig med halvläsare?
Är demokratin möjlig med halvläsare? Lena Köster-Bergman har läst Margareta Grogarns Dålig läsning. - Kan man ha demokrati i ett samhälle där det finns människor som är halvläsare? Det tror inte Margareta
Läs merHur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det!
Hur beräknas värdet av sociala investeringar? Hälsoekonomiskt beslutstöd -så fungerar det! Inna Feldman, docent i hälsoekonomi CHAP, Uppsala universitet Kommunstyrelsen i mellanstor kommun Det finns många
Läs merIndien Khajuri Kalan. Återrapport 1/2017 ÅTERRAPPORT 1/2017 INDIEN KHAJURI KALAN. Foto: SOS Arkiv
Indien Khajuri Kalan Återrapport 1/2017 Foto: SOS Arkiv Foto: SOS Arkiv Tack för ert stöd till barnen i Khajuri Kalan SOS Barnbyar har arbetat i Khajuri Kalan sedan 2004. I barnbyn bor 88 barn med särskilda
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merEn samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30. Jonas Huldt. Utvärdering av sociala investeringar
Utvärdering av sociala investeringar En samhällsekonomisk beräkning av projekt Klara Livet med utgångspunkt från typfall 2014-06-30 Jonas Huldt Payoff Utvärdering och Analys AB Kunskapens väg 6, 831 40
Läs merNär livet söker sig nya former. Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga. Fokus öppenvård och lokal anknytning
När livet söker sig nya former Vändpunkter och förändringsprocesser hos unga Fokus öppenvård och lokal anknytning PhD Stig-Arne Berglund socionomutbildningen socialt arbete Umeå universitet Kunskap- och
Läs merPsynkronisering S Y K I K
Psynkronisering S Y K I K H Ä L S A Specialiserade insatser Första linjens insatser Tidiga insatser Riskgrupper Hälsofränjande Sörmland 4 oktober 2013 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Våra
Läs merHälsobarometern 008.06 009.05. Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009
Hälsobarometern 008.06 009.05 Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker. Hälsobarometern 009 1 (7) Utgiven av Alecta juni 009 Innehåll 3 Om Hälsobarometern 4
Läs merFolkhälsorådet
Folkhälsorådet 2016-09-09 Redovisning från för- och grundskolenämnden Vilken är nämndens viktigaste folkhälsofråga? Hur arbetar ni vidare med den och på vilket sätt kan det stärka arbetet med delaktighet
Läs merSamordningsförbund 2.0 en idé och en vision. Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.
Samordningsförbund 2.0 en idé och en vision Ingvar Nilsson & Eva Nilsson Lundmark eva.lundmark@krutab.se & i.nilsson@seeab.se 2014 04 01 Tio personers försenade integration i arbetslivet fallet Trelleborg
Läs merPM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9. Dokumentdatum: Dnr: 2017:690 0 (16)
PM Betyg och stöd från årskurs 6 till 9 Enheten för förskole- och grundskolestatistik Analysavdelningen 0 (16) Innehåll Sammanfattning... 1 De flesta uppnår godkända betyg... 1 Skolorna har svårt att stödja
Läs merKA - Det kommunala aktivitetsansvaret. Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12
KA - Det kommunala aktivitetsansvaret Beslutad av kommunstyrelsen 2015-05-12 Varför behöver vi ha en strategi för KA det kommunala aktivitetsansvaret? Det finns goda skäl för kommunen att satsa på ungas
Läs merArbetsmarknadsutskottet
Arbetsmarknadsutskottet Motion gällande: Hur bör Stockholm arbeta för att förbättra ungdomars möjligheter på arbetsmarknaden? Situation: Sveriges arbetslöshet inom hela befolkningen är idag 6,7 %. Ungdomsarbetslösheten
Läs merBilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning. En kartläggning av målgruppen. som redogör för målgruppens storlek,
Bilaga 1. Kartläggning av målgruppens storlek och sammansättning En kartläggning av målgruppen som redogör för målgruppens storlek, sammansättning och behov Inledning Arbetslivet är navet i den svenska
Läs merLättare för unga att få jobb
Socialdemokraterna Skara 2010-09-08 Lättare för unga att få jobb - Ett vallöfte från Socialdemokraterna i Skara Innehållsförteckning I Skara ska alla unga erbjudas jobb eller utbildning... 3 2 miljoner
Läs merPå tröskeln till framtiden. Lisbeth Lundahl, Umeå universitet
På tröskeln till framtiden Lisbeth Lundahl, Umeå universitet Viktigare politiska beslut och förändringar Mål- och resultatstyrning ersätter regel- och ekonomisk styrning (långvarig process från sent 1970-t)
Läs merSocioekonomisk analys av Exsistre
1 Socioekonomisk analys av Exsistre 140609 Berit Björnered 2 3 Exsistre - en social investering för att bryta utanförskap Fem samordningsförbund i Göteborg och 9 kranskommuner har sedan flera år bedrivit
Läs merBrott, straff och normer 3
Brott, straff och normer 3 Vad kan samhället (staten, kommunen, vi tillsammans) göra för att förändra situationen för de grupper som oftare hamnar i kriminalitet? Vad anser du? I uppgiften ska eleven resonera
Läs merFolkhälsopolitisk program för Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS
Folkhälsopolitisk program för 2015-2018 Beslutad av kommunfullmäktige 15 juni 2015, 85. Dnr KS2015.0118 Dokumenttyp: Program Dokumentet gäller för: Skövde kommun Diarienummer: KS2015.0118 Reviderad: Ej
Läs merVilken vård du får avgörs av var du bor
Vilken vård du får avgörs av var du bor Skolläkarföreningens nationella kartläggning av regionala skillnader i elevhälsans medicinska insatser och resurser. Bakgrund Den svenska skolhälsvården (elevhälsans
Läs merFörsta jämställdhetsåret
2014-06-12 Handlingsprogram för jämställdhet för det första regeringsåret Första jämställdhetsåret Socialdemokraterna är ett feministiskt parti. För oss socialdemokrater är det självklart att kvinnor och
Läs merIntervensjon for elever i risikosonen
Intervensjon for elever i risikosonen Årsaker til fravær og konkrete metoder for å få elever til skolen Martin Karlberg Definitioner Även giltig frånvaro kan vara problematisk. Ogiltig frånvaro innebär
Läs merSammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård. Temagrupp barn och unga
Sammanhållen barn-, elev- och ungdomshälsovård Temagrupp barn och unga 2018-10-24 Handlingsplan Fullföljda studier 2017-2020 RS 2017-04304 3 091 elever i VG gick ut grundskolan utan behörighet till gymnasiet
Läs merDåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merTidiga insatser för barn i förskolan
Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering
Läs merJämställdhetsutskottets motion
Ungdomsparlamentet Jämställdhetsutskottets motion Hur ska Stockholms kommun arbeta för att förhindra sexuella trakasserier? Situation: Sexuella trakasserier sker överallt i skolan, på arbetsplatser och
Läs merProjekt Fotosyntes. Anders Nordgren Tel
Projekt Fotosyntes De gröna växterna har den unika förmågan att fånga solens strålningsenergi. På samma sätt har barn den unika förmågan att utvecklas med stöd av den energi omgivande vuxna utstrålar.
Läs mer