Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna

Transkript

1 PM Mindre klasser och fler speciallärare i lågstadiet framtidsinvesteringar i de yngsta eleverna Regeringen har konsekvent prioriterat skattesänkningar framför investeringar i skolan. Resultatet av deras politik är att fler barn tvingas gå i för stora klasser och att barn i behov av särskilt stöd inte får det stöd de behöver så snart de behöver det. Sverige har nu den sämsta resultatutvecklingen i OECD. Det måste till en förändring. Vi Socialdemokrater prioriterar framtidsinvesteringar i skolan - inte fler stora ofinansierade skattesänkningar. I dag presenterar Socialdemokraterna ett vallöfte - en framtidsreform om 2,5 miljarder årligen riktat mot de yngsta eleverna. En socialdemokratiskt ledd regering kommer att investera 2 miljarder årligen för att minska storleken på de stora klasserna i lågstadiet (F-3) med upp till fem barn. Detta genom att anställa fler lärare. Dessutom föreslår vi investeringar om 500 miljoner kronor årligen för att utbilda och anställda fler speciallärare och specialpedagoger. Syftet med förslaget är att elever så tidigt som möjligt ska få det stöd de behöver för att klara kunskapsmålen. Forskning och internationella erfarenheter visar att tidiga insatser bidrar till bättre kunskapsresultat och en jämlik skola.

2 2(7) Vallöfte: 2 miljarder för mindre klasser En förutsättning för att varje elev ska få en bra start i skolan är att läraren har tillräckligt med tid. Genom mindre klasser får läraren mer tid att möta varje elev utifrån varje barns behov. Klasstorlekens effekt på elevernas lärande spelar en viktig roll, både för elevernas kunskapsresultat och för deras möjligheter att lyckas bra på arbetsmarknaden senare i livet. Elever i mindre klasser lyckas helt enkelt bättre. Effekten av klasstorlek är starkare för elever som är missgynnade vad gäller familjens socioekonomiska och utbildningsmässiga bakgrund. Socialdemokraterna väljer därför att rikta resurser till mindre klasser de första åren i skolan i förskoleklass, åk 1, 2 och 3 som ett led i att såväl höja resultaten i skolan som att öka likvärdigheten, det vill säga att ge alla barn lika möjlighet att lyckas i skolan. Socialdemokraterna investerar 2 miljarder per år för att minska klasstorleken för elever i de lägre årskurserna och anställa fler lärare. Vallöfte: 500 miljoner för fler specialpedagoger och speciallärare Varje elev har rätt till det stöd och den undervisning som krävs för att eleven ska nå kunskapsmålen och utvecklas så långt som möjligt. Inget barn ska lämnas på efterkälken. Därför måste politiken inriktas på att göra skillnad för den enskilde eleven och läraren. Läsmål i årskurs 1 Socialdemokraterna prioriterar tidiga insatser i skolan. I stället för att andelen elever med extra stöd är som högst i årskurs 9 vill vi vända på kurvan. Ett centralt mål är att alla barn som går ut första klass ska klara av att läsa och förstå en enklare text. En god läsförmåga är nyckeln till en framgångsrik skolgång.

3 3(7) Figur 1. Läsåret 2012/13: Andel (%) elever i grundskolan som har åtgärdsprogram Andel (%) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årskurs Figur 2. Vår ambi4on: Andel (%) elever i grundskolan som har åtgärdsprogram Andel (%) 20,0 18,0 16,0 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0, Årskurs Om Socialdemokraterna får förtroendet att bilda regering i höst kommer vi att investera i mindre klasser de första åren i skolan. Det ger lärarna mer tid för varje elev. Vi kommer också utbilda och anställa nya specialpedagoger och speciallärare för att säkerställa att alla elever får en bra start på sin skolgång. Det specialpedagogiska stödet ska framför allt riktas mot de allra yngsta i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. På det sättet kan elever fångas upp tidigt och problem lösas innan de hinner växa sig alltför stora. Det måste bli ett slut på vänta och se -attityden när det handlar om elevers stödbehov. Socialdemokraterna investerar 500 miljoner kronor per år för att utbilda och anställda speciallärare och specialpedagoger.

4 4(7) Tidiga insatser avgörande Forskning och internationella erfarenheter visar att tidiga insatser i skolan är mycket betydelsefulla. Ett tydligt exempel är vårt grannland Finland som länge presterat toppresultat i internationella kunskapsmätningar. Huvudsakligen är det två saker som skiljer den finska skolan från den svenska: läraryrkets attraktivitet och tidiga insatser. Avgörande är att eleven får tillräckligt med tid tillsammans med läraren och att barn med behov av särskilt stöd ska få det i ett tidigt skede. Tidiga insatser är det mest effektiva för att alla elever ska nå målen i skolan. Mindre klasser de första åren i skolan lägger en god grund för det fortsatta lärandet under resten av skoltiden. När klasserna blir större blir också tiden som varje elev får stöd av sin lärare minskat. Såväl internationella som svenska forskningsstudier 1 visar att mindre klasstorlek de första åren i skolan har betydelse för elevernas studieresultat, inte bara under de första åren utan under hela skolgången. Mindre klasser gynnar de barn som behöver extra stöd för att nå målen, men även de barn som har lätt för sig och behöver mer stimulans. Det förbättrar lärarnas situation och ger dem möjlighet att stötta varje elev utifrån deras behov. En studie från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) visar att klasstorlek har så stora effekter på elevens lärande att det påverkar elevernas lön senare i livet och att löneeffekterna är så stora att de överstiger de direkta kostnaderna av fler lärare 2. Barn i behov av särskilt stöd får i dag ofta hjälp för sent i sin skolgång. Då blir det mycket svårt för den enskilde eleven att komma ikapp. Tidiga insatser främjar också en inkluderande skola. När insatser görs tidigt blir specialpedagogiken ett naturligt inslag i skolan och stigmatisering motverkas. 3 År 2009 fick 35 procent av de finska eleverna i årskurs 1 specialundervisning och särskilt fokus läggs på läs- och skrivinlärning, men också matematik. I Finland får störst andel av eleverna specialundervisningen tidigt i skolan. 4 En grundläggande tanke är att barnen skall få goda basfärdigheter i ett tidigt skede. 1 ger_hogre_resultat.pdf Kristina Ström & Ulla Lahtinen 2012 Den svårfångade inkluderingen: exemplet Finland i Thomas Barow & Daniel Östlund (red.) 2012 Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Högskolan Kristianstad 4 IFAU 2012 En god start? En rapport om att stötta barns utveckling

5 5(7) I Sverige finns ingen samlad statistik över specialundervisningen men andelen elever som får särskilt stöd är lägre än i Finland. Forskare lyfter fram att extra stöd i den svenska skolan bör sättas in tidigare. De menar att stöd från specialpedagoger och speciallärare sätts in för sent i Sverige. Dessutom styrs stödinsatserna alltför ofta av vilka föräldrar som trycker på mest. För att förbättra skolresultaten måste svårigheter identifieras tidigare och resurserna fokuseras mot de yngsta eleverna. Klasserna är stora och har ökat Klasserna i de lägre årskurserna är stora. Statistik beställd av Skolverket visar att var sjunde klass i grundskolans årskurs 1-3 har fler än 25 barn. I var tionde klass går det 27 barn eller fler, och i var tjugonde klass går det 31 barn eller fler. Det är alldeles för stora klasser för små barn som är i starten på sitt lärande och behöver en lugn studiemiljö och mycket tid med sin lärare. Statistik som visar genomsnitt av klasstorlek blir missvisande, man måste titta på hur många klasser som faktiskt är för stora. Tabell 1. Klasstorlek i årskurs 1, 2 och 3 för percentil 85, 90 och 95. Årskurs Percentil Klasstorlek , , , Skolverkets statistik visar också att klasstorlekarna har ökat kraftigt sedan Mest har klasstorleken ökat i lågstadieklasserna. I årskurs 1 har antalet elever per klass ökat med nära 30 procent på fem år. Det är dags att bryta denna utveckling och i stället ge alla barn en bra start på sitt lärande.

6 6(7) Figur 3. Utvecklingen av medelvärdet avseende klasstorlek per årskurs och totalt, läsåren 2008/ /14 Källa: Skolverket I Stockholms kommun har klasserna blivit större och mest har de ökat i de tidiga årskurserna. I medianklassen på lågstadiet har antalet elever ökat från 20 till 24 elever från år Elever får stöd för sent i skolan Behoven av stöd är stora i den svenska skolan. Även om det inte finns någon samlad statistik kring hur många elever som får specialpedagogiskt stöd så vet vi från Skolverkets statistik att nästan 14 procent av eleverna i grundskolan har ett åtgärdsprogram. Åtgärdsprogram är en skriftlig bekräftelse på elevens behov av särskilt stöd och vilka stödåtgärder som ska vidtas. Andelen elever med åtgärdsprogram ökar från årskurs 1 till 5. Därefter sker en minskning fram till årskurs 7 för att sedan åter öka fram till årskurs 9. Andelen elever med åtgärdsprogram är som högst i årskurs 9 där 21 procent av pojkarna och 16 procent av flickorna har ett åtgärdsprogram. 6 Skillnaden är således stor mot den finska skolan där tonvikten i stället ligger vid insatser de första åren inte de sista åren i grundskolan. 5 Socialdemokraterna i Stockholm, Större klasser mindre kunskap, Skolverket statistik läsåret 2012/13

7 7(7) 25,0 Figur 4: Andel (%) elever i grundskolan som har åtgärdsprogram, läsåret 2012/13 Andel (%) 20,0 15,0 10,0 5,0 Totalt Flickor Pojkar 0, Årskurs Källa: Skolverket Enligt gällande svenska lagar och regler har alla elever rätt att få stöd av skolan om det finns risk att man inte kommer att nå de kunskapskrav som ställs. Skollagen fastslår också att det ska finnas tillgång till personal med sådan kompetens att elevernas behov av specialpedagogiska insatser kan tillgodoses. 7 Det finns tydliga tecken på att behoven inte tillgodoses i tillräcklig utsträckning. Under 2013 granskade Skolinspektionen cirka grundskolor och 300 gymnasieskolor. 7 av 10 grundskolor och 8 av 10 gymnasieskolor fick kritik för att inte leva upp till skollagens krav på särskilt stöd. 8 Vidare visar en undersökning av Lärarförbundet, baserad på intervjuer med 747 lärare, att omkring hälften av lärarna uppger att eleverna sällan eller aldrig får stöd av speciallärare eller specialpedagog, trots att de har påpekat behovet. Inte ens i fyra procent av fallen bedömer lärarna att skollagens krav med säkerhet är uppfyllda. 9 Uppgifterna pekar på att många skolor i dag saknar rätt förutsättningar för att kunna ge elever det stöd som de behöver. En grundläggande fråga handlar om en bristande tillgång på speciallärare och specialpedagoger. 7 Skollag 2010:800 2 kap 25 8 Skolinspektionen 2014 Regelbunden tillsyn Lärarförbundet Skriande behov av fler speciallärare/specialpedagoger