Investering om 3 miljarder i skolan år 2013

Transkript

1 Investering om 3 miljarder i skolan år 2013 Kompetensutveckling för lärare, 450 mkr Bättre karriärvägar för lärare, 50 mkr Stärk det pedagogiska ledarskapet, 50 mkr Forskningsinstitut för lärande, 25 mkr Mindre klasser i lågstadiet, mkr Stötta skolor med tuffa förutsättningar, 100 mkr Läxhjälp till alla elever, 110 mkr Sommarskola, 130 mkr Vi har förnyat vår skolpolitik. Nu tar vi ytterligare steg. Socialdemokraternas mål är en skola som ser och hjälper varje elev att nå sin fulla potential. En skola som ger varje elev ett självförtroende och en grund som gör det självklart att bryta invanda sociala mönster. Vi vill se en skola som ger eleverna friheten att kunna bestämma över sitt eget liv som vuxna därför att de är rätt rustade för dagens och morgondagens arbetsmarknad. En sådan skola är nödvändig om Sverige fortsatt ska vara ett sammanhållet välfärdssamhälle där kunskap och kompetens är våra främsta kännetecken i den globala konkurrensen om jobb och tillväxt. Vi tror helt enkelt inte på lägre löner och sämre villkor på arbetsmarknaden som en framkomlig eller önskvärd väg för Sverige. Därför är vi beredda att göra stora investeringar för att öka kvaliteten i undervisningen och stärka likvärdigheten i skolan. Dagens utveckling med sjunkande resultat för sjätte året i rad i grundskolan och allt sämre resultat i internationella studier duger inte elever lämnade i våras grundskolan utan tillräckliga kunskaper för att komma in på ett av gymnasieskolans nationella program. Samtidigt har vi tappat vår tätposition vad gäller skolans likvärdighet. I Sverige spelar elevens socioekonomiska

2 2 (7) bakgrund numera lika stor roll för vilka resultat de når som i USA, med sina stora sociala skillnader. Det är inte ett land som vi i detta sammanhang ska vara stolta att kunna jämföra oss med. Det är djupt allvarligt och ett stort misslyckande för skolpolitiken. Regeringen bedriver inte rätt politik för att vända den negativa utvecklingen i skolan, och regeringens ambitioner är alldeles för låga. Trots att regeringen har presenterat ett mycket stort budgetutrymme om 23 miljarder kronor går en mycket liten del till grundskolan, mindre än fyra procent. Det är en felaktig prioritering. Vi vill få skolan på rätt kurs igen. Vi har satt upp ett ambitiöst nationellt utbildningspolitiskt mål för grundskolan. Mål för grundskolan: Vårt självklara mål är att alla elever ska nå målen i grundskolan. På vägen dit, vill vi, till år 2020 halvera andelen elever i grundskolan som inte är behöriga att påbörja ett av gymnasieskolans nationella program, från idag drygt 12 till 6 procent. Grunden för att alla elever ska nå målen är att höja kvaliteten i skolan. Det är ett långsiktigt arbete som kräver politiska och ekonomiska prioriteringar. Vi prioriterar skolan och föreslår investeringar om 3 miljarder kronor i skolan under Ökad kvalitet i undervisningen - Utveckla läraryrket Det finns inget viktigare för en elevs resultat än att möta en skicklig lärare. Det viktigaste för att höja resultaten i skolan är därför att investera i lärarna. Vi ser att läraryrket behöver stärkas och utvecklas och lärare måste ges bättre möjligheter till kompetensutveckling och karriär. Kompetensutveckling, övning, återkoppling och stöd är centralt för att lärare ska utvecklas som lärare och inte stanna av i sin utveckling. Kontinuerlig kompetensutveckling måste vara ett självklart inslag i lärarrollen, och ska stödjas genom gemensamma satsningar från staten och skolhuvudmännen. Dagens system för kompetensutveckling för lärare där staten bestämmer sig för att vidareutbilda lärarna inom än det ena än det andra skapar inte den långsiktighet eller lokala anpassningen som krävs för att nå bästa resultat.

3 3 (7) Lärarna behöver genom kompetensutvecklingsinsatser, främst i universitet och högskolors regi, få tillgång till den senaste forskningen som är relevant för att ständigt förbättra undervisningen och elevernas kunskaper och förmågor. Lärare behöver bli varse sina egna styrkor och svagheter och ständigt utveckla sina kunskaper och undervisningsmetoder. Arbetssättet inom skolan måste därför vara öppet så att varje skola blir en lärande organisation. Lärare behöver genom kompetensutvecklande arbetssätt, såsom learning studies, ständigt utveckla undervisningen, lära av varandra och skickliga lärare coacha andra. Effektiva undervisningsmetoder kan på så sätt utvecklas och spridas. Vi investerar 450 miljoner kronor år Bättre karriärvägar för lärare Ökande kunskapsresultat i den svenska skolan kräver att många ambitiösa och duktiga studenter väljer att utbilda sig till lärare. Då måste det också löna sig att vara en skicklig lärare. Därför vill vi se fler karriärvägar för lärare i skolan. Skolhuvudmännen bör tillvarata den kompetens som lärarna besitter och stimulera till professionell utveckling och större ansvarstagande i skolan. De skolor där många elever inte når målen i skolan behöver utvecklas i snabbast takt för att eleverna ska ges bättre förutsättningar. Vi vill investera för att attrahera de bästa lärarna till skolor med de största utmaningarna och ge mer betalt till de lärare som i dessa skolor tar på sig ett större ansvar för skolans och elevernas utveckling. Vi investerar 50 miljoner kronor år Stärk det pedagogiska ledarskapet Ett bra ledarskap är viktigt för att utveckla och förbättra skolans resultat. Skolor som saknar bra ledare saknar också ofta ett klimat med höga förväntningar och strävan efter att utvecklas. Rektorer är således nyckelpersoner för att vända den negativa utvecklingen i svensk skola. Rektorerna ska kunna hantera en mängd frågor av olika slag. Samtidigt som de ska vara pedagogiska ledare och personalansvariga ska de ansvara för skolans ekonomi och resultat. Rektorerna måste ges tillräckliga förutsättningar för att kunna fullgöra

4 4 (7) sitt uppdrag, och först och främst det centrala uppdraget som pedagogiska ledare. Vi vill stödja Sveriges rektorer så att de kan utvecklas i sin roll som pedagogiska ledare. Vi investerar 50 miljoner kronor år Forskningsinstitut för lärande Det behövs mer systematisk kunskap om vilken undervisning som är mest verkningsfull. Skolledare och lärare behöver få stöd för att utifrån forskningen och sin professionella bedömning av skolan och elevernas behov kunna välja det bästa arbetssättet. Det behövs därför en ny organisation som tar fram systematiska översikter av såväl nationell som internationell forskning inom lärandets område. Vi föreslår uppbyggnad av ett nytt forskningsinstitut för lärande. Institutet ska också arbeta med stöd för skolutveckling. Skolan behöver ges stöd att implementera och anpassa ny kunskap utifrån förutsättningarna på den enskilda skolan. För att forskningsresultat ska omsättas i praktiken krävs ett verksamhetsnära perspektiv och ett nära samarbete med professionen. Vi vill därför ge det föreslagna forskningsinstitutet för lärande, uppdraget att också arbeta med skolutveckling, i nära samarbete med landets lärosäten, kommuner och fristående skolor. Vi investerar 25 miljoner kronor år 2013 för uppbyggnad av institutet och återkommer i vår forsknings- och innovationsmotion med hur vi finansierar fortsatt uppbyggnad av institutet och stärkning av den utbildningsvetenskapliga forskningen. - Mindre klasser i lågstadiet Varje elev ska ges verkliga förutsättningar att nå sin fulla potential i skolan. Då måste stora klasser bli mindre. Redan små klasser ska däremot inte bli mindre. Små klasser möjliggör en högre kvalitet på undervisningen. Det ger mer tid för lärarna med varje enskild elev och möjliggör att varje elev ges stöd i sin utveckling. Elever som har svårigheter i skolan ska tidigt och kraftfullt ges stöd. Det krävs för att höja resultaten i skolan. Det så kallade STAR-projektet (Tennesse Student/Teacher Achievement Ratio) är ett fältexperiment som genomfördes i Tennesse under slutet av 1980-talet, och som har karaktäriserats som the most famous educaional experiment conducted to date. I experimentet jämförde man små klasser (mellan 13 och 17 elever) med normalstora

5 5 (7) klasser (mellan 22 och 25 elever) och normalstora klasser med en assisterande lärare. Eleverna fördelades slumpmässigt över de olika klasstyperna, och varje år fördelades lärarna slumpmässigt över de olika klasserna. Experimentet hade longitudinell uppläggning och började när eleverna gick i första klass eller i förskolans sista år och pågick till slutet av åk 3. Resultaten från STAR visar att elever i små klasser hade bättre inlärningsresultat än i normalstora klasser. På grundval av denna och andra internationella liksom svenska studier konstaterade Skolverket att klasstorlek har betydelse för elevernas resultat. Undersökningarna visar att effekterna varierar beroende på elevernas ålder och bakgrund. Effekter av klasstorlek kan i första hand observeras bland de yngsta eleverna. En ny studie från IFAU visar också att klasstorlek påverkar lönen och att löneeffekterna är tillräckligt stora för att intäkterna ska överstiga de direkta kostnaderna av klasstorleksminskningen. Vi vill investera för att minska klasstorlekarna i lågstadiet, från förskoleklass till årskurs 3, så att lärarna får tid att ge varje elev en stabil grund att stå på i sitt fortsatta lärande. Med denna insats kan vi minska antalet elever med cirka 5 elever per klass. Vi investerar 2 miljarder kronor år Stärkt likvärdighet - Stöd till skolor med tuffast förutsättningar Det finns ett femtiotal skolor där uppemot hälften av eleverna inte får behörighet att gå vidare till ett av gymnasieskolans nationella program. Det är orimligt att vi ser detta hända utan att kraftfullt agera. Vi vill därför investera i ett utvecklingsprogram för dessa skolor så att betydligt fler elever klarar skolan och ges en bra start på vuxenlivet. Skolorna ska ha stor frihet att använda resurserna på det sätt som kommunen och skolan ser bäst behövs, men med det tydliga syftet att förändra skolan för att den på kort och lång sikt ska prestera bättre. Rektor och skolans personal måste utveckla ett systematiskt kvalitetsarbete. Skolorna måste också utvecklas som lärande organisation som ständigt tar till sig den senaste forskningen om lärande.

6 6 (7) Vi ser att ett viktigt inslag kommer vara coachning av enskilda lärare, ämneslärare tillsammans och arbetslag för att utveckla undervisning och arbetssätt. Coachningen ska utföras av särskilt kvalificerade lärare. En annan viktig del är utveckling av det specialpedagogiska arbetet på skolan och utveckling av studiehandledning på elevernas modersmål. Vi investerar 100 miljoner kronor år Läxhjälp Det är uppenbart att många elever idag lämnas åt sitt eget öde och inte får det stöd de behöver för att göra sina läxor. Det får genast genomslag i att de sociala klyftorna i skolan växer och barn ges olika förutsättningar beroende på sina hemförhållanden. Alla elever, inte bara några, ska få läxhjälp. Om elever kan få hjälp med läxorna ska inte avgöras av om de har föräldrar som har förmågan att hjälpa dem eller vid varje tillfälle tidsmässigt får ihop det. Det är upp till skolan att organisera läxhjälpen på det sätt som skolan ser fungerar bäst. För de yngre barnen ser vi att läxhjälpen företrädesvis kommer att bedrivas inom ramen för fritidshemmen. Drygt åtta av tio elever på lågstadiet går på fritids under eftermiddagarna och där bör eleverna också i ökad utsträckning få hjälp med läxorna. Vi ser gärna att skolor samarbetar med ideella föreningar för att erbjuda alla elever läxhjälp. Sådana samarbeten bedrivs på många ställen i regi av såväl breda och välkända ideella organisationer samt mindre föreningar, studentkårer, och föreningar helt inriktade på läxhjälp såsom Mattecentrum och Stiftelsen Läxhjälpen. Det är mycket välkomna samarbeten mellan skolan och de starka ideella krafterna i Sverige som vi gärna ser mer av. Vi investerar 110 miljoner kronor år Sommarskola Våra förslag syftar till att utveckla skolan så att den ger alla elever möjlighet att lyckas i skolan. Men vi behöver också insatser här och nu för de många elever som lämnar eller riskerar att lämna grundskolan utan behörighet att gå vidare till något av gymnasieskolans nationella program.

7 7 (7) elever lämnade i våras grundskolan utan behörighet till gymnasiet. Det är ett misslyckande för samhället och ett svek mot dessa ungdomar. Vi har en skyldighet att se till att varje elev får reella möjligheter till fullständiga betyg. På samma sätt har eleverna själva en skyldighet att ta vara på de möjligheter som ges. Sommarlovet är ungefär tio veckor långt. Vi vill använda dessa veckor klokt. En del av sommarlovet ska för dessa elever ägnas åt mer undervisning med professionella lärare så att de kan gå vidare till ett nationellt program på gymnasiet. Vi investerar 130 miljoner kronor år Utbildning är nyckeln till framtidens jobb och konkurrenskraft, men också till människors frihet att forma sina egna liv. Vi höjer därför ambitionerna för skolan. Vi vill ha en skola som ser och hjälper varje barn att nå sin fulla potential. Socialdemokraterna föreslår sammantaget investeringar i skolan om 3 miljarder kronor under 2013.