Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

Transkript

1 ,8 miljarder till lärarreformer Den globala skuldkrisen påverkar också Sverige. Tillväxten dämpas och arbetsmarknaden försämras. En stor osäkerhet kring den ekonomiska utvecklingen ställer krav på säkerhetsmarginaler och tydliga prioriteringar i den kommande höstbudgeten. Vi vill säkra att Sverige har handlingsutrymme att möta en kraftigare eller mer varaktig avmattning. Med en ansvarsfull politik och goda säkerhetsmarginaler ska vi fortsätta att stärka välfärden samt förutsättningarna för jobb och tillväxt i hela Sverige. Få investeringar i Sveriges framtid är så viktiga som de för en bättre skola. Lärarna är samtidigt mycket av nyckeln för en skola som ger varje elev möjlighet att utvecklas. Ett kärvt ekonomiskt utrymme till trots har vi därför enats om att göra en bred satsning på Sveriges lärare. Regeringen avsätter medel för en karriärutvecklingsreform med utvecklingssteg för yrkesskickliga lärare inom grund- och gymnasieskolan. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav skrivs in i skollagen. Löner och anställningsvillkor regleras av parterna på vanligt sätt. Staten täcker kostnader för skolhuvudmännen för reformen genom ett statsbidrag. Alliansregeringen inför också Lärarlyftet II. En satsning för att lärare, som saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser de undervisar i, ska erbjudas utbildning för att kunna få denna behörighet. Regeringen genomför också en satsning på fortbildning för yrkeslärare. Detta för att erbjuda dessa möjligheter att regelbundet delta i praktisk verksamhet ute på en arbetsplats inom sin aktuella bransch. Vidare föreslås insatser för att fortbilda förskolelärare och förskolechefer inom två viktiga områden, barn i behov av

2 2 särskilt stöd samt uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet. För de lärare som saknar examen genomför regeringen en satsning på vidareutbildning, så att de ska kunna ta sin examen och ansöka om legitimation (VAL). Rektorerna spelar en viktig roll för skolans utveckling. Regeringen föreslår därför en frivillig fortbildning i pedagogiskt ledarskap för dem som genomgått den obligatoriska rektorsutbildningen. Varje forskarutbildad lärare bidrar till att bygga upp sin skolas kunskapsbas i sitt ämne. Regeringen satsar därför på forskarskolor för att fler lärare och förskollärare ska ges möjlighet att bli forskarutbildade. Forskarutbildningen ska vara knuten till de ämnen som lärarna har utbildning att undervisa i. Totalt satsas 3,8 miljarder kronor under åren på lärarreformer. Nya satsningar i BP 2012 Tabell: Lärarsatsningar (mnkr) Permanent 1. Karriärutvecklingsreform Lärarlyftet II Yrkeslärare Kompetensutveckling för förskollärare och -chefer Tidigare beslutade satsningar för Lärarlyftet II* Rektorslyft Vidareutbildning av obehöriga lärare (VAL) Forskarskolor för lärare Totalt * I BP 2011 avsattes 310 mnkr för 2012, 265 mnkr för 2013 och 115 mnkr för 2014 till lärarfortbildning. Dessa medel går nu in i Lärarlyftet II.

3 3 Nya satsningar i BP Karriärutvecklingsreform för yrkesskickliga lärare Få investeringar i Sveriges framtid är så viktiga som de för en bättre skola. Lärarna är samtidigt mycket av nyckeln för en skola som ger varje elev möjlighet att utvecklas. Regeringen avsätter därför medel för en karriärutvecklingsreform inom läraryrket. Nya utvecklingssteg införs för yrkesskickliga lärare inom hela grund- och gymnasieskolan. En utredning ska titta närmare på hur utvecklingsstegen kan utformas. Utvecklingsstegen med eventuella behörighetskrav ska beskrivas i skollagen. Beslut om vem som ska anställas liksom ansvarsområden och arbetsinnehåll ska bestämmas av arbetsgivaren. En given utgångspunkt för denna reform är att lönesättningen för lärare är en fråga för parterna. Reformen innebär inte en övergång till statlig lönepolitik. För att genomföra reformen krävs samförstånd mellan staten och Sveriges kommuner och landsting. Av finansieringsprincipen följer att en lagreglering som ökar kommunernas åtaganden ska finansieras av staten. Under åren satsar regeringen 1,4 miljarder kronor på att finansiera kommunernas och fristående huvudmäns merkostnader för karriärstegen. 2. Lärarlyftet II För att en lärare ska kunna levandegöra undervisningen, hålla eleverna intresserade och ge dem rätt stöd krävs goda kunskaper i ämnet och kunskaper i didaktik. Regeringens satsning Lärarlyftet I har sedan 2007 gett lärarna möjlighet att bredda och fördjupa sina ämneskunskaper och ämnesdidaktiska kunskaper. Lärarlyftet II innebär att lärare som har legitimation men saknar behörighet inom något av de ämnen eller årskurser de undervisar i, ska erbjudas utbildning för att kunna få denna behörighet. Satsningen uppgår till drygt 1,5 miljarder kronor varav drygt 850 miljoner kronor tillförs i och med årets budgetproposition. Lärarlyftet II är en satsning som införs som en följd av att det den 1 juli 2011 infördes ett legitimationssystem för lärare och förskollärare. Elever och barn har rätt till en god och trygg utbildning och detta säkerställs genom att legitimerade lärare och förskollärare ansvarar för undervisningen. 3. Satsning på yrkeslärarna I den reformerade gymnasieskolan innehåller yrkesutbildningarna mer yrkesämnen för att stärka utbildningarnas identitet och koppling till arbetsmarknaden. Yrkeslärarna får här en mycket viktig roll. Deras kompetens i det yrke de ska lära ut riskerar samtidigt snabbt att

4 4 urholkas om den inte uppdateras i takt med den tekniska utvecklingen och förändringar som sker i respektive bransch. Det är därför viktigt att denna grupp får möjligheter till kontinuerlig fortbildning inom det yrkesområde de utbildar elever för. Därför införs under perioden ett statligt stöd på 17 miljoner kronor per år för att göra det möjligt för yrkeslärare att tillbringa minst två veckor på en arbetsplats inom aktuell bransch vart femte år. Från 2015 och framåt utökas stödet till 22 miljoner kronor per år. Huvudmannen (kommunen eller friskolan) ska stå för hälften av kostnaderna. 4. Kompetensutveckling för förskolechefer och förskollärare Den nya skollagen som trädde i kraft den 1 juli innebär en viktig nystart för förskolan. Förskolan blir en egen skolform, och omfattas av övergripande mål gemensamma med skolan. Förskolechefens roll tydliggörs och förskollärarna får ett tydligt ansvar för det pedagogiska innehållet i verksamheten. Den 1 juli 2011 trädde också en omarbetad läroplan för förskolan i kraft. I den förtydligas målen för barnens språkliga och matematiska utveckling samt för naturvetenskap och teknik. Både förskolechefer och förskollärare får ett tydligt ansvar för uppföljning och utvärdering av verksamheten. För att leva upp till skollagens och läroplanens krav gör regeringen bedömningen att förskolechefer och förskollärare i förskolan behöver ytterligare möjligheter att utveckla sin kompetens. Under åren genomfördes en utbildningssatsning genom det så kallade förskolelyftet. Den satsningen följs nu upp med en kompetensutvecklingssatsning inom två viktiga områden, barn i behov av särskilt stöd samt uppföljning och utvärdering av verksamhetens kvalitet. Regeringen satsar drygt 120 miljoner kronor på kompetensutveckling för förskolechefer och förskollärare under åren Tidigare beslutade satsningar på läraryrket 5. Lärarlyftet II I budgetpropositionen för 2011 avsattes 310 mnkr för 2012, 265 mnkr för 2013 och 115 mnkr för 2014 till lärarfortbildning. Dessa medel går nu in i Lärarlyftet II. Se vidare punkt två. 6. Rektorslyftet En bra rektor utgör ett viktigt stöd för lärarna och skolans resultat. Flera studier visar att rektorer inte alltid är tillräckligt drivande i det pedagogiska arbetet på skolan. Regeringen införde därför 2010 en

5 obligatorisk befattningsutbildning för rektorer. Nu avser regeringen att genomföra en satsning om 20 miljoner kronor per år på en frivillig fortbildning i pedagogiskt ledarskap för de rektorer som genomgått den obligatoriska utbildningen. Satsningen pågår till och med Vidareutbildning för lärare som saknar examen (VAL) Många som undervisar saknar lärarutbildning eller har oavslutade studier bakom sig. För lärare som har avbrutit en lärarutbildning genomför regeringen en satsning på vidareutbildning för att de ska kunna ta sin examen och därefter kunna ansöka om legitimation. Lärarnas tidigare erfarenheter tillgodoräknas och de erbjuds individualiserade utbildningar för att förkorta studietiden. Regeringen satsar totalt 400 miljoner kronor Forskarskolor för lärare Genom regeringens satsning på forskarskolor med anknytning till skolämnen ges fler lärare och förskollärare möjlighet att gå en forskarutbildning. Varje forskarutbildad lärare bidrar till att bygga upp sin skolas kunskapsbas i ämnet. Forskningsresultaten kan också bidra till att utveckla undervisningen generellt. Under satsas totalt 200 miljoner kronor. Regeringens satsning täcker kostnaderna för utbildningen och 75 procent av lärarens lön under de två och ett halvt år det tar att uppnå licentiatexamen. 5 Övriga lärarreformer beslutade under förra eller denna mandatperiod Ny lärarutbildning. Tydligare befogenheter i skollagen (rätt att agera för trygghet och studiero). Tydligare läroplaner samt kursplaner och ämnesplaner. Speciallärarutbildningen återinförd. Legitimation och behörighetskrav för lärare och förskollärare. Rätt att utses till lektor om vissa krav uppfylls

6 6 Bakgrund De internationella TIMSS- och PISA-jämförelserna visar tydligt att svenska elevers resultat i har försämrats sedan början av 2000-talet. Det är inte bara elevernas prestation i genomsnitt som har sjunkit, även de duktigaste svenska eleverna presterar i dag betydligt sämre än motsvarande elevgrupper i andra länder. 520 Provresultat (medelvärde) för svenska elever i PISA Källa: OECD 510 Läsning Matematik Naturvetenskap Mycket pekar på att undervisningen under 1990-talet och framåt har karaktäriserats av att eleverna i stor utsträckning arbetar på egen hand och utan aktivt lärarstöd. I Skolverkets och IFAU:s kunskapsöversikter om vad som påverkar resultaten i svensk skola pekas den ökade andelen eget arbete ut som en anledning till att resultaten försämrats. För några decennier sedan sökte sig många toppstudenter till lärarutbildningen. Det är inte längre fallet. Forskare vid Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering, IFAU, har visat att de som studerar på lärarutbildningen i dag har betydligt sämre betyg från gymnasiet än vad lärarstudenterna hade för tjugo år sedan. Lärarutbildningen har blivit allt mindre populär när läraryrkets attraktionskraft har minskat.

7 7 Antal behöriga förstahandssökande till lärarprogram Källa: HSV Det har inte funnits några utvecklingsmöjligheter i yrket. Den enda möjligheten att göra karriär har varit att bli rektor. Lönerna har sjunkit i relation till andra jämförbara yrken och lönespridningen har varit liten, det vill säga en mycket kompetent lärare som har arbetat länge har inte kunnat få upp sin lön i särskilt hög grad jämfört med dem som är nya i yrket. När man jämför lönerna för högstadielärare som har varit yrkesaktiva i 15 år har de svenska lärarna bland de lägsta lönerna inom OECD.