Remissvar Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51)

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Stockholm U2017/02696/S Remissvar Utbildning, undervisning och ledning reformvård till stöd för en bättre skola (SOU 2017:51) Uppdraget som utredaren har haft att hantera är bredd och komplicerat men mycket angeläget. Att rektorer, förskolechefer och lärare har bra förutsättningar att utföra sina viktiga uppdrag är grundläggande för barns och elevers kunskapsresa och för deras möjligheter att forma ett vuxenliv präglat av deltagande och engagemang. Sveriges Skolledarförbund lämnar kommentarer på de förslag som har koppling till skolledaruppdraget eller där förbundet har någon annan grund för åsiktsbildningen Behörighet grundat på erfarenhet En legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren före den 1 juli 2015 har bedrivit undervisning i fritidshemmet, i förskoleklassen, i svenska för invandrare eller undervisning som avser särskilt stöd trots att hens utbildning inte ger behörighet till detta, ska vara behörig att bedriva undervisningen. En legitimerad lärare eller förskollärare som under sammanlagt minst 8 läsår under de senaste 15 åren har bedrivit undervisning i ett ämne eller ett ämnesområde men där undervisningen bedrivs i mer än en skolform ska vara behörig att undervisa i ämnet eller ämnesområdet i aktuella årskurser och skolformer förutsatt att ämnet eller ämnesområdet har samma ämnesplan i de olika skolformerna. För en legitimerad lärare eller förskollärare som är född senast den 1 juli 1958 är den tid som undervisningen ska ha bedrivits minst 4 läsår eller motsvarande tid under de senaste 15 åren. Sveriges Skolledarförbund har inget att invända mot förslagen. 4.2 Behörighet att undervisa i grundskolans årskurs 1-3 i praktiska och estetiska ämnen. S V E R I G E S S K O L L E D A R F Ö R B U N D VASAGATAN 48 BOX STOCKHOLM T ELEFON T ELEFAX ORG.NR STYRELSENS SÄTE ST OCKHOLM I NF O@SKOLLEDARNA.SE

2 Den som är behörig att undervisa i ett eller flera praktiska eller estetiska ämnen i någon av grundskolans årskurser 4-9 eller gymnasieskolan ska vara behörig att undervisa i detta eller dessa ämnen även i grundskolans årskurs Behörighet att undervisa i ämnen i grundskolans årskurs 4-6. Det ska vara möjligt för legitimerade lärare att bli behöriga att undervisa som lärare i enstaka ämnen i årskurs 4-6. Det ska inte längre krävas att läraren måste komplettera sina behörigheter med minst fyra ämnen, varav tre av ämnena är svenska, matematik och engelska, för behörighet att undervisa i årskurs 4-6. För att denna behörighet ska kunna meddelas ska det krävas att den kompletterande utbildningen i ämnet kan anses motsvara kraven i en grundlärarexamen med inriktning mot arbete i årskurs 4-6 både i fråga om poängomfattning och ämneskunskaper. 4.4 Behörighet att undervisa i gymnasieskolans introduktionsprogram Den som är behörig att undervisa i ett eller flera ämnen i gymnasieskolan eller i grundskolans årskurs 7-9 ska även vara behörig att bedriva undervisning i detta eller dessa ämnen i gymnasieskolans introduktionsprogram. 4.5 Behörighet för yrkeslärare att undervisa i andra ämnen än yrkesämnen i gymnasieskolan. En lärare som har avlagt en yrkeslärarexamen ska, utöver att vara behörig att undervisa i det eller de yrkesämnen för vilka lärarens yrkeskunskaper är relevanta, även vara behörig att undervisa i andra ämnen för vilka lärarens kunskaper är relevant. 2(7)

3 5.3.1 Specialpedagogexamen ska alltid vara behörighetsgivande Utredaren föreslår Examensmålen, liksom behovet av två olika yrkesexamina inom det specialpedagogiska området, bör utredas. Till dess att en utredning har genomförts och en eventuell förändring av de två specialpedagogiska yrkesexamina har trätt i kraft ska en specialpedagogexamen i behörighetshänseende jämställas med en speciallärarexamen oavsett när specialpedagogutbildningen har påbörjats eller examen utfärdats. Den tidsgräns som finns i behörighetsförordningen ska således tas bort. Syftet bakom inrättandet av två skilda yrkesexamina var att fördjupa och specialisera respektive utbildning. Högskoleverket har i en utvärdering konstaterat att utbildningarna i praktiken är mycket lika till sitt innehåll och att yrkesrollerna i stora delar flyter ihop även i yrkeslivet. Utredaren verkar anse att det i förlängningen kan räcka med en utbildning, men sannolikt med olika inriktningar. Representanter för särskolan framför till förbundet att de oroas över att det med en sammanhållen utbildning kan komma att bli svårt att locka lärare att välja inriktning särskola eftersom lärarna upplever att ett sådant val begränsar deras möjligheter att arbeta i andra skolformer. För att motverka en växande brist på lärare med inriktning särskola vill Sveriges Skolledarförbund uppmärksamma regeringen på möjligheten att göra en sådan utbildning mer generell. Specialiseringen mot särskola skulle sen ske inom ramen för anställningen, och på så sätt inte bli en fråga för behörighetsförordningen Ändringar gällande behörighet för grundsärskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Behöriga lärare med ämneskompetens och relevant speciallärarexamen ska få undervisa i fler årskurser och skolformer inom särskolan. Sveriges Skolledarförbund ställer sig bakom förslaget. Det finns en konflikt mellan särskolans elevers rätt till hög kompetens och deras, större i jämförelse med andra elevgrupper, behov av kontinuitet i den lärargrupp de möter i vardagen. Enligt uppgifter från särskoleföreträdare har också elevgruppen inom 3(7)

4 gymnasiesärskolan förändrats och är generellt sett kognitivt svagare nu än tidigare. Det skulle tala för att en sådan här förändring är till fördel för eleverna Förlängda övergångsbestämmelser Den övergångsperiod som gäller till utgången av juni 2018 i fråga om krav på legitimation och behörighet för att få bedriva undervisning och besluta om betyg i skolväsendet förlängs till utgången av juni 2021 när det gäller undervisning i grundsärskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och särskild utbildning för vuxna. Sveriges Skolledarförbund stödjer förslaget. 6. Utbildningar som kräver specialistkompetens En lärare som inte uppfyller kraven i 2 kap. 13 skollagen får trots det bedriva undervisning inom den del av den riksrekryterande estetiska spetsutbildningen som ger utbildningen dess spetskaraktär. En sådan lärare ska vara lämplig att bedriva undervisningen och ha uppvisat en hög konstnärlig skicklighet inom det estetiska område utbildningen avser. Läraren får anställas utan tidsbegränsning men inte ansvara för undervisningen eller sätta betyg. Ansvaret ska ligga på en legitimerad och ämnesbehörig lärare och betyg sätts tillsammans med den legitimerade läraren. Sveriges Skolledarförbund stödjer förslaget. 7. Legitimation och behörigheter för fritidspedagoger och motsvarande. En äldre examen på högskolenivå avsedd för arbete enbart i fritidshem ska vara behörighetsgivande och kunna ligga till grund för legitimation. Undantaget för fritidspedagoger att få ansvara för och bedriva undervisning i fritidshemmet utan legitimation och behörighet tas bort. Utöver legitimerade lärare får det även fortsatt finnas annan personal med sådan utbildning eller erfarenhet att elevernas utveckling och lärande främjas. Sveriges Skolledarförbund har inga synpunkter på förslaget. 4(7)

5 8. Frågan om undantaget från legitimation och behörighet för lärare i modersmål Undantaget från legitimations- och behörighetsreglerna för modersmålslärare bör kvarstå. Sveriges Skolledarförbund stödjer förslaget. 9. Frågan om undantaget från legitimation och behörighet för lärare i yrkesämnen. Undantaget från kraven på legitimation och behörighet för yrkeslärare bör upphöra från och med 1 juli Yrkeslärare som saknar legitimation och behörighet och som har anställts före den 1 juli 2022 ska under tiden för anställningen vara behöriga att undervisa och självständigt besluta om betyg dock längt still utgången av juni Därefter får den lärare som saknar behörighet bedriva undervisning under högst ett år i sänder. Efter 1 juli 2022 får den som ska bedriva undervisning i ett yrkesämne anställas under högst tre år om personen samtidigt genomför en sådan utbildning som leder till en yrkeslärarexamen. Sveriges Skolledarförbund avråder från borttagandet av undantaget från legitimation och behörighet för lärare i yrkesskolan. Rekryteringsläget vad gäller yrkeslärare är mycket svårt. Yrkesutbildningarna ligger närmare den reguljära arbetsmarknaden än de studieförberedande programmen. Utbytet mellan utbildningarna och yrkena bör vara öppet och ständigt pågående för att hålla en hög kvalitetsnivå. Att ställa legitimationskrav på yrkeslärare är ett föråldrat sätt att låsa in viss kompetens i skolan och en annan på arbetsplatserna. Ett bättre sätt att höja kompetensnivån inom lärarkåren vore att stärka arbetet med att stimulera yrkesverksamma, men obehöriga, yrkeslärare att komplettera sitt yrkeskunnande med en yrkeslärarexamen. 10. Lärarförsörjningen i den kommunala vuxenutbildningen i svenska för invandrare (sfi). 5(7)

6 Nuvarande krav på legitimation och behörighet för att få anställas och bedriva undervisning i sfi utan tidsbegränsning bör kvarstå. En lärare som ska bedriva undervisning i sfi ska få anställas under högst tre år även om läraren saknar legitimation och behörighet om läraren samtidigt deltar i utbildning i svenska som andraspråk. 11. Introduktionsperiod för ökad kvalitet i undervisningen och en bra start i yrkeslivet. Skollagen ska justeras för att tydliggöra att det är vid första anställningen som introduktionsperioden ska genomföras för lärare eller förskollärare med behörighetsgivande examen. Av skollagen ska också framgå att huvudmannen ska sträva efter att läraren eller förskolläraren får genomföra en introduktionsperiod inom undervisning som i huvudsak svarar mot lärarens eller förskollärarens behörighet. Sveriges Skolledarförbund har inga invändningar mot förslaget Från förskolechef till rektor Utredaren förslår: Den som leder och samordnar det pedagogiska arbetet vid en förskoleenhet ska benämnas rektor. I de fall det blir otydligt vilken rektor som avses ska benämningen kompletteras med skolform. Sveriges Skolledarförbund stödjer förslaget. Förbundet har sedan länge konstaterat att det inte föreligger några vägande skäl för att skilja på titlarna för skolledare i förskola och skola. Utredarens förslag bidrar till att lyfta fram förskolan stora betydelse för små barns lärande och utveckling Förslag anpassning av den obligatoriska befattningsutbildningen Förskolechefer ska omfattas av ett krav på obligatorisk befattningsutbildning. De ska påbörja en obligatorisk befattningsutbildning om 7,5 högskolepoäng snarast möjligt efter att de tillträtt sin anställning. Utbildningen ska vara genomförd inom två år från tillträdesdagen. 6(7)

7 Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019 och gälla de förskolechefer som anställts efter detta datum. Sveriges Skolledarförbund avråder starkt från förslaget att ge förskolechefer en mindre omfattande befattningsutbildning än andra chefer inom utbildningssektorn. Argumentet att små verksamheter inte kan bära en längre utbildningsinsats är inte hållbart. Förbundet föreslår istället att ett system med dispens införs för de verksamheter som bedöms alltför små och sårbara. Med vänlig hälsning Sveriges Skolledarförbund Matz Nilsson Förbundsordförande 7(7)