Kompetenskartläggning förskola och skola vt 2012

Transkript

1 Kompetenskartläggning förskola och skola vt 212

2 Innehåll Kompetenskartläggning... 1 förskola och skola vt Bakgrund, syfte och mål... 3 Tillvägagångssätt och genomförande... 4 Resultat förskola... 5 Grundskolan... 7 Grundsärskolan... 8 Skolbarnsomsorgen... 9 Sammanställning av behöriga obehöriga lärare i undervisningsämnen... 1 Svenska i grundskolan... 1 Svenska som andraspråk i grundskolan Matematik i grundskolan Engelska i grundskolan Moderna språk i grundskolan Bild i grundskolan Musik i grundskolan Hem och konsumentkunskap i grundskolan Idrott och hälsa i grundskolan Naturorienterande ämnen i grundskolan Samhällsorienterande ämnen i grundskolan Slöjd i grundskolan Teknik i grundskolan Svenska i grundsärskolan Sammanfattande kommentar om ämnesbehörigheten i grundskolan Gymnasieskolan Sammanfattande kommentar om ämnesbehörigheten i gymnasieskolan Förslag till fortsatt arbete... 25

3 Bakgrund, syfte och mål Den nya skollagen trädde i kraft den 1 juli 211. Den innehåller bland annat bestämmelser om behörighet och legitimation för förskollärare och lärare, med en övergångsperiod fram till 1 juli 215. Från och med 1 juli 212 får endast den som har legitimation anställas som lärare eller förskollärare i skolväsendet utan tidsbegränsning. Skolverket har dock nu begärt hos regeringen att tidpunkten för när bestämmelserna ska tillämpas flyttas fram. Anledningen är att Skolverket inte kommer att hinna hantera alla ansökningar från lärare och förskollärare och utfärda legitimationer före 1 juli 212. Ett primärt mål var att kartlägga Sundbybergs stads lärares kompetens i förhållande till dessa nya lagkrav. Förvaltningen valde att, förutom förskollärare och lärare inom alla skolformer, även kartlägga personal i fritidshemmen och barnskötare på förskolan, även om dessa grupper inte omfattas av legitimationskraven. I gruppen lärare ingick modersmålslärarna som är anställda i den Globala enheten. Arbetsmarknads - och kompetensförvaltningen önskade att även lärare inom kommunal vuxenutbildning skulle ingå i kompetenskartläggningen. Resultatet från kommunala vuxenutbildningen ingår dock inte i denna rapport. Frågor som inventeringen skulle ge svar på var: Vilka har en lärarexamen? Vilka har en slutförd lärarutbildning, men har inte tagit ut sitt examensbevis? Vilka har påbörjat en lärarutbildning men inte slutfört den? Vilka har en annan relevant högskoleutbildning som skulle kunna kompletteras till en lärarutbildning Vilka erfarenheter och vilka utbildningar har de tillsvidareanställda lärare som inte ingår i de fyra kategorierna ovan? Behovet av omställningsinsatser. Hur har organisationen bemannats? ( Ett antal lärare med lärarexamen arbetar i skolform eller med ämnen de saknar behörighet för.) Målet för arbetet är att ge en strategisk kompetensöversikt till förvaltningsledning och rektorer/förskolechefer av de medarbetare som arbetar inom skola/skolbarnsomsorg och barnomsorg. Kompetenskartläggningen ska utgöra del i beslutsunderlag för att bedöma eventuella utvecklingsinsatser för medarbetare som idag arbetar som lärare, men som ej är behöriga/ej kommer att få lärarlegitimation. Analysen ska även kunna ligga till grund för en kort- och långsiktig kompetensplanering som kan användas av ledare och medarbetare vid utbildnings- och kompetensutvecklingsinsatser. Det insamlade underlaget är strukturerat för att användas som underlag av skolledare vid tjänstefördelning av lärare, där det framgår vilka lärare som är behöriga respektive obehöriga.

4 Tillvägagångssätt och genomförande För att genomföra kompetenskartläggningen har förvaltningen anlitat ett företag som utvecklat ett verksamhetssystem som kartlägger anställningsform, examina och legitimation, behörighet i ämnen, kurser och utbildningar utöver examen samt tjänstgöring och undervisande ämnen. Genomförandeprocessen har bestått av information, kartläggning, preliminär analys och rapport till nämnd/beslutsunderlag till förvaltningsledning. Avstämning och kontroll av de uppgifter medarbetarna lagt in i systemet har respektive chef ansvarat för. Förvaltningen har avsatt särskilda resurser för att genomföra och rapportera kartläggningen. Inför genomförandet informerades berörda medarbetare, chefer, fackliga samverkansgrupper, ledningsgrupper och de båda nämndernas politiker. Därefter gavs en särskild utbildning som avsåg support/systemguidning för en eller ett par medarbetare från varje enhet, vilka skulle ha som uppgift att stödja sina arbetskamrater under kartläggningen. Innan alla medarbetare fick tillträde till systemet genomfördes en mindre pilotkartläggning med ett antal medarbetare från olika skolformer och verksamheter. Med erfarenhet från denna gjordes vissa justeringar i verktyget. Kompetenskartläggningen genomfördes därpå under två veckor i månadsskiftet januari-februari 212. Med hjälp av en manual kunde medarbetaren logga in i programmet och fylla i uppgifter om sin anställning, utbildning, behörigheter och tjänstgöring. Som stöd för medarbetarna fanns dels de arbetskamrater som fått den extra supportutbildningen, dels stöd från förvaltningen i form av ett antal öppna tillfällen i datasal och stöd per mejl och telefon. Därefter skedda en avstämning och kontroll av medarbetarnas uppgifter av ansvariga chefer. Även cheferna hade en manual till sin hjälp och fick även några timmars utbildning i hur de skulle granska och stämma av sina medarbetares uppgifter. Hela kartläggningen och avstämningen var avslutad i början av mars. Inom förskolan tillfrågades 373 personer och 355 svarade, vilket utgör en svarsfrekvens på 96 %. Grundskolans svarsfrekvens blev 94 %, Globala enhetens 1 % och gymnasieskolornas 1 %. Sammanlagt var det 88 personer anställda inom förskola och skola och av dessa har 782 genomfört kartläggningen, vilket utgör 96,7 %.

5 Resultat förskola Alla uppgifter i rapportens tabeller avser antal medarbetare. Uppgifter som redovisas i de olika tabellerna avser: 1. Anställningsform 2. Anställd som 3. Utbildning Tabell 1: Anställningsform Tillsvidare 1 Introduktionsår 2 Visstid/obehörig 3 Allmän visstid 4 Vikarie 5 Tjänstledig 6 Antal kartlagda medarbetare Tabell 2: Anställd som Förskollärare Barnskötare Specialpedagog speciallärare Annat Antal kartlagda medarbetare Antal Andel av samtlig personal 49.7% 48,9 % 1,1 %,3 % 1 % 1 Tillsvidare - fast anställning. 2 Introduktionsår - De lärare/förskollärare som har en examen utfärdad 1 juli 211 eller senare ska göra en introduktionsperiod med mentor under ett läsår och därefter få ett yttrande från rektor/förskolechef innan de kan ansöka om legitimation. 3 Visstid/obehörig visstidsanställning på grund av att läraren/förskolläraren är obehörig 4 Allmän visstid visstidsanställning pga annan orsak, exempelvis pågående organisationsförändring 5 Vikarie uppehåller en annan medarbetares tjänst t ex vid sjukdom eller tjänstledighet 6 Tjänstledig t ex för föräldraledighet eller studier

6 Tabell 3 Utbildning Examen Antal Kommentar Fullgjord förskollärarutbildning med examensbevis % av 175 anställda förskollärare Fullgjord förskollärarutbildning utan examensbevis 5 Påbörjad förskollärarutbildning, saknar mindre än 45 hp 4 Påbörjad förskollärarutbildning, saknar mer än 45 hp 2 Fullgjord lärarutbildning med Kan vara förskollärare med lärarutbildning 45 examensbevis eller lärare som arbetar som förskollärare Fullgjord lärarutbildning utan examensbevis 5 Barnskötare med barnskötarutbildning (gymnasial, annan barnskötarutbildning % av anställda barnskötare eller utländsk barnskötarutbildning) Fullgjord specialpedagogutbildning med examensbevis 5 Annan utbildning för arbete i fritidshem 3 Annan högskole/universitetsutbildning med examensbevis 17 Saknar högskoleutbildning 25 Inkluderar några barnskötare

7 Grundskolan Alla uppgifter i rapportens tabeller avser antal medarbetare. Uppgifter som redovisas i de olika tabellerna avser: Tabell 1: Anställningsform Tabell 2: Anställd som Tabell 3: Utbildning grundskola och gymnasium Tabell 1: Anställningsform Tillsvidare 7 Introduktionsår 8 Visstid/obehörig 9 Allmän visstid 1 Vikarie 11 Tjänstledig 12 Antal kartlagda medarbetare Tabell 2: Anställd som Förskoleklass Grundskola Grundsärskola Skolbarnsomsorg Annat 13 Antal Tillsvidare - fast anställning. 8 Introduktionsår - De lärare/förskollärare som har en examen utfärdad 1 juli 211 eller senare ska göra en introduktionsperiod med mentor under ett läsår och därefter få ett yttrande från rektor/förskolechef innan de kan ansöka om legitimation. 9 Visstid/obehörig visstidsanställning på grund av att läraren/förskolläraren är obehörig 1 Allmän visstid visstidsanställning pga annan orsak, exempelvis pågående organisationsförändring 11 Vikarie uppehåller en annan medarbetares tjänst t ex vid sjukdom eller tjänstledighet 12 Tjänstledig t ex för föräldraledighet eller studier 13 I denna grupp ingår 28 specialpedagoger

8 Tabell 3: Utbildning 14 grundskola och gymnasium Examen Antal Fullgjord förskollärarutbildning med examensbevis 37 Påbörjad förskollärarutbildning - saknar mindre än 45 hp 15 1 Fullgjord lärarutbildning med examensbevis 162 Fullgjord lärarutbildning utan examensbevis 3 Fullgjord speciallärarutbildning med examensbevis 8 Modersmåls/hemspråkslärarutbildning med examensbevis 1 Fullgjord speciallärarutbildning utan examensbevis 1 Påbörjad lärarutbildning - saknar mer än 6 hp 4 Påbörjad lärarutbildning - saknar mindre än 6 hp 14 Fullgjord specialpedagogutbildning med examensbevis 11 Fullgjord specialpedagogutbildning utan examensbevis 3 Fullgjord fritidspedagogutbildning med examensbevis 24 Fullgjord fritidspedagogutbildning utan examensbevis 2 Annan högskoleutbildning 23 Saknar högskoleutbildning 1 Barnskötarutbildning 47 Globala enheten, modersmålslärare Tabell 1: Anställningsform Allmän Tillsvidare Introduktionsår Visstid/obehörig Summa kartlagda medarbetare visstid Av 21 tillsvidareanställda modersmålslärare har 1 lärare examensbevis. Två av de tillsvidareanställda är ämnesobehöriga. En av modersmålslärarna är behörig även i teknik, matematik och spanska på grundskolan. Lärare som undervisar i modersmål utgör ett undantag från behörighets-/legitimationskravet. Grundsärskolan Redovisas i samband med ämnesbehörigheter. 14 Kommentar: Speciallärarutbildning med och utan bevis samt specialpedagogutbildning med eller utan bevis förutsätter en fullgjord förskollärarutbildning eller lärarutbildning. Av den anledningen kan inte en summa anges i tabellen. 15 Hp=högskolepoäng

9 Skolbarnsomsorgen Alla uppgifter i rapportens tabeller avser antal medarbetare. Uppgifter som redovisas i de olika tabellerna avser: Tabell 1: Anställningsform Tabell 3: Utbildning Tabell 1: Anställningsform Allmän Tillsvidare Introduktionsår Visstid/obehörig Vikarie Tjänstledig Summa visstid Tabell 3: Utbildning Examen Antal Fritidspedagogutbildning med examensbevis 24 Fritidspedagogutbildning utan examensbevis 2 Annan utbildning för arbete i fritidshem 15 Summa 41 Av de anställda inom skolbarnsomsorgen har 58 % adekvat utbildning för arbete i fritidshem.

10 Sammanställning av behöriga obehöriga lärare i undervisningsämnen Verksamhetssystemet genererar tabeller som med olika färger 16 illustrerar hur skolorna har bemannat sin undervisning för eleverna: Vit kolumn: antal lärare som undervisar i eller är behöriga i ämnet och för årskursen Ljusgrön kolumn: antal lärare med legitimation i ämnet, finns ännu ej i systemet Mörkgrön kolumn: antal lärare som är behöriga och undervisar i ämnet Gul kolumn: antal lärare som är behöriga men ej undervisar i ämnet Röd kolumn: antal lärare som undervisar i ämnet men är obehöriga Svenska i grundskolan Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år Svenska - GS, år 1 8 Svenska - GS, år 9 6 Svenska - GS, år 2 Svenska - GS, år Svenska - GS, år 3 Svenska - GS, år 7 Svenska - GS, år 6 Svenska - GS, år 4 Svenska - GS, år 5 Analys. Upp till årskurs(åk) 6 är andelen obehöriga lärare förhållandevis lägre än i årskurserna 7-9. Respektive enhet kan se om antalet obehöriga kan reduceras genom en annan organisation eller om faktisk kompetensbrist råder. 16 Celler som saknar färg ska läsas som noll

11 Svenska som andraspråk i grundskolan Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år 9 Svenska som andraspråk - GS, år 8 Svenska som andraspråk - GS, år Svenska som andraspråk - GS, år 2 Svenska som andraspråk - GS, år 3 Svenska som andraspråk - GS, år 7 Svenska som andraspråk - GS, år 4 Svenska som andraspråk - GS, år 6 Svenska som andraspråk - GS, år 5 Analys. Tabellen visar en hög grad av behörighet, hela 1 % i åk 2-3.

12 Matematik i grundskolan Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år Matematik - GS, år 9 Matematik - GS, år 8 Matematik - GS, år Matematik - GS, år 2 Matematik - GS, år 3 Matematik - GS, år 7 Matematik - GS, år 4 Matematik - GS, år 6 Matematik - GS, år 5 Analys. En högre andel obehöriga lärare undervisar i matematik i åk 4-7 jämfört med andra åk.

13 Engelska i grundskolan Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år Engelska - GS, år 9 Engelska - GS, år 8 Engelska - GS, år Engelska - GS, år 2 Engelska - GS, år 3 Engelska - GS, år 7 Engelska - GS, år 4 Engelska - GS, år 6 Engelska - GS, år 5 Analys. En hög andel ämnesobehöriga lärare undervisar åk 1-5 i engelska och då speciellt i åk 1 och 5. Moderna språk i grundskolan Franska - GS, år Franska - GS, år Franska - GS, år Spanska - GS, år Spanska - GS, år Spanska - GS, år Tyska - GS, år Tyska - GS, år Tyska - GS, år 9 1 1

14 Tyska - GS, år 9 Tyska - GS, år 8 Franska - GS, år 7 3 2,5 2 1,5 1,5 Franska - GS, år 8 Franska - GS, år 9 Tyska - GS, år 7 Spanska - GS, år 7 Spanska - GS, år 9 Spanska - GS, år 8 Analys. Av moderna språk är det endast spanska som undervisas av obehörig lärare. Bild i grundskolan Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år Bild - GS, år 9 Bild - GS, år 8 Bild - GS, år Bild - GS, år 2 Bild - GS, år 3 Bild - GS, år 7 Bild - GS, år 4 Bild - GS, år 6 Bild - GS, år 5 Analys. Högstadiet har behöriga bildlärare medan merparten av undervisande lärare i åk 1-6 är obehöriga.

15 Musik i grundskolan Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år Musik - GS, år 9 Musik - GS, år 8 Musik - GS, år Musik - GS, år 2 Musik - GS, år 3 Musik - GS, år 7 Musik - GS, år 4 Musik - GS, år 6 Musik - GS, år 5 Analys. I åk 1-4 i ämnet musik är andelen undervisande obehöriga lärare större än behöriga undervisande.

16 Hem och konsumentkunskap i grundskolan Hem- och konsumentkunskap- GS, år Hem- och konsumentkunskap- GS, år Hem- och konsumentkunskap- GS, år Hem- och konsumentkunskap- GS, år Hem- och konsumentkunskap- GS, år Hem- och konsumentkunskap- GS, år 9 Hem- och konsumentkunskap- GS, år 8 Hem- och konsumentkunskap- GS, år Hem- och konsumentkunskap- GS, år 6 Hem- och konsumentkunskap- GS, år 7 Analys. I ämnet Hem- och konsumentkunskap kan vi konstatera en klar kompetensbrist. Idrott och hälsa i grundskolan Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år

17 Idrott och hälsa GS, år 9 Idrott och hälsa GS, år 8 Idrott och hälsa GS, år Idrott och hälsa GS, år 2 Idrott och hälsa GS, år 3 Idrott och hälsa GS, år 7 Idrott och hälsa GS, år 4 Idrott och hälsa GS, år 6 Idrott och hälsa GS, år 5 Analys Andelen behöriga lärare är hög förutom i åk 1-3. Naturorienterande ämnen i grundskolan NO, årskurs NO, årskurs NO, årskurs Biologi - GS, år Biologi - GS, år Biologi - GS, år Biologi - GS, år Biologi - GS, år Biologi - GS, år Fysik - GS, år Fysik - GS, år Fysik - GS, år Fysik - GS, år Fysik - GS, år Fysik - GS, år Kemi - GS, år Kemi - GS, år Kemi - GS, år Kemi - GS, år Kemi - GS, år Kemi - GS, år

18 NO, årskurs 1 Kemi - GS, år 9 45 NO, årskurs 2 Kemi - GS, år Kemi - GS, år NO, årskurs 3 Biologi - GS, år 4 Kemi - GS, år Biologi - GS, år 5 1 Kemi - GS, år 5 5 Biologi - GS, år 6 Kemi - GS, år 4 Fysik - GS, år 9 Fysik - GS, år 8 Fysik - GS, år 7 Fysik - GS, år 6 Biologi - GS, år 7 Biologi - GS, år 8 Biologi - GS, år 9 Fysik - GS, år 4 Fysik - GS, år 5 Analys. I de naturorienterande ämnena är över lag en hög andel undervisande lärare ämnesobehöriga. I biologi, fysik och kemi undervisar inga behöriga lärare i åk 7-9.

19 Samhällsorienterande ämnen i grundskolan Samhällsorienterade ämnen (SO), år 1 Samhällsorienterade ämnen (SO), år 2 Samhällsorienterade ämnen (SO), år Samhällskunskap - GS, år Samhällskunskap - GS, år Samhällskunskap - GS, år Samhällskunskap - GS, år Samhällskunskap - GS, år Samhällskunskap - GS, år Geografi - GS, år Geografi - GS, år Geografi - GS, år Geografi - GS, år Geografi - GS, år Geografi - GS, år Historia - GS, år Historia - GS, år Historia - GS, år Historia - GS, år Historia - GS, år Historia - GS, år Religionskunskap - GS, år Religionskunskap - GS, år Religionskunskap - GS, år Religionskunskap - GS, år Religionskunskap - GS, år Religionskunskap - GS, år

20 Samhällsorienterade ämnen (SO), år 1 Samhällsorienterade ämnen Religionskunskap - GS, år 9 6 Samhällsorienterade (SO), år 2 ämnen Religionskunskap - GS, år 8 (SO), år 3 Religionskunskap - GS, år 7 5 Samhällskunskap - GS, år 4 Religionskunskap - GS, år 6 Religionskunskap - GS, år Samhällskunskap - GS, år 5 Samhällskunskap - GS, år 6 Religionskunskap - GS, år 4 Historia - GS, år 9 1 Samhällskunskap - GS, år 7 Samhällskunskap - GS, år 8 Historia - GS, år 8 Samhällskunskap - GS, år 9 Historia - GS, år 7 Historia - GS, år 6 Geografi - GS, år 4 Geografi - GS, år 5 Historia - GS, år 5 Historia - GS, år 4 Geografi - GS, år 9 Geografi - GS, år 6 Geografi - GS, år 7 Geografi - GS, år 8 Analys. De samhällsorienterande ämnena har en högre andel behöriga lärare. Trots att många lärare har behörighet är ändå ett antal undervisande lärare ämnesobehöriga. Kompetensbrist råder i samhällskunskap åk 8-9, geografi åk 8-9 samt religionskunskap åk 8-9.

21 Slöjd i grundskolan Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år 9 Slöjd - GS, år 8 Slöjd - GS, år Slöjd - GS, år 2 Slöjd - GS, år 3 Slöjd - GS, år 7 Slöjd - GS, år 4 Slöjd - GS, år 6 Slöjd - GS, år 5 Analys. Ca en tredjedel av undervisande lärare i slöjd i åk 1-6 är obehöriga i ämnet. Teknik i grundskolan Teknik - GS, år Teknik - GS, år Teknik - GS, år Teknik - GS, år Teknik - GS, år Teknik - GS, år Teknik - GS, år 9 3 3

22 Teknik - GS, år 4 15 Teknik - GS, år 9 1 Teknik - GS, år 5 5 Teknik - GS, år 8 Teknik - GS, år 6 Teknik - GS, år 7 Teknik - GS, år 6 Analys. En hög andel obehöriga lärare undervisar i teknik i åk 4-6 trots ett relativt stort antal lärare är behöriga men ej undervisande. Svenska i grundsärskolan Svenska - GSS, år Svenska - GSS, år Svenska - GSS, år Svenska - GSS, år Svenska - GSS, år Svenska - GSS, år 6 Svenska - GSS, år 1 2 Svenska - GSS, år 6 1,5 1,5 Svenska - GSS, år 2 Svenska - GSS, år 5 Svenska - GSS, år 3 Svenska - GSS, år 4 Analys. Kommunen har inga ämnesbehöriga undervisande lärare i grundsärskolan. Bilden gäller även för de övriga undervisningsämnen i grundsärskolan.

23 Sammanfattande kommentar om ämnesbehörigheten i grundskolan Sämst ämnesbehörighet visar grundsärskolan, där kommunen inte har några ämnesbehöriga lärare. I grundskolans ämne svenska är andelen obehöriga lärare högst i åk 7-9, i matematik är den högst i åk 4-5 och i engelska i åk 1-5. I moderna språk har ämnet spanska obehöriga undervisande lärare i åk 7-9. Alla estetiska ämnen, bild, musik och slöjd, har obehöriga lärare i åk 1-6. I ämnet hem- och konsumentkunskap finns obehöriga lärare framför allt i åk 5-6. Av undervisande lärare i naturorienterande ämnen i åk 1-9 är 56 % obehöriga. I biologi, fysik och kemi undervisar enbart ämnesobehöriga lärare. I de samhällsorienterande ämnena är däremot endast 3 % av undervisande lärare ämnesobehöriga. Högst andel obehöriga finns i ämnet SO i åk 3 samt i samhällskunskap, geografi, historia och religion, samtliga åk 4-5. Ämnet teknik har obehöriga lärare framför allt i åk 4-6. Ämnet med högst andel behöriga lärare är ämnet svenska som andra språk. I kartläggningen redovisas även antalet behöriga lärare som inte undervisar i årskursen eller i ämnet. I många fall kan man se ett stort antal behöriga men icke i ämnet undervisande lärare samtidigt som ett antal obehöriga lärare undervisar i årskursen och ämnet. I vilken mån detta förhållande är av organisatorisk art eller om faktisk kompetensbrist råder, kan utredas av respektive rektor. Rent generellt kan man tro att ett ämne med ett stort antal behöriga icke undervisande lärare lättare kan organiseras, så att högre behörighetsnivå uppnås. Omvänt är det troligt att ämnen med lägre antal eller inga icke undervisande behöriga lärare behöver kompetenspåfyllning för att nå rätt behörighetsnivå.

24 Gymnasieskolan Tabell 1: Anställningsform Tillsvidare Introduktionsår Visstid/obehör ig Allmän visstid Vikarie Tjänstledi g Summ a S:t Martins Löfström s IM Summa Anledningen till att tabellen visas på skolnivå är att Löfströms gymnasium avsluts till sommaren 212 och inte kommer att vara föremål för en lokal kompetensförsörjningsplan. Tabell 2: Anställd som Lärare i grundskola åk 7-9 Lärare i gymnasieskolan, allm ämnen Yrkeslärare i gymnasieskolan Specialpedagog/ speciallärare Antal Annat Tabell 3: Behörighet Examen Antal Fullgjord lärarutbildning - har examensbevis 39 Påbörjad lärarutbildning - saknar mer än 6 högskolepoäng 1 Påbörjad lärarutbildning - saknar mindre än 6 högskolepoäng 1 Modersmåls-/Hemspråkslinjen - har examensbevis 1 Annan högskole/universitetsexamen - har examensbevis 7 Saknar högskole/universitetsexamen 2 Barnskötarutbildning annan form 1 Sammanfattande kommentar om ämnesbehörigheten i gymnasieskolan Av 5 anställda lärare har 39 en fullgjord lärarutbildning med examensbevis, dvs 78 %. Av S:t Martins gymnasiums 36 undervisande lärare har 32 en fullgjord lärarutbildning med examensbevis vilket motsvarar 88 %. 17 Introduktionsprogram

25 Av undervisande lärare i gymnasieskolan är ett fåtal ämnesobehöriga. Bland yrkeslärarna är två lärare inte helt klara med sin utbildning. Lärare i yrkesämnen omfattas dock inte av behörighets- /legitimationskravet. En tillsvidareanställd lärare i allmänna ämnen undervisar även i ämne han inte är ämnesbehörig i och två visstidsanställda är obehöriga i undervisande ämnen. Förslag till fortsatt arbete Med denna kompetenskartläggning som grund kan kompetensförsörjningsplaner tas fram inför år 215, när legitimationslagstiftningen träder i kraft. Utifrån medarbetarnas kompetensprofiler upprättar varje rektor och förskolechef en lokal kompetensförsörjningsplan som ska svara på: hur en framtida organisation ska se ut för att på bästa sätt möjliggöra att behörighetskraven uppfylls vilka organisatoriska förändringar som behövs i vilken takt förändringarna kan göras när förändringarna ska vara klara hur många/vilka som behöver insatser för att klara lagstiftningens krav vilka insatser som blir kommunens/enhetens respektive den enskilda individens hur kommunen/enheten hanterar tillsvidareanställda som inte kommer att kunna uppfylla kraven Förvaltningen behöver beskriva de organisatoriska förutsättningar som krävs i kommunen för att skolorna för att kunna möta legitimationskravet. Förvaltningen behöver också skaffa sig en översikt över det totala behovet av insatser som krävs för att uppfylla lagstiftningens krav. Vilka blir individens insatser, enhetens insatser, kommunens insatser? Vilka tillsvidareanställda kommer inte att kunna uppfylla kraven och hur hanteras det? Tillsammans med de fackliga organisationerna behöver villkoren för olika gruppers kompetensutveckling diskuteras och samverkas. För att förvaltningen ska kunna göra en långsiktig strategisk planering avseende personalbemanning behövs kompetens i arbetsrättsliga frågor, varför förvaltningen även behöver tillgång till personalkonsult.