(SOU 2018:17) U2018/01224/S

Transkript

1

2 / (4) Yttrande över slutbetänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17) U2018/01224/S Mälardalens högskola (MDH) ställer sig positiv till de förslag som presenteras i slutbetänkandet Med undervisningsskicklighet i centrum- Ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling (SOU 2018:17). De förändringar som utredningen pekar på gällande professionsprogrammet för att öka attraktiviteten till förskol- och läraryrket samt rektorsyrket är något som högskolan ställer sig bakom. Dock finns det en del aspekter som högskolan önskar att utredningen beaktar såsom: Högskolan har höga förväntningar på att Styr- och resursutredningen (U 2017:05) kommer ge rätt förutsättningar för att lärosätena ska kunna bidra på ett bra sätt till lärares och rektorers kompetensutveckling. För att professionsprogrammet ska lyckas behöver såväl styrning som resurstilldelning ses över då dagens ersättningsmodeller inte ger rätt förutsättningar för att utveckla samarbete mellan varken skola och högskola eller mellan utbildning och forskning på ett önskvärt sätt. MDH har stor förhoppning om att få vara med i den viktiga processen kring skapandet av funktionen, den ej bestämda organisationen som ska ansvara för professionsprogrammet, samt att lärosätet får en roll i arbetet med att utveckla nationella beskrivningar av yrkesskicklighet och utforma kompetensbeskrivningar för dessa. MDH vill framhålla vikten av att det ska vara universitet och högskolor som utvecklar skolprofessionernas kompetens i form av uppbyggnad av utbildningsinsatser samt samarbeten kring forskning och utvecklingsarbete inom ramen för professionsprogrammet. Detta framförallt för att främja likvärdighet, sett både ur ett innehållsligt såväl som ett nivåmässigt perspektiv, kunskap och kompetens hos lärare och förskollärare på en nationell nivå. MDH ställer sig positiv till att lärares och rektorers arbetsbelastning som helhet ses över i syfte att minska administrationen så att dessa yrkesgrupper får arbeta mer med sina kärnuppdrag. MDH ställer sig frågande till varför utredningen inte föreslagit satsningar på andra professioner i skolan som är viktiga för skolutvecklingen och för att öka attraktiviteten för att arbeta i förskola/skola. Som exempel kan nämnas specialpedagoger, som i en del av sitt uppdrag på skolan, kan främja och arbeta med lärares fortbildning och med kompetenshöjande insatser. Med tanke på speciallärares och specialpedagogers utbildningsnivå och uppdrag i förskolans och skolans organisation är det viktigt att denna yrkeskategori inte glöms bort gällande utvecklingsstegen. Båda dessa kategorier bör ses som en särskilt viktig del i en framgångsrik skola och som en viktig del i arbetet med att kompetensutveckla lärarkåren. Utredningen menar att de också ska kunna ingå i professionsstegen och få ett kompetenserkännande vilket MDH ser som positivt. MDH vill dock lyfta frågeställningen om hur kompetenserkännandet kan beakta t.ex. specialpedagogens funktion då det i betänkandet anges att undervisningsskicklighet bör vara det huvudsakliga kriteriet för att nå ett

3 nationellt kompetenserkännande (s 243). Kan det finnas en risk att beskrivningarna blir för vida och ospecifika? 2 (4) Synpunkter på olika delar av betänkandet Avsnitt 1 Författningsförslag 1.1 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) 8 MDH instämmer med förslaget om en skollagsändring i 2 kap 8. MDH anser att med denna ändring ges rektorer bättre förutsättningar att utföra sina uppdrag som pedagogiska ledare och utveckla skolenheten genom att större krav ställs på huvudmannen. På så sätt blir det enklare att genomföra uppföljningar och göra jämförelser mellan enheter och kommuner. 21 och 22 MDH instämmer med förslaget om en skollagsändring i 2 kap 21 och 22. MDH instämmer dels då detta kan underlätta för rektorer och huvudmän avseende kompetensförsörjningen vid lärarbrist men också för att det är en utvecklingsmöjlighet inom utbildningsväsendet att utveckla nya vägar till läraryrket (som exempel kan nämnas den verksamhetsintegrerad lärarutbildning som MDH genomför tillsammans med skolhuvudmän i regionen). På så sätt ser också MDH en möjlighet att bygga en ännu närmare relation till huvudmän och skolor och därmed ytterligare förstärka kopplingarna till utbildningen. 1.2 Förslag till lag om ändring i skollagen (2010:800) 2 MDH ställer sig positiv till en obligatorisk introduktionsperiod för nyanställda förskollärare och lärare med en utbildad mentor/handledare. MDH ställer sig bakom förslaget om ett nytt kap 2 2 gällande introduktion då detta säkerställer att lärare i högre grad stannar i yrket och att statusen i yrket ökar. Dock anser MDH att denna paragraf även bör gälla lärare som ännu inte är behöriga då det kan öka chanserna att de i högre grad vill stanna i yrket och utbilda sig för att bli behöriga lärare. MDH vill också lyfta fram att MDH gärna planerar och genomför utbildningar för de som ska vara mentorer under introduktionsåret. 3 MDH instämmer med förslaget om en befattningsutbildning för rektorer då detta kan öka kravet på huvudmannen att ge alla rektorer utbildning för att få rätt förutsättningar att verka som pedagogiska ledare. Forskning visar att ledning på skol-/förskoleenheten är avgörande för om verksamheten blir framgångsrik. 4-6 MDH instämmer med förslaget om ett professionsprogram för att främja professionell utveckling och skolutveckling. Ett professionsprogram med syfte att öka yrkesskickligheten kan också öka yrkets attraktivitet och få fler att välja yrket. MDH anser också att det ökar chanserna för att fler lärare stannar i yrket. Dock är det avgörande att kravet ligger på huvudmannen på så sätt som är beskrivet i 5 och 6.

4 7-8 3 (4) MDH instämmer med förslaget och anser att det är avgörande att funktionen är den som avgör och tar beslut om kompetenserkännande. Om ansvaret skulle ligga på respektive huvudman eller kommun skulle erkännandet bli godtyckligt och på så sätt riskera att få motsatt effekt. 9 MDH instämmer med förslaget att regeringen eller en särskild funktion meddelar föreskrifter om vad som krävs för kompetenserkännande liksom de arbetsuppgifter som hör till erkännandet. Om ansvaret skulle ligga på respektive huvudman eller kommun skulle erkännandet bli godtyckligt och på så sätt riskera att få motsatt effekt. Dock anser lärosätet att huvudman får svara för föreskrifter om kostnader. Kapitel 4 Professionsprogrammets byggstenar MDH vill framhålla att högskolan har stor kunskap och kompetens som kan användas i arbetet med lärares och rektorers fortbildning och uppbyggnaden av funktionen samt professionsprogrammet. Betänkandet bedömer att det finns ett stort behov av att utveckla och förstärka relationen mellan skolhuvudmännen och lärosätena kring lärarprofession, skolledning och skolutveckling. Betänkandet pekar även på att mycket vore vunnet om verksamheten på övningsskolorna kunde bli mer involverade i forsknings- och utvecklingsprojekt. Med tanke på det utvecklingsbehov som utredningen pekar på har MDH stora förhoppningar om att högskolan erhåller förändrade ersättningsmodeller gällande såväl forskning som utbildning. Vidare har MDH förhoppning om att en vidareutveckling av VFU-verksamheten i övningsskolor ska tillåtas fortsätta även efter projektets avslut våren Denna utredning menar, i linje med Skolkommissionen, att nationella beskrivningar av yrkesskicklighet på olika nivåer bör fastställas. MDH vill i detta sammanhang framhålla att högskolan har lång erfarenhet och kunskap om lärarutbildningens krav och hyser därmed stor förhoppning om att, tillsammans med andra intressenter såsom skolhuvudmän, lärare och rektorer, få vara delaktiga vid uppbyggandet av nationella skicklighetsbeskrivningar i professionsprogrammet. 4.4 Professionsprogrammets betydelse för läraryrkets attraktionskraft och elevers lärande Utredningen pekar på att professionsprogrammet kommer att bestå av tre delar som knyter samman: skolhuvudmän, professionsbärare och universitet/högskolor. Programmets tre delar kommer att medföra att det behöver utvecklas specifika samverkansforum för att hantera detta. Även här vill MDH dels framföra önskemål om att involvera lärosätet i diskussionen om samverkansforumets utformning och innehåll, dels framhålla lärosätets långa erfarenhet och kunskap kring samverkan genom Mälardalens kompetenscentrum för lärande (MKL) som är regionens plattform för samverkan kring skolutveckling, lärarutbildning, kompetensutveckling och forskning inom utbildningsvetenskap. Kapitel 5 -Utvecklingsmöjligheter för legitimerade lärare och rektorer professionsprogrammet i praktiken 5.2 Fyra utvecklingssteg för lärare och förskollärare regleras nationellt Enligt utredningen ska fyra nationellt reglerade kompetensnivåer inrättas för legitimerade lärare och förskollärare: legitimerad lärare, erfaren lärare,

5 meriterad lärare samt särskilt meriterad lärare. Motsvarande nivåer ska finnas för förskollärare. Med tanke på speciallärares och specialpedagogers utbildningsnivå och uppdrag i förskolans och skolans organisation är det viktigt att denna yrkeskategori inte glöms bort gällande utvecklingsstegen. Båda dessa kategorier bör ses som särskilt viktiga i en framgångsrik skola och som en viktig del i arbetet med att kompetensutveckla lärarkåren. 4 (4) 5.3 Utvecklingsmöjligheter för rektorer På samma sätt som MDH önskar att universitet och högskolor ska få ta del av uppbyggnaden av skicklighetsbeskrivningar och professionsprogrammet för lärare finns samma önskemål för motsvarande program för rektorer. MDH instämmer med utredningens förslag att regeringen bör överväga att uppdra till universitet och högskolor med lärarutbildning att genomföra en försöksverksamhet med en rekryteringsutbildning för blivande rektorer och förskolechefer. MDH ser positivt på förslaget att starta en rekryteringsutbildning för rektorer och förskolechefer och ser såväl ett stort behov som en stor efterfrågan. 5.7 När kommer professionsprogrammet att finnas på plats? Utredningen säger att kompetensbeskrivningarna tidigast kan beslutas efter årsskiftet 2019/2020 om funktionen organiseras som en myndighet. Detta innebär att en sammanhängande reglering för professionsprogrammets olika delar tidigast kan träda i kraft halvårsskiftet Detta är också det datum som utredningen föreslår att ändringarna i skollagen med anledning av professionsprogrammet ska träda i kraft. Det är av stor vikt att även lärosätena tillsammans med funktionen och regionens skolhuvudmän får vara delaktiga i de diskussioner som leder till beslut om när det är möjligt att starta professionsprogrammet Förslag om en mer flexibel grundlärarexamen MDH ser positivt på utredningens förslag att ändra i bilaga 2 till högskoleförordningen för att möjliggöra att lärarstudenter får möjlighet att läsa modersmål eller svenska som andraspråk inom ramen för grundlärarexamen. Dock vill MDH framföra att det kan vara svårt att inom den befintliga omfattningen för grundlärarexamen med inriktning mot arbete i förskoleklass och årskurs 1-3 om 240 hp rymma utökningen av dessa ämnen. Utredningen uppmanar varje universitet och högskola med lärar- och förskollärarutbildning att noga tillse att förskol- och lärarstudenter får med sig sådan kunskap och kompetens att de kan arbeta språkutvecklande i sina ämnen och att detta också omfattar ett andraspråksperspektiv. Detta instämmer MDH i, dock anser MDH att svenska som andraspråk och dess betydelse för språkutvecklande arbete är så nära anknutna att detta bör ingå som en obligatorisk del snarare än en valbar del. Utredningen föreslår även att språkets betydelse för lärandet i alla ämnen och i alla åldrar lyfts fram, även ur ett andraspråksperspektiv, och att lärarutbildningarna bör förändras utifrån detta, dock utan särskilda skrivningar om språkutvecklande arbete i examensmålen. MDH ser positivt på förslaget men önskar förstärkta skrivningar i styrdokumenten om språkets betydelse och språkutvecklande arbete i utbildningarna. MDH förespråkar att språkets och andraspråkets betydelse stärks i examensbeskrivningarna för lärarutbildningarna på nationell nivå för att säkerställa att alla behöriga grundlärare framöver besitter denna kunskap.