Remissvar Likvärdigt, rättsäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25)

Transkript

1 Utbildningsdepartementet Stockholm Remissvar Likvärdigt, rättsäkert och effektivt ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning (SOU 2016:25) Sveriges Skolledarförbund har vid olika tillfällen uppmärksammat beslutsfattare på behovet av en översyn av systemet med nationella prov. Många av förbundets medlemmar har ifrågasatt omfattningen och utformningen av proven. Kritik har riktats mot att systemet sammantaget riskerar att ge negativa effekter på kunskapsresultaten för eleverna på grund av att alltför mycket undervisningstid går bort. Administration av prov och provresultat har också bedömts ge en tung arbetsbelastning för vissa lärargrupper. Slutligen har den allt mer uppenbara skillnaden mellan de IT-baserade undervisningssituationerna och provsituationen lyfts fram som problematisk. Regeringens beslut att låta genomföra en översyn har därför tagits emot positivt bland skolledare. Utredarens förslag överensstämmer till stora delar med Sveriges Skolledarförbunds uppfattningar. Förbundet är dock angeläget om att regeringen samordnar förslagen med övriga initiativ på området. Skolkommissionen har i sitt delbetänkande föreslagit nationella målsättningar för ett sammanhållet skolsystem. Här finns förslag till målsättningar för kunskapsresultat gällande såväl förskoleklassen som grundskolan. Sveriges Skolledarförbunds uppfattning är att relationen mellan de nationella målsättningarna och det nya systemet för kunskapsbedömning måste analyseras och tydliggöras för de verksamma i skolan. Förbundet utgår också från att förslagen från den pågående utredningen av en s.k. läsa-skriva-räkna-garanti vävs in innan regeringen går vidare med förslagen gällande obligatoriska bedömningsstöd i årskurs 3. I det följande kommenteras de förslag där förbundet har synpunkter i den ordning de presenteras i betänkandet. Ett nytt nationellt system för kunskapsbedömning Utredaren föreslår att dagens nationella prov ersätts med ett system bestående av tre delar, nationella prov, nationella bedömningsstöd och en nationell kunskapsutvärdering. Motivet bakom uppdelningen är att renodla och tydliggöra 1

2 varje dels respektive syfte samt att minska den tidsåtgång som i dagsläget läggs på de nationella proven. Sveriges Skolledarförbund ställer sig bakom förslaget. Förbundet har vid återkommande tillfällen fört fram synpunkten att de nationella provens roll behöver renodlas. De nationella provens syfte ska vara att stödja betygssättningen Sveriges Skolledarförbund har hela tiden hävdat att de nationella provens viktigaste roll är att verka betygsstödjande. Förbundet ser med tillfredsställelse på att utredaren har valt att följa vår rekommendation. Syftet med de nationella bedömningsstöden ska tydliggöras och begreppet bedömningsstöd ska renodlas. Stödens syfte ska vara betygsstödjande, diagnostiskt eller formativt. Sveriges Skolledarförbund ställer sig bakom förslaget. Nationella bedömningsstöd i matematik, svenska och svenska som andraspråk ska ersätta de nuvarande nationella proven i motsvarande ämnen i årskurs 3 i grundskolan, sameskolan samt i årskurs 4 i specialskolan. Bedömningsstöden ska vara obligatoriska för lärarna att använda. I årskurs 6 och 9 i grundskolan ska det finnas obligatoriska nationella prov i ämnena engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk. Motsvarande gäller för årskurs 3 i sameskolan och årskurs 4 i specialskolan. I gymnasieskolan ska de nationella proven vara obligatoriska i den högsta avslutande kursen i studievägen i ämnena engelska, matematik och svenska eller svenska som andraspråk med undantag för kursen svenska2 eller svenska som andraspråk 2. Utredarens förslag innebär att de obligatoriska nationella proven i årskurs 3 ersätts av nationella bedömningsstöd. Utredaren föreslår att resultaten ska samlas in, såväl från bedömningen i årskurs 3 som den bedömning som from 1 juli 2016 blir obligatorisk i årskurs 1. Sveriges Skolledarförbund ser skiftet från prov till bedömningsstöd som en positiv utveckling. Utredarens uppfattning är att resultaten från bedömningarna ska samlas in. Om detta förväntas ske lokalt eller nationellt framgår dock inte. Sveriges Skolledarförbund utgår från att huvudmän och skolor samlar in den resultatinformation som är central för kvalitetsarbetet men avråder från en reglering kring nationell insamling som sannolikt blir resurskrävande.

3 Utredarens förslag innebär att antalet nationella prov i årskurs 9 minskar då de obligatoriska proven i SO och NO utgår. Sveriges Skolledarförbund ser positivt på den förändringen och delar utredarens bedömning att risken för en återgång till en sk. treämnesskola är liten eftersom behörighetsreglerna är annorlunda nu jämfört med tidigare. Sveriges Skolledarförbund är generellt positiva till förslagen om bedömningsstöd i ämnen där nationella prov inte finns. Betygssättningen är, på gott och på ont, en uppmärksammad och viktig del av en lärares arbetsuppgifter. Med nationella bedömningsstöd bör det bli enklare för såväl läraren själv som för andra med övergripande ansvar för kvaliteten i betygssättingen, att säkerställa likvärdigheten så långt möjligt. En digitalisering av de nationella proven ska påbörjas. Den ska ske stegvis och ges tillräckligt med tid innan den är fullt utbyggd. Sveriges Skolledarförbund har i flera sammanhang argumenterat för en digitalisering av de nationella proven. Förbundet har även framfört att utredarens förslag till tidplan är onödigt utdragen. I betänkandet redogör utredaren föredömligt för sina avvägningar och vilka risker ett forcerat införande medför. Sveriges Skolledarförbund vill fortfarande trycka på vikten av att omställningen sker fortast möjligt med säkerställd kvalitet. Den IT-uppföljning som Skolverket gjorde under våren 2016 som ett led i framtagandet av en nationell IT-strategi för skolan visade att tillgången till digitala verktyg och kunskapen om hur de ska användas, varierade i betydande grad över landet. De förhållandena måste tas i beaktande i processen med digitalisering av de nationella proven. Sveriges Skolledarförbund anser att de ambitioner som formuleras i ITstrategin måste vara bindande för skolhuvudmän och profession. Förslaget om IT-strategi måste också kompletteras med en statlig finansieringsplan riktad till huvudmännen. Elevlösningar av de nationella proven ska vara avidentifierade vid bedömningen i de fall proven har genomförts på dator. Sveriges Skolledarförbund har inga invändningar mot förslaget. En försöksverksamhet med extern bedömning av nationella prov ska bedrivas inom ramen för försöket med datorbaserade nationella prov. Det är av stor vikt att elevlösningar i nationella prov bedöms mer likvärdigt. Utredaren beskriver ett antal olika insatser för ökad kvalitet i bedömningsar-

4 betet. Sveriges Skolledarförbund är av den generella uppfattningen att en kår med professionsambitioner själva har ett stort ansvar för att säkra kvaliteten i yrkesutövningen. Olika varianter av sambedömning och medbedömning har goda förutsättningar att driva kvalitetsarbetet framåt. Ett minskat antal nationella prov ger bättre förutsättningar att kunna lägga tid på kvalitetssäkrade processer och därmed ge näring för en professionsstyrd utveckling mot högre samstämmighet i bedömningar. Extern bedömning har fördelar i form av minskad arbetsbelastning för lärare och ökad möjligheter att elevlösningar bedöms lika vilket är positivt ur många aspekter. Till nackdelarna hör minskade möjligheter till professionsutveckling bland lärarna själva. Det finns även anledning att anta att extern bedömning blir relativt kostsam även om beräkningar saknas i betänkandet. Utredaren behandlar inte heller frågan om extern bedömning i relation till elevernas känsla av stress kring skolsituationen. Sammantaget menar Sveriges Skolledarförbund att utredarens förslag om försöksverksamhet med extern bedömning är ett bra sätt att komma vidare på området och förstärka kunskapsbasen på området. Förbundet förutsätter att försöket riggas på ett sådant sätt att det blir utvärderingsbart och att resultaten används som grund för framtida beslut. Vid betygssättningen i ett ämne eller en kurs där ett nationellt prov har genomförts ska resultatet på det provet särskilt beaktas. Provresultatet ska dock inte särskilt beaktas om det är sannolikt att det inte ger en rättvisande bild av elevens kunskaper i ämnet eller kursen på grund av omständigheter som eleven inte själv råder över. Utredaren framhåller i sitt betänkande att det råder en avsevärd skillnad mellan olika lärare i hur stor vikt de tillmäter de nationella proven när betygen sätts. Sveriges Skolledarförbund ser det som problematiskt. Betygssättningen i avslutande årskursen på grundskolan och i den kursutformade gymnasieskolan har stor betydelse för elevers fortsatta studieval. Allra bäst vore om riktlinjer togs fram inom lärarprofessionen utifrån den kunskap och erfarenhet lärare besitter. I avsaknad av professionella initiativ menar Sveriges Skolledarförbund att det är rimligt att staten i sina styrdokument anger att resultatet på de nationella proven innehar en särställning bland övrigt beslutsunderlag vid betygssättning. Förbundet avråder dock regeringen från att i dagsläget ge Skolverket i uppdrag att utarbeta en modell för hur mycket provresultat och ämnes- och kursbetyg får avvika från varandra på gruppnivå. En sådan modell riskerar att bli alltför styrande och begränsande för betygssättningen av de enskilda eleverna. I det faktaunderlag som utredaren låtit ta fram framgår att avvikelserna inte är generellt förekommande. Avvikelserna mellan provbetyg och ämnes- och kursbetyg är absolut störst när det gäller betyget F. Det finns även avsevärda

5 skillnader mellan ämnen vilket sammantaget gör att behovet av en generell modell kan ifrågasättas. De föreslagna förändringarna gällande begränsningen i antalet nationella prov till förmån för bedömningsstöd kan förväntas leda till att mer tid läggs på samoch medbedömning mellan lärare. Sveriges Skolledarförbunds rekommendation är att avvakta med beslut kring att införa styrande modeller för att se om övriga reformer räcker för att stärka likvärdigheten i betygssättningen. Utredaren bedömer att frågan om den icke-kompensatoriska betygssättningen, dvs. att en elev måste ha uppfyllt hela kunskapskravet för ett visst betygssteg för att få det betyget, bör utredas vidare. Sveriges Skolledarförbund har med oro noterat stora skillnader i uppfattningar om hur skrivningarna i styrdokumenten kring betygssättningen ska tolkas. Denna osäkerhet verkar t.o.m. råda inom Skolverket och har kommit till uttryck genom vissa mindre välbetänkta uttalanden. Många skolledare upplever att elever och föräldrar kan ha svårt att förhålla sig till de skillnader i synen på kompensatorisk betygssättning som gäller mellan bedömningar av de nationella proven samt ämnes- och kursbetygen. Det finns även andra motiv för att frångå dagens icke-kompensatoriska betygssättning. Mot bakgrund av att förändringar i synen på betygssättningen kan riskera att ge olika förutsättningar för studenter som konkurrerar om platser på eftertraktade utbildningar bör man dock gå försiktigt fram. Sveriges Skolledarförbund delar dock utredarens uppfattning att frågan bör belysas i en utredning. Ett nytt system för nationell kunskapsutvärdering ska införas i form av en försöksverksamhet Sveriges Skolledarförbund har i flera sammanhang framfört att de nationella proven inte är ett bra verktyg för trendmätning av kunskapsnivåer över tid. Förbundet delar utredarens uppfattning om att behovet av nationell kunskapsuppföljning bör tas om hand på något annat sätt. Förbundet har inga synpunkter i övrigt på utredarens förslag i denna del. Med vänlig hälsning Sveriges Skolledarförbund Matz Nilsson Förbundsordförande