UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

Transkript

1 UPP TILL BEVIS! SJU ÅTGÄRDER SOM KAN LYFTA DEN SVENSKA SKOLAN

2 UPP TILL BEVIS! Skolan och jobben kommer att vara den viktigaste frågan under denna mandatperiod. Dessa två politikområden hänger ihop. Om skolan fungerar ökar förutsättningarna för att även arbetsmarknaden ska göra det. En likvärdig och högpresterande skola är avgörande för landets framtid. Det som behöver åtgärdas måste ske nu. För elevernas bästa, för likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen och för nödvändiga förbättringar av löner och arbetsvillkor för dem som arbetar i skolan. Lärarnas Riksförbund presenterar därför en kort sammanställning av de viktigaste åtgärderna att ta itu med för den nya regeringen.

3

4 1 Staten måste investera i höjda lärarlöner Huvudmännens insatser på löneområdet räcker inte för att höja läraryrkets attraktivitet. Staten måste därför se till att ett rejält lönelyft förverkligas. Inriktningen för ett sådant lyft bör vara att göra just läraryrket mer attraktivt. Lärarna är den akademiska yrkesgrupp som löne- och statusmässigt förlorat stort sedan 1970-talet, både i förhållande till andra akademiska grupper, och i förhållande till lärare i andra jämförbara länder. Detta visar partsgemensam statistik samt statistik från OECD. Lönen måste återspegla den akademiska utbildningen, det samhällsansvar lärare tar och de arbetsuppgifter som utförs. En statlig lönesatsning är därför avgörande för att studenter ska lockas till lärarutbildningen och erfarna lärare stanna kvar i yrket.

5

6

7 2 En nationell kunskapsskola kräver ett ökat och tydligt statligt ansvar Skolan är en nationell angelägenhet. Endast staten har incitament och verktyg att skapa en nationellt likvärdig skola där alla elever kan utvecklas maximalt. Det är uppenbart att landets 290 kommuner inte har levt upp till förväntningarna med detta uppdrag. Vi har inte råd att låta dem fortsätta i 25 år till! Regeringen bör därför ta initiativet till en utredning om ansvarsfördelningen på skolans område. Vilka delar av skolsystemet skulle tjäna på en förändrad ansvarsfördelning, hur skulle ett nationellt system för tidiga stödinsatser kunna se ut, hur ska förutsättningarna för lärare och rektorer skulle kunna förbättras? Detta är frågor som en utredning måste titta på. Lärarnas Riksförbund har tagit fram egna modeller och beräkningar som skulle kunna utgöra ett underlag. Siktet bör vara inställt på en utredning under 2015 så att en förändring kan genomföras under mandatperioden.

8 3 En tydlig struktur för grund- och gymnasieskolan Lärarnas Riksförbund anser att varje skolform måste klara av sitt uppdrag. De problem som återfinns i grundskolan ska inte behöva lösas i gymnasieskolan. För att skolsystemet ska fungera behöver grundskolans struktur stärkas. Det handlar om att fullfölja arbetet med att införa stadieindelade timplaner för att säkra den minsta garanterade undervisningstiden. Det handlar också om att uppdatera stadieindelningen. Lågstadiet behöver bli fyraårigt genom att förskoleklassen omvandlas till ett första läsår. Gymnasieskolan måste, till skillnad från grundskolan, ta större hänsyn till olika elevers intressen och fallenheter. Den får inte upplevas som en förlängning av grundskolan, utan ska representera något nytt för eleven. Även här behöver den minsta garanterade undervisningstiden säkras, då genom en koppling mellan gymnasiepoäng och undervisningstid.

9

10 4 En tydlig profilering av yrkesprogrammen Sverige behöver satsa på praktiskt yrkeskunnande, och detta görs bäst genom tydlighet i gymnasieskolans yrkesprogram. Elevers önskan om att utbilda sig inom ett yrke måste bejakas. Detta måste kombineras med en rättighet för individen att när som helst läsa in allmän högskolebehörighet, antingen inom ramen för yrkesprogrammet eller via Komvux och folkhögskola. Ökad koppling mellan arbetsliv och gymnasieskola är eftersträvansvärt. Därför bör satsningen på lärlingsutbildning både fortsätta och utvecklas.

11 5 Pengarna till skolan ska gå till skolan Pengarna till skolan ska användas i skolan. Så enkelt måste det vara. Möjligheterna att ta ut privata vinster måste kraftigt begränsas och överskott investeras i verksamheten, och då inte genom olika former av lån och expansionsprojekt utanför landet. Sveriges regering måste våga ställa sig frågan om bolagsform är en lämplig driftsform för skolväsendet. Även kommunerna måste nämnas i detta sammanhang. Misshushållning med skolans resurser gäller i minst lika hög grad landets kommuner. De skattemedel som avsätts för skolan måste i större utsträckning gå till undervisning, inte försvinna iväg via administration, dyra lokalhyror eller satsas i andra kommunala åtaganden.

12 SJU ÅTGÄRD ER SOM KAN LY FTA D EN SVE N SK A SKOL A N

13 6 Skolans dimensionering måste anpassas efter behoven Vi lever i dag med konsekvenserna av 1990-talets reformbeslut, då regler och krav ansågs stå i vägen för både den enskilda individens och marknadens intresse. Alltså ser vi tydliga tecken på att skolsektorn behöver en tydligare dimensionering. Det gäller lärarutbildningens inriktningar och ämnen, gymnasieskolans program, men också av friskolors etableringar rent geografiskt. Det handlar om att hushålla med individers kompetens och samhällets resurser. Staten bör därför ta initiativ i dimensioneringsfrågan. Det måste finnas balans i gymnasieskolan i syfte att förhindra ungdomsarbetslöshet och kostsam extrautbildning, utbudet i lärarutbildningarna måste anpassas behovet av behöriga lärare.

14 7 Fler karriärtjänster och satsningar på lärarnas fortbildning Lärarna har nyligen fått möjlighet att göra karriär inom ramen för sitt yrke. Inrättandet av statsbidrag för förstelärare och lektorer är en mycket viktig reform, men den kommer att behöva byggas ut, både till antalet tjänster och till antalet möjliga karriärvägar. För att verkligen nå en kritisk massa av karriärlärare behöver minst var fjärde undervisande lärare någon typ av karriäruppdrag. Det innebär att befintlig reform behöver växa och att nya karriärsteg för lärare inrättas. Då staten ansvarar för lärarutbildning och skolans styrdokument är det också rimligt att staten garanterar lärarna och rektorerna kontinuerlig fortbildning. Detta skulle kunna ske genom ett för skolsektorn anpassat kompetenskonto. Det viktiga är att fortbildningen har akademisk förankring.

15

16 Lärarnas Riksförbund är det akademiska förbundet som enbart organiserar behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Med snart medlemmar är vi ett av de största förbunden inom Saco. Sveavägen 50 Box 3529 se Stockholm Tel FORM: ERIK UPPENBERG FOTO: ISTOCK, ULRIKA ZWENGER, MICHAEL McLAIN