EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Du får ingen andra chans. kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

Transkript

1 EN RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

2

3 Du får ingen andra chans kommunerna klarar inte skolans kompensatoriska uppdrag

4

5 Innehåll Inledning 6 Sammanfattning och förslag till åtgärder 7 Förslag på åtgärder 8 Syfte med undersökningen 9 Resultatredovisning 10 Det kompensatoriska uppdraget är inte uppfyllt 14 Datamaterial från Statistiska Centralbyrån (SCB) 15 Metod och definitioner 15 Materialet är nedbrutet på följande grupper och undergrupper 16 Bilaga 17

6 Inledning Lärarnas Riksförbund arbetar aktivt för en likvärdig skola av högsta kvalitet, där alla elever får möjlighet att utvecklas maximalt. De stora utbildningspolitiska reformer som genomfördes under första hälften av 1990-talet har inte utvärderats på ett strukturerat sätt. Kunskapsmätningar genom nationella och internationella undersökningar kan dock ses som ett kvitto på reformernas utfall. Om de stora internationella undersökningarna i huvudsak tittar på kunskapsresultat, har Lärarnas Riksförbund valt att fokusera på likvärdigheten i systemet. Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att utforma denna likvärdiga skola. Det är i detta sammanhang viktigt att komma ihåg att själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var lokal variation och olika lokala prioriteringar. Att det statliga uppdraget till skolan, särskilt på senare år, gått i rakt motsatt riktning, är en annan sak. Detta är den senaste rapporten i Lärarnas Riksförbunds rapportserie om just likvärdigheten i skolan. Förbundet vill med rapporten skapa debatt om förutsättningarna för alla elever att prestera maximalt och i vilken mån skolan kan kompensera för olika bakgrundsvariabler. 6

7 Sammanfattning och förslag till åtgärder Som konstaterats i ett flertal tidigare studier från olika aktörer lever de kommunala och fristående huvudmännen inte upp till de statliga kraven om en likvärdig och kompensatorisk skola. Det statliga uppdraget är, såvitt Lärarnas Riksförbund kan bedöma, inte anpassat till huvudmännens verklighet, eller vice versa. Det råder dock politisk enighet på nationell nivå om att skolan ska vara likvärdig och att det kompensatoriska uppdraget är en hörnpelare i skoluppdraget. Resultaten kan sammanfattas i några korta punkter (observera att resultaten i denna undersökning gäller den gymnasieskola som verkade fram till 2011, alltså före GY2011-reformen): Att vara behörig till gymnasieskolans nationella program är nästan en förutsättning för att få grundläggande högskolebehörighet. Elever som tvingas börja gymnasieskolans individuella program får svårt att nå grundläggande högskolebehörighet. Andelen elever med medelhöga meritvärden ( poäng) från grundskolan, men som saknar behörighet till gymnasieskolan, har ökat över tid. Dessa elever saknade godkänt betyg i minst ett av ämnena svenska, engelska och matematik. Andelen elever med grundläggande högskolebehörighet sjunker i takt med att de uppmätta studieresultaten från grundskolan sjunker. Det är tydligt att gymnasieskolan svårligen kan kompensera för misslyckanden i grundskolan. Elever med helsvensk härkomst (född i Sverige, båda föräldrarna födda i Sverige) är underrepresenterade i samtliga kategorier elever som saknar grundläggande högskolebehörighet. 7

8 Förslag på åtgärder: Staten måste ta ett betydligt större ansvar för att försäkra god och jämn kvalitet i undervisningen i samtliga av landets skolor. Det kräver ett riktat statligt uppdrag utan hänsyn till kommunala prioriteringar och ambitioner, då de senare är en grogrund för ökade klyftor. Lärarnas Riksförbund anser att ett nytt modernt nationellt huvudmannaskap för skolan är nödvändigt för att vända resultatutvecklingen och värna alla elevers rätt och möjlighet att uppnå skolans mål. Inom en tydlig struktur måste skolor och lärare få ökad frihet att pedagogiskt avgöra hur undervisningssituationen anpassas på ett optimalt sätt. Det innebär ökade möjligheter att avgöra om undervisning i halvklass eller mindre undervisningsgrupper ska inrättas. Detta gäller särskilt i lågstadiet, men i skolor där segregationen är stor bör det också vara aktuellt i de högre årskurserna. Staten måste, med tanke på den olikvärdighet som existerar, rikta resurser till skolor med svårast förutsättningar så att dessa kan förbättra sina resultat. Det kan handla om extra medel för åtgärder som ovan, ökade möjligheter till halvklassundervisning och rekrytering av extra lärare. Det är nu viktigt att kraftfulla och effektiva åtgärder sätts in för att gruppen elever med utländsk bakgrund även i praktiken ska inkluderas av de nationella mål som är uppsatta för skolan. Lärarnas Riksförbund anser att mer stöd, i form av extra resurser och tid, ska ges till denna utsatta grupp. 8

9 Syfte med undersökningen Det kompensatoriska uppdraget, för framför allt grundskolan, har varit tydligt formulerat i styrdokument ända sedan grundskolans inrättande. Elevknutna bakgrundsfaktorer ska i så stor utsträckning som möjligt kompenseras av skolan, något som kan ske genom skolans organisation och strukturerad undervisning. Syftet med denna undersökning är att studera hur det går i gymnasieskolan för elever med olika skolframgång från grundskolan. Undersökningen tittar också på i vilken grad olika bakgrundsfaktorer, såsom föräldrars utbildning, härkomst och kön påverkar, både från grundskolan och i gymnasieskolan. Ett tydligt mått för hur skolsystemet presterade fram till och med 2011, då gymnasieskolan gjordes om, var andelen elever som når grundläggande högskolebehörighet, något varje nationellt gymnasieprogram syftade till. Denna studie tittar på i vilken utsträckning detta mål uppfylls och vad som kännetecknar de elever som inte når detta mål. 9

10 Resultatredovisning Nedan följer en översiktlig sammanfattning av resultaten. Fokus ligger på elever födda 1991, vilket betyder att eleverna gick ut grundskolan I tabellbilagan återfinns samtliga resultat för alla tre årskullar. Det finns en stark koppling mellan skolresultat i årskurs 9 och grundläggande behörighet till högskolestudier efter gymnasiet. Att vara behörig till gymnasieskolan ökar också chansen till att erhålla grundläggande behörighet till högskolestudier, även när man jämför elever med samma meritvärde. Av de elever som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde cirka 80 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. För elever som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 44 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 28 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever som var behöriga till gymnasieskolan när de gick ut grundskolan har denna andel varit stabil över tid, men för de elever som var obehöriga till gymnasieskolan har denna andel sjunkit över tid. För elever födda 1983 som var obehöriga till gymnasieskolan och med ett meritvärde på mellan 160 och 170 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier 39 procent. Andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier sjunker sedan successivt i takt med att studieresultaten i årskurs 9 sjunker. För elever som var obehöriga till gymnasieskolan och med ett meritvärde på mellan 100 och 139 var andelen elever med grundläggande behörighet till högskolestudier elva procent. Motsvarande andel för elever som var behöriga till gymnasieskolan uppgick till 17 procent. Även här ser vi försämring över tid i andelen behöriga till högskolestudier för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. 10

11 I likhet med tidigare studier visar denna att pojkar presterar sämre än flickor. Pojkar är överrepresenterade när det gäller att ha ett meritvärde som understiger 171. Detta är ett mönster som håller i sig över tid. För alla elevgrupper utom en (behörig och p) är andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier på slutbetyget från gymnasieskolan lägre för pojkar än för flickor. För elever födda 1983 ser vi inte denna tydliga könsnackdel för pojkar i respektive elevgrupp. Skolan ska agera kompensatoriskt och därmed hjälpa elever med sämre förutsättningar att klara målen. I överensstämmelse med tidigare studier visar denna att föräldrars utbildningsbakgrund och utländsk härkomst fortfarande spelar en stor roll för hur det kommer att gå för en elev. Elever med föräldrar som har en eftergymnasial utbildning är överrepresenterade i elevgruppen som i årskurs 9 hade ett meritvärde som översteg 170, och kraftigt underrepresenterade i samtliga övriga elevgrupper. Beaktande av föräldrarnas utbildningsbakgrund ändrar inte tidigare resultat att andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier är högre för elever som var behöriga till gymnasieskolan än för elever som var obehöriga givet samma meritvärdesgrupp. Av de elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning och som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde 86 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. Elever vars föräldrar har en förgymnasial utbildning kortare än nio år uppgick andelen till 75 procent. 11

12 För elever vars föräldrar har en eftergymnasial utbildning och som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 47 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 33 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever med föräldrar med högst en förgymnasial utbildning kortare än tre år är motsvarande andelar 38 procent respektive 21 procent. För elever som presterade svagast i årskurs 9, det vill säga ett meritvärde som understeg 100, spelar föräldrarnas utbildningsbakgrund liten roll för om eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. Här spelar behörigheten till gymnasiet en större roll. Elever som är födda i Sverige och med båda föräldrarna födda i Sverige är överrepresenterade i elevgruppen med ett meritvärde som överstiger 170 och underrepresenterade i övriga elevgrupper. Men underrepresentationen är speciellt tydlig bland elevgrupperna som var obehöriga till gymnasieskolan. Beaktande av utländsk härkomst ändrar inte tidigare resultat att andelen elever som uppnått grundläggande behörighet till högskolestudier är högre för elever som var behöriga till gymnasieskolan än för elever som var obehöriga givet samma meritvärdesgrupp. Av de elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige och som erhöll ett meritvärde som översteg 170 i årskurs 9 uppnådde 84 procent grundläggande behörighet till högskolestudier på sina slutbetyg från gymnasieskolan. Elever från länder utanför Europa och Nordamerika uppgick motsvarande andel till 66 procent. För elever som är födda i Sverige och vars båda föräldrar är födda i Sverige och som erhöll ett meritvärde mellan 160 och 170 är motsvarande andel 45 procent för elever som var behöriga till gymnasieskolan i årskurs 9 och 30 procent för elever som var obehöriga till gymnasieskolan. För elever från länder utanför Europa och Nordamerika är motsvarande andelar 37 procent respektive 24 procent. 12

13 För elever som presterade svagast i årskurs 9, det vill säga ett meritvärde som understeg 100, spelar utländsk härkomst liten roll för huruvida eleven ska uppnå grundläggande behörighet till högskolestudier. Även här spelar behörigheten till gymnasiet en större roll. 13

14 Det kompensatoriska uppdraget är inte uppfyllt Föreliggande undersökning visar med stor tydlighet att den svenska skolan inte är likvärdig. Grupper av elever presterar olika bra beroende på elevers ursprung, vilken utbildning föräldrarna har och kön. Den avreglering som präglat svensk skola sedan 1990-talets början har varken gynnat eleverna eller samhället i stort. Genom kommunaliseringen av skolan och införandet av friskolor på bred front, är det upp till varje enskild huvudman att bidra till skolväsendets samlade likvärdighet. Själva motivet för kommunaliseringen av skolan, och decentralisering i stort, var just lokal variation och olika lokala prioriteringar. Tanken var att man lokalt skulle ha störst kunskap om hur insatserna skulle utformas för att garantera varje elevs rätt och möjlighet att uppnå skolans mål oavsett bakgrund. I dag ser vi att det finns stora brister och ingen samsyn huvudmännen emellan vad det kompensatoriska uppdraget innebär för huvudmannen. 14

15 Datamaterial från Statistiska Centralbyrån (SCB) Lärarnas Riksförbund har låtit SCB ta fram grunduppgifter om elever i tre årskullar; elever som fått slutbetyg från grundskolan åren 1999, 2004 respektive Uppgifterna gäller dels elevanknutna bakgrundsfakta som invandrarbakgrund och utbildningsnivå i hemmet, dels skolresultat från grund- och gymnasieskolan såsom uppgifter om slutbetyg från grundskolans årskurs 9, behörighet till gymnasieskolan, slutbetyg från gymnasieskolan inom tre respektive fyra år samt allmän högskolebehörighet. Lärarnas Riksförbund har stått för bearbetningen av datamaterialet. Metod och definitioner För att studera det kompensatoriska inslaget i framför allt grundskolan har eleverna delats in i nio grupper utifrån skolresultaten i årskurs 9 i form av meritvärde och behörighet till gymnasieskolan; (1) Meritvärde 171 poäng eller mer, (2) Obehörig och meritvärde 0-99 poäng, (3) Obehörig och meritvärde poäng, (4) Obehörig och meritvärde poäng, (5) Obehörig och meritvärde poäng, (6) Behörig och meritvärde 0-99 poäng, (7) Behörig och meritvärde poäng, (8) Behörig och meritvärde poäng, (9) Behörig och meritvärde poäng. För att bli behörig att söka till gymnasieskolans nationella program (före Gy11) krävdes godkänt betyg i kärnämnena matematik, svenska och engelska. Därutöver skedde antagningen till de nationella programmen i konkurrens om platserna, i den utsträckning konkurrens rådde. Det krävdes i så fall dels behörighet i kärnämnena, plus tillräckligt högt meritvärde för att erhålla en plats. I annat fall var eleven hänvisad till att inleda sina gymnasiestudier via det individuella programmet. Utifrån dessa elevgrupper har vi studerat hur det går för dessa elever i gymnasiet när det gäller grundläggande behörighet till högskolestudier. 15

16 Grundläggande behörighet krävs till all högskoleutbildning och kraven är desamma för både program och kurser. Behörigheten kan uppfyllas på olika sätt men det vanligaste är att ha en sammanhållen utbildning på gymnasienivå. Det betyder att du behöver ett fullständigt gymnasiebetyg samt godkänt i kärnämnena svenska A och B (alternativt svenska som andraspråk A och B), matematik A och engelska A. Materialet är nedbrutet på följande grupper och undergrupper: Kön Utländsk härkomst - föräldrarna födda i Norden - av föräldrarna födda i Norden - föräldrarna födda i Sverige - Nordamerika - Övriga Föräldrarnas utbildningsbakgrund. - Förgymnasial utbildning kortare än 9 år - Förgymnasial utbildning 9 (10) år - Gymnasial utbildning - utbildning 16

17 Bilaga Kön Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke ,9% ,1% Flicka ,1% ,3% Totalt % ,9% Obehörig och 0 99p Pojke ,5% 187 5,7% Flicka ,5% 148 7,2% Totalt % 335 6,2% Obehörig och p Pojke ,3% ,1% Flicka ,7% ,7% Totalt % ,2% Obehörig och p Pojke ,7% ,5% Flicka ,3% ,6% Totalt % ,0% Obehörig och p Pojke ,6% ,3% Flicka ,4% 85 36,8% Totalt % ,7% Behörig och 0 99p Pojke ,5% 63 10,2% Flicka ,5% 33 9,7% Totalt % 96 10,1% Behörig och p Pojke ,0% ,2% Flicka ,0% ,9% Totalt % ,8% Behörig och p Pojke ,6% ,8% Flicka ,4% ,6% Totalt % ,1% Behörig och p Pojke ,9% ,7% Flicka ,1% ,1% Totalt % ,8% Samtliga Pojke ,5% ,3% Flicka ,5% ,3% Totalt ,0% ,1% 17

18 Kön Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke ,3% ,6% Flicka ,7% ,7% Totalt % ,8% Obehörig och 0 99p Pojke ,2% 313 8,2% Flicka ,8% 241 8,8% Totalt % 554 8,5% Obehörig och p Pojke ,6% ,8% Flicka ,4% ,5% Totalt % ,5% Obehörig och p Pojke ,2% ,0% Flicka ,8% ,4% Totalt % ,7% Obehörig och p Pojke ,3% ,5% Flicka ,7% ,9% Totalt % ,2% Behörig och 0 99p Pojke ,0% ,0% Flicka ,0% 87 16,0% Totalt % ,9% Behörig och p Pojke ,5% ,2% Flicka ,5% ,3% Totalt % ,3% Behörig och p Pojke ,4% ,7% Flicka ,6% ,7% Totalt % ,5% Behörig och p Pojke ,7% ,5% Flicka ,3% ,7% Totalt % ,6% Samtliga Pojke ,8% ,5% Flicka ,2% ,7% Totalt ,0% ,5% 18

19 Kön Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 Pojke ,9% ,4% Flicka ,1% ,3% Totalt % ,4% Obehörig och 0 99p Pojke ,2% 161 3,7% Flicka ,8% 164 5,5% Totalt % 325 4,4% Obehörig och p Pojke ,8% ,3% Flicka ,2% ,5% Totalt % ,4% Obehörig och p Pojke ,5% ,4% Flicka ,5% ,1% Totalt % ,5% Obehörig och p Pojke ,3% ,9% Flicka ,7% ,6% Totalt % ,1% Behörig och 0 99p Pojke ,5% 63 9,5% Flicka ,5% 67 14,2% Totalt % ,4% Behörig och p Pojke ,0% ,0% Flicka ,0% ,5% Totalt % ,4% Behörig och p Pojke ,2% ,5% Flicka ,8% ,4% Totalt % ,5% Behörig och p Pojke ,1% ,7% Flicka ,9% ,4% Totalt % ,6% Samtliga Pojke ,4% ,3% Flicka ,6% ,2% Totalt ,0% ,6% 19

20 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år ,8% ,9% 9 (10) år ,3% ,3% Gymnasial utb ,9% ,6% utbildning ,1% ,1% Totalt % ,5% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p kortare än 9 år ,5% 27 3,6% 9 (10) år ,4% 54 4,5% Gymnasial utb ,8% 143 6,8% utbildning ,3% 50 10,8% Totalt % 274 6,1% kortare än 9 år ,4% 41 13,6% 9 (10) år ,7% 63 13,7% Gymnasial utb ,8% ,4% utbildning 158 9,1% 21 13,3% Totalt % ,3% kortare än 9 år ,4% 47 27,0% 9 (10) år ,2% 73 30,9% Gymnasial utb ,4% ,9% utbildning ,0% 27 21,1% Totalt % ,6% kortare än 9 år 78 17,0% 35 44,9% 9 (10) år 96 20,9% 35 36,5% Gymnasial utb ,9% 86 37,6% utbildning 56 12,2% 29 51,8% Totalt % ,3% kortare än 9 år ,0% 13 10,8% 9 (10) år ,5% 28 12,3% Gymnasial utb ,5% 39 9,2% utbildning 86 10,0% 8 9,3% Totalt % 88 10,3% kortare än 9 år ,2% 48 17,3% 9 (10) år ,2% ,2% Gymnasial utb ,4% ,0% utbildning ,2% 46 19,6% Totalt % ,4% 20

21 Behörig och p Behörig och p Samtliga kortare än 9 år ,7% 93 27,0% 9 (10) år ,2% ,1% Gymnasial utb ,2% ,7% utbildning ,9% ,2% Totalt % ,4% kortare än 9 år ,0% ,0% 9 (10) år ,2% ,6% Gymnasial utb ,6% ,9% utbildning ,2% ,9% Totalt % ,3% kortare än 9 år ,3% ,8% 9 (10) år ,9% ,0% Gymnasial utb ,3% ,8% utbildning ,4% ,1% Totalt ,0% ,3% 21

22 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år ,3% ,4% 9 (10) år ,8% ,5% Gymnasial utb ,8% ,4% utbildning ,1% ,7% Totalt % ,4% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p kortare än 9 år ,6% 54 7,9% 9 (10) år ,8% 93 6,9% Gymnasial utb ,7% 219 7,7% utbildning 537 9,9% 73 13,6% Totalt % 439 8,1% kortare än 9 år ,8% 44 20,8% 9 (10) år ,6% 78 18,4% Gymnasial utb ,6% ,3% utbildning ,0% 44 22,2% Totalt % ,1% kortare än 9 år 104 9,7% 22 21,2% 9 (10) år ,1% 75 29,0% Gymnasial utb ,4% ,8% utbildning ,8% 50 39,4% Totalt % ,0% kortare än 9 år 71 11,6% 27 38,0% 9 (10) år ,7% 58 45,7% Gymnasial utb ,0% ,1% utbildning 78 12,7% 34 43,6% Totalt % ,2% kortare än 9 år 68 5,7% 12 17,6% 9 (10) år ,6% 42 14,2% Gymnasial utb ,0% 92 13,7% utbildning ,8% 34 20,6% Totalt % ,0% kortare än 9 år 196 7,7% 51 26,0% 9 (10) år ,7% ,5% Gymnasial utb ,5% ,9% utbildning ,1% 79 28,0% Totalt % ,6% 22

23 Behörig och p Behörig och p Samtliga kortare än 9 år 236 7,1% 74 31,4% 9 (10) år ,9% ,2% Gymnasial utb ,1% ,2% utbildning ,8% ,4% Totalt % ,3% kortare än 9 år 578 6,5% ,3% 9 (10) år ,7% ,5% Gymnasial utb ,1% ,1% utbildning ,6% ,5% Totalt % ,1% kortare än 9 år ,4% ,3% 9 (10) år ,1% ,7% Gymnasial utb ,7% ,7% utbildning ,8% ,4% Totalt ,0% ,8% 23

24 Föräldrarnas utbildningsbakgrund Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 kortare än 9 år ,7% ,0% 9 (10) år ,0% ,6% Gymnasial utb ,0% ,7% utbildning ,3% ,0% Totalt % ,0% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p kortare än 9 år 563 9,2% 27 4,8% 9 (10) år ,3% 55 3,7% Gymnasial utb ,3% 153 4,5% utbildning ,1% 33 5,4% Totalt % 268 4,4% kortare än 9 år 184 8,1% 22 12,0% 9 (10) år ,6% 49 9,5% Gymnasial utb ,4% ,1% utbildning ,8% 40 16,3% Totalt % ,9% kortare än 9 år 122 8,3% 26 21,3% 9 (10) år ,5% 74 21,4% Gymnasial utb ,8% ,0% utbildning ,5% 37 21,9% Totalt % ,8% kortare än 9 år 89 9,7% 19 21,3% 9 (10) år ,5% 49 26,2% Gymnasial utb ,3% ,1% utbildning ,6% 44 33,1% Totalt % ,4% kortare än 9 år 54 5,3% 5 9,3% 9 (10) år ,1% 21 9,3% Gymnasial utb ,5% 75 12,8% utbildning ,0% 18 11,8% Totalt % ,7% kortare än 9 år 108 4,7% 18 16,7% 9 (10) år ,3% 83 15,7% Gymnasial utb ,7% ,6% utbildning ,3% 67 22,1% Totalt % ,7% 24

25 Behörig och p Behörig och p Samtliga kortare än 9 år 170 5,6% 45 26,5% 9 (10) år ,7% ,9% Gymnasial utb ,2% ,9% utbildning ,5% ,2% Totalt % ,8% kortare än 9 år 375 3,7% ,6% 9 (10) år ,5% ,5% Gymnasial utb ,6% ,4% utbildning ,1% ,9% Totalt % ,7% kortare än 9 år ,5% ,7% 9 (10) år ,3% ,3% Gymnasial utb ,9% ,4% utbildning ,4% ,3% Totalt ,0% ,8% 25

26 Utländsk härkomst Elever födda 1983 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden ,8% ,8% förälder född i Norden ,2% ,6% föräldrarna födda i Sverige ,9% ,1% Övriga ,5% ,3% Nordamerika ,7% ,7% Totalt % ,9% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p föräldrarna födda i Norden 229 4,4% 17 7,4% förälder född i Norden ,2% 42 4,9% föräldrarna födda i Sverige ,6% 180 5,8% Övriga ,6% 63 8,8% Nordamerika 378 7,2% 26 6,9% Totalt % 328 6,2% föräldrarna födda i Norden 76 4,0% 9 11,8% förälder född i Norden ,6% 31 11,1% föräldrarna födda i Sverige ,0% ,4% Övriga ,2% 38 17,7% Nordamerika 121 6,3% 21 17,4% Totalt % ,3% föräldrarna födda i Norden 53 4,6% 11 20,8% förälder född i Norden ,2% 30 23,1% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,6% Övriga 102 8,8% 20 19,6% Nordamerika 82 7,1% 15 18,3% Totalt % ,1% föräldrarna födda i Norden 24 4,7% 7 29,2% förälder född i Norden 60 11,8% 22 36,7% föräldrarna födda i Sverige ,8% ,6% Övriga 75 14,8% 22 29,3% Nordamerika 45 8,9% 13 28,9% Totalt % ,7% föräldrarna födda i Norden 15 1,6% 3 20,0% förälder född i Norden ,3% 20 11,5% föräldrarna födda i Sverige ,6% 70 10,0% Övriga 33 3,5% 0,0% Nordamerika 29 3,0% 3 10,3% Totalt % 96 10,1% föräldrarna födda i Norden 71 3,1% 16 22,5% förälder född i Norden ,9% 68 17,4% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,4% Övriga 110 4,8% 15 13,6% Nordamerika 66 2,9% 7 10,6% Totalt % ,9% 26

27 Behörig och p Behörig och p Samtliga föräldrarna födda i Norden 111 3,5% 18 16,2% förälder född i Norden ,4% ,3% föräldrarna födda i Sverige ,0% ,6% Övriga 127 4,0% 20 15,7% Nordamerika 97 3,1% 31 32,0% Totalt % ,1% föräldrarna födda i Norden 292 2,7% ,2% förälder född i Norden ,4% ,5% föräldrarna födda i Sverige ,1% ,8% Övriga 397 3,7% ,0% Nordamerika 326 3,0% ,3% Totalt % ,8% föräldrarna födda i Norden ,9% ,0% förälder född i Norden ,9% ,2% föräldrarna födda i Sverige ,7% ,6% Övriga ,4% ,7% Nordamerika ,1% ,1% Totalt % ,2% 27

28 Utländsk härkomst Elever födda 1987 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden ,0% ,5% förälder född i Norden ,9% ,8% föräldrarna födda i Sverige ,5% ,1% Övriga ,7% ,6% Nordamerika ,9% ,8% Totalt % ,8% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p föräldrarna födda i Norden 360 5,7% 31 8,6% förälder född i Norden ,7% 59 6,8% föräldrarna födda i Sverige ,3% 291 7,7% Övriga ,8% ,6% Nordamerika 421 6,6% 27 6,4% Totalt % 536 8,4% föräldrarna födda i Norden 140 6,8% 21 15,0% förälder född i Norden ,1% 40 17,6% föräldrarna födda i Sverige ,7% ,8% Övriga ,2% 48 20,9% Nordamerika 146 7,1% 14 9,6% Totalt % ,6% föräldrarna födda i Norden 66 5,5% 20 30,3% förälder född i Norden 103 8,6% 24 23,3% föräldrarna födda i Sverige ,5% ,8% Övriga ,2% 34 25,4% Nordamerika 75 6,3% 21 28,0% Totalt % ,8% föräldrarna födda i Norden 43 6,3% 16 37,2% förälder född i Norden 67 9,8% 26 38,8% föräldrarna födda i Sverige ,7% ,2% Övriga 94 13,7% 29 30,9% Nordamerika 45 6,6% 12 26,7% Totalt % ,4% föräldrarna födda i Norden 54 4,1% 5 9,3% förälder född i Norden ,9% 31 13,8% föräldrarna födda i Sverige ,2% ,3% Övriga 67 5,1% 10 14,9% Nordamerika 36 2,7% 7 19,4% Totalt % ,9% 28

29 Behörig och p Behörig och p Behörig och p Samtliga föräldrarna födda i Norden 112 4,0% 24 21,4% förälder född i Norden ,3% 89 22,4% föräldrarna födda i Sverige ,9% ,6% Övriga 142 5,1% 30 21,1% Nordamerika 99 3,6% 17 17,2% Totalt % ,2% föräldrarna födda i Norden 146 4,1% 44 30,1% förälder född i Norden ,8% ,3% föräldrarna födda i Sverige ,1% ,2% Övriga 156 4,4% 44 28,2% Nordamerika 129 3,6% 31 24,0% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 355 3,7% ,1% förälder född i Norden ,5% ,8% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,2% Övriga 406 4,3% ,1% Nordamerika 296 3,1% ,9% Totalt % ,7% föräldrarna födda i Norden ,2% ,4% förälder född i Norden ,3% ,3% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,1% Övriga ,8% ,2% Nordamerika ,4% ,1% Totalt % ,7% 29

30 Utländsk härkomst Elever födda 1991 Årskurs 9 Grundläggande grundskolan behörighet till högskolestudier Elevgrupp årskurs 9 Antal Andel Antal Andel Meritpoäng 171 föräldrarna födda i Norden ,4% ,4% förälder född i Norden ,0% ,1% föräldrarna födda i Sverige ,3% ,5% Övriga ,6% ,5% Nordamerika ,7% ,1% Totalt % ,5% Obehörig och 0 99p Obehörig och p Obehörig och p Obehörig och p Behörig och 0 99p Behörig och p föräldrarna födda i Norden 555 7,7% 16 2,9% förälder född i Norden ,4% 50 5,2% föräldrarna födda i Sverige ,2% 189 4,4% Övriga ,3% 48 5,0% Nordamerika 461 6,4% 20 4,3% Totalt % 323 4,5% föräldrarna födda i Norden 227 8,9% 20 8,8% förälder född i Norden ,4% 33 11,4% föräldrarna födda i Sverige ,3% ,7% Övriga 243 9,6% 25 10,3% Nordamerika 172 6,8% 24 14,0% Totalt % ,4% föräldrarna födda i Norden 133 8,2% 33 24,8% förälder född i Norden ,3% 27 16,3% föräldrarna födda i Sverige ,2% ,2% Övriga 151 9,3% 30 19,9% Nordamerika 79 4,9% 17 21,5% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 86 8,4% 22 25,6% förälder född i Norden ,8% 29 26,1% föräldrarna födda i Sverige ,6% ,4% Övriga ,5% 31 24,2% Nordamerika 48 4,7% 9 18,8% Totalt % ,2% föräldrarna födda i Norden 80 7,1% 12 15,0% förälder född i Norden ,7% 16 9,0% föräldrarna födda i Sverige ,1% 95 11,8% Övriga 38 3,4% 4 10,5% Nordamerika 31 2,7% 3 9,7% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 145 5,9% 19 13,1% förälder född i Norden ,3% 54 13,5% föräldrarna födda i Sverige ,8% ,5% Övriga 81 3,3% 20 24,7% Nordamerika 92 3,7% 12 13,0% Totalt % ,4% 30

31 Behörig och p Behörig och p Samtliga föräldrarna födda i Norden 199 6,1% 39 19,6% förälder född i Norden ,8% ,5% föräldrarna födda i Sverige ,8% ,4% Övriga 96 2,9% 17 17,7% Nordamerika 113 3,4% 32 28,3% Totalt % ,5% föräldrarna födda i Norden 522 4,9% ,4% förälder född i Norden ,4% ,5% föräldrarna födda i Sverige ,4% ,0% Övriga 291 2,7% ,1% Nordamerika 282 2,6% ,6% Totalt % ,6% föräldrarna födda i Norden ,6% ,3% förälder född i Norden ,4% ,0% föräldrarna födda i Sverige ,2% ,0% Övriga ,6% ,8% Nordamerika ,1% ,2% Totalt % ,7% 31

32 Lärarnas Riksförbund är det enda förbundet i Sverige som endast organiserar enbart behöriga lärare och studie- och yrkesvägledare. Vi är en partipolitiskt obunden organisation och är med våra drygt medlemmar ett av de största förbunden inom Saco, Sveriges Akademikers Centralorganisation. lärarnas riksförbund Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon lr@lr.se