Underkänt! Luleåbornas åsikter om skolan

Transkript

1 Underkänt! bornas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund

2

3 Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar och nationella undersökningar fick på allvar skolan att landa i topp på den politiska agendan. Detta blev särskilt tydligt på den nationella nivån, trots att skolan till stora delar är en lokal angelägenhet i och med det kommunala huvudmannaskapet och de privata huvudmännen för friskolorna. Lärarnas Riksförbund vill med denna undersökning låta medborgarna ta ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Därför har vi låtit Novus intervjua totalt personer i 21 större kommuner. Detta underlag ger en mycket bra fingervisning om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna, statlig finansiering, med mera. Det är upp till både lokala och nationella politiker att dra slutsatser utifrån vad medborgarna tycker om den förda skolpolitiken. Säkert är att skolan kommer att leva kvar som en av de mest laddade frågorna inför valet Om undersökningen Undersökningen handlar om styrningen av skolan i 21 undersökta kommuner. Denna rapport handlar om. Varje fråga redovisas först som total och därefter i en tabell med en nedbrytning på vilket parti man skulle rösta på i dag. Övriga som svarat vet ej eller annat parti, finns inte med i tabellen. Intervjuer Intervjuerna har genomförts under perioden 1-25 juli Allmänheten, 16 år och äldre med en spridning över kön och ålder. 500 intervjuer har genomförts i respektive kommun. Webbintervjuer i Novus Sverigepanel samt i samarbetspartners paneler och dessutom viss komplettering via telefonintervjuer. 3 Rapport från Lärarnas Riksförbund

4 Sammanfattning kommun har ett vänsterstyre bestående av S och V. Officiell statistik visar att kommunen misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag och inte i tillräcklig utsträckning fördelar resurserna till skolan efter elevernas behov. Statistiken visar på stora resultatskillnader mellan olika elevgrupper i skolan. Undervisningsresursen per elev i, kronor, ligger under det nationella genomsnittet, kronor per elev och år. Endast var fjärde (25 procent) tillfrågad medborgare tycker att skolorna i kommun är likvärdiga. 13 procent av Miljöpartiets sympatisörer tycker detta, liksom 26 procent av moderaternas. 6 av 10 (61 procent) tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering. 61 procent av de moderata väljarna tror att statlig finansiering skulle gynna resultatutvecklingen i skolan, liksom 59 procent av socialdemokraternas och 62 procent av miljöpartiets sympatisörer. 9 av 10 (90 procent) instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade för undervisningen. Inga större skillnader beroende på politiska sympatier. 6 av 10 (58 procent) tycker inte att politikerna i gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. En större andel av alliansens sympatisörer är missnöjda med politikernas insats, 63 procent, jämfört med de rödgröna, 53 procent. Mest missnöjda är moderaternas sympatisörer, 62 procent. 8 av 10 (80 procent) tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. 71 procent av M:s sympatisörer förespråkar vinstbegränsning, liksom 81 procent av Mp:s dito. 89 procent av de som uppger att de vill rösta på S är också för begränsningar för friskolornas vinster. Slutsatser Undervisningen håller inte en likvärdig standard. Staten måste ta över ansvaret (huvudmannaskapet) för skolan. I detta ansvar ligger en statlig finansieringsmodell. Staten måste reglera vinstuttaget i friskolesektorn. Det räcker inte med kvalitetsgranskningar av verksamheten. Motståndet mot vinster i skolan legitimerar tydliga begränsningar av vinstuttag. I väntan på en statlig modell för skolans huvudmannaskap måste förutsättningarna för undervisningen regleras hårdare. Timplanen i grundskolan bör reglera antal garanterade timmar per ämne och stadium och en timplan måste återinföras för gymnasieskolan. Lärarlöner måste bli en högprioriterad fråga för s politiker. Läraryrket måste uppvärderas! Det är genom attraktiva löner de duktigaste både lockas till och stannar kvar i yrket. Rapport från Lärarnas Riksförbund 4

5 1 av 3 tycker inte att skolorna i kommunen 1 av 3 tycker inte att skolorna är likvärdiga i kommunen är likvärdiga Fråga: Tycker du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är Fråga: Tycker likvärdiga? du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är likvärdiga? Ja 25% Nej 35% Vet ej/ingen uppfattning 1 av 3 tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga 40% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Tycker du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är likvärdiga? Bas: Samtliga (500 intervjuer) RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 28% 25% 32% 31% 22% 13% 29% 22% - 26% Ja 35% 33% 38% 28% 34% 35% 34% 44% 69% 38% 35% Nej 40% 39% 37% 40% 35% 43% 53% 26% 9% 62% 39% Vet ej/ingen uppfattning p q Pil Pil som som pekar pekar uppåt uppåt eller nedåt eller nedåt betyder betyder att värdet att är värdet signifikant är högre signifikant respektive högre lägre respektive än den lägre än genomsnittliga den genomsnittliga medelkommunen medelkommunen utav 21 kommuner utav de som 21 kommuner är med i undersökningen. som är med i undersökningen. Bas: *OBS 500 baser intervjuer med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund

6 6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle 6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansieringgynnas av statlig finansiering Fråga: Fråga: Svensk Svensk skola har skola visat en har negativ visat resultatutveckling en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste för 15 eleverna åren. Tror de du senaste att 15 resultatutvecklingen åren. Tror du skulle att resultatutvecklingen gynnas eller missgynnas av skulle att staten gynnas tar ett eller ansvar missgynnas för finansieringen av att av staten tar skolan, ett istället ansvar för för kommunerna, finansieringen som idag? av skolan, i stället för kommunerna, som i dag? Gynnas 61% Missgynnas 6% Spelar ingen roll 14% Vet ej/ingen uppfattning 19% 6 av 10 tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga (500 intervjuer) Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 åren. Tror du att resultatutvecklingen skulle gynnas eller missgynnas av att staten tar ett ansvar för finansieringen av skolan, istället för kommunerna, som idag? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 60% 63% 58% 59% 84% 62% 79% 42% 84% 61% Gynnas Missgynnas Spelar ingen roll Vet ej/ingen uppfattning 6% 6% 5% 3% 6% 4% 7% - 10% - 6% 14% 13% 18% 20% 11% 7% 14% 13% 21% - 20% 19% 22% 14% 19% 23% 4% 18% 8% 28% 16% 13% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS *OBS baser baser med under med 30 under personer 30 personer ger ingen statistisk ger ingen säkerhet statistisk säkerhet. Rapport från Lärarnas Riksförbund 6

7 9 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade 9 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Fråga: Från och med nästa år kommer det att bli nödvändigt att använda sig av lärare Fråga: Från som och är med legitimerade, nästa år kommer vilket det att innebär bli nödvändigt att de att måste använda vara sig utbildade av lärare som i de är ämnen och för de legitimerade, åldrar vilket de innebär ska undervisa. att måste Tycker vara utbildade du att i detta ämnen är och rätt? för de åldrar de ska undervisa. Tycker du att detta är rätt? Ja 90% Nej 6% Vet ej/ingen uppfattning 4% 9 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Från och med nästa år kommer det att bli nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de åldrar de ska undervisa. Tycker du att detta är rätt? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 86% 95% 90% 87% 100% 81% 100% 90% 100% 94% Ja 6% 9% 2% 6% 7% - 16% - 10% - 2% Nej Vet ej/ingen uppfattning 4% 5% 3% 4% 6% - 3% % p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga Pil som pekar uppåt medelkommunen eller nedåt betyder att utav värdet är 21 signifikant kommuner högre som respektive är med lägre i undersökningen. än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS baser med under personer personer ger ingen ger ingen statistisk statistisk säkerhet säkerhet. 7 Rapport från Lärarnas Riksförbund

8 6 av 10 tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan 6 av 10 tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera Fråga: en Tycker bra kvalitet du att politikerna i skolan? som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? Ja 13% Nej 58% Vet ej/ingen uppfattning 29% 6 av 10 tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 17% 12% 30% 17% 10% 9% 10% 22% - 13% Ja 58% 53% 63% 51% 56% 66% 43% 79% 52% 48% 62% Nej Vet ej/ingen uppfattning 29% 30% 25% 19% 27% 24% 48% 11% 27% 52% 25% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den Pil genomsnittliga som pekar uppåt medelkommunen eller nedåt betyder attutav värdet de är 21 signifikant kommuner högre som respektive är med lägre i undersökningen. än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. Rapport från Lärarnas Riksförbund 8

9 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar från friskolor för vinster som delas ut från friskolor Fråga: Friskolor finansieras genom kommunala skattemedel. I dag finns inga begränsningar för att vinster kan delas ut till aktieägare eller lämnas som Fråga: koncernbidrag Friskolor finansieras till andra genom bolag. kommunala Tycker skattemedel. du det Idag ska finns finnas inga begränsningar för mot att vinster att göra kan delas detta, ut till eller aktieägare tycker eller du inte lämnas det? som koncernbidrag till andra bolag. Tycker du att det ska finnas begränsningar mot att göra detta, eller tycker du inte det? Ja, det bör finnas begränsningar 80% Nej, inga begränsningar behövs 8% 8 av 10 Vet tycker ej/ingen uppfattning att det ska 11% finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor Fråga: Friskolor finansieras genom kommunala 0% skattemedel. 20% Idag 40% finns inga begränsningar 60% 80% för att vinster 100% kan delas Bas: Samtliga ut till aktieägare (500 intervjuer) eller lämnas som koncernbidrag till andra bolag. Tycker du att det ska finnas begränsningar mot att göra detta, eller tycker du inte det? RödGröna Alliansen Socialde Sverige Vänster mokrate demokr partiet rna aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 87% 69% 81% 89% 77% 81% 72% 63% 43% 71% Ja, det bör finnas begränsnin gar 8% 4% 21% 12% 2% 10% 9% 21% 21% 48% 18% Nej, inga begränsnin gar behövs Vet ej/ingen uppfattning 11% 9% 10% 7% 9% 13% 10% 7% 16% 9% 10% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den Pil genomsnittliga som pekar uppåt eller medelkommunen nedåt betyder att värdet utav de är signifikant 21 kommuner högre respektive som är med lägrei undersökningen. än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS *OBS baser baser med med under under 30 personer 30 personer ger ingen ger statistisk ingen säkerhet statistisk säkerhet. 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund

10 Kön och ålder Kön och ålder Man 48% Kvinna 52% år 23% år 20% år 28% 60 år eller äldre 29% Bas: Samtliga (500 intervjuer) Partier 0% 20% 40% 60% 80% 100% Partier Fråga: Fråga: Vilket parti Vilket skulle parti du rösta skulle på du om rösta det vore på val om till det riksdagen vore idag? val till riksdagen i dag? Vänsterpartiet 6% Socialdemokraterna 34% Sverigedemokraterna 4% Miljöpartiet 10% Folkpartiet Centern Kristdemokraterna 3% 2% 2% Moderaterna 21% Annan 2% Vet ej/vill ej svara 18% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga (500 intervjuer) Rapport från Lärarnas Riksförbund 10

11 Bakgrundsfakta Det kommunala självstyret innebär att det är de politiska prioriteringarna i varje enskild kommun som avgör Det vilka kommunala resurser som självstyret avsätts och innebär hur de att fördelas det är mellan de politiska olika prioriteringarna kommunala verksamheter. i varje enskild Det kommun betyder att lokala som politiska avgör prioriteringar vilka resurser utgör som ramen avsätts för och skolverksamheten hur de fördelas mellan i respektive olika kommun, kommunala där verksamheter. ramen avgör hur Det mycket resurser som avsätts till skolverksamhet. Detta samtidigt som kommunerna har ett ansvar att se till att lokala betyder att lokala politiska prioriteringar utgör ramen för skolverksamheten i respektive kommun, förutsättningar beaktas så att varje elev uppnår de nationella skolmål som regleras i skollag, förordningar och där läroplaner. ramen avgör hur mycket resurser som avsätts till skolverksamhet. Detta samtidigt som kommunerna har ett ansvar att se till att lokala förutsättningar beaktas så att varje elev uppnår de nationella skolmål som regleras i skollag, förordningar och läroplaner. Politiskt styre I styr vänstern (S, V). Vänsterstyre (S, MP) Mandat i kommunfullmäktige 2010 Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna övriga partier Källa: SCB Resurser till skolan Total elevkostnad Total elevkostnad för grundskolan för grundskolan år 2010 var år var kronor, varav kronor, varav kronor 41 utgjordes 500 kronor av utgjordes undervisningskostnader. av undervisningskostnader. Mellan 2009 och 2010 minskade Mellan 2009 undervisningskostnaderna och 2010 minskade undervisningskostnaderna med 3 procent. Denna resurstilldelning kan 3 jämföras procent. med Denna riksgenomsnittet resurstilldelning som kan är jämföras respektive med riksgenomsnittet kronor som per elev. är med respektive kronor per elev. Skolans Alla resultat elever ska ges samma möjlighet att nå de nationellt uppställda kunskaps- och Alla elever värderingsmålen, ska ges samma möjlighet men det tycks att nå finnas de nationellt brister i uppställda hur kommun kunskaps- analyserar och värderingsmålen, och fördelar men det tycks finnas brister i hur kommun analyserar och fördelar resurserna till olika verksamheter. Skillnaderna i till exempel meritvärde är stora mellan olika elevgrupper, vilket är en tydlig signal på att det kompen- resurserna till olika verksamheter. Skillnaderna i till exempel meritvärde är stora mellan olika satoriska elevgrupper, inslaget är otillräckligt. vilket är en Den tydlig socioekonomiska signal på att det faktor kompensatoriska som anses vara inslaget av störst är betydelse otillräckligt. för elevernas Den resultat socioekonomiska i skolan är föräldrarnas faktor utbildningsnivå, som anses vara och av störst här ser betydelse vi att skillnaderna för elevernas i genomsnittligt resultat i skolan meritvärde är stora. föräldrarnas utbildningsnivå, och här ser vi att skillnaderna i genomsnittligt meritvärde är stora. 11 Rapport från Lärarnas Riksförbund

12 misslyckas med sitt kompensatoriska skoluppdrag Genomsnittligt meritvärde i årskurs nio utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå Källa: Skolverket Högst förgymnasial utbildning Högst gymnasial utbildning Högst eftergymnasial utbildning Rapport från Lärarnas Riksförbund 12

13

14 Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund Upplaga 200 ex. Skolans Dag instiftades av Lärarnas Riksförbund Med Skolans Dag vill vi uppmärksamma och betona alla elevers rätt till kunskap. Målet är en likvärdig skola för alla. Med anledning av Skolans Dag har Lärarnas Riksförbund tagit fram denna rapport.