Nationell kunskapsskola

Transkript

1 Tio argument för en Nationell kunskapsskola

2 2

3 Internationella undersökningar, nationella kunskapsutvärderingar och den allmänna opinionen säger samma sak den svenska skolan ger inte elever likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen. Från att ha varit ett av de mest likvärdiga skolsystemen i västvärlden, med mycket goda kunskapsresultat, har den svenska skolan gjort en resa nedåt i så gott som samtliga relevanta mätningar. Det räcker inte med snabba ytliga reformer för att vända denna trend. Det är dags att ta tag i grundproblemet, nämligen ansvaret för skolan. Decentraliseringen och avregleringen av skolsektorn har misslyckats. Framtiden för ett land som Sverige ligger i en kunskapsdriven ekonomi. Vi måste konkurrera med kunskap - inte låga löner. Då behövs det ett nationellt huvudansvar för skolan. 3

4 1. SKOLAN ÄR EN NATIONELL ANGELÄGENHET För en kunskapsnation som Sverige är det ett nationellt intresse att alla elever i hela landet kan nå höga kunskapsmål. Kunskap och utbildning är allt för viktiga för att låta aktörer som inte skapar tillräckliga förutsättningar för skolan ta huvudansvar för den. Därför måste vi ersätta den misslyckade kommunskolan med en nationell kunskapsskola. 2. ALLA ELEVER SKA HA LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER TILL KUNSKAP Möjligheterna att lyckas i skolan ska inte bero på i vilken kommun man bor. Alla elever ska ha likvärdiga möjligheter att nå kunskapsmålen. En sådan likvärdighet kräver nationell finansiering, styrning och kontroll. Skillnader i pedagogiska metoder är en sak, men ekonomiska förutsättningar, läroplaner, kursplaner och andra styrdokument, är sådant som inte 4

5 ska skilja skolorna åt. Likvärdiga förutsättningar innebär exempelvis inte lika mycket pengar till alla skolor, utan pengar efter behov. 3. AVREGLERINGENS KONSEKVENSER Decentraliseringsreformerna från 1990-talet har fått katastrofala konsekvenser för både likvärdigheten och kvaliteten i den svenska skolan. Kombinationen av privatisering, avreglering och decentralisering har gjort utbildningssystemet oöverskådligt. De åtgärder som hittills vidtagits för att återupprätta kvalitet och likvärdighet såsom ny skollag, lärarlegitimation, nya läroplaner, med mera, är inte tillräckliga. En aktör behöver ta ett helhetsansvar för skolan. 5

6 4. LIKA VILLKOR MELLAN OFFENTLIGA OCH PRIVATA SKOLOR I dag beviljar staten tillstånd för att starta friskolor, men kommunerna får betala räkningen. Kommunerna i sin tur räknar ut vad en friskola ska få för skolpeng per elev. En friskola som tar emot elever från flera kommuner får olika mycket pengar beroende på var eleverna kommer ifrån. Detta är inte rimligt. Staten, som beviljar tillstånd, ska också stå för en likvärdig finansiering av de fristående skolorna. Villkoren ska vara lika för privata och offentliga skolor. 5. KUNSKAPSUPPDRAGET SKA RIKTAS DIREKT TILL LÄRARNA Lärarna är den viktigaste faktorn i skolan för att alla elever ska kunna prestera och utvecklas maximalt. Genom tydligare nationella riktlinjer, finansiering och arbetsvillkor, kan lärare 6

7 och rektorer få bättre förutsättningar att göra sitt jobb. Med ett samlat nationellt helhetsansvar för skolan blir det lättare att komma till rätta med problem och ta vara på nya möjligheter. 6. FLER DUKTIGA STUDENTER MÅSTE VILJA BLI LÄRARE Om svensk skola ska lyckas vända kunskapsresultaten, behöver man kunna locka till sig de allra mest motiverade, kompetenta och engagerade till läraryrket. Genom att systematiskt hålla nere lärarnas löner och villkor har kommunerna sänkt statusen på läraryrket så till den grad att allt färre nu har lärare som förstahandsval när man ska välja yrke. Med nationella anställningar och bättre utvecklingsmöjligheter, villkor och förutsättningar kan läraryrket bli mer attraktivt igen. 7

8 7. EKONOMISKT LIKVÄRDIGA MÖJLIGHETER Landets 290 kommuner har olika ekonomiska förutsättningar för att bedriva skola. Exempelvis satsade Lessebo kommun i Småland kronor på undervisningen per elev i grundskolan år 2011, medan motsvarande siffra för Arjeplog samma år var kronor. Staten är bättre på att fördela resurserna efter elevernas behov så att alla elever har möjlighet att få en undervisning av hög kvalitet. 8. MER UNDERVISNING - MINDRE BYRÅKRATI Det kommunala huvudmannaskapet med 290 olika skoladministrationer och lika många sätt att styra skolan har skapat ett expansivt byråkratiskt system. Andelen av skolans totalresurser som går till undervisning ligger kring 53 procent, vilket gör att Sverige utmärker sig negativt internationellt när det gäller satsningar på just undervisningen. Samtidigt satsar vi mycket pengar på skolan, totalt sett. Pengarna tenderar 8

9 att slukas av andra åtaganden. Med en tydlig nationell finansiering och resursfördelning kan pengarna i större utsträckning prioriteras till undervisning av hög kvalitet för att stärka elevernas kunskapsutveckling. 9. TYDLIGARE STYRNING SÄTTER KUNSKAP I FOKUS Kommunskolan har misslyckats med det mest centrala uppdraget: att förmedla kunskap till elever som gör dem rustade för morgondagens arbetsmarknad och samhälle. Med en tydligare, mer resursstark och resultatinriktad samlad nationell styrning - en nationell kunskapsskola - kan kunskapsuppdraget åter hamna i centrum. 9

10 10. ANSVARSUTKRÄVANDE - EN OFFENTLIG AKTÖR Det måste bli enklare att utkräva ansvar för skolmisslyckanden. Såsom styrningen av skolan fungerar i dag är det alldeles för lätt för kommunerna att skylla på staten och vice versa. De 290 kommunala huvudmännen bör bytas ut till en nationell kunskapsskola, där riksdag och regering - genom myndigheter och regionala skolorgan - får ta ett tydligt ansvar för skolan och elevernas kunskapsutveckling. Skolan kan på så vis återigen bli en central nationell angelägenhet - vilket den bör vara för en kunskapsnation som Sverige. 10

11

12 Lärarnas Riksförbund är en partipolitiskt obunden organisation. Vi deltar och påverkar den skolpolitiska debatten. Vårt mål är en likvärdig skola där varje elev, med hjälp av välavlönade lärare, når randen av sin förmåga. Form: Lärarnas Riksförbunds kommunikationsgrupp Upplaga ex. Sveavägen 50 Box 3529 SE Stockholm Telefon lr@lr.se