Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP

Transkript

1 YTTRANDE Svenska Läromedel Norrtullsgatan Stockholm Näringsdepartementet Regeringskansliet Stockholm Yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13 N2014/1345/ITP Svenska Läromedel får härmed avge sitt yttrande över betänkandet En digital agenda i människans tjänst SOU 2014:13. Svenska Läromedel Svenska Läromedel är branschorganisation för svenska läromedelsförlag. Föreningens tretton medlemsförlag ger ut läromedel för skola, högskola, folkbildning och livslångt lärande. Medlemsförlagen utvecklar över 80 procent av de förlagsutgivna läromedel som grund- och gymnasieskolor använder. Läromedelsbranschen har 500 anställda och omsätter 1,3 miljarder kr per år. Till branschen bör därutöver räknas ett stort antal författare och underleverantörer till förlagen såsom illustratörer, formgivare och webb-specialister. Svenska Läromedel främjar medlemsförlagens uppdrag att utveckla och tillhandahålla lärare och elever tryckta och digitala läromedel av hög kvalitet. Allmänt Utgångspunkten för Svenska Läromedel är att 2011 års skolreformer sätter skolans kunskapsuppdrag i fokus. Av Digitaliseringskommissionens betänkande framgår också att IT i skolan kan öka kvaliteten i att förmedla relevanta kunskaper och att läroplanerna är ett relevant styrdokument. Sverige ligger före i tillgång på teknik men efter i användning av den. Digitaliseringskommissionen konstaterar att grundläggande kunskaper inte längre är tillräckliga och att förmågor blivit allt viktigare. Kommissionen anger att inga slutliga bevis för att IT ökar elevers ämneskunskaper finns. Som förklaring till det anger

2 kommissionen att forskningsmetoderna kan vara felaktiga eller att inga förändringar faktiskt uppstår. Att bevis hittills saknas torde vara förklaringen till att kommissionen synes ha synsättet att IT främst bör användas för att elever ska utveckla förmågor, utan koppling till kunskaper. När argumenten för IT i skolan genomgås i betänkandet nämns heller inte styrdokumentens fokus på kunskap. Lärare har emellertid ett kunskapsuppdrag som innebär att de ska ge elever möjlighet att skaffa både de kunskaper och förmågor som anges i ämnes- och kursplaner. Om IT ska kunna tjäna detta syfte behöver lärare läroplansanpassade, digitala läromedel. Tillgången på IT är som sagt god men tillgången för lärare och elever till professionellt utvecklade digitala läromedel är mycket bristfällig. Bristen bekräftas av att kommissionen i betänkandet uppger att Skolinspektionen kritiserat att IT används litet i undervisningen och att inköp av IT-utrustning i många fall inte åtföljts av satsningar för att se till att tekniken gynnar elevernas kunskapsutveckling. Enligt en rapport av Mer tid för lärande fick en elev i årskurs 8 år 2012 IT för kr och digitala läromedel för 27 kr. I rapporten Att förändra skolan med teknik från Unos Uno anges vidare att det ur alla synpunkter, tidsanvändning såväl som kvalitet, är ineffektivt att låta varje lärare uppfinna och producera sina egna läromedel. Det betyder att lärare för sitt uppdrag behöver professionellt utvecklade läromedel. Att ålägga lärare att utveckla eget material är ingen lösning. Svenska Läromedel vill påpeka att många olika professionellt utvecklade digitala läromedel finns för alla skolans ämnen och årskurser. Trots att kommissionen synes ha synsättet att IT inte ska användas för kunskapsuppdraget, tycks kommissionen ändå inse att bristen på professionellt utvecklade digitala läromedel är ett problem. Det framgår av att kommissionen anger att tillgången till beprövade digitala läromedel är svag. Att i vart fall lärare ser det som ett problem framgår att 65 procent av lärarna i en undersökning av Lärarnas Riksförbund angett att bristande tillgång till digitala läromedel är ett hinder för ett ökat IT-användande i undervisningen. Svenska Läromedel menar att digitalisering i skolan har en stor kunskapspotential. Lärare kan få tillgång till nya pedagogiska verktyg och undervisa mer interaktivt, individualiserat och effektivt. Alla elever kan på motsvarande sätt få bättre förutsättningar att lära. En förklaring till att inga bevis ännu finns för att digitalisering ger bättre kunskapsresultat torde vara att läroplansanpassade läromedel inte alls eller endast i mycket ringa utsträckning använts.

3 Svenska Läromedel finner, givet att kommissionen trots allt tycks inse att bristen på professionellt utvecklade digitala läromedel är ett problem, det anmärkningsvärt att betänkandet inte innehåller en tydlig diskussion om kunskap och förmågor och hur IT och digitala läromedel kan användas för uppdraget att ge elever förutsättningar att skaffa de kunskaper som anges i läro-, ämnes- och kursplaner. Förslagen Förändringar i läroplanerna och kursplanerna Lärares viktigaste uppgift är att ge alla elever förutsättningar att skaffa de kunskaper som anges i ämnes- och kursplaner. Det förutsätter läroplansanpassade läromedel. Att lärare och elever saknar sådana är tydligt. Utan dessa kan inte lärare använda IT integrerat i undervisningen. I skollagen saknas tydliga regler om läromedel. I läroplanerna anges endast att rektor har ett särskilt ansvar för att se till att elever får läromedel av god kvalitet. Ett effektivt sätt att se till huvudmännen ger lärare förutsättningar att använda IT i undervisningen för att nå både kunskaper och förmågor är därför att tydligt föreskriva att läromedel ska användas i undervisningen. Det bör beaktas vid ändringar i läroplanerna och vid utformandet av ett uppdrag till Skolverket. Det kan övervägas om användningen av digitala läromedel bör föreskrivas särskilt. Andra bestämmelser om digitalisering torde vara tillräckligt för att stimulera sådan användning. Digitalt baserade nationella prov i grund- och gymnasieskolan Svenska Läromedel vill påpeka att införandet av digitala nationella prov inte kan motiveras för att pröva digitala förmågor. Huvudskälet bör vara att minska lärares arbetsbörda och låta dem möta sina elever. Digitalt kompetenslyft för lärare och det digitala inslaget i lärarutbildningarna Digitaliseringskommissionen lämnar förslag om först kompetenslyft för lärare och sedan om det digitala inslaget i lärarutbildningarna. Svenska Läromedel menar att erforderliga kunskaper och förmågor för nyutexaminerade lärare bör diskuteras först. Det finns enligt betänkandet brister. Svenska Läromedel nöjer sig med att konstatera att examensmålen inte anger att lärare ska ha kunskaper om digitala läromedel eller ens läromedel överhuvud taget utan att det lämnas till varje lärosäte att fastställa. Den standard som gäller för nyutexaminerade lärare bör styra ett kompetenslyft för verksamma lärare. Betänkandet ger vid handen att den föreslagna kompetensutvecklingen ska främja IT-kompetens mycket allmänt, d.v.s. den riskerar

4 att bli en kompetensutveckling som främjar teknik för teknikens egen skull utan tydlig koppling till kunskapsmålen. Ett kompetenslyft för verksamma lärare torde vara erforderligt men det bör som utgångpunkt ha lärarutbildningens standard och ge lärare möjlighet att få kunskap om och förmågor för att använda digitala läromedel. Innovationsprojekt för framtidens lärande Digitaliseringskommissionen vill att nyskapande digitala läromedel och undervisningsformer ska utvecklas och användas av skolorna integrerat i undervisningen. För att åstadkomma det föreslås testbäddar. Kommissionen synes okunnig om de digitala läromedel som redan har utvecklats av kommersiella läromedelsförlag. Den utvecklingen har skett i samarbete med läromedelsförfattare och lärare och elever på skolor. Svenska Läromedel måste därför ställa sig därför frågande till vad som avses med nyskapande läromedel och undervisningsformer. Möjligen avser det material och metoder för att träna digital kompetens med svag koppling till betygskraven i nu gällande styrdokument. Svenska Läromedel erinrar också om vad som ovan refererats ur Unos Unos rapport om ineffektivitet. Svenska Läromedel välkomnar självfallet testbäddar som bidrar till att ge skolor bättre förutsättningar att använda läroplansanpassade läromedel med hög kvalitet och bidrar till att utveckla dessa. Svenska Läromedel avstyrker att offentliga medel används till projekt som riskerar att bidra till att motverka utvecklingen av en livaktig kommersiell marknad för digitala läromedel i Sverige. Konsekvensbeskrivning Digitaliseringskommissionen efterlyser statliga, nationella åtgärder för att öka förutsättningarna för att skolans digitalisering ska bli likvärdig. Svenska Läromedel vill peka på den satsning som pågår i Danmark. Satsningen har fyra delar: en kommersiell marknad, infrastruktur, forskning och dialog. För Danmark synes det vara självklart att en kommersiell marknad för digitala läromedel måste få växa fram om digitaliseringens kunskapspotential ska kunna utnyttjas. I betänkandet är stödet för en sådan uppfattning svagt. För Danmark är det också självklart att skolor måste ha en fungerade infrastruktur för IT. Både infrastruktur och en läromedelsmarknad krävs om lärare ska kunna använda IT integrerat i undervisningen för att genomföra kunskapsuppdraget.

5 Slutsats Skolans digitalisering kommer inte att bidra till förbättrade kunskapsresultat om lärare och elever inte får tillgång till professionellt utvecklade digitala läromedel som följer läroplanerna och har hög kvalitet. En satsning som endast syftar till att utveckla vissa förmågor riskerar att motverka den kunskapssatsning som 2011 års skolreformer innebär. Det bör beaktas vid förändringar i styrdokumenten, genomförandet av kompetenslyft och innovationsprojekt samt vid genomförandet av nationella åtgärder. Rickard Vinde VD Svenska Läromedel