Statistik över regelbunden tillsyn första halvåret 2017

Transkript

1 Publiceringsår 2017 Diarienummer: 2017:7122 Statistik över regelbunden tillsyn första halvåret Skolinspektionen, Box 23069, Stockholm, Besök: Sveavägen 159 Telefon: Fax:

2 Statistik över regelbunden tillsyn första halvåret 2017 Skolinspektionen granskar regelbundet landets skolor, för att se att de följer de lagar och regler som finns för verksamheten. Det kallas för regelbunden tillsyn. Tillsynen sker i två olika former, bastillsyn eller prioriterad tillsyn. Den prioriterade tillsynen riktas mot de skolenheter där Skolinspektionen bedömer att det finns en större risk att eleverna inte får den utbildning de har rätt till. Skolinspektionen granskar också alla huvudmän i så kallad huvudmannatillsyn. Här redovisas resultaten av regelbunden tillsyn i grund- och gymnasieskoleverksamhet första halvåret Under första halvåret 2017 gjorde Skolinspektionen regelbunden tillsyn på 390 grund- och gymnasieenheter. Tillsynen sker i två olika former, bastillsyn eller prioriterad tillsyn. Den prioriterade tillsynen riktas mot de skolenheter där Skolinspektionen bedömer att det finns en större risk att eleverna inte får den utbildning de har rätt till. Första halvåret 2017 gjordes prioriterad tillsyn på 177 grundskoleenheter och 53 gymnasieenheter. På övriga skolenheter gjordes bastillsyn. Brister i elevhälsan fortsatt vanligast Ungefär sju av tio grundskolor och gymnasieskolor som fått prioriterad tillsyn hade någon typ av brist. De största utvecklingsområdena som Skolinspektionen såg på skolorna med prioriterad tillsyn var: Förutsättningar för lärande och trygghet (Gr 50 %, Gy 47 %) Trygghet, studiero och kränkande behandling (Gr 38 %, Gy 26 %) Extra anpassningar och särskilt stöd (Gr 35 %, Gy 23 %) Ungefär varannan skola har haft brister i förutsättningar för lärande och trygghet. Det är framför allt det förebyggande och hälsofrämjande arbetet med elevhälsan som brister. Första halvåret 2017 hade 36 procent av grundskoleenheterna och 42 procent av gymnasieenheterna som fick prioriterad tillsyn brister på området. Skolinspektionen har tidigare konstaterat att många skolor som granskats behöver förbättra arbetet med elevhälsan. Bland de skolor som fått prioriterad tillsyn har grundskolor något oftare brister i arbetet med trygghet, studiero och kränkande behandling jämfört med gymnasieskolor. 1

3 Total andel skolenheter med brist 70% 73% Förutsättningar för lärande och trygghet Trygghet, studiero och kränkande behandling Extra anpassningar och särskilt stöd Styrning och utveckling av verksamheten Undervisning och lärande APL (enbart gymnasieskola) Bedömning och betygssättning 47% 50% 26% 38% 23% 35% 25% 25% 11% 21% 24% 6% 11% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Gymnasieskola Grundskola Diagram 1. Andelen granskade grund- och gymnasieenheter med brister i den prioriterade tillsynen per bedömningsområde, första halvåret Något vanligare att grundskolor har flera brister Grundskoleenheter hade något oftare än gymnasieenheter fler än en brist i den prioriterade tillsynen. Sammanlagt hade 29 procent av grundskoleenheterna två eller tre brister och 20 procent hade fler än fyra brister. Därmed hade hälften av grundskoleenheterna fler än en brist. Bland gymnasieenheterna hade 21 procent två eller tre brister och 17 procent fyra eller fler brister. Alltså hade knappt fyra av tio gymnasieenheter fler än en brist. Gymnasieskolor hade oftare än grundskolor enbart en brist. Ungefär lika många grundskolor som gymnasieskolor, runt tre av tio, saknade helt brist i den prioriterade tillsynen. Andelen skolor med brist har varierat mellan åren som den nuvarande tillsynsmodellen använts. 2

4 50% 40% 30% 20% 27% 30% 24% 32% 29% 21% 20% 17% 10% 0% eller fler Grundskola Gymnasieskola Diagram 2. Andelen skolenheter med brist 1, första halvåret Skolinspektionen påpekade brister på ett mindre antal skolenheter i bastillsynen Bastillsyn görs på fristående grund- och gymnasieenheter som inte bedömts behöva den mer djupgående prioriterade tillsynen. Bastillsynen omfattar färre områden 2 än den prioriterade tillsynen. Under första halvåret 2017 fick totalt 122 fristående grundskoleenheter och 38 gymnasieenheter bastillsyn. Cirka 25 procent av grundskolorna och cirka 34 procent av gymnasieskolorna bedömdes ha någon form av brist. De vanligaste förekommande bristerna i bastillsynen första halvåret 2017 fanns inom områdena styrning och utveckling av verksamheten (Gr 15 %, Gy 16 %) och trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling (Gr 13 %, Gy 16 %). Skolinspektionen har granskat 208 huvudmän En huvudman är den som driver en skola, till exempel en kommun eller ett företag. All skolverksamhet som en viss huvudman ansvarar för ingår i den regelbundna tillsynen. Det handlar om förskola, förskoleklass, grundskola, gymnasieskola, grund- och gymnasiesärskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. Under första halvåret 2017 har 180 huvudmän fått beslut om sin grundskoleverksamhet och 91 huvudmän om sin gymnasieverksamhet. Vissa huvudmän som Skolinspektionen besökt har ansvarat för verksamhet i både grund- och gymnasieskolan. Sammanlagt har Skolinspektionen fattat tillsynsbeslut om grund- och gymnasieskoleverksamhet hos 208 unika huvudmän. 1 I den prioriterade tillsynen kan en gymnasieenhet ha brist på sammanlagt åtta områden medan en grundskoleenhet kan ha brist på sammanlagt sju områden (inklusive ytterligare brister ). 2 Trygghet, studiero och åtgärder mot kränkande behandling, Styrning och utveckling av verksamheten och Undervisning och lärande. 3

5 Drygt hälften av huvudmännen har brister Sammanlagt hade 54 procent av de granskade huvudmännen någon form av brist i sin grundskoleverksamhet och 60 procent hade brist i gymnasieskoleverksamheten. Huvudmännen har granskats inom två områden. Vanligast förekommande var brister i förutsättningar för utbildningen vid skolenheterna (Gr 43 %, Gy 54 %). Precis som i tillsynen av skolenheterna fanns brister i tillgång till elevhälsa. Det andra området som huvudmännen bedömts i är utvecklingen av utbildning vid skolenheterna. Knappt tre av tio huvudmän hade brister inom området (Gr 27 %, Gy 30 %). Bland huvudmännen med brist märks framför allt ett utvecklingsbehov av det systematiska kvalitetsarbetet. Det har Skolinspektionen konstaterat i tillsyn av huvudmän även tidigare år. 4

6 Statistik över viten Antalet viten i nivå med föregående halvårsperiod Under första halvåret 2017 har Skolinspektionen fattat 78 beslut om föreläggande vid vite inom anmälningsärenden och den regelbundna tillsynen (inklusive riktade tillsyner), vilket är i nivå med antalet under samma period föregående år [1]. Vitesbeloppen under första halvåret 2017 har varierat mellan och kronor. I de allra flesta fall åtgärdar huvudmannen bristerna och vitet behöver sällan betalas ut. Skolinspektionen har hittills i år gjort 13 ansökningar om utdömande av vite Första halvåret 2014 Första halvåret 2015 Första halvåret 2016 Första halvåret 2017 Diagram 3. Beslut om föreläggande vid vite på myndigheten första halvåren [1] Ett föreläggande kan förenas med vite. Det betyder att huvudmannen, alltså den som ansvarar för skolan, kan bli tvungen att betala en summa pengar om inte bristerna åtgärdas i tid. Skolinspektionen bestämmer i beslutet hur stort vitet ska vara. Om huvudmannen inte följer föreläggandet kan Skolinspektionen ansöka hos förvaltningsrätten om utdömande av vitet. Pengarna går till statskassan. Huvudmannen, alltså den som ansvarar för skolan, kan överklaga ett föreläggande med vite till förvaltningsrätten. I och med den förändrade lagstiftningen 1 januari 2015 om viten ska Skolinspektionen nu i fler fall än tidigare besluta om att skolornas huvudmän kan komma att få betala vite om iakttagna brister i skolan inte åtgärdas. 5

7 Om statistiken Fakta Statistiken över regelbunden tillsyn publiceras två gånger per år, helårsstatistik i februari och halvårsstatistik i augusti. Halvårsstatistiken är en mer begränsad publicering och omfattas endast grundskolor och gymnasieskolor, inte övriga skolformer (förskola, fritidshem, särskola och vuxenutbildning). Statistiken är preliminär och kommer att ersättas av statistik för hela Mer om regelbunden tillsyn Skolinspektionens tillsyn utgår från skollagen, förordningar, läroplaner, kursplaner och andra bestämmelser som verksamheterna i skolväsendet är skyldiga att följa. Huvuddelen av den tillsyn som Skolinspektionen utövar sker inom ramen för den regelbundna tillsynen. Tillsynsmodellen innebär en inriktning av tillsynen mot de skolor där Skolinspektionen bedömer att många elever riskerar att inte få den utbildning de har rätt till. Dessa skolor får en mer omfattande tillsyn än övriga. Modellen lägger också fokus på de processer som behöver fungera för att skolor och andra verksamheter 3 ska klara av sitt uppdrag och på att bedöma helheten snarare än enskilda faktorer. För att styra tillsynsresurserna till de områden och de skolor som bedöms vara i störst behov av utveckling och förbättring, differentieras tillsynen på skolenhetsnivå utifrån en risk- och väsentlighetsanalys. I analysen väger Skolinspektionen samman ett antal mått och faktorer: kunskapsresultat, elevoch personalsvar från Skolenkäten om studiemiljö och skolledning, tidigare anmälningar, viten och skadeståndskrav mot skolan. För fristående skolor sker även en bedömning av risk för negativ påverkan på verksamheten till följd av den ekonomiska situationen. Sammanvägningen av dessa faktorer avser att fungera som en riskindikator de skolor som väljs ut för prioriterad tillsyn är de skolor där vi bedömer att det är störst risk att eleverna inte får den utbildning de har rätt till. Skolinspektionens regionala avdelningar kan sedan lägga till ytterligare skolor baserat på erfarenheter och tillkommande uppgifter. De fristående skolor som inte får en prioriterad tillsyn får en mindre omfattande tillsyn så kallad bastillsyn där färre områden granskas. Kommunala skolor som inte får en prioriterad tillsyn inspekteras endast via Skolinspektionens tillsyn av huvudmannen. I nuvarande tillsynsmodell får en tredjedel av alla huvudmän inom skolväsendet tillsyn varje år. Alla verksamheter berörs av tillsyn, antingen genom tillsyn på huvudmannanivå eller genom prioriterad eller bastillsyn på enhetsnivå. Vuxenutbildning, fritidshem, förskola och annan pedagogisk verksamhet inspekteras i huvudsak på huvudmannanivå, medan grund- och grundsärskolor samt gymnasie- och gymnasiesärskolor också inspekteras på skolenhetsnivå. Prioriterad tillsyn genomförs varje år på procent av enheterna som ska få tillsyn under det året. 3 Skolinspektionen har tillsynsansvar för skola, förskola, vuxenutbildning, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet. 6

8 7