GÅ I MÅL. En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "GÅ I MÅL. En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner"

Hanna Bergman
för 9 år sedan
Visningar:

1 GÅ I MÅL En guide till ökad måluppfyllelse och högre lärarlöner

2 Ökad måluppfyllelse ska ge högre löner Vill ni att resultaten i er skola ska förbättras? Att fler elever ska nå målen? Att ett bättre resultat ska avspegla sig i högre löner för lärarna? Ett systematiskt och långsiktigt förbättringsarbete ställer höga krav på alla inblandade, men det ger också stora vinster. Fler elever blir bättre rustade för vuxenlivet. Sverige som land står sig bättre i den internationella konkurrensen. Och sist men inte minst det bidrar till att göra läraryrket attraktivare. I förhandlingarna om kollektivavtalet HÖK 10 inom den kommunala sektorn är vi överens med arbetsgivarna om att det ska finnas en stark koppling mellan högre måluppfyllelse för eleverna och bättre löner och arbetsvillkor för lärarna. Det innebär i klartext att om lärarna på din skola bidrar till att utveckla ett sätt att arbeta som gör att fler elever går i mål med bra resultat, så ska era löner kunna öka mer än vad som garanteras i löneavtalet. Gör så här. Ta reda på vad som behöver förändras på din skola med hjälp av förbättringshjulet, ett etablerat verktyg för systematiskt förbättringsarbete. Planera och genomför förbättringarna och utvärdera resultatet. Använd verktyget kontinuerligt och långsiktigt. På de följande sidorna får du en kort beskrivning av förbättringshjulet.

3 Gör bättre resultat med förbättringshjulet 1. Var är vi idag? Börja med en nulägesanalys. Sammanställ data över elevernas resultat. Det kan vara resultat på nationella prov, betyg, merit poäng, avklarade kurspoäng per termin, avhopp och frånvaro. Fundera också på hur trivseln är på skolan. Kontrollera kontinuerligt hur varje elev ligger till kunskapsmässigt i för hållande till målen. Det gör det möjligt att tidigt fånga upp elever som riskerar att inte nå sina mål. Skapa en kollektiv bild med upp följningen och lärarnas kunskaper om enskilda elever som bas. Inom vilka områden/ämnen är måluppfyllelsen bra? Var finns problem? 2. Vart ska vi? Beskriv den önskade förbättringen. Utgå från kursplane målen och från betygskriterierna och kunskapskraven för respektive ämne. Exempel: Om antalet elever som blir godkända på de nationella proven i svenska inte är tillfredsställande kan målet vara att öka antalet godkända elever från ett år till nästa. Om problemen istället handlar om att flera elever har svårt med uttalet i engelska kan målet vara att förbättra just det. Bryt ner målen för varje elev. Exempel: Målet för eleven Pelle i svenska i åk 2 kan vara att förbättra sina texter så att alla meningar har stor bokstav och punkt och att vanliga ord är rättstavade. Målet för Maria i engelska A kan vara att nå högsta betyg. Då behöver hon arbeta med att förbättra sitt uttal något, bli grammatiskt säkrare och visa att hon klarar av att läsa och samtala om en aktuell roman.

4 3. Hur gör vi? Planera vägen till förbättringen. Ta reda på vad grupper av elever behöver för att de uppställda målen ska kunna nås. Exempel: Undervisningen i engelska kan struktureras om så att eleverna under en period arbetar i grupper med områden de behöver öva särskilt på, till exempel uttal. Ta reda på vad varje enskild elev behöver. Exempel: Pelle kan behöva hjälp av speciallärare vilket kan kräva ändringar i schema. Han kan behöva hjälp av ett visst datorprogram vilket kräver att program och dator köps in, och att Pelles lärare lär sig hantera programmet. För Maria kan det räcka med extra uppgifter i engelsk grammatik. 4. Hur blev det? Utvärdera det genomförda arbetet. En förändring är inte per automatik en förbättring. De åtgärder som har vidtagits måste följas upp för att kontrollera om de verkligen har bidragit till ökad mål uppfyllelse både för den enskilda eleven och för elev - gruppen som helhet. Blev Pelles texter bättre? Nådde Maria MVG? Blev fler elever godkända i de nationella proven? Berodde det på de insatser och förändringar som gjordes eller på något annat? Vilket stöd ger organisationen? Skolans organisation måste vara i fas med det som ska göras för att elevernas måluppfyllelse ska öka. Viktiga frågor att ställa sig är: Ger organisationen eleverna det stöd de behöver? Vad behöver för bättras i organisationen för att vi ska gå i mål? Det kan till exempel handla om: indelningen i klasser och grupper, lärarnas behörighet, lokaler och hur de används, schemats utseende, utrustning och läromedel, system för kompetensutveckling, elevhälsoarbetet, organisationen av ämneslag och arbetslag, tidsanvändningen, till exempel effektiva konferenssystem och stödjande administrativa system. Sortera och prioritera vad som behöver förändras i organisationen. Vad kan göras omedelbart? Vad kan göras till nästa termin? Vad kräver längre tid? Klargör vem som har mandat att besluta om förändringarna och vilka kostnader det innebär. Gör en tydlig plan med ansvar, mandat och tidspers pektiv. Källa:

5 Vad gör skolan framgångsrik? I England och USA har forskare länge intresserat sig för vad som kännetecknar skolor där eleverna når goda resultat. I Sverige har både Lärarnas Riksförbund och Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, undersökt vilka framgångsfaktorer som kännetecknar kommuner och skolor som har höga resultat. Här är åtta framgångsfaktorer: 1. Positivt och tydligt ledarskap från politiken, förvaltningen och rektorerna, som har god framförhållning och tillgodoser varje verksamhets behov av anpassade strukturer för hur man använder arbetstiden. 2. Kompetenta lärare som får lön i förhållande till resultat. 3. Höga förväntningar på alla elever och höga förväntningar på organisationen. 4. Tydlig uppföljning och utvärdering av elevernas kunskaper kombinerat med förmåga att fånga upp elever som har behov av särskilt stöd. 5. Bra relationer mellan föräldrar - elever - personal. 6. Tydlig ansvarsfördelning mellan förvaltning, rektorer och personal så att alla känner till vilka förväntningar, mandat och rutiner som finns. 7. Förtroendefull dialog mellan chefer och anställda som ger delaktighet och inflytande, möjlighet att ta ansvar, bli sedd och få återkoppling. 8. Samsyn hos alla berörda hur de nationella målen ska nås. Skolor som arbetar på det här sättet har ofta hög måluppfyllelse och kvalitet, en stark vi-känsla och vilja att utveckla verksamheten. Lärarna har bättre balans i arbetstid och arbetsinnehåll, och känner yrkesstolthet och arbetsglädje. Ha framgångsfaktorerna i fokus när er skola ska genomföra förändringar som bygger på förbättringshjulet. Att fånga upp Pelles behov, säkerställa att Pelle får hjälp av speciallärare och tillgång till hjälpmedel, ligger till exempel väl i linje med framgångsfaktorerna 4 och 7. Det går också att arbeta med framgångsfaktorerna en och en. Till exempel genom att lärarna i en viss årskurs eller ett visst ämne frågar sig: Har vi tydlig uppföljning och utvärdering? Utgå från förbättringshjulet och börja utvecklingsarbetet med frågan: Var befinner vi oss idag?

6 Lärande och kunskap är av fundamental betydelse för att Sverige ska hålla hög kvalité ur ett internationellt kunskaps- och konkurrensperspektiv. Ska Sverige klara av den utmaning som vi står inför när det gäller kunskapsutveckling är det nödvändigt att läraryrket framstår som attraktivt. Ur avtalet HÖK 10 Lärarnas Riksförbund, Box 3529, Sveavägen 50, Stockholm. Växel , e-post

Relevanta dokument

Frågor och svar kring Läraravtalet

Frågor och svar kring Läraravtalet 2 Frågor och svar kring Läraravtalet Läraravtalet Vi som företräder lärare och landets kommuner är överens om att vi gemensamt vill höja kvaliteten i skolan och förbättra