Underkänt! Västeråsarnas åsikter om skolan

Transkript

1 Underkänt! arnas åsikter om skolan Rapport från Lärarnas Riksförbund

2

3 Förord Både inför valet 2006 och 2010 rankades skolan som en av väljarnas i särklass viktigaste frågor. Dystra internationella kunskapsmätningar och nationella undersökningar fick på allvar skolan att landa i topp på den politiska agendan. Detta blev särskilt tydligt på den nationella nivån, trots att skolan till stora delar är en lokal angelägenhet i och med det kommunala huvudmannaskapet och de privata huvudmännen för friskolorna. Lärarnas Riksförbund vill med denna undersökning låta medborgarna ta ställning till viktiga skolfrågor, med utgångspunkt i det lokala perspektivet. Därför har vi låtit Novus intervjua totalt personer i 21 större kommuner. Detta underlag ger en mycket bra fingervisning om hur kommuninvånarna ser på de lokala politikernas insatser, likvärdigheten i skolan, vinster i friskolorna, statlig finansiering, med mera. Det är upp till både lokala och nationella politiker att dra slutsatser utifrån vad medborgarna tycker om den förda skolpolitiken. Säkert är att skolan kommer att leva kvar som en av de mest laddade frågorna inför valet Om undersökningen Undersökningen handlar om styrningen av skolan i 21 undersökta kommuner. Denna rapport handlar om. Varje fråga redovisas först som total och därefter i en tabell med en nedbrytning på vilket parti man skulle rösta på i dag. Övriga som svarat vet ej eller annat parti, finns inte med i tabellen. Intervjuer Intervjuerna har genomförts under perioden 1-25 juli Allmänheten, 16 år och äldre med en spridning över kön och ålder. 500 intervjuer har genomförts i respektive kommun. Webbintervjuer i Novus Sverigepanel samt i samarbetspartners paneler och dessutom viss komplettering via telefonintervjuer. 3 Rapport från Lärarnas Riksförbund

4 Sammanfattning kommun styrs av en rödgrön minoritet (S, V och Mp). Officiell statistik visar att kommunen misslyckas med sitt kompensatoriska uppdrag och inte i tillräcklig utsträckning fördelar resurserna till skolan efter elevernas behov. Officiell statistik visar att på stora resultatskillnader mellan olika elevgrupper i skolan. Undervisningsresursen per elev i, kronor, ligger under det nationella genomsnittet, kronor per elev och år. Över hälften (55 procent) tycker inte att skolorna i kommun är likvärdiga. 65 procent av de rödgröna sympatisörerna tycker inte att skolorna håller likvärdig kvalitet, liksom 45 procent av allianssympatisörerna. Varannan (53 procent) tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering. 53 procent av de moderata väljarna tror att statlig finansiering skulle gynna resultatutvecklingen i skolan, liksom 63 procent av sverigedemokraternas och 61 procent av folkpartiets sympatisörer. Fler än 8 av 10 (83 procent) instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade för undervisningen. Mest skeptiska är de sverigedemokratiska sympatisörerna, 66 procent, mest positiva är de folkpartistiska, 94 procent. 6 av 10 (59 procent) tycker inte att politikerna i gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan. 60 procent av socialdemokraternas sympatisörer anser detta, precis som 61 procent av moderaternas sympatisörer. Små politiska skillnader. 8 av 10 (82 procent) tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor. 72 procent av M:s sympatisörer förespråkar vinstbegränsning, liksom 88 procent av Mp:s dito. 93 procent av de som uppger att de vill rösta på S är också för begränsningar för friskolornas vinster. Slutsatser Undervisningen håller inte en likvärdig standard. Staten måste ta över ansvaret (huvudmannaskapet) för skolan. I detta ansvar ligger en statlig finansieringsmodell. Staten måste reglera vinstuttaget i friskolesektorn. Det räcker inte med kvalitetsgranskningar av verksamheten, motståndet mot vinster i skolan legitimerar tydliga begränsningar av vinstuttag. I väntan på en statlig modell för skolans huvudmannaskap måste förutsättningarna för undervisningen regleras hårdare. Timplanen i grundskolan bör reglera antal garanterade timmar per ämne och stadium och en timplan måste återinföras för gymnasieskolan. Rapport från Lärarnas Riksförbund 4

5 Drygt hälften tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga Drygt hälften tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga Fråga: Tycker du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är Fråga: Tycker likvärdiga? du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är likvärdiga? Ja 11% Nej 55% Vet ej/ingen uppfattning 34% Bas: Samtliga (500 intervjuer) Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) Drygt hälften tycker inte att skolorna i kommunen är likvärdiga 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Tycker du att skolorna i din kommun håller samma/lika kvalitet och därmed är likvärdiga? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 8% 14% 7% 11% 7% - 4% 20% 32% 16% Ja 55% 65% 45% 79% 65% 57% 60% 45% 22% 42% 47% Nej Vet ej/ingen uppfattning 34% 27% 40% 14% 24% 36% 40% 51% 58% 25% 38% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än Pil den som genomsnittliga pekar uppåt eller medelkommunen nedåt betyder att värdet utav är signifikant de 21 kommuner högre respektive som är lägre med äni den undersökningen. genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. 5 Rapport från Lärarnas Riksförbund

6 Varannan tror att skolans resultatutveckling Varannan tror att skolans resultatutveckling skulle gynnas av statlig finansiering skulle gynnas av statlig finansiering Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 åren. Tror du att resultatutvecklingen åren. Tror du skulle att resultatutvecklingen gynnas eller missgynnas av skulle att staten gynnas tar ett eller ansvar missgynnas för finansieringen av att av staten tar skolan, ett istället ansvar för för kommunerna, finansieringen som idag? av skolan, i stället för kommunerna, som i dag? Gynnas 53% Missgynnas 7% Spelar ingen roll 19% Varannan Vet ej/ingen uppfattning tror att skolans 20% resultatutveckling Bas: Samtliga Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) (500 intervjuer) skulle gynnas av statlig finansiering 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Svensk skola har visat en negativ resultatutveckling för eleverna de senaste 15 åren. Tror du att resultatutvecklingen skulle gynnas eller missgynnas av att staten tar ett ansvar för finansieringen av skolan, istället för kommunerna, som idag? Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Kristde mokrate Moderat rna erna RödGröna Alliansen Centern Antal intervjuer % 54% 55% 46% 55% 63% 52% 61% 65% 49% 53% Gynnas Missgynnas Spelar ingen roll Vet ej/ingen uppfattning 7% 9% 7% 5% 11% 7% 6% 2% 9% 29% 7% 19% 16% 20% 19% 18% 14% 10% 16% 9% 14% 23% 20% 21% 17% 30% 16% 16% 32% 21% 16% 7% 17% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Bas: Bas: intervjuer intervjuer *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. Rapport från Lärarnas Riksförbund 6

7 Fler än 8 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Fler än 8 av 10 instämmer i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Fråga: Från och med nästa år kommer det att bli nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de Fråga: Från åldrar och med de ska nästa undervisa. år kommer det Tycker att bli du nödvändigt att detta att är använda rätt? sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de åldrar de ska undervisa. Tycker du att detta är rätt? Ja 83% Nej 12% Fler Vet än ej/ingen 8 av uppfattning 10 instämmer 6% i att det är nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade Bas: Samtliga ( Bas: 500 Samtliga intervjuer) ( 500 intervjuer) 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Från och med nästa år kommer det att bli nödvändigt att använda sig av lärare som är legitimerade, vilket innebär att de måste vara utbildade i de ämnen och för de åldrar de ska undervisa. Tycker du att detta är rätt? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 82% 87% 83% 79% 66% 88% 94% 90% 86% 85% Ja 12% 11% 8% 10% 13% 29% 4% 6% 10% - 10% Nej Vet ej/ingen uppfattning 6% 8% 4% 7% 8% 5% 8% % 5% p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS baser med under personer personer ger ingen ger ingen statistisk statistisk säkerhet säkerhet. 7 Rapport från Lärarnas Riksförbund

8 6 av 10 tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan 6 av 10 tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera Fråga: en Tycker bra kvalitet du att politikerna i skolan? som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? Ja 8% Nej 59% Bas: Samtliga Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) ( 500 intervjuer) Vet ej/ingen uppfattning 33% 6 av 10 tycker inte att politikerna gör tillräckligt för att garantera bra kvalitet i skolan 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Tycker du att politikerna som styr i din kommun gör tillräckligt för att garantera en bra kvalitet i skolan? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 13% 5% 12% 15% 7% 10% 10% 9% 7% 3% Ja 59% 58% 59% 61% 60% 66% 49% 57% 42% 57% 61% Nej 33% 29% 36% 27% 25% 27% 41% 33% 49% 36% 36% Vet ej/ingen uppfattning p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den genomsnittliga *OBS baser medelkommunen under 30 personer utav deger 21 ingen kommuner statistisk som är säkerhet. med i undersökningen. *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet Rapport från Lärarnas Riksförbund 8

9 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor 8 av 10 tycker att det ska finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor Fråga: Friskolor finansieras genom kommunala skattemedel. I dag finns inga begränsningar för att vinster kan delas ut till aktieägare eller lämnas som Fråga: koncernbidrag Friskolor finansieras till andra genom kommunala bolag. Tycker skattemedel. du det Idag ska finns finnas inga begränsningar för att mot vinster att kan göra delas detta, ut till aktieägare eller tycker eller du lämnas inte som det? koncernbidrag till andra bolag. Tycker du att det ska finnas begränsningar mot att göra detta, eller tycker du inte det? Ja, det bör finnas begränsningar 82% Nej, inga begränsningar behövs 10% Vet ej/ingen uppfattning 8 av 10 tycker att det ska 8% finnas begränsningar för vinster som delas ut från friskolor 0% 20% 40% 60% 80% 100% Fråga: Friskolor finansieras genom kommunala skattemedel. Idag finns inga begränsningar för att vinster kan Bas: Samtliga (500 intervjuer) Bas: Samtliga delas ( ut 500 till intervjuer) aktieägare eller lämnas som koncernbidrag till andra bolag. Tycker du att det ska finnas begränsningar mot att göra detta, eller tycker du inte det? RödGröna Alliansen Vänster partiet Socialde mokrate rna Sverige demokr aterna Miljöpar tiet Folkpart iet Centern Kristde mokrate Moderat rna erna Antal intervjuer % 92% 76% 94% 93% 81% 88% 83% 100% 82% 72% Ja, det bör finnas begränsningar Nej, inga begränsningar behövs 10% 3% 19% - 2% 8% 6% 12% - 18% 22% 8% 6% 5% 6% 6% 11% 6% 5% - - 6% Vet ej/ingen uppfattning p q Pil som pekar uppåt eller nedåt betyder att värdet är signifikant högre respektive lägre än den Pil som genomsnittliga pekar uppåt eller medelkommunen nedåt betyder att värdet utav är signifikant de 21 kommuner högre respektive som är lägre med äni undersökningen. den genomsnittliga medelkommunen utav de 21 kommuner som är med i undersökningen. *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet *OBS baser med under 30 personer ger ingen statistisk säkerhet. 9 Rapport från Lärarnas Riksförbund

10 Kön och ålder Kön och ålder Man 53% Kvinna 47% år 17% år 20% år 26% 60 år eller äldre 37% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) Bas: Samtliga (500 intervjuer) Partier Partier Fråga: Fråga: Vilket Vilket parti skulle parti du skulle rösta på du om rösta det vore på val om till det riksdagen vore idag? val till riksdagen i dag? Vänsterpartiet 3% Socialdemokraterna 21% Sverigedemokraterna Miljöpartiet Folkpartiet 8% 8% 8% Centern Kristdemokraterna 2% 2% Moderaterna 27% Annan 1% Vet ej/vill ej svara 20% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Bas: Samtliga Bas: Samtliga ( 500 intervjuer) (500 intervjuer) Rapport från Lärarnas Riksförbund 10

11 Bakgrundsfakta Det kommunala självstyret innebär att det är de politiska prioriteringarna i varje enskild kommun som avgör Det vilka kommunala resurser som självstyret avsätts och innebär hur de att fördelas det är mellan de politiska olika prioriteringarna kommunala verksamheter. i varje enskild Det kommun betyder att lokala som politiska avgör prioriteringar vilka resurser utgör som ramen avsätts för och skolverksamheten hur de fördelas mellan i respektive olika kommun, kommunala där verksamheter. ramen avgör hur Det mycket resurser som avsätts till skolverksamhet. Detta samtidigt som kommunerna har ett ansvar att se till att lokala betyder förutsättningar att lokala beaktas politiska så att prioriteringar varje elev uppnår utgör de ramen nationella för skolverksamheten skolmål som regleras i respektive i skollag, förordningar kommun, och där läroplaner. ramen avgör hur mycket resurser som avsätts till skolverksamhet. Detta samtidigt som kommunerna har ett ansvar att se till att lokala förutsättningar beaktas så att varje elev uppnår de nationella skolmål som regleras i skollag, förordningar och läroplaner. Politiskt styre I styr en rödgrön minoritet (S, V, MP). Vänsterstyre (S, V, MP) i minoritet efter maktskifte vid valet Mandat i kommunfullmäktige Moderaterna Centerpartiet Folkpartiet Kristdemokraterna Miljöpartiet Socialdemokraterna Vänsterpartiet Sverigedemokraterna övriga partier Källa: SCB Resurser till skolan Total elevkostnad Total elevkostnad för grundskolan för grundskolan år 2010 var år var kronor, varav kronor, varav kronor utgjordes kronor av utgjordes undervisningskostnader. av undervisningskostnader. Mellan 2009 och 2010 ökade Mellan undervisningskostnaderna 2009 och 2010 ökade undervisningskostnaderna med 6 procent. Denna resurstilldelning med 6 kan jämföras procent. med Denna riksgenomsnittet resurstilldelning som är kan 85 jämföras 900 respektive med riksgenomsnittet kronor per som elev. är respektive kronor per elev. Skolans Alla resultat elever ska ges samma möjlighet att nå de nationellt uppställda kunskaps- och Alla elever värderingsmålen, ska ges samma men möjlighet det tycks att finnas nå de nationellt brister i hur uppställda kunskaps- kommun analyserar och värderingsmålen, och fördelar men det tycks finnas brister i hur kommun analyserar och fördelar resurserna till olika verksamheter. Skillnaderna resurserna i till exempel till olika meritvärde verksamheter. är stora Skillnaderna mellan olika i till elevgrupper, exempel meritvärde vilket är en är stora tydlig mellan signal på olika att det kompensatoriska elevgrupper, inslaget vilket är är otillräckligt. en tydlig signal Den på socioekonomiska att det kompensatoriska faktor som inslaget anses vara är av otillräckligt. störst betydelse Den för elevernas socioekonomiska resultat i skolan faktor är föräldrarnas som anses utbildningsnivå, vara av störst betydelse och här ser för vi elevernas att skillnaderna resultat i skolan genomsnittligt är meritvärde är stora. föräldrarnas utbildningsnivå, och här ser vi att skillnaderna i genomsnittligt meritvärde är stora. 11 Rapport från Lärarnas Riksförbund

12 misslyckas med sitt kompensatoriska skoluppdrag Genomsnittligt meritvärde i årskurs nio utifrån föräldrarnas högsta utbildningsnivå Källa: Skolverket Högst förgymnasial utbildning Högst gymnasial utbildning Högst eftergymnasial utbildning Rapport från Lärarnas Riksförbund 12

13

14 Form: Kommunikationsgruppen Lärarnas Riksförbund Upplaga 200 ex. Skolans Dag instiftades av Lärarnas Riksförbund Med Skolans Dag vill vi uppmärksamma och betona alla elevers rätt till kunskap. Målet är en likvärdig skola för alla. Med anledning av Skolans Dag har Lärarnas Riksförbund tagit fram denna rapport.