En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för

Transkript

1 En kunskapsskola i världsklass Västeråsmoderaternas skolprogram för

2 Inledning Vi moderater vill ha en skola som präglas av kunskap, arbetsro och trygghet, där varje elev ska kunna utveckla sin fulla potential. Erfarenheten visar att hur det går i skolan har stor betydelse för unga människors möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och bygga ett självständigt liv med egen försörjning. I dagens Västerås lämnar mer än var sjunde elev grundskolan utan att vara behörig till gymnasiet, vilket är betydligt flera än riket i genomsnitt och jämförbara kommuner. Andelen elever som saknar behörighet till gymnasieskolan har dessutom ökat de senaste åren. Västeråsmoderaterna menar att mer behöver göras om Västerås ska ha en kunskapsskola i världsklass. Det börjar med en skicklig lärare Skickliga lärare är den faktor som har störst betydelse och påverkan för hur det går i skolan. Moderaterna är bekymrade över läraryrkets låga status och attraktivitet. Alltför många unga, som skulle kunna bli duktiga lärare väljer bort läraryrket. Västerås stad har som arbetsgivare ett stort ansvar för att bidra att göra läraryrket mer attraktivt. Tre frågor som ofta pekas ut som orsaker till detta är låga lärarlöner, hög arbetsbelastning och för lite tid för undervisning, inklusive för- och efterarbete. Vi moderater ser därför ett behov av att göra ytterligare lokala lärarlönesatsningar under nästa mandatperiod samt att den administrativa arbetsbördan ses över. Sveriges kommuner har fått statsbidrag för att inrätta karriärtjänster inom skolan. Vi vill att Västerås stad, utöver möjligheten att inrätta förstelärartjänster, även rekryterar lektorer, dvs forskarutbildade lärare. Ansvaret för att skapa mer tid för en bättre undervisning ligger på alla nivåer. Staten ser redan idag över hur administrationen kan minska, bland annat genom färre skriftliga individuella utvecklingsplaner och omdömen och minskad administration kring elever i behov av särskilt stöd. Västerås stad som huvudman behöver minska mängden möten, olika direktiv som går ut till skolorna och mängden projekt och centrala satsningar som tar kraft från arbetet ute på skolorna. På skolorna har rektorerna ett stort ansvar i att prioritera arbetsuppgifter. genomföra ytterligare riktade lärarlönesatsningar under kommande mandatperiod se över administrationen för lärare och förskollärare i syfte att skapa mer tid med barnen och eleverna undersöka möjligheten till att ha externa examinatorer som rättar de nationella proven anställa lektorer, dvs lärare med forskarutbildning, i Västerås skolor. Ledarskapet visar vägen Ett gott ledarskap med rektor som ledare är en förutsättning för att lärarna ska kunna göra ett bra arbete. Vi moderater vill ha synliga rektorer och förskolechefer, som ges förutsättningar att ta ett stort ansvar och har befogenheter att utveckla sin skola. Vi moderater vill göra det mer attraktivt att arbeta som rektor eller förskolechef inom Västerås stad. En viktig faktor för att säkra rätt kompetens är att lönenivån är konkurrenskraftig. Vi vill därför att även förskolechefer och rektorer ska få ta del av de lönesatsningar vi vill göra inom skolan. Även arbetsmiljön och arbetsvillkoren för övrigt har 2

3 stor betydelse. Idag har många rektorer alltför många medarbetare för att ha rimlig möjlighet att klara uppdraget chef och pedagogisk ledare för verksamheten. Resultaten bland olika skolor varierar mycket inom Västerås. Vi vill därför se en lärande och nätverkande kultur inom och mellan skolor för att skapa ett kontinuerligt lärande. Det vore också nyttigt för skolstaden Västerås om barriärerna mellan kommunala och fristående skolor kunde överbryggas. Politikens och förvaltningsledningens ansvar är i första hand att skapa förutsättningar genom långsiktiga och stabila spelregler. Inte att ständigt starta nya, ofta kortvariga projekt och verksamheter, som ofta stör mer än de hjälper. ge rektorer och förskolechefer ansvar och befogenheter att utveckla sin skola göra det mer attraktivt att stanna som rektor eller förskolechef inom Västerås stad. Mindre barngrupper i förskolan Förskolan och pedagogisk omsorg har ett dubbelt uppdrag. Dels lägger förskolan tidigt grunden för barnens lärande och sociala utveckling, dels är förskolan en förutsättning för att båda föräldrarna ska kunna yrkesarbeta eller studera. Förskolan arbetar med varje barns möjligheter att utveckla språket. Fokus på matematik, naturvetenskap och teknik är även de viktiga delar i den moderna förskolans verksamhet. Under innevarande mandatperiod har barngrupperna i Västerås förskolor ökat markant. Det är rapporter som vi moderater tar på stort allvar. Vi moderater vill därför under den kommande mandatperioden minska barngruppernas storlek. Vikariebristen i förskolan är akut. Verksamheterna går på knäna och det har ofta varit så att när någon ordinarie personal är borta finns det ingen vikarie att tillgå. För att öka bemanningen vid frånvaro bör basbemanningen utökas i form av fasta vikarier på enhetsnivå. Antalet barn i behov av förskola fortsätter att öka. Det är därför viktigt att utbyggnad av förskolan kan ske i hög takt och att vi noggrant följer var behoven finns. I nya bostadsområden ska förskolor byggas i ett tidigt skede. Samverkan ska ske med privata fastighetsägare kring möjligheten att inrymma förskolor i samband med nybyggnation av bostäder. Detta är särskilt viktigt i centrala lägen där det är svårt att hitta lämpliga tomter för förskolor. Vi vill också underlätta för fristående förskolor att etablera sig. barngruppernas storlek i förskolan minskas inrätta ett system med fasta vikarier på förskolorna bygga ut förskolan i de områden där efterfrågan är eller förväntas bli hög stimulera olika former av profilerade förskolor och pedagogisk omsorg i alla delar av Västerås. Fler lärare - mer undervisning I grundskolans lågstadium är det viktigt att alla elever når grundläggande kunskaper och färdigheter i att läsa, skriva och räkna. Moderaterna vill tillföra mer resurser till lågstadiet för 3

4 att säkerställa att grunden sätts från början. När elever, trots undervisning av hög kvalitet, ändå inte lär sig att läsa och skriva, är det viktigt att skolan utreder ordentligt vad svårigheterna består i och vilket ytterligare stöd eleven är i behov av. När en utredning väl är genomförd och ett stödbehov är konstaterat, måste eleven också få det stöd. Vi moderater vill därför utveckla läsa, skriva, räkna garantin och ha fler speciallärare i lågstadiet. För att klara detta vill vi sätta stopp för den pågående dräneringen av låg- och mellanstadieskolornas resurser. I internationella mätningar har Sverige under en 20 årsperiod tappat i position och i Sverige lär sig eleverna mindre än många andra jämförbara länder. I det perspektivet är det allvarligt att svenska elever får mindre undervisning i skolan i jämförelse med elever i många andra länder. Moderaterna vill därför utöka elevernas undervisningstid i de lägre åldrarna. Nationellt blir detta möjligt genom riktade statsbidrag för utökad undervisningstid i matematik och svenska. Lokalt vill vi öka undervisningstiden på lågstadiet genom att växla tid i fritidshem mot tid i skolan. När vi säger att varje elev ska kunna utvecklas till sin fulla potential nöjer vi oss inte med att alla elever når godkända betyg. För många elever är ett godkänt betyg (E) ett alldeles för lågt ställt mål. Att alla elever får utmaningar och utvecklas maximalt måste ges ökad uppmärksamhet. Vi måste tillåta spets också i skolan, om vi vill utbilda framtida nobelpristagare. I grunden ser vi positivt på att läxor ges i skolan. Utöver det direkta lärandet lär sig också eleverna att ta eget ansvar för sina studier. Läxläsning ger också föräldrarna en ökad inblick i skolarbetet. För att alla elever ska ha möjlighet att göra sina läxor vill vi att läxhjälp ska erbjudas i anslutning till skolan. Sedan lång tid tillbaka finns möjlighet för elever, som har behov av särskola, att gå integrerad i en vanlig grundskoleklass. Det är en viktig valfrihet, för föräldrar som exempelvis vill att deras barn ska gå i skolan tillsammans med kompisar från närområdet. En förutsättning för att detta ska fungera är att ersättningsnivån till skolan är rimlig, utifrån det stödbehov eleven har. Idag är ersättningen för en integrerad elev betydligt lägre än om samma elev istället går i en vanlig särskola. För att möjliggöra för fler elever att gå integrerat vill vi att en särskolepeng inrättas. Särskolepengens storlek ska bestämmas efter elevens behov. Betygsstatistik visar att det är en förhållandevis liten skillnad mellan de som har svensk bakgrund och de som är födda utomlands, men invandrat före skolstart. Däremot har elever, som bara har några få år kvar av grundskolan när de kommer till Sverige, ofta svårt att klara grundskolans krav. Det säger sig självt att tidsfaktorn är kritisk för nyanlända elever. Om en elev har fyra år på sig att inhämta kunskaper, som andra elever ska inhämta på nio år, får ingen tid gå förlorad. Inte minst är det viktigt att snabbt lära sig svenska. För att stärka skolornas arbete med nyanlända elever vill vi med resurser ur den så kallade sociala vikten införa en särskild högre behovsanpassad ersättning för nyanlända elever IDA (inkludering delaktighet aktivitet) startade 2006 som ett projekt för att bland annat stödja skolor och förskolor med låga studieresultat och hög andel elever med utländsk bakgrund genom att tillfälligt tillföra andra kompetenser till dessa skolor. Vår bedömning är att rektorer och skolor nu ser värdet i andra kompetenser i skolan och att IDA nu är moget att integreras i ordinarie organisation under respektive rektor. Därigenom förbättras rektorernas och skolornas möjligheter att ta ansvar och långsiktigt planera för hur skolans 4

5 arbete ska bedrivas. Den mindre del av IDA, bestående av särskild kompetens inom svåra frågeställningar, Try it IDA och vissa resurser för kortvariga akuta insatser på skolor, bör finnas kvar som centrala resurser. Samtidigt som antalet barn i de tidiga skolåren ökar vill vi återföra årskurs 6 till låg- och mellanstadieskolorna. Det ställer krav på att flera låg- och mellanstadieskolor kommer behöver byggas ut och en ny skola kommer att behövas på Öster Mälarstrand. Samtidigt kvarstår stora lokalöverskott vid några av stadens högstadieskolor. När elevantalet förändras är det viktigt att ha god framförhållning så att inte tomma lokaler urholkar skolans resurser. Vi moderater är beredda att ta ansvar för att göra nödvändiga förändringar som säkerställer att skolans resurser, i så stor utsträckning som möjligt, kommer eleverna till del. förbättra studieresultaten i Västerås skolor utöka undervisningstiden i grundskolan stoppa dräneringen av låg- och mellanstadieskolornas resurser införa en behovsanpassad ersättning till särskolan för ökad valfrihet för eleverna införa en särskild högre behovsanpassad ersättning för nyanlända elever integrera IDAs resurser i ordinarie organisation under respektive rektor återföra årskurs 6 till låg- och mellanstadieskolorna. En gymnasieskola som ger möjligheter Gymnasieskolan ska ta hänsyn till att ungdomar har olika mål och ambitioner. Vissa vill gå vidare till högskola direkt efter gymnasiet, medan andra drömmer om att få ett eget jobb så snabbt som möjligt. Gymnasieskolan är därför uppdelad i två huvudinriktningar, en studieförberedande som leder till högskolebehörighet och en yrkesförberedande, som antingen leder till en examen i praktiska yrken eller till lärlingsexamen. För elever som väljer att läsa yrkesprogram eller lärlingsutbildning har kravet på att läsa in högskolebehörighet tagits bort. Det är dock möjligt att få behörighet till högskolan på alla gymnasieprogram. Här finns ett stort behov av att informera om möjligheten att välja behörighetsgivande kurser eller välja ett utökat studieprogram. Västerås är en teknikstad med långa och stolta traditioner. Också idag befinner sig flera företag i Västerås i framkanten i den internationella utvecklingen. En viktig förutsättning för näringslivets fortsatta framgångar är att möjligheten och förmågan att rekrytera rätt kompetens. Det är då bekymmersamt att förhållandevis få elever söker sig till teknikprogrammet, det naturvetenskapliga programmet eller industriinriktade yrkesförberedande program. Ytterligare ansträngningar behövs för att unga människor ska upptäcka den mängd av spännande yrken som finns inom industrin. Även möjligheten till en framtid som entreprenör bör synliggöras. Ung Företagsamhet har visat sig vara ett bra instrument för att låta elever under sin gymnasietid pröva på att driva företag. Att vara entreprenör är en förmåga och färdighet som alla ungdomar tjänar på att utveckla. För oss moderater är det en självklarhet att som vuxen kunna komplettera sin utbildning eller möjlighet att byta karriär. Vi värnar därför om en väl utbyggd vuxenutbildning. Det är viktigt att det finns ett stort utbud av yrkesutbildningar som möjliggör nya karriärval senare i livet. 5

6 En stor utmaning inom vuxenutbildningen är att minska antalet avbrott och öka andelen godkända kurser. Lärdomar om när och varför studieavbrott sker behöver tas tillvara för att utveckla beställningarna av vuxenutbildning. En viktig åtgärd är att utveckla studie- och yrkesvägledarnas roll inom VUC (Vuxenutbildningscentrum). Även en central stödfunktion till alla elever inom VUC med mattestuga, handledning, specialpedagogisk hjälp samt språkstöd kan öka genomströmningen i utbildningarna. Inför byggnation nya dyra skollokaler ska Västerås stad noga överväga om det istället är möjligt att använda befintliga skollokaler. Här krävs en god lokalsamordning både inom staden och gentemot fristående verksamhet som också kan vara potentiella hyresgäster. Inriktningen bör vara att skolans resurser i så stor utsträckning som möjligt ska användas till undervisning. UF (Ung Företagsamhet) ska erbjudas alla elever utreda möjligheten att läsa högskolekurser inom gymnasieskolan öka samarbetet mellan gymnasieskolan och näringslivet öka inslaget av lärlingsutbildningar kvalitetssäkra SFI. En skola med arbetsro och trygghet Barnperspektivet ska vara utgångspunkten för allt som görs i förskolan och skolan och alla barn och elever har rätt att känna sig sedda och trygga. All pedagogisk verksamhet ska därför erbjuda lärandemiljöer som skapar arbetsro och kreativitet. I Västerås skolor och förskolor ska det råda nolltolerans mot mobbning och kränkande behandling. När kränkningar förekommer handlar det sällan om enskilda individer utan ofta är det klimatet i skolan eller klassrummet som behöver ändras. Vuxna i skolan ska ta signaler om mobbning eller kränkningar på stort allvar och våga agera. Möjligheten att flytta elever som utsätter andra för kränkningar ska nyttjas när andra åtgärder visat sig inte fungera. ge tydligt stöd till lärarna för att upprätthålla arbetsro och trygghet i skolan Västerås skolor vid allvarliga kränkningar ska ha möjlighet att flytta elever som utsätter andra för kränkningar. Valfrihet och mångfald Rätten att välja skola och förskola är grundläggande för oss moderater. Verklig valfrihet kräver en mångfald alternativ att välja mellan. Ett varierat skolutbud gagnar skolutvecklingen och ger utrymme för alternativa pedagogiker, som kan ge alla elever en bästa start i livet. Vi vill därför att det ska finnas ett brett utbud av förskolor och skolor, med olika inriktningar och olika huvudmän. Genom att låta de kommunala skolorna och förskolorna bli mer självständiga kan mångfalden och kvaliteten utvecklas. Vi vill därför utöka möjligheten att inrätta fler självstyrande enheter. För att i en modell, med ett fritt skolval, säkerställa att alla skolor håller hög kvalitet, ska kraven vara lika på alla skolor och det behövs en fungerande tillsyn av såväl fristående som kommunala skolor. Skolor som inte uppfyller de nationella kraven ska kunna stängas och deras tillstånd dras in. 6

7 det ska finnas ett brett utbud av kommunala och fristående förskolor och skolor med olika inriktning utöka möjligheten att inrätta fler självstyrande enheter lediga lokaler ägda av Västerås stad ska erbjudas till fristående verksamheter. Information och vägledning För underlätta för elever och föräldrar att göra val av förskolor, skolor och utbildningar är information och vägledning viktig. Vi moderater vill därför införa ett jämförelsesystem, där den som ska välja förskola eller skola, kan jämföra vad olika förskolor och skolor har att erbjuda. Vidare vill vi att elever och föräldrar tidigt får tillgång till studie- och yrkesvägledning för att få ökad förståelse för skolans betydelse och möjliga yrkesval. För att skapa bättre förutsättningar för detta bör nätverk mellan studie- och yrkesvägledare vid olika skolor inrättas. Organisationen Jobba i Västerås driver i samarbete med Västerås stad projektet Arbetsmarknadskunskap som vidgar grundskoleelevers kunskaper om den mängd olika yrken som finns att välja mellan. Vi ser därför ett stort värde av att en sådan verksamhet fortsätter. Det är viktigt att bra information om eleven följer med vid byte mellan stadier eller skolor. ett jämförelsesystem införs där elever och föräldrar kan jämföra olika förskolor och skolor ett nätverk för studie- och yrkesvägledare inrättas. Politisk styrning och organisation skapar förutsättningar Politikens uppgift är i första hand att skapa förutsättningar, genom långsiktiga och stabila spelregler för skolorna samt att undanröja hinder som försvårar utvecklingen. Hinder som skolorna ofta upplever är bristande funktion inom IT, gemensamma administrativa system och rutiner som inte fungerar samt lokalförsörjningen. Alltför ofta har politiken istället sett som sin roll att ta en mängd initiativ och sätta igång nya projekt. Vi ser att denna typ av centrala satsningar tar fokus från skolornas egna utvecklingsarbeten och sällan leder till varaktig utveckling. Det är viktigt att de politiska nämnderna har förmåga att överblicka hela den verksamhet de har ansvar för. Dagens barn- och ungdomsnämnd ansvarar för verksamhet inom förskola, pedagogisk omsorg, förskoleklass, grundskola, fritidshem, särskola samt öppna förskolor, fritidsklubbar, fritidsgårdar och annan främjande verksamhet. Det är en alltför omfattande verksamhet för att nämndens politiker ska kunna ha överblick och kunskap i all verksamhet. dela barn- och ungdomsnämnden till en förskolenämnd och en grundskolenämnd. 7