Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet

Transkript

1 Problem i skolan och risk för framtida kriminalitet och våldsbenägenhet Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr

2 Fokus för föreläsningen Introduktion till våld & kriminalitet Faktorer som ökar risk för våld & kriminalitet - skolgångens roll Exempel: Unga vuxna i Kriminalvården Att förhindra/mildra utveckling av våld och kriminalitet

3 Introduktion till våld & kriminalitet

4 Våld- ett mänskligt beteende En del av den normala utvecklingen Vanligt förekommande Biologiskt medfödd egenskap Vi lär oss när vi ska och inte ska använda våld Finns i alla kulturer En av de vanligaste dödsorsakerna i världen Koppling till sociala normer Visst våld ses som accepterat/bra under vissa förutsättningar

5 Kriminalitet över livsförloppet Kraftig ökning i tidiga tonåren Topp i sena tonåren Minskar drastiskt i tidiga vuxenåren Moffitt 1993

6 Våld som samhällsproblem Våldsbrott Väpnade konflikter En av de vanligaste dödsorsakerna år WHO % män - 7 % kvinnor Ca anmälda våldsbrott i Sverige 2013 BRÅ 2014 Män står för 85% av alla våldsbrott BRÅ 2014

7 Vilka står för kriminaliteten i samhället? Återfallsförbrytare står för största delen av kriminalitet i samhället, t.ex. våld: Falk et al. 2013

8 Utvecklingsvägar till våld & kriminalitet Tonårskriminalitet Tidiga tonåren tidiga vuxenåren Oftast tillsammans med jämnåriga Spänningssökande Relativt vanligt Medel till god social bakgrund Kan medföra livslånga problem (har blivit dömd, missbruk, psykiska problem etc.) Livslång kriminalitet Ovanligt Börjar redan som barn (t.ex. eldsanläggelse, ljuger, stjäl, skadegörelse, skolk) Dåliga biologiska & psykologiska förutsättningar i kombination med dåliga sociala förutsättningar (t.ex. brist på prosociala, vuxna förebilder) Problem inom de flesta områden av livet (t.ex. missbruk, ingen sysselsättning, dålig ekonomi, svårt med bostad och partner, psykiska problem)

9 Faktorer som ökar risk för våld & kriminalitet

10 Riskfaktorer för upprepat Tidigare våld Narkotikabrott våldsbeteende Wallinius 2012 Ung ålder vid första våldsbrott Psykopati? Psykiska störningar - uppförandestörning - drog- och/eller alkoholmissbruk - antisocial personlighetsstörning Psykosocial bakgrund - man - problem i skolan - dåliga förutsättningar barndomen/ungdomsåren

11 Varningstecken under skolgången Dåliga skolresultat Katsiyannis et al 2013 Skolk Upprepad avstängning Gå om klasser Ofta sämre prognos om kriminalitet inom familjen & fattigdom Farrington et al 2001 Ungdomar med beteendeproblem har ofta problem med skolan Leone et al skiljer ca 2 år mellan brottslingar & icke-brottslingar - särskilt språkliga svårigheter Har ofta fått specialundervisning Föräldrars engagemang viktigt Zhang et al 2010 Ou et al 2007

12 Exempel: Unga vuxna i Kriminalvården

13 Unga vuxna i Kriminalvården Billstedt & Hofvander st åringar dömda för vålds- och/eller sexbrott ( handson ) Svårigheter med skolgång trots genomsnittlig intelligens - 3 av 4 hade gått ut grundskolan, men bara 1 av 5 gymnasiet - 3 av 4 hade fått särskilda stödinsatser i skolan, 9 av 10 hade skolkat - Nästan varannan hade mobbat andra, men bara 1 av 4 hade blivit mobbad själv Tidig debut av problem Vanligt med psykisk problematik, särskilt: - Missbruk & beroende (82 %) - Antisocial personlighetsstörning - AD/HD (63 % som barn, 43% som vuxna) - Förstämningssyndrom (54 %) - Ångestsyndrom (52 %) Tungt belastad grupp - psykosocial bakgrund - psykisk ohälsa - kriminalitet

14 Att förhindra/mildra utveckling av våld och kriminalitet

15 Marginaliseringsgapet Nilsson & Wadeskog 2008 Gapet mellan utanförskap & normalitet Desto längre tid i utanförskap- desto större insatser krävs (högre kostnader) Årskostnad för 1 ung människa i utanförskap: kr i ökad välfärdskonsumtion - ca kr i produktionsförlust Vinster med långsiktigt arbete - Om vi bara lyckas med en av hundra personer samhällsekonomisk vinst - Om bara en persons (av 800 totalt) negativa utveckling kan förhindras via tidiga insatser som föräldrautbildning : 336% avkastning - långsiktig avkastning för att förhindra marginalisering; ofta ggr insatsen

16 Delaktighet Långsiktigt strukturerat arbete Individanpassning Samverkan Tidiga insatser

17 Möjligheter i skolan Tidig identifikation av riskindivider - Förskola och skola - Barn som inte lär sig hantera aggression under småbarnsåren = störst risk för negativ utveckling Broidy et al 2003 Skolan som möjligt sållningsinstrument / alarmklocka - lärares observationer kan tidigt identifiera riskindivider för aggressivitet och kriminalitet Sourander et al. 2006; Zara & Farrington allvarligt skolk som möjlig identifikator? Våga uppmärksamma tidigt riskbeteende! - Risk för stigmatisering vs risk för utveckling av kriminalitet?

18 Möjligheter i skolan Att motivera svårmotiverade elever - pedagogens roll som pedagog och allt annat! Skapa samverkan mellan myndigheter - helhetssyn - underlätta för barnet/ungdomen & deras familjer Använd kunskap som redan finns! - tidigare erfarenheter - resultat från utvärderingar & forskning

19 Nycklar till framgång? Vanliga mål vid förebyggande insatser Berg stärka prosocialt beteende (t.ex. lyhördhet, empati, omsorg) - minska antisocialt beteende Social & emotionell träning (t.ex. SET) Kimber 2001 Föräldrastöd & föräldrautbildning (t.ex. KOMET; De otroliga åren) Stimulerande & gynnsam miljö Marklund & Simic 2012 Engagemang hos skolpersonal & föräldrar Långsiktiga insatser långvariga effekter Nordiska exempel - insatser mot familjer & förskola Marklund & Simic 2012

20 Hör gärna av er vid frågor/funderingar! Märta Wallinius Leg. psykolog & med.dr