Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet

Transkript

1 Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg September 2015

2 Ett utvecklingsprojekt Syfte och frågeställning: Att undersöka och utveckla arbetet med familjer med mycket komplex problematik. Finns det en möjlighet att upptäcka dem tidigare och kan man finna öppningar som inte använts?

3 Frågor man ville få besvarade För att få kunskap om det kan finnas möjlighet att upptäcka denna typ av familjer tidigare ställdes följande frågor: Ingången för familjen i socialtjänsten fanns det något vi kunde uppmärksammat som vi inte gjorde? Var det något som tydde på att det var en familj med komplex situation? Fanns det under utredningarnas gång, och i de insatser som gavs öppningar som vi inte nappade på? Finns det exempel på mer lyckade insatser/kontakter/perioder för familjen? Annat som ni har uppmärksammat?

4 Urval, material och metod Genomläsning av ett urval akter som varit aktuella 10 år eller mer. Socialsekreterare läste varsin akt och skrev sammanfattningar av dokumentationen. Socialsekreterarna skrev ner sina reflektioner för varje familj utifrån frågorna. Forskaren gjorde en sammanfattning av sammanfattningarna och gjorde ytterligare reflektioner samt kopplade till forskning.

5 Några resultat som väcker nya frågor Fallen speglar ett akutdrivet socialt arbete med bristande barnfokus och att insatser inte fullföljs. Varför framgår inte. Svårt att veta vad som hänt genom akterna stora luckor-inga motiveringar. När barn och vuxna berättar om missförhållanden händer inget särskilt. Påfallande lågintensiva insatser till barn som levt med föräldrar med mycket grava problem. Samma insatser ges om och om igen. Är det för att man inte vet vad de har fått för insatser tidigare (personalomsättning) eller bristande kunskap eller en resursfråga? Föräldrars (mödrars) vilja styr (frivilligideologin) beror det på uppgivenhet eller att lämpliga insatser inte finns att tillgå?

6 Svensk social barnavård Utmärkande för svensk social barnavård är: Ambitionen att ingripa i ett tidigt skede Att arbeta förebyggande innan problematik visar sig Att insatser ska ha ett familjeperspektiv, dvs. arbetet ska riktas mot att stärka föräldrakapaciteten och att förstärka barns och familjers nätverk. Socialtjänstlagen bygger på principer om frivillighet och självbestämmande Först när föräldrar inte ger sitt samtycke till stöd och barnets situation anses mycket svår (påtaglig risk) kan en ansökan om LVU bli aktuell.

7 Bred definition på barn som far illa Riskerar vi att missa de allvarliga fallen i och med vår mer allmänna och breda definition på barn som far illa och med vår betoning av stöd till familjen framför barns skydd?

8 Risk- och skyddsfaktorer i familjerna Tydliga riskfaktorer finns i alla familjer på alla nivåer för att barnen kan komma att fara illa: Föräldrar: missbruk, psykiska ohälsa, mödrars låga utbildningsnivå, kognitiva funktionsnedsättningar Familjen: våld, hög stressnivå pga. dålig ekonomi och instabilitet i boendet Barn: framkommer dåligt men flera visar tidiga beteendestörningar och frågetecken kring kognitiva funktionsnedsättningar Miljö: framkommer inte i dokumentationen

9 Vad får de för insatser? Familjebehandling Kontaktperson/familj Sluten dygnsvård

10 Reflektioner efter läsningen Bristande barnfokus vi vet inte så mycket om barnen Insatserna fullföljs inte. Varför? Är det pga av dålig kunskap om riskfaktorer? Är det pga brist på verksamma insatser? Beror det på hög personalomsättning, Bristande handledning? Att arbetet med våldsproblematik och missbruk är så pass svårt att chansen att lyckas inte är så stor? Att organisationen splittrar och fragmentiserar arbetet?

11 Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i tidiga interventioner Trygg anknytning Nätverksperspektiv Gör mödra- och barnhälsovård lättillgänglig Samverkan - familjecentraler Föräldrautbildning För inte samman ungdomar med problem i samma grupp För yngre barn behöver inte samma hänsyn tas

12 Vad säger forskningen? kärnkomponenter i tidiga interventioner PMT Parent management training förebild för många föräldrastödsprogram. Vetenskapligt stöd för att familjestödsprogram minskar utagerande beteende hos barn i familjer med interna påfrestningar, men utan hög social eller ekonomisk utsatthet. Innebär att dessa program kan vara bra för en normalbefolkning För de barn som lever i svår utsatthet kan ett föräldrastödsprogram aldrig vara en tillräcklig insats.

13 Vad säger forskningen? Kontaktfamilj/Kontaktperson Kvalitativa studier visar att såväl föräldrar som barn betraktar insatsen kontaktfamilj som avlastning för föräldern, och upplevs som positiv av både barn och föräldrar(andersson & Bangura, 2001; Berg-Eklund, 2010). En registerstudie (kontaktfamilj och kontaktperson som sammanslaget mått) visar att på lång sikt verkar inte insatsen förebygga för fortsatt psykosocial utsatthet o senare placering. Det är barn med stark utsatthet (höga överrisker för allvarligt utfall) som får insatsen. När det gäller yngre barn med många problemfaktorer i hemmiljön kan man se att en längre tids kontaktfamiljsinsats ger en något mindre försämring av hur barnen får det på lång sikt. Forskarna ställer frågan om problematiken kanske är för allvarlig för den äldre gruppen för att den ska göra någon skillnad på lång sikt. Rekommendationen är att eftersom barn och föräldrar upplever insatsen positivt bör den användas mer strukturerat och genomtänkt i kombination med andra insatser t.ex. stöd i skolarbetet för barnen, språkträning och med insatser som är anpassade för unga med känslomässiga- och beteendeproblem. Här framhålls också vikten av att föräldrar, nätverk och stödpersoner är delaktiga i insatserna (Vinnerljung m.fl 2011; 2013, 2014; Brännström & Vinnerljung, 2015

14 Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i sena interventioner Intensiva, vid rätt tidpunkt dygnet-runt insatser med pedagogiskt och praktiskt stöd inom flera system samtidigt (mikro/individ familj-meso/skola, fritid,-makro-, arbete, studier, byte av bostad Stärka anknytningen - Spädbarnsverksamhet Kombination av pedagogiska strategier, praktisk hjälp och respektfullt bemötande Undanröj praktiska hinder för att kunna ta del av insatser

15 Vad säger forskningen? Kärnkomponenter i sena interventioner Familjebehandling I Sverige paraplybeteckning för en mängd olika insatser därför svårt att utvärdera. Här behövs systematisk lokal uppföljning. Effektstudier gjorda utanför Sverige (USA) avseende effekt på återfall i kriminalitet visar att två behandlingsinriktningar; dels insatser med familjefokus dels de med kognitiv eller kognitiv-beteendeterapeutisk (KBT) inriktning går i positiv riktning. Men långtifrån alla unga lagöverträdare som deltar i dessa insatser slutar begå brott efter genomgången behandling. De faktiska effekterna av de mest effektiva programmen är generellt små. Oklart vilka specifika familjefokuserade program som är effektiva MST-behandlingen har inte motsvarat de förhoppningar som funnits om att metoden skulle vara mer effektiv för att förhindra fortsatt negativ utveckling hos de unga än traditionella insatser (Socialstyrelsen, 2014). Innebär inte att insatsformen fungerar dåligt bara att den inte verkar vara bättre än någon annan modell med liknande innehåll. Viktigt att anpassa insatsernas innehåll till individens behov. Motivation och inlärningsstil är individuell och varierar, viktiga faktorer som behöver påverkas för att ett beteende ska förändras.

16 Samverkan Vi vet på ett tidigt stadium att barnen lever i en riskmiljö Vi vet att insatser behövs på alla nivåer och inom flera system samtidigt Det kräver samverkan mellan organisationens olika delar (LSS, vuxen, försörjningsstöd etc), mellan professioner och verksamheter såväl i utredning som under pågående insatser. Vad kan det innebära i det konkreta arbetet?