Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund
|
|
- Jonas Gunnarsson
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns att utveckla samverkan och insatser Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden (1 kap 2 SL), skolan ska därför också ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. I Katrineholms kommun pågår sedan några år tillbaka en mängd olika aktiviteter och utvecklingsinsatser med det gemensamt att de strävar efter att sätta barns behov och barnperspektivet i centrum. En mycket viktig del i arbetet med kommunens barn är att hitta arbetsformer och metoder som i möjligaste mån säkerställer en grundläggande trygghet för de barn som återfinns i de allra mest utsatta situationerna. Vi vet från Svensk och internationell forskning att den kanske allra mest utsatta gruppen av barn är de barn vars föräldrar inte själva kan tillgodose barnens behov av skydd och trygghet och där samhället därför måste gå in och ta över detta ansvar. Barn som någon gång i livet är föremål för samhällets sociala barnavård kommer från alltså särskilt ogynnsamma miljöer. Vad vi vet är att risken för en ogynnsam utveckling inte bara determineras av uppväxtmiljö, utan själva placeringen i sig förefaller vara en ogynnsam faktor. Det ställer därför stora krav på barnavårdande myndigheter att tillgodose barnens behov av de faktorer som har en gynnsam inverkan på deras utveckling. Samhället har som konstaterats ett särskilt ansvar för de barn som socialtjänsten placerar utanför det egna hemmet. Detta ansvar innebär att se till att barnen ges goda uppväxtvillkor, samma möjligheter till vård och likvärdiga förutsättningar att utvecklas som alla andra barn. I dagsläget är 60 av Katrinholms barn placerade i familjehem. Den sammantagna bilden som svensk forskning, främst företrädd av professor Bo Vinnerljung, ger visar att familjehemsplacerade barn har klart förhöjda risker för ogynnsam utveckling jämfört med andra jämnåriga. Barn som växer upp i placering har höga överrisker för framtida: självmord: 6.4 gånger högre risk självmordsförsök: 6.2 gånger högre risk allvarlig psykisk ohälsa: 5.0 gånger högre risk narkotikamissbruk: 6.8 gånger högre risk alkoholmissbruk: 4.9 gånger högre risk allvarlig kriminalitet: 7.5 gånger högre risk att bli tonårsförälder: 3.8 gånger högre risk bidragsberoende: 9.8 gånger högre risk 1
2 Inom socialtjänstforskning avseende risk och skydd för utsatta barn talar man om samband mellan så kallade riskfaktorer, där alltså placerade barns bakgrund och själva placeringen i sig är en riskfaktor, och sociala problem i vuxen ålder. Andra riskfaktorer är exempelvis föräldrars missbruk, utbildningsnivå, försörjningsförmåga, psykisk sjukdom och tidig kriminalitet. Faktorer som skulle kunna väga upp och motverka ogynnsam utveckling refereras till som friskfaktorer. Skolresultat har visat sig vara en variabel som med mycket starka statistiska samband visar sig som den kanske enskilt viktigaste friskfaktorn för barns möjligheter till ett framtida bra liv. Genomförd grundskola är en skyddande faktor för att förbättra livschanser. På samma sätt är ett misslyckande i skolan en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Om man vill satsa på förbättrade livschanser ska man satsa på skolan. Kommunernas problem är att familjehemsplacerade barn och unga lyckas sämre i skolan än förväntat, oavsett kognitiv förmåga och övriga samspelande faktorer. Barn som växer upp i familjehem: - har mycket dåliga skolprestationer - får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma begåvning - blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg - färre reparerar dåliga grundskolbetyg i gymnasiet eller i vuxenutbildning, jämfört med andra barn med dåliga betyg från åk 9 - många fler hoppar av gymnasiet, jämfört med andra barn Utbildningskarriärer avgörs tidigt och betygen årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Under 1 procent av barn med betyg över medel stannar vid grundskolenivå jämfört med procent av deras jämnåriga med låga eller ofullständiga betyg. Projektet Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Forskning visar att dessa barn presterar sämre än förväntat i skolan, att godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, att omvänt att misslyckas i skolan är en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Socialförvaltningen föreslår mot bakgrund av problemredogörelsen en samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella barnens skolsituation. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. 2
3 Övergripande mål är att - Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn. - Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan. Som andra delmål som kan uppnås på vägen anges att: - Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar - Stärka nätverket runt varje barn/ungdom - Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar - Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna - Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för - Söka och prova metoder för att på sikt ge stöd till placerade barn/unga i högstadiet och i gymnasieskolan - Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns Helsingborg har arbetat fram en metod, SkolFam, för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång, som bygger på stärkt samarbete mellan socialtjänsten och skolan, samt ökat stöd till familjehemmet och barnet. SkolFam följs av forskare och utvärdering visar på lovande resultat. Helsingborg erbjuder kommuner som är intresserade av metoden att ingå i nätverk. I detta ingår metodstöd, handledning, forskningsstöd och erfarenhetsutbyte. Socialförvaltningen önskar i samverkan med Bildningsförvaltningen genomföra projekt under tre år, där SkolFam införs som metod. Arbetsmodellen Arbetet i Skolfam bygger på samverkan. Ett tvärprofessionellt team (Skolfamteam), bestående av en psykolog, en specialpedagog och en socialsekreterare leder arbetet kring varje barn. Processen kan enklast beskrivas i tre faser som löper över minst 24 månader: 1.Kartläggning 3
4 Under den första fasen genomförs normerade pedagogiska och psykologiska tester. Den pedagogiska delen av kartläggningen utförs av specialpedagogen och inriktar sig på barnens förmåga att läsa, skriva och räkna. I den andra delen av kartläggningen fokuserar psykologen på att ta reda på vilka resurser barnen har i sin begåvningsprofil. 2. Analys av resultat, utbildningsplan och uppföljning Efter analys av resultaten från kartläggningen kommer Skolfamteamet, skolan och familjehemmet tillsammans överens om en utbildningsplan för barnet. Utvecklingen följs upp vid regelbundna möten mellan de inblandade parterna. 3.Kartläggning och fortsatt uppföljning De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med de ursprungliga testerna. En analys och förslag till fortsatt arbete återkopplas till skolan och familjehemmet. En kontinuerlig och långsiktig uppföljning av arbetet under barnets grundskoletid bestäms därefter i samråd mellan ledningen för Skolfam och de andra Tidplan Våren 2014 ska ägnas åt planering och förberedelser av projektet, bland annat genom rekrytering och introduktion av personal. Kartläggning sker successivt med start hösten Varje kartläggning följs av behovsanalys, återkoppling till barnet, skolan och familjehemmet, framtagande av utbildningsplan, implementering av eventuella insatser och uppföljning. Detta upplägg innebär att teamet under året kommer att kontinuerligt kartlägga barn parallellt med implementering och uppföljning av de tidigare kartlagda barnen. Efter två år kartläggs samtliga barn i samma turordning som vid föregående tillfälle. Rekrytering av målgruppen SkolFam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Målgruppen i Katrineholm är familjehemsplacerade barn som vid arbetets start (våren 2014) i första hand går i förskoleklass upp till och med årskurs nio. Barnen är stadigvarande placerade i familjehem. En inventering hösten 2013 visar att det finns mellan barn i målgruppen. Vid placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens, vanligen den ena eller båda barnets biologiska föräldrars, samtycke till barnets medverkan i SkolFam. Av SoLplacerade barn i målgruppen är det därför i första hand de vars vårdnadshavare har lämnat samtycke som kommer att delta i satsningen. För barn som är placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) begränsas vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i den omfattning för att vård ska kunna ges, och vårdnadshavarens godkännande för insatser som SkolFam behövs inte. 4
5 5
14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning
Projektbeskrivning Bakgrund 14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning Skolsatsningen inom familjehemsvården i Halmstad kommun bygger på forskning om utbildningens betydelse för familjehemsplacerade
Läs merSkolFam Stockholm. Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog. The Capital of Scandinavia
SkolFam Stockholm Eva Lindström projektledare Anders Mäkitalo psykolog Mait Svanström specialpedagog The Capital of Scandinavia Vad är SkolFam? Skolsatsning inom familjehemsvården Ett utvecklingsprojekt
Läs merMedelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f
Start augusti 2015 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam 2005. Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.
Läs merDåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling
Dåliga skolresultat en tung riskfaktor för fosterbarns utveckling Stockholm 8 nov 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor i Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök tonårsföräldraskap
Läs merSkolFam - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan. Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt
1 - Skolsatsning inom familjehemsvården Projektplan Upprättad 2012-09-05 av: Gunilla Nilsson Monica Achá Sonesson Annika Åkerlind Huldt Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 3 1.1 Beslut om projektets genomförande...
Läs merSkolgången för elever i familjehem, hem för vård eller boende (HVB), jourhem och stödboende ny modell Skolsam
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN Handläggare Öqvist Annbritt Thomson Giggi Håkansson Katarina Datum 2017-04-10 Diarienummer UBN-2017-1681 Utbildningsnämnden Skolgången för elever i familjehem, hem för vård eller
Läs merSkolFam. Vad är det? FoUiväst GR
SkolFam Vad är det? SkolFam Det började med Bo Vinnerljung Registerstudier Fråga: Vilka grupper av barn och unga löper överrisk för att senare i livet drabbas av: allvarlig psykisk ohälsa suicid och suicidförsök
Läs merNr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop Val av protokollsjusterare Dagordning TEMA - Öppna jämförelser - 15:10-15:30
1 KALLELSE - reviderad Datum SOCIALFÖRVALTNINGEN 2013-12-02 Sammanträdande organ Tid Onsdagen den 11 december 2013 kl 15:00 Plats Solrosen, Västgötagatan 18 Katrineholm Nr Ärenden Handl. Sid 1. Upprop
Läs merUppföljning av placerade barns utbildning
SOCIALFÖRVALTNINGEN Handläggare Datum Diarienummer Ola Jeremiasen 2017-04-05 SCN-2017-0193 Kjerstin Tejre Socialnämnden Uppföljning av placerade barns utbildning Förslag till beslut Socialnämnden föreslås
Läs merSkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog
2011-03-08 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna
Läs merSkolFam Lägesrapport 1 från projekt SkolFam. stockholm.se
SkolFam 2013 Lägesrapport 1 från projekt SkolFam stockholm.se SkolFam - lägesrapport 3 (11) SkolFam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är SkolFam SkolFam är en förebyggande satsning som vänder sig till
Läs merEffektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs merEffektstudie av SkolFam. SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården
Effektstudie av SkolFam SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården Inledning Socialstyrelsen har uppdragit åt Forskningscentrum för psykosocial hälsa (Forum) att utvärdera effekterna av SkolFam, en tvärprofessionell
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter
Skolfam 2016 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäter 1 Stockholm 2016 Ansvarig utgivare: Cecilia Sjölander Generalsekreterare Stiftelsen Allmänna Barnhuset Post: Box 241 49, 104 51 Stockholm
Läs merMed utgångspunkt i barnkonventionen
4 Med utgångspunkt i barnkonventionen arbetar Stiftelsen Allmänna Barnhuset med att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/
Skolfam 2017 En sammanställning av resultat och kvalitetsenkäten för läsåret 2016/2017. 1 Alla bilder i rapporten kommer från barn som medverkade i det delaktighetsprojekt som genomfördes inom Skolfam
Läs merTrygg och säker vård i familjehem och HVB
Trygg och säker vård i familjehem och HVB Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om socialnämndens ansvar för barn och unga i familjehem, jourhem eller hem för vård eller boende Antal barn och
Läs merVilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan?
Vilka insatser hjälper placerade barn att klara sig bättre i skolan? Norrköping 24 nov 2011 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Ny rapport med hemska
Läs merFotograf David Lundin
Helsingborgs stads närvaroarbete Fotograf David Lundin Sida 1 Sida 2 Barn och ungdomars rätt till utbildning Alla barn och ungdomar i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning med hög kvalité i trygg
Läs merTjänsteskrivelse. 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam
Malmö stad Stadsområdesförvaltning Söder 1 (1) Datum 2015-05-06 Vår referens Pontus Gleisner Utvecklingssekreterare pontus.gleisner@malmo.se 191 Delrapport 2015 Sociala investeringsfonden, Skolfam SOFS-2015-206
Läs merEffektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige
Effektutvärdering av arbetsmodellen Skolfam bland familjehemsplacerade barn i Sverige Denna publikation skyddas av upphovsrättslagen. Vid citat ska källan uppges. För att återge bilder, fotografier och
Läs merRedovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
SKÄRHOLMENS STADSDELSFÖRVALTNING SOCIALTJÄNSTEN TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (6) 2011-12-29 Till Skärholmens stadsdelsnämnd Redovisning av modell för uppföljning av skolsituationen för barn placerade i familjehem
Läs merSamarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun
Samarbetsrutin vid placering av barn och unga i annan kommun Placeringskommunens ansvar vid förskoleverksamhet, förskoleklass, skolbarnsomsorg och skola 1 Barn- och ungdomsförvaltningen Gymnasieförvaltningen
Läs merSkolfam Lägesrapport 2 från projekt Skolfam. stockholm.se
Skolfam 2014 Lägesrapport 2 från projekt Skolfam stockholm.se Skolfam Skolsatsning i familjehemsvård Vad är Skolfam Skolfam är en förebyggande satsning som vänder sig till familjehemsplacerade barn. Målet
Läs merPlacerade barns skolgång!
Välkommen till den nationella konferensen om Placerade barns skolgång! 5-6 oktober 2017 Temaområden 1. Barn som blir placerade utanför det egna hemmet 2. Barn som upplever våld och eller sexuella övergrepp
Läs mer2015-10-09 Ks 781/2015
2015-10-09 Ks 781/2015 Skolfam Social investering i samverkan mellan Förvaltning förskola och skola, Socialförvaltningen och Vuxenutbildnings-, arbetsmarknads- och gymnasieförvaltningen. Sammanfattning
Läs merLagstiftning kring samverkan
1(5) Lagstiftning kring samverkan För att samverkan som är nödvändig för många barn och unga ska komma till stånd finns det bestämmelser om det i den lagstiftning som gäller för de olika verksamheterna
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum TEAM AGERA Samverkan mellan skola och socialtjänst GRÄSTORP 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) INLEDANDE UPPDRAG: Starta
Läs merrt 2010 o p ap cial r o S
- Innehållsförteckning Kapitel 1: Transnationell migration Kapitel 2: Anknytning till arbetsmarknaden och ungas etablering Kapitel 3: Fattigdomens förändring, utbredning och dynamik Kapitel 4: Multipla
Läs merFamiljehemsplacerade barns och ungdomars hälsa
RINKEBY-KISTA STADSDELSFÖRVALTNING SOCIAL OMSORG TJÄNSTEUTLÅTANDE SID 1 (5) DNR 1.5.1.851-2012 2013-03-07 SDN 2013-03-21 Handläggare: Lisbeth Oulis Telefon: 08-508 01 696 Till Rinkeby-Kista stadsdelsnämnd
Läs meren lantlig idyll i händelsernas centrum
en lantlig idyll i händelsernas centrum Grästorp: 5700 invånare Ca 500 anställda Ca 700 elever Tre skolor ( 2 F-3 och en 4-9) Team Agera Samverkan mellan skola och socialtjänst FORSKNING - Bo Vinnerljung,
Läs merSvensk författningssamling
Svensk författningssamling Lag om ändring i socialtjänstlagen (2001:453); SFS 2012:776 Utkom från trycket den 7 december 2012 utfärdad den 29 november 2012. Enligt riksdagens beslut 1 föreskrivs i fråga
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön
Skolfam 2018 En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. Emma Tengwall och Rikard Tordön 1 Barnkonventionen samt skollagen fastslår att barn har rätt till det stöd och den
Läs merLagstiftning om samverkan kring barn och unga
Lagstiftning om samverkan kring barn och unga en sammanfattning Samverkan är nödvändig för många barn och unga. Därför finns det bestämmelser om samverkan i den lagstiftning som gäller för socialtjänsten,
Läs merHelsingborg 20 sept Bo Vinnerljung. Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet.
Helsingborg 20 sept 2010 Bo Vinnerljung Forskare vid Socialstyrelsen Professor, Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se Skolprestationers samband med framtida
Läs merProgram för trygg och säker vård i familjehem och HVB. 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar
Program för trygg och säker vård i familjehem och HVB 1. Föreskrifter, allmänna råd och handbok om socialnämndens ansvar 2. Vägledning om placerade barns och ungas utbildning och hälsa 3. Utbildningsmaterial
Läs merBarn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta
Barn i familjehem Förslag på åtgärder som skulle göra skillnad för samhällets mest utsatta SNS Stockholm 4 april 2016 Titti Mattsson, professor i offentlig rätt vid Lunds universitet Bo Vinnerljung, professor
Läs merEtt exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam
KONTORET FÖR BARN, UNGDOM OCH ARBETSMARKNAD Ett exempel på handling till social- och utbildningsnämnd inför beslut om Skolfam (OBS! 2014 beslutade Skolfams nationella styrgrupp att Skolfam riktar sig från
Läs mer-----------------------------------------------------------------------------------
----------------------------------------------------------------------------------- Socialtjänstlag (2001:453) 6 kap. Vård i familjehem och i hem för vård eller boende Allmänna bestämmelser om vård utanför
Läs merKartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren
Rapport 2013 Kartläggning av arbetet med barn och unga i samhällsvård i Stockholms län 2012 Cecilia Löfgren rapport 2013-04-10 2(13) Innehållsförteckning 1. Bakgrund... 4 2. Metod... 4 3. Sammanfattning...
Läs merSkolfam En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018.
Skolfam 2018 En sammanställning av resultat- och kvalitetsenkäten för läsåret 2017/2018. 1 Barnkonventionen samt skollagen fastslår att barn har rätt till det stöd och den hjälp de, utefter sina individuella
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal
TILLSYNSRAPPORT 1 (9) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Ljusdal Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merBarnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011. ing-marie.wieselgren@skl.se. www.skl.se/psynk
Barnen allas ansvar - Se tolka agera Vänersborg 9 mars 2011 ing-marie.wieselgren@skl.se www.skl.se/psynk Det är inte så lätt att vara ung barn eller ungdom.. Filmen om Maya. www.skl.se/psynk Mera skyddsfaktorer
Läs merHandlingsplan för elevhälsoarbete. Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun
Handlingsplan för elevhälsoarbete Alla elever är hela skolans ansvar! Brukets skola, Örebro kommun Läsår 2017-2018 1 Innehåll sidan Policy för barnets rättigheter i Örebro kommun 3 Trygghetsvision i Örebro
Läs merHemmasittare. Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com
Hemmasittare Ia Sundberg Lax & Robert Palmér Magelungen Utveckling AB Hemmasittarprogrammet (HSP) www.magelungen.com Några frågor som väcktes hos oss Hur definierar vi hemmasittare? Hur kan vi förstå problematiken
Läs merFoto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE. för barn och ungdomars psykiska hälsa
Foto: Bildarkivet SAMVERKANSPLAN SKOLNÄRVARO MODELLOMRÅDET ETT SAMVERKANSARBETE för barn och ungdomars psykiska hälsa Bakgrund Den här samverkansplanen har tagits fram i samarbete med berörda verksamheter
Läs merFörebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem. Rikard Tordön
Förebyggande samverkan ger bättre skolresultat för barn i familjehem Rikard Tordön Nationell samordnare Skolfam Psykolog i Skolfam 2, Norrköping 2008-2012 Vad kommer dessa 50 minuter att handla om? Kort
Läs merTillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn
TILLSYNSRAPPORT 1 (8) Sociala enheten Lars Tunegård Tillsynsrapport. Familjehemshandläggning. Söderhamn Bakgrund Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att under 2006 2007 genomföra tillsyn av familjehemshandläggningen
Läs merVästbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn
Västbus riktlinjer för familjehemsplacerade barn Bakgrund Västra Götalandsregionen och kommunerna i Västra Götalands län fastställde under våren 2005 Gemensamma riktlinjer för kommunerna och regionen i
Läs merrobert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com, 070-745 36 61 www.magelungen.com
Robert Palmér HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar Ia Sundberg Lax HSP-samordnare Steg 1 KBT inriktning barn och ungdomar robert.palmer@magelungen.com, 070-722 95 36 ia.sundberglax@magelungen.com,
Läs merRekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten kostnadsfritt
Planeringsenheten TJÄNSTESKRIVELSE Sida 1 (2) Datum 2017-11-03 Diarienummer 170080 Landstingsstyrelsen Rekommendation att resultat från hälsoundersökningar av placerade barn och unga återkopplas till socialtjänsten
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan Psykisk hälsa 2019
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merTillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare
Tillämpningsföreskrifter för administrativa rutiner när familjehem blir särskilt förordnade vårdnadshavare Uppdaterade 2007-03-19 En lagändring i socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser
Läs merEnsamkommande barn och unga
2011-05-11 SIDAN 1 Ensamkommande barn och unga Vad gör socialtjänsten? Ingrid Persson enhetschef, Rinkeby-Kista stadsdelsförvaltning, Stockholm telefon 08 508 01 360 ingrid.persson@stockholm.se Föräldrakontakt.
Läs merNärvaro i skolan. - och handlingsplan för ogiltig frånvaro
Närvaro i skolan - och handlingsplan för ogiltig frånvaro Att främja närvaro i skolan Främst handlar skolnärvaro om barns och ungdomars rätt till utbildning och Att barn och ungdomar går ut grundskolan
Läs merUtvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län
Utvecklingsarbete för barn och unga i familjer med missbruk och/eller psykisk ohälsa i Örebro län Vi måste prata 2017-05-19 Johanna Karlsson Sofias mamma Anhöriga barn ska uppmärksammas och erbjudas hjälp
Läs merAngående remissen om remiss av Lag om stöd och skydd för barn och unga (LBU) (SOU 2009:68) - betänkande av barnskyddsutredningen
UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN GRUNDSKOLEAVDELNINGE N SID 1 (7) 2009-08-26 Handläggare: Barbro Kregert Telefon: 08 508 33 004 Till Utbildningsnämnden 2009-09-17 Angående remissen om remiss av Lag om stöd och
Läs merFamiljehemsplacerade barn
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2014-05-05 Handläggare Ann Gardeström Telefon: 08-50825411 Till Socialnämnden Familjehemsplacerade barn
Läs merSocialtjänstfrågor. Motion till riksdagen 2016/17:2964. Förslag till riksdagsbeslut. av Anders W Jonsson m.fl. (C) C3 Kommittémotion
Kommittémotion Motion till riksdagen 2016/17:2964 av Anders W Jonsson m.fl. (C) Socialtjänstfrågor Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över hur
Läs merUppvidinge kommun, handlingsplan PRIO 2018
Fokusområde 1: Förebyggande och främjande arbete Fokusområde 2: Tillgängliga tidiga insatser Fokusområde 3: Enskildas delaktighet och rättigheter Fokusområde 4: Utsatta grupper Fokusområde 5: Ledning,
Läs merVarför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det?
Varför behövs sociala investeringar och hur kan man som region arbeta med det? Västra Götalandsregionen 9 september 2015 Tomas Bokström & Christina Wahlström Disposition 1. Varför sociala investeringar?
Läs merPilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014
Avdelningen för stadsövergripande frågor Utvecklingsenheten Bilaga 1 Sida 1 (8) 2014-10-02 Dnr 1.7.1-121/2014 Pilotprojekt samverkan skola och socialtjänst delrapport september 2014 Avdelningen för stadsövergripande
Läs merSocialtjänstens arbete brukar delas upp i
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Samverkansrutin Barn- och ungdomsenheten Hagfors och VISIT, Landstinget i Värmland 1.0 5 Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Barn-
Läs merFrämjande faktorer i projektarbetet med Skolkar
Sammanfattning av resultat I detta dokument sammanfattas de resultat som framkommit i utvärderingsrapporten av SkolKlar, En förebyggande skolinsats riktad till familjehemsplacerade barn. Redovisningen
Läs merVad tjänar vi på att arbeta förebyggande?
Vad tjänar vi på att arbeta förebyggande? 20 barnavårdsärenden Reflektioner? Socioekonomisk beräkning Karriärer i utanförskap (missbruk, kriminalitet, sjukdom och/eller arbetslöshet). Kostar olika delar
Läs merBarnhälsa. Fjärås-Gällinge förskolor. Kungsbacka kommun. Verksamhetsår 2014/15
Barnhälsa Fjärås-Gällinge förskolor Kungsbacka kommun Verksamhetsår 2014/15 1 Arbetet med barnhälsa utgår från förskolans vision; Verksamheten ska genomsyras av en barnsyn med tilltro till barnets egen
Läs merBorås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för att förebygga psykisk ohälsa i skolan Borås Stads styrdokument Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program
Läs merUtvärdera metoder för att välja ut och stötta familjehem
Socialförvaltningen Avdelningen för stadsövergripande sociala frågor Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2016-09-23 Handläggare Agneta Nylöf Telefon: 08-508 25 415 Till Socialnämnden 2016-11-22 Utvärdera metoder
Läs merSocial investeringsfond i Norrköping
Social investeringsfond i Norrköping Totalt 40 mkr (30 mkr) Fem insatser Återföringsmodell Uppföljning/utvärdering Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Varför en social investeringsfond? Bryta negativa
Läs merAtt arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar. Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit
Att arbeta med skolfrånvarande barn och ungdomar Jag vill vara som alla andra och jag vet att det finns skolpliktsskit Förstå & förändra Hur kan vi förstå problematiken Hur kan vi arbeta med målgruppen
Läs merTidiga insatser för barn i förskolan
Tidiga insatser för barn i förskolan Övergripande mål Vara kommuns invånare trivs att bo och leva i kommunen Vara för barn och ungdomar 16.000 invånare år 2015 Grundläggande värden Kund/brukarorientering
Läs merHela Familjen. Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd. Individ- och familjeomsorgen
Hela Familjen Ett projekt för barnfamiljer med långvarigt försörjningsstöd Individ- och familjeomsorgen Bakgrund v Ökat antal hushåll med försörjningsstöd v Långvarigt biståndsmottagande v Hög andel barn
Läs merAlla barn har rätt att lyckas i skolan
Alla barn har rätt att lyckas i skolan Skolsatsningar för barn placerade i familjehem Uppföljning januari 2015 Författare: Anna Larson, socionom och utvärderare för Region Halland Produktion: Region Halland
Läs merNORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem
NORDENS BARN Fokus på barn i fosterhem 1. Mål och succékriterier 1.1 Bakgrund och nuläge Samhället har en skyldighet att gripa in när barn och unga utsätts för omsorgsbrister i sin hemmiljö. Det gäller
Läs merHandlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6
Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Öxnered skola Förskoleklass till år 6 Senast uppdaterad 2013-08-13 Alla barn i Sverige har en lagstadgad rätt till utbildning och har skolplikt. Skolplikten
Läs merVarför behövs Skolfam?
Vad är Skolfam? En arbetsmodell som syftar till att stärka förutsättningarna för goda Skolresultat hos Familjehemsplacerade (fosterhem) barn Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo
Läs merSocialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa
Socialtjänstens barn & ungdomar - Skola och Hälsa Drogfokus, Uppsala 19 okt 2016 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socarb.su.se Narkotikamissbruk från 20 års
Läs merUppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019
Uppdrag psykisk hälsa handlingsplan 2019 Uppdrag psykisk hälsa Handlingsplan som avser utvecklingsarbetet inom socialpsykiatrin år 2019 Inom ramen för Uppdrag psykisk hälsa 2019 har Malmö stad upprättat
Läs mer- Fokus på barn i fosterhem. 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1
NORDENS BARN - Fokus på barn i fosterhem 15-10-23 Nordens Velfærdscenter 1 Det nordiska samarbetet Arbeta för gemensamma nordiska lösningar som ger påtagliga positiva effekter för medborgarna i de nordiska
Läs merSkolans betydelse för placerade barns utveckling
Skolans betydelse för placerade barns utveckling Nyborg, 28 augusti 2012 Bo Vinnerljung, professor Socialt arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Registerstudierna -
Läs merElevhälsan Elevhälsan på Ektorps skolenhet Hälsofrämjande arbete
Elevhälsan Enligt skollagen ska det finnas tillgång till medicinsk, psykologisk, psykosocial och specialpedagogisk kompetens. Rektorn har ansvar för att elevhälsans verksamhet utarbetas så att eleverna
Läs merRiktlinjer för områdesråd och utbildningsråd
Antagna av bildningsnämnden 21 Bildningsnämndens handling 5-2016 1 (5) Riktlinjer för områdesråd och utbildningsråd Mål / Syfte Områdesrådet är ett samarbetsforum för ömsesidig information och kommunikation
Läs merAtt starta Skolfam En lathund med tips och observandum
Att starta Skolfam En lathund med tips och observandum Detta är en text som är tänkt att vara ett stöd till kommuner som redan har beslutat att starta Skolfam, eller kommuner som vill undersöka förutsättningarna.
Läs merÖppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa
2018-03-21 Art.nr: 2018-3-12 1(5) Öppna jämförelser 2018 placerades utbildning och hälsa Knappt 40 procent av 20-åringarna som varit placerade under hela sista året i grundskolan hade avslutat treårigt
Läs merPolicy. för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ
Policy för barn- och elevhälsa MÖLNLYCKE LANDVETTER HÄRRYDA HINDÅS RÄVLANDA HÄLLINGSJÖ Detta dokument har tagits fram för att beskriva arbetet med att stödja alla barn och elever i Härryda kommun i deras
Läs merKänner vi varandra? Elevhälsans uppdrag. BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015
BUP-kongressen, Linköping 21-22 maj 2015 Känner vi varandra? Elevhälsans uppdrag Anna Sandell, Psykolog i förskola/skola Stenungsunds kommun Ordf. Psifos Vägledning för Elevhälsan Samarbete mellan Skolverket
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stads Program för föräldrastöd Program för föräldrastöd 1 Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås
Läs merElevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde
Elevhälsoplan Öjersjö barn- och utbildningsområde Komplement till Policy och arbetsgång för elevhälsa Partille kommun, oktober 2008 1 Innehåll Inledning Elevhälsa och lärande hand i hand 3 Öjersjös vision
Läs merInformation till er som funderar på att bli familjehem. Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård. Boden, Kalix, Luleå och Piteå
Information till er som funderar på att bli familjehem Samverkan mellan kommuner om familjehemsvård Boden, Kalix, Luleå och Piteå 1 Välkommen till vår informationssida! Ring gärna så får vi informera och
Läs merSocialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun Varför en social investeringsfond? Bryta negativa händelseförlopp i ett tidigt skede. Användas för investeringar i förebyggande arbete som på sikt ger minskade
Läs merFörskoleklass till årskurs 6 (skolans namn)
Barn och utbildningsförvaltningen 2018-10-25 1 (7) Förskoleklass till årskurs 6 (skolans namn) Handlingsplan För att stimulera hög närvaro Senast uppdaterad 2018-10-25 Barn- och utbildningsförvaltningen
Läs merSkola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skola och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Bergen 14 januari 2011 Bo Vinnerljung Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet Socialstyrelsen bo.vinnerljung@socarb.su.se Presentasjon på oppstartskonferanse
Läs merBarns rättsliga ställning inom socialtjänsten
Barns rättsliga ställning inom socialtjänsten BBIC och juridik Titti Mattsson Lunds universitet Dagens program Allmänt om socialtjänstens insatser för barn i form av placeringar utanför hemmet. Tendenser
Läs merRESURSSKOLAN. Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar
RESURSSKOLAN Beskrivning av Resursskolans uppdrag och ansvar Karlskrona kommun Barn och ungdomsförvaltningen - 2014 RESURSSKOLAN EN DEL AV SÄRSKILT STÖD SÄRSKILD UNDERVISNINGS- GRUPP ENLIGT SKOLLAGEN:
Läs merSkolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn
Skolprestationer, utbildning och ogynnsam utveckling hos fosterbarn Göteborg 3 febr 2010 Bo Vinnerljung, professor Socialstyrelsen Inst för Socialt Arbete, Stockholms Universitet bo.vinnerljung@socialstyrelsen.se
Läs merSocialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj. Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad
Socialstyrelsens arbete med utredning och rekryteringskampanj Rekryteringskonferens Linköping 2017 Sara Djupsund och Anna Svennblad Familjehemsvården - ny instruktion för Socialstyrelsen Socialstyrelsen
Läs merFamiljer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet
Familjer med komplex problematik ett utvecklingsarbete på socialtjänstens barn- och familjeenhet Francesca Östberg francesca.ostberg@fou-sodertorn.se francesca.ostberg@socarb.su.se September 2015 Ett utvecklingsprojekt
Läs merGemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m.
Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054 Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöds
Läs merProjektplan för Problematisk skolfrånvaro. - ett samarbetsprojekt mellan skolförvaltningen och socialförvaltningen
Projektplan för Problematisk skolfrånvaro - ett samarbetsprojekt mellan skolförvaltningen och socialförvaltningen Projektbeställare Projektledare Socialförvaltningen Christina Adrian Datum 2018-02-02 Version
Läs mer