Bilaga. Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning. Bakgrund

Transkript

1 Bilaga Skolsatsning avseende familjehemsplacerade barn projektbeskrivning Bakgrund Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar rörande familjehemsplacerade barn och ungdomar. Behov finns att utveckla samverkan och insatser Socialtjänstlagen föreskriver att barn som placeras i familjehem ska få god vård (6 kap. 1 SoL) och att socialnämnden ska verka för att de får lämplig utbildning (6 kap 7 SoL). Alla barn och ungdomar ska ha lika tillgång till utbildning oberoende av kön, geografiskt hemvist samt sociala och ekonomiska förhållanden (1 kap 2 SL), skolan ska därför också ta hänsyn till elever i behov av särskilt stöd. I Katrineholms kommun pågår sedan några år tillbaka en mängd olika aktiviteter och utvecklingsinsatser med det gemensamt att de strävar efter att sätta barns behov och barnperspektivet i centrum. En mycket viktig del i arbetet med kommunens barn är att hitta arbetsformer och metoder som i möjligaste mån säkerställer en grundläggande trygghet för de barn som återfinns i de allra mest utsatta situationerna. Vi vet från Svensk och internationell forskning att den kanske allra mest utsatta gruppen av barn är de barn vars föräldrar inte själva kan tillgodose barnens behov av skydd och trygghet och där samhället därför måste gå in och ta över detta ansvar. Barn som någon gång i livet är föremål för samhällets sociala barnavård kommer från alltså särskilt ogynnsamma miljöer. Vad vi vet är att risken för en ogynnsam utveckling inte bara determineras av uppväxtmiljö, utan själva placeringen i sig förefaller vara en ogynnsam faktor. Det ställer därför stora krav på barnavårdande myndigheter att tillgodose barnens behov av de faktorer som har en gynnsam inverkan på deras utveckling. Samhället har som konstaterats ett särskilt ansvar för de barn som socialtjänsten placerar utanför det egna hemmet. Detta ansvar innebär att se till att barnen ges goda uppväxtvillkor, samma möjligheter till vård och likvärdiga förutsättningar att utvecklas som alla andra barn. I dagsläget är 60 av Katrinholms barn placerade i familjehem. Den sammantagna bilden som svensk forskning, främst företrädd av professor Bo Vinnerljung, ger visar att familjehemsplacerade barn har klart förhöjda risker för ogynnsam utveckling jämfört med andra jämnåriga. Barn som växer upp i placering har höga överrisker för framtida: självmord: 6.4 gånger högre risk självmordsförsök: 6.2 gånger högre risk allvarlig psykisk ohälsa: 5.0 gånger högre risk narkotikamissbruk: 6.8 gånger högre risk alkoholmissbruk: 4.9 gånger högre risk allvarlig kriminalitet: 7.5 gånger högre risk att bli tonårsförälder: 3.8 gånger högre risk bidragsberoende: 9.8 gånger högre risk 1

2 Inom socialtjänstforskning avseende risk och skydd för utsatta barn talar man om samband mellan så kallade riskfaktorer, där alltså placerade barns bakgrund och själva placeringen i sig är en riskfaktor, och sociala problem i vuxen ålder. Andra riskfaktorer är exempelvis föräldrars missbruk, utbildningsnivå, försörjningsförmåga, psykisk sjukdom och tidig kriminalitet. Faktorer som skulle kunna väga upp och motverka ogynnsam utveckling refereras till som friskfaktorer. Skolresultat har visat sig vara en variabel som med mycket starka statistiska samband visar sig som den kanske enskilt viktigaste friskfaktorn för barns möjligheter till ett framtida bra liv. Genomförd grundskola är en skyddande faktor för att förbättra livschanser. På samma sätt är ett misslyckande i skolan en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Om man vill satsa på förbättrade livschanser ska man satsa på skolan. Kommunernas problem är att familjehemsplacerade barn och unga lyckas sämre i skolan än förväntat, oavsett kognitiv förmåga och övriga samspelande faktorer. Barn som växer upp i familjehem: - har mycket dåliga skolprestationer - får sämre skolbetyg i åk 9 jämfört med andra barn med samma begåvning - blir lågutbildade fler max grundskola, färre högskola jämfört med andra barn med samma begåvning jämfört med andra barn med samma betyg - färre reparerar dåliga grundskolbetyg i gymnasiet eller i vuxenutbildning, jämfört med andra barn med dåliga betyg från åk 9 - många fler hoppar av gymnasiet, jämfört med andra barn Utbildningskarriärer avgörs tidigt och betygen årskurs 9 har avgörande betydelse för benägenheten att studera vidare. Under 1 procent av barn med betyg över medel stannar vid grundskolenivå jämfört med procent av deras jämnåriga med låga eller ofullständiga betyg. Projektet Socialnämnden och Bildningsnämnden har ett gemensamt ansvar för familjehemsplacerade barn och unga. Forskning visar att dessa barn presterar sämre än förväntat i skolan, att godkända resultat från grundskola är en skyddande faktor, att omvänt att misslyckas i skolan är en viktig markör för risk för ogynnsam utveckling. Socialförvaltningen föreslår mot bakgrund av problemredogörelsen en samverkan med bildningsförvaltningen runt de aktuella barnens skolsituation. Projektet syftar till att systematiskt följa upp och genomföra åtgärder i samverkan med skolan med avsikt att möjliggöra varje placerat barns skolgång utifrån målbilder som tar utgångspunkt i barnens inlärningskognitiva potential. 2

3 Övergripande mål är att - Familjehemsplacerade barn och unga ska klara skolgången med lika goda resultat som andra barn. - Utanförskap motverkas genom att familjehemsplacerade barn och unga lyckas i skolan. Som andra delmål som kan uppnås på vägen anges att: - Bättre skolresultat med godkända betyg för varje barn/ungdom som deltar - Stärka nätverket runt varje barn/ungdom - Skolan blir bättre på att ge stöd till familjehemsplacerade barn/ungdomar - Socialtjänsten blir bättre på att ge stöd till familjehem så att de i sin tur ger bättre stöd till de placerade barnen/ungdomarna - Skolan och socialtjänsten utvecklar sitt samarbete runt de barn som samhället har ett särskilt ansvar för - Söka och prova metoder för att på sikt ge stöd till placerade barn/unga i högstadiet och i gymnasieskolan - Metoden runt dessa barn gynnar även skolgången för andra barn där risk för ogynnsam utveckling finns Helsingborg har arbetat fram en metod, SkolFam, för att stärka familjehemsplacerade barns skolgång, som bygger på stärkt samarbete mellan socialtjänsten och skolan, samt ökat stöd till familjehemmet och barnet. SkolFam följs av forskare och utvärdering visar på lovande resultat. Helsingborg erbjuder kommuner som är intresserade av metoden att ingå i nätverk. I detta ingår metodstöd, handledning, forskningsstöd och erfarenhetsutbyte. Socialförvaltningen önskar i samverkan med Bildningsförvaltningen genomföra projekt under tre år, där SkolFam införs som metod. Arbetsmodellen Arbetet i Skolfam bygger på samverkan. Ett tvärprofessionellt team (Skolfamteam), bestående av en psykolog, en specialpedagog och en socialsekreterare leder arbetet kring varje barn. Processen kan enklast beskrivas i tre faser som löper över minst 24 månader: 1.Kartläggning 3

4 Under den första fasen genomförs normerade pedagogiska och psykologiska tester. Den pedagogiska delen av kartläggningen utförs av specialpedagogen och inriktar sig på barnens förmåga att läsa, skriva och räkna. I den andra delen av kartläggningen fokuserar psykologen på att ta reda på vilka resurser barnen har i sin begåvningsprofil. 2. Analys av resultat, utbildningsplan och uppföljning Efter analys av resultaten från kartläggningen kommer Skolfamteamet, skolan och familjehemmet tillsammans överens om en utbildningsplan för barnet. Utvecklingen följs upp vid regelbundna möten mellan de inblandade parterna. 3.Kartläggning och fortsatt uppföljning De pedagogiska och psykologiska testerna upprepas med barnen efter två år och jämförs med de ursprungliga testerna. En analys och förslag till fortsatt arbete återkopplas till skolan och familjehemmet. En kontinuerlig och långsiktig uppföljning av arbetet under barnets grundskoletid bestäms därefter i samråd mellan ledningen för Skolfam och de andra Tidplan Våren 2014 ska ägnas åt planering och förberedelser av projektet, bland annat genom rekrytering och introduktion av personal. Kartläggning sker successivt med start hösten Varje kartläggning följs av behovsanalys, återkoppling till barnet, skolan och familjehemmet, framtagande av utbildningsplan, implementering av eventuella insatser och uppföljning. Detta upplägg innebär att teamet under året kommer att kontinuerligt kartlägga barn parallellt med implementering och uppföljning av de tidigare kartlagda barnen. Efter två år kartläggs samtliga barn i samma turordning som vid föregående tillfälle. Rekrytering av målgruppen SkolFam är en förebyggande satsning som även riktar sig till barn som fungerar bra i skolan. Målgruppen i Katrineholm är familjehemsplacerade barn som vid arbetets start (våren 2014) i första hand går i förskoleklass upp till och med årskurs nio. Barnen är stadigvarande placerade i familjehem. En inventering hösten 2013 visar att det finns mellan barn i målgruppen. Vid placeringar enligt socialtjänstlagen (SoL) krävs vårdnadshavarens, vanligen den ena eller båda barnets biologiska föräldrars, samtycke till barnets medverkan i SkolFam. Av SoLplacerade barn i målgruppen är det därför i första hand de vars vårdnadshavare har lämnat samtycke som kommer att delta i satsningen. För barn som är placerade enligt lagen om vård av unga (LVU) begränsas vårdnadshavarens bestämmanderätt över barnet i den omfattning för att vård ska kunna ges, och vårdnadshavarens godkännande för insatser som SkolFam behövs inte. 4

5 5