Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f

Transkript

1 Start augusti 2015

2 Varför skofam? Helsingborg startade Skolfam Initiativtagare till arbetet var professor Bo Vinnerljung. Han talade i april 2014 för BUF, SOF samt politiker från båda nämnderna.

3 Medelbetyg i åk 9 justerade för resultat på kogn test vid mönstringen för olika grupper av pojkar f ,1 0-0,1-0,2-0,3 Comparison Adoptees; Far East Adoptees; South Asia Long term foster children Contact family -0,4 Diff i medelbetyg Vinnerljung B, Berlin M & Hjern A (2010). Skolbetyg, utbildning och risker för ogynnsam utveckling hos barn. I Socialstyrelsen Social Rapport 2010, kap 7, s Stockholm: Socialstyrelsen

4 Skolverkets statistik (2014) visar att 86,9 % av alla elever i årskurs nio hade godkända betyg för att söka vidare till gymnasiet hade 55 % av de placerade gotländska barnen godkända betyg (Öppna jämförelser, Socialstyrelsen). Interventioner riktade mot yngre barns skolgång (7-12 år), särskilt barnens läsfärdigheter ger positiva resultat. Det viktigaste är att motarbeta tidiga misslyckanden i skolan. Vi ska kartlägga utsatta barns färdigheter för att få ett empiriskt underlag för att hjälpa dem inte sortera dem! Glöm inte hälsan! Relativt enkelt att göra skillnad. Socialt utsatta barn underrepresenterar i skolan jämfört med deras kognitiva kapacitet. (Bo Vinnerljung april 2014)

5 Förbättringsutrymme Ordförståelse & matematik Ordförståelse och matematik 9 WISC-IV och ABAS-II WISC-IV och ABAS-II , , , ,

6 Vad gör skillnad? Sociala investeringsfonden Anna Derwinger-Hallberg

7 Verksamhetsledare för SkolFam Gotland är Barnsam Där ingår Marica Gardell och Anders Jolby I barnnätverket ingår Christina Godarve SOF och Mats Hanell BUF Skolfam-teamet är placerad på socialförvaltningens enhet för familjehem och familjerätt, Polhemsgatan 29. Enhetschef är Eva Hall.

8 Skolfamteamet Psykolog Per-Åke Björklund och specialpedagog. Lotta Hanell är kärnan i teamet, där elevens socialsekreterare och familjehemssekreterare också ingår. Det finns fyra barnsekreterare, fem familjehemssekreterare, två jourfamiljssekreterare samt två förstesekreterare på enheten.

9 Skolfam är en pedagogisk arbetsmodell med ett salutogent förebyggande arbete för barn i riskzon. Genom att lyckas i skolan ökar barnets möjlighet att lyckas i vuxenlivet. Skolfam är ett komplement till ordinarie elevhälsa i skolan och ett komplement till socialtjänsten. Skolfam teamet arbetar inte direkt med barnet. Skolfam vänder sig till barn från F-klass till och med år sju. Skolfam använder andras tid och förutsätter samverkan.

10 Skolfams tre grundvärden Samverkan I Skolfam är samverkan en förutsättning på alla nivåer, vilket innebär att det är alltid en samverkan mellan två kommunala nämnder socialnämnd och den nämnd som ansvarar för grundskolan. En annan samverkan sker inom teamet, där psykolog, socialsekreterare och specialpedagog delar på information utan spärrar av sekretess eller hänsyn till professionsgränser som annars brukar upprätthållas mellan dessa yrkesgrupper.

11 Tre professioner ett gemensamt syfte....att eleven ska nå gymnasiet!

12 Prevention Skolfam arbetar med alla familjehemsplacerade elever som i och med familjehemsplacering har en ökad risk att vara i behov av stöd i framtiden. Den variabel vi kan påverka i de placerade barnens liv är är skolsituation och skolresultat. Skolfam ersätter inte BUP, ordinarie elevhälsa, eller socialtjänstens stöd när behov uppstår. Skolfamteamet är och ska vara experter på den problematik som uppstår i skolan som en följd av mixen mellan sociala, psykologiska och pedagogiska faktorer hos barn i familjehem

13 Mätbarhet För låga eller för höga förväntningar leder till att vi bemöter barnet med en inställning som antingen skapar passivitet eller stress. När det gäller familjehemsplacerade barn har det visat sig att det är mer regel än undantag att vuxna i familjehem, skola och socialtjänst har orimliga förväntningar på barnen. Därför mäter vi. Vi använder standardiserade kartläggningsinstrument, tester och formulär med åldersnormer så vi kan bilda oss en uppfattning om hur barnet fungerar.

14

15 Kartläggning Den pedagogiska kartläggningen fokuserar på läsning och matematik. De normerade tester som används är för läsning; Hur låter orden?, Läs-Ettan, Läskedjor, DLS, LäSt samt Diamant och Olof Magnes matematik för matematiken. Den psykologiska kartläggningen Få en bild av elevens allmänbegåvning och en profil som visar styrkor och svårigheter elevens egenupplevda psykiska hälsa samt självbild relationerna elev - lärare, lärare - elev familjehemmets beskrivning av elevens adaptiva förmågor familjehemmets beskrivning av elevens styrkor och svårigheter (psykisk hälsa) lärarnas beskrivning av elevens adaptiva förmågor lärarnas beskrivning av elevens styrkor och svårigheter (psykisk hälsa)

16 Arbetsgång; Skolfamplan, utvärderingar och uppföljningar. Resultat från kartläggningen, tillsammans med skolans, familjehemmets och socialsekreterarnas kunskaper om barnet utgör grunden till en gemensamt utarbetad skolfamplan. Skolfamplanen utvärderas en gång per termin då alla parter träffas (utom barnet??) och en ny plan formuleras. Uppföljning sker var fjärde vecka, då skolfamteamet har kontakt med skola och familjehem för att stämma av arbetet.

17

18 Social investering för framtiden; OM eleven klarar godkända betyg i årskurs nio sparar samhället Mkr per person och livskarriär fram till 65 års ålder.