SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården. Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

Transkript

1

2 SkolFam 2 Skolprojekt i familjehemsvården Ulla Axelsson, specialpedagog Rikard Tordön, psykolog

3 Vad är SkolFam 2? Skolprojekt inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn Utvecklingsprojekt med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung Samverkansprojekt mellan Norrköpings kommun och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Replikation av Helsingborgs stad SkolFamprojekt

4 Forskning visar att familjehemsplacerade barn utgör en riskgrupp för: - sämre skolresultat - lägre utbildningsnivå - missbruk - kriminalitet - psykisk ohälsa - tonårsgraviditeter - och arbetslöshet Varför SkolFam 2?

5 Barn som växer upp i familjehem Får sämre skolbetyg i åk 9 - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar Blir lågutbildade fler som har max grundskola, färre högskola - jämfört med andra barn med samma kognitiva förutsättningar - jämfört med andra barn med samma betyg Social Rapport 2010

6 Familjehemsplacerade barn: - födda ,4 gånger högre risk för självmord och 6,2 för självmordsförsök 6,8 gånger högre risk för narkotikamissbruk 4,8 gånger högre risk för alkoholmissbruk 7,5 gånger högre risk för allvarlig kriminalitet 3,8 gånger högre risk för att bli tonårsförälder 9,7 gånger högre risk för att vid 25 år vara beroende av ekonomiskt bistånd Att inte ha låga betyg (<2,4) i åk 9 minskar riskerna för ovanstående med i snitt 43 % Social rapport 2010

7 Målgrupp Familjehemsplacerade barn, placerade av Norrköpings kommun Skolår 1 till 6, vid projektets start Stabila och långsiktiga placeringssituationer Inga neuropsykiatriska diagnoser eller annan svår problematik som kräver slutenvård eller institutionsvistelse

8 SkolFam 2 22 elever/ barn 15 familjehem 5 hemflyttade 20 skolor 10 i Norrköpings kommun 10 i andra kommuner

9 Nätverk Barnet

10 Arbetet med varje elev Utredning Genomförande Utvärdering Intervjuer Tester Analys Återkoppling Handlingsplan Uppföljning, konsultation & utbildning under 24 månader Tester Analys Återkoppling Framtidsplan

11 Den pedagogiska kartläggningen Läskedjor DLS läshastighet med förståelse DLS rättstavning DLS ordförståelse DLSM tal & språk DLSM läsning ord & texter Olof Magnes matematikdiagnoser

12 Den psykologiska kartläggningen WISC IV Skattningsformulär - Becks ungdomsskalor - SDQ, styrkor och svårigheter - Anknytningsskattning - ABAS-II, adaptiva färdigheter

13 Arbete i tre faser över tre år Utredning Genomförande Utvärdering okt 2008 sept 2010 juni 2009 maj 2011

14 Genomsnitt Medelvärde Wechsler WISC-IV SkolFam 2 Vad visar den första kartläggningen? 130,00 115,00 Begåvning genomsnittlig, men arbetsminne och snabbhet är i nedre delen 100,00 95,82 97,77 SkolFam 2 91,73 87,36 88,50 85,00 70,00 Verbalt Perceptuellt Arbetsminne Snabbhet Helskala Funktionsindex

15 Genomsnitt Medelpoäng Wechsler ABAS-II Lärar- & Fam iljehem sskattning Vad visar den första kartläggningen? 130,00 ABAS-II lärar- och familjehemsskattning 115,00 Adaptiva färdigheter låga värden Skillnader hem - skola 100,00 Lärare Familjehem 85,00 86,32 87,05 82,09 82,38 85,45 77,52 76,86 78,90 70,00 Kognitiva Sociala Praktiska Gen Adapt. Färd. Färdighetsindex

16 Stanine 1-9 Vad visar den första kartläggningen? 9,00 8,00 7,00 6,00 Ordförståelse Läshastighet med förståelse 5,00 Matematik 4,00 3,00 3,35 3,08 2,73 2,00 1,00 1

17 Vår gemensamma utmaning 9 8 Ordförståelse och matematik & matematik ABAS-II WISC-IV och ABAS-II , , , ,

18 Utredning Genomförande Utvärdering Vad gör skolan: (exempel) Inkludering Beteendeanalys och beteendeträning Struktur och förutsägbarhet Inramning av skoldagen Läsning och skrivning Ord- och läsförståelseträning Matematik Anpassade läromedel Arbetsminnesträning

19 Utredning Genomförande Utvärdering Vad vi gör i familjehemmen: (exempel) Gemensam läsning, högläsning Social och praktisk färdighetsträning Läxrutiner, förutsägbarhet och struktur Nutidsbevakning av nyheter Färdighetsträning matematik Tidsuppfattning Sällskapsspel för koncentration och sociala färdigheter

20 Utredning Genomförande Utvärdering Utvärderande kartläggning Syfte: Motivation genom att uppmärksamma framgång Strategi för fortsatt skolframgång Kvalitetssäkring av verksamheten Vetenskaplig datainsamling

21 Resultat från de 13 första utvärderingarna Intellektuell begåvning Adaptiva färdigheter

22 Stanine Resultat från de 13 första utvärderingarna DLS och Magne 9,00 8,00 7,00 6,00 5,00 Utredning Utvärdering 4,00 3,00 2,00 1,00 Ordförståelse Läshastighet Matematik

23 Preliminära framgångsfaktorer Samsyn, Samarbete Läsning Allmänbildning Arbetsminnesträning Matematik Struktur Omedelbar respons Överlämningsmöten Social träning

24 Fallbeskrivning omedelbar respons Greta kom till ny skola, nytt stadium och hem till mamma Överlämning, lugn höst Krismöte tre dagar efter lärares oro Avtal med Greta Uppföljning efter tre veckor Gretas fokus rätt, kamrater följer med Telefonuppföljningar, mejl Enbart positiva resultat vid utvärderande kartläggning

25 Fallbeskrivning arbeta förutsättningslöst Malin, åk 6, annat modersmål Utredning: Omfattande luckor på grundläggande nivå i matematik Omstart i matematik Utvärderande kartläggning visar att Malin är i nivå med sin årskurs Malin har minst lärt in 4 års matematik på två läsår

26 Fallbeskrivning - RoboMemo Utredning Jens, åk 5, assistent, svåra koncentrationssvårigh eter IK 70, arbetsminne 62 Matematik stanine 1 Rekommendation RoboMemo Utvärdering Koncentrationen stadigt förbättrats IK 86, arbetsminne 99 Matematik stanine 5 Gillar skolan!

27 SkolFam 2 Socialtjänsten Skolan Barnet i centrum Familjehemmet

28 Referenslitteratur Socialstyrelsen (2010). Social rapport 2010 Jackson, S., Martin, P.Y. (1998). Surviving the care system: education and resilience. Journal of Adolescence 21: Vinnerljung, B., Öman, M., Gunnarson, T. (2005). Educational attainments of former child welfare clients a Swedish national cohort study. International Journal of Social Welfare 14: Kjellén, G. (2010). Att läsa är livsviktigt om familjehemsplacerade barns läsning och skolgång. Rapport från ett forskningsprojekt. Göteborgs universitet. Institutionen för socialt arbete. Stiftelsen Allmänna Barnhuset Osborne, C., Alfano, J., Winn, T. (2010). Paired reading as a literacy intervention for foster children. Adoption & Fostering 4: 17-25

29 TACK!