Tack för att ni besökte Norrköping i torsdags och för trevliga samtal under dagen!

Transkript

1 From: Jenny Gustafsson Sent: 1. juli :47 To: Jane Redder Cc: Vita Ildal Djørup Subject: presentationer Norrköping 27 juni 2019 Attachments: SkolFam Norrköping.pdf; Sociala investeringar Norrköping.pdf; Team Nystart Norrköping.pdf Hej! Tack för att ni besökte Norrköping i torsdags och för trevliga samtal under dagen! Jag vidarebefordrar bilderna från presentationerna på förmiddagen. Anna, som vi besökte på eftermiddagen, hann tyvärr gå på semester innan jag bad om presentationen. Om hon skickar bilderna i augusti när hon är tillbaka från semestern så vidarebefordrar jag dem till er då. Jag önskar er en trevlig sommar! Med vänlig hälsning Jenny Gustafsson Utredare Utrednings- och utvecklingsenheten Norrköpings kommun Telefon: jenny.gustafsson@norrkoping.se All e-post som skickas till Norrköpings kommun är allmän handling. Norrköpings kommun hanterar dina personuppgifter enligt dataskyddsförordningen (GDPR). För mer information se 1

2 Presentation av SkolFam

3 Vad är SkolFam Skolsatsning inom Familjehemsvården, som syftar till att stärka förutsättningarna för goda skolresultat hos familjehemsplacerade barn Ett arbete i ett nätverk av 23 svenska kommuner och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Utvecklat i Helsingborg 2005 med forskarstöd av professor Bo Vinnerljung och lektor Eva Tideman Metodisk kartläggning och uppföljning baserat på normerade instrument

4 Var finns SkolFam? 23 kommuner 40 Skolfamteam Skellefteå (1) Östersund (1) Härnösand (1) Sundsvall (1) Gävle (2) Trollhättan (1) Stenungsund (1) Göteborg (9) Kungsbacka (1) Falkenberg (1) Helsingborg (2) Landskrona (1) Malmö (3) Enköping (1) Sollentuna (1) Stockholms stad (5) Nacka (1) Katrineholm (1) Norrköping (1) Linköping (1) Motala (1) Gotland (1) Kristianstad (1)

5 Målgrupp för SkolFam Barn i familjehem i förskoleklass - grundskola Prognos om långsiktig placering

6 Ett Skolfam-team Barnetsoch familjens social sekreterare Psykolog Familjehem Lärare Specialpedagog Vårdnadshavare (om möjligt)

7 Kartläggningen i SkolFam Svenska: Olika aspekter av läsning och ordförståelse Matematik: Screening av alla förmågor i utvecklingen av matematikfärdigheter. Relation lärare-elev (ömsesidig självskattning) Intellektuell begåvning Känslomässig status Adaptiva färdigheter (kognitiva, sociala och praktiska vardagsfärdigheter )

8 Skolfams insats Fortsatt stöd till åk 9 Frånvaro, betyg Insatser vid behov Kartlägg ning 2 Insatser 2 år Kartläggning

9 Varför utreda och utvärdera? Ett förebyggande arbete, utgångsläget är ett barn i riskgrupp. Det är allt vi vet när vi börjar! Vad är han/hon bra på? Vad motiverar honom/henne? Var finns luckorna? Var finns behov av stöd? Hur kan skolan hjälpa just det här barnet? Hur kan vi vuxna ta ansvar för rätt insatser? Öka chansen att lyckas i skolan, -varje skoldag!

10 Vad arbetar skolorna med: (exempel) Inkludering Läs- och skriv utveckling Matematikfärdigheter Beteendeträning Struktur och förutsägbarhet Anpassade läromedel med mera

11 Vad gör familjehemmen: (exempel) Tränar vardagsfärdigheter Skapar läxrutiner, förutsägbarhet och struktur för skolarbetet Uppmuntrar samt skapa goda stunder för läsning Uppmuntrar till att utveckla matematik färdigheter Diskuterar nyheter Övar tidsuppfattning Spelar sällskapsspel för koncentration och sociala färdigheter med mera

12 Vetenskaplig utvärdering FORUM för psykosocial hälsa gör effektutvärdering, 91 barn fördelade på 8 interventionskommuner och 9 kontrollkommuner. Klart sommaren I Danmark gör Det Nationale Forskningscenter for Velfaerd också en stor effektutvärdering med två interventionsgrupper och en kontrollgrupp. I Sverige finns hittills tre projektrapporter publicerade: Helsingborg, Norrköping och Gävle.

13 Forskning Barn som misslyckas i skolan är en högriskgrupp för framtida problem oavsett socioekonomisk bakgrund Skolprestationer är något vi kan påverka (i motsats till gener, tidiga barndomserfarenheter mm). Vill man förbättra placerade barns framtidsutsikter - måste man hjälpa dem att klara sig bättre i skolan.

14 Varför sämre skolresultat för familjehemsplacerade barn? Forskning visar att: Familjehemsplacerade barns uppväxt ofta är präglad av instabilitet, oro och stress vilket kan påverka både kognitiv förmåga och känsloreglering Oregelbunden närvaro på förskolan, många skolbyten Vanligt med negativa föreställningar och förväntningar från socialarbetare, lärare och familjehemsföräldrar

15 Det går att förändra. Barnens skolresultat och övrig utveckling går att påverka i positiv riktning Det krävs ett systematiskt arbete och ett aktivt samarbete mellan skola, socialtjänst och familjehem Socialtjänsten har uppdraget att i samverkan med Skolan tillgodose placerade barns utbildningsbehov

16 Utanförskap i Sverige Varje år börjar c:a sexåringar skolan i Sverige C:a av dem hamnar utanför samhället senare i livet Placerade barn har 5-10 gånger högre risk att tillhöra dessa Det kostar 216 miljarder kronor fram till 2074, varav 73 miljarder kronor är kommunens kostnader förutom det mänskliga lidandet Källa: Utanförskapets pris, Skandia: Idéer för livet

17 Skolfam är en investering Inte en kostnad! Bör bokföras som investering Främst löneutlägg för fasta funktioner - Specialpedagog och psykolog Socialsekreterares investering är i valutan TID - kan innebära behov av utökad personalram Utgifter för ledning, logistik och kommunikation Löpande utgifter för tester, fortbildning, möten, bilresor och konferenser i nätverket Investeringen är olika för olika kommuner - runt 1,6-2 Mkr per år och team ett riktmärke

18 Hur många räddas från utanförskap? Om statistiken får råda: Skolfam innebär att var fjärde elev klarar grundskolan som annars inte skulle gjort det Uppskalat till de 939 barn vi har i Skolfam idag, är det 235 barn som klarat grundskolan, som annars inte hade gjort det. Om vi antar att varannan kunde hamnat i utanförskap, är det 117 livsöden som ändrats. I humana värden är det omätbart. I skattekronor motsvarar detta ca. 1,7 miljarder kronor

19 Besparingar i välfärd Senare insatser är dyrare insatser I skolan: elevhälsoutredningar, speciallärarinsatser I socialtjänst: färre haverier, konsulentstödda placeringar, institutionsplaceringar På sikt enorma besparingar i andra sektorer när utanförskap kan undvikas (a-kassa, sjukvård, missbruk, rättsväsende, produktionsbortfall) Utanförskap kostar i snitt 15 Mkr per person och livskarriär fram till 65 år - En tredjedel, 4-5 Mkr hamnar på kommunens budget

20 Vilka resultat har vi sett i Norrköping Högre andel når gymnasiet, än övriga elever. (Andel elever som är behöriga att läsa ett nationellt program v.t 2015 är 78%) Samtliga SkolFam elever är behöriga, de 3 senaste åren dvs 100% Högre resultat inom Sv o Ma Högre kognitiv förmåga.

21 SkolFam Teamet jobbar idag med 33 familjehemsplacerade barn i taget. Nya fylls på när barns slutar eller flyttar. Lika många finns i kön.

22 Norrköpings sociala investeringsfond

23 Vad är en social investering? Tydligt definierad tidig insats som förväntas resultera i bättre utfall och minska kostnader för offentlig sektor (och samhället)

24 Social investeringar Sociala investeringsfonder Sociala investeringsinstrument (social impact bond) Socialt utfallskontrakt

25 Sociala investeringsfonden i Norrköping Sedan 2010 Totalt 40 mkr Fokus i uppföljning och utvärdering: Mänskliga vinster Ekonomiska vinster Återföringsmodell Kriterier för sociala investeringsfonden i Norrköping Effekt på arbetslösheten Minskade kommunala kostnader Långsiktighet och koppling till ordinarie verksamhet Samverkan mellan flera kommunala verksamheter Nytt för Norrköping - metodutveckling

26 Processen

27 Återföringsmodell Vi vet att förebyggande insatser är lönsamt Hur kan vi förena det med vår kommunala verksamhet? Exempel återföring SkolFam Beviljade medel Återföring Barn- och ungdomsnämnden Socialnämnden

28 Norrköpings sociala investeringar SkolFam Alla barn i skolan Servicetrainee NP-center Solid återkomst Drop in Team Nystart Tidig insats

29

30 Team Nystart

31 Placerade barn och unga

32 Analyser visade på förbättringsmöjligheter för arbetet med HVB/SiS-placerade i Norrköpings kommun En stor del av Norrköpings kommuns HVB/SiSplacerade barn och unga omplaceras och återplaceras i HVB/SiS HVB/SiS-placerade barn är i stort behov av skolstödjande insatser Team Nystart startades i augusti 2016 med uppdraget att: minska risken för återplacering i HVB/SiS förbättra målgruppens skolprestationer för 60 barn och ungdomar

33 Teamets arbete följs upp och mäts noggrant Insatsen är del av ett social utfallskontrakt mellan Norrköpings Kommun och Leksell Social Ventures skapar ett externt intresse för utfall Kontraktet innehåller två utfallsmått med finansiella implikationer: Förändring av socialtjänstkostnader Förändring av skolresultat Teamet använder fem andra sociala utfallsmått som viktiga redskap i sitt inre arbete (UngDOK + delaktighet): Psykisk hälsa Risk- och missbruk Delaktighet Familjeförmåga Individens egen måluppfyllelse

34 Tvärprofessionellt team med olika ansvarsområden Två socionomer Arbete under placering, planering för hemgång, uppföljning efter hemgång Kartläggning av individens behov, UngDOK, UBU Uppföljning av vården Kontakt med HVB-samordnare och handläggare Handläggaren ansvarar för ärendet Arbetsterapeut Arbete under placering, planering för hemgång, uppföljning efter hemgång Kartläggning av ungdomens och familjens styrkor och svårigheter samt risk- och skyddsfaktorer Uppföljning av vården ADL-kartläggning Kontakt med vård- och omsorgsförvaltning, psykiatrin Specialpedagog Samla in skoldokumentation och hälsojournal Länk mellan hemskola och mottagande skola Kartläggningar Ta fram beslutsunderlag för interkommunal ersättning Kontakt med tutoringutförare Hantera gymnasieansökningar Alla i teamet har en samordnande roll vad det gäller att se över vilka insatser den enskilda ungdomen behöver från kommunens och regionens ordinarie verksamheter.

35 Röd text är specialpedagogens uppdrag Innan placering Under placering Efter placering och under uppföljning 4 månader Avslutad insats Initial diskussion med handläggare Diskussion med HVB-samordnare Inhämta/säkerställ medgivande Initialt möte med ungdomen Initialt möte med föräldrar/nätverk UngDOK mättillfälle 1 Upprätta genomförandeplan Kontakta hemskola. Inhämta dokumentation om skolnärvaro, betyg, omdömen, pedagogisk kartläggning/åtgärdsprogram Initial kontakt med mottagande skola Överföring av hälsojournal Överföring av skoldokument Eventuella anpassningar i tidigare skola, miljö mm. Säkerställa vården, inhämta genomförandeplan. Regelbundna uppföljningar med ungdom och HVB Inhämta dokumentation om skolnärvaro, betyg, omdömen Arbeta med familj/nätverk Tidslinje med ungdomen Säkerställa att kontakt med t.ex. BUP, Vuxenpsykiatri, eller vård och omsorg blir tillgodosett SIP, nätverksmöte Samordna permission Säkerställa att utredningar via behandlingshem blir färdigställda Planera inför hemflytt tillsammans med handläggare t.ex. genomföra funktionsutredning, göra LSS ansökan, söka aktivitetsersättning, planera nätverksmöten Initiera diskussion med hemskola inför hemgång Genomföra hemgångsträning Säkerställ säker hemtagning till hemmet Inventera/planera fritid Stötta/handleda nätverk och skola utifrån diagnos/utredning, pågående eller tidigare. Överföring av hälsojournal Överföring av skoldokumentation Inventera åter hemskolans situation Möte med rektor och mottagningsgrupp på hemskola Deltaga vid skolmöte med ungdom Inhämta dokumentation om skolnärvaro och måluppfyllelse Handledning till hemskola Tillämpa lyckade anpassningar från placeringstiden. UngDOK mättillfälle 2 vid avslutad insats Genomför uppföljningssamtal/besök utifrån Nystartsplan UngDOK mättillfälle 3, tre månader efter avslutad insats UBU vid avslutad placering Inhämta dokumentation om skolnärvaro och måluppfyllelse Genomför strukturerad överlämning till aktörer som tar vid ansvaret Följ upp fortsatta insatser Samråda med handläggare kring eventuella sammanbrott.

36

37 Status aktiviteter för inkluderade individer (del 1:1) X = ej tillämpligt Innan/vid placering Under placering Teamets bedömning Initial kontakt/möte med Inhämta/upprätta Inför hemgång, förbered: Genomför: Inhämta: ARBETSMATERIAL Löp nr Plac. grup p Skolgrup p Handläggare HVBsamor dnare Ungdom Kartlägg -ning MT1 8 Nystarts -plan Familj Skola Medgivande Betygsdok. Hemskola Familj Övriga aktörer* Löpande uppföljnings - samtal/besö k Dokument om skolnärvaro X Avslutad insats Pågående insats * Koordinering av aktörer utifrån individens behov (ex. BUP, KRIS)

38 9

39 10

40 Framgångsfaktorer i projektet Professioner som annars är ovanliga i socialtjänsten ger en fördjupad förståelse för individens behov och förmågor, vilket möjliggör bland annat Anpassning och strukturering av hemmiljö Anpassning av skolmiljö Framgångsrika nätverksmöten Identifiering av HVB som inte fungerar kan undvikas i kommande upphandlingar ADL-kartläggningar ger bättre förutsättningar vid hemgång givet djupare förståelse för individens behov Tätare uppföljning av placerade ungdomar Möjlighet att påverka organisatoriskt och på individnivå

41 Dilemman och svårigheter Ej påbörjade eller färdigställda utredningar. Roll och ansvarsfördelning. Placering för missbruksvård & psykisk ohälsa är maskerat som placering för endast missbruksvård Bristande skolgång och skoldokumentation innan placering Plats på nationellt program vid placering samt vid hemtagning Sommarjobb / Riktad sommarsysselsättning. Brist på familjehem och boenden Varierande inställning från behandlingshemmen till Team Nystart

42 Tack!