Sociala investeringar - verktyg för systematiskt utvecklingsarbete. 5 oktober 2018

Transkript

1 Sociala investeringar - verktyg för systematiskt utvecklingsarbete 5 oktober 2018

2 Agenda Introduktion av sociala investeringar Systematiskt utvecklingsarbete i praktiken - exempel från sociala utfallskontrakt

3 Definition av social investering En social investering är en avgränsad insats som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för insatsens målgrupp och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt.

4 Vad är sociala investeringar? Organisation och arbetssätt för att driva systematiskt utvecklingsarbete med fokus på förbättrade utfall Generella arbetssätt, ej specifika för ett visst sakområde Behovsanalys Design av satsningar Genomförande och uppföljning Effektutvärdering Implementering och uppskalning Utfallsfokus på kort och lång sikt Mänskliga/sociala effekter Ekonomiska effekter Ekonomisk modell Strategiska medel som möjliggör tvärsektoriella satsningar och lyfter risk från enskilda förvaltningar/enheter Kan involvera extern finansiering/riskdelning med s.k. sociala utfallskontrakt Iterativt arbete Gradvis utveckling genom lärande och optimering

5 Arbetet leder till ökad förståelse för drift och utveckling Systematiskt arbete med sociala investeringar bygger upp kapacitet för en tvärsektoriell utvecklingsorganisation Ordinarie verksamhet Behovsanalys Utvecklingsorganisation sociala investeringar Gap som kan åtgärdas i ordinarie verksamhet Feedback från uppföljning och utveckling Ny metod/arbetssätt att implementera Forum för kunskapsöverföring och diskussion om generella lärdomar Gap som kräver metodutveckling Satsning genererar ny kunskap (arbetssätt, målgrupper etc.) Utvärderad satsning ger kunskap om effekter och verksamma komponenter

6 Arbetet utvecklat tillsammans med kommuner och landsting/regioner

7 Exempel 1 - Brobyggare Namn på satsning Brobyggare Behov Målgrupp Mål Intervention Sociala utfallsmått Ekonomiska utfallsmått Föräldrar behöver stöd i sin föräldraroll och kunskap om hur det är att vara förälder i Sverige, samt förståelse för vikten av att prioritera barnens närvaro i förskolan, skolgång och måluppfyllelse. Parallellt behövs kulturförståelse från förskolan och skolans sida för att bemöta föräldrarna på ett bra sätt. Bristande språkkunskaper försvårar kommunikation och relationsbyggande mellan familjerna och viktiga samhällsinstanser. Stor ogiltig frånvaro och låg behörighet till gymnasiet efter årskurs 9. Somalisktalande barn och elever på skola X och förskola Y samt deras föräldrar (Sundsvall). Identifierade familjer med minst ett barn 0-12 år boende i område X/Y som talar något av språken somaliska eller romani Örebro) Höja måluppfyllelsen bland somalisktalande elever. Öka föräldrarnas stöd till barnen kopplat till barnens skolgång. Två somalisktalande personer, en man och en kvinna, ska anställas för att finnas på skola och förskola och agera s.k. brobyggare. Innehåller både dag- och kvällsaktiviteter. Måluppfyllelse i form av läs- och skrivutveckling och matematik i åk 1, kunskapskrav i åk 3 (matematik, NO, SO och svenska/svenska som andraspråk). Resultat på nationella prov i åk 3 (matematik, svenska och svenska som andraspråk) samt resultat på nationella prov i åk 6 (engelska, matematik, svenska och svenska som andraspråk). Minskat behov av elevassistenter/resurs personer i skolan/förskolan. Färre elever som går om ett år innan de lämnar skolan. Resultat i föräldraenkät förskolan/skolan

8 Exempel 2 - Utomhuspedagogik Namn på satsning Utomhuspedago gikens inverkan på lärande Behov Målgrupp Mål Intervention Sociala utfallsmått Ekonomiska utfallsmått Enligt Skolverkets statistik över de senaste tre läsåren blir endast cirka procent av de nyanlända i Örebro kommun behöriga till minst yrkesförberedande gymnasieprogram. Risken för utanförskap är 3-4 gånger mindre för en utlandsfödd om denne genomgår gymnasieskolan. Elever i årskurs 4-6 på skola X. 50% av de nyanlända eleverna och 70% av alla elever på skola X är efter ÅK 9 behöriga till minst yrkesförberedande gymnasieprogram. 100% av pedagogerna har deltagit vid minst ett utbildningstillfälle och 50% har på egen hand tillämpat utomhuspedagogiken som komplement till den ordinarie undervisningen. Utomhuspedagogik och upplevelsebaserat lärande Antal och andel: elever som uppnår godkänt i de naturvetenskapliga ämnena i Åk 6 och 9. elever som går om en ÅK i grundskolan. elever med förbättrad inlärnings- och koncentrationsförmåg a. elever som uppnår behörighet till yrkesförberedande gymnasieprogram. Minskat behov av extra stödinsatser i grundskolan samt socialtjänstinsatser till BoU Färre elever går om en ÅK i grundskolan. Färre elever till introduktionsprogramm et på gymnasiet. Färre arbetsmarknadsåtgärd er. Färre utbetalningar av försörjningsstöd. elever som påbörjar introduktionsprogram på gymnasiet. elever i förberedelseklasser som gått över till ordinarie klass inom 6 månader respektive 1 år. elever som uppskattar vistelse i naturen. elever som upplever minskad stress och förbättrad känsla av sammanhang.

9 Exempel 3 El Sistema Namn på satsning Behov Målgrupp Mål Intervention Sociala utfallsmått Ekonomiska utfallsmått El Sistema Barn saknar aktiviteter utanför skoltid och har exempelvis inte tillgång till fritidshem. 5-åringar i förskola X, elever i förskoleklass och år 1-2 på grundskola Y. Höja måluppfyllelsen. Bättre psykisk hälsa bland föräldrar. Bättre samverkan skola/förskolaföräldrar. Fler elever från målgruppen som deltar i kulturskolans ordinarie aktiviteter. El Sistema - musiklektioner 2-3 gånger per vecka, samt familjeträffar 1 gång per månad. Samarbete med Svenska kammarorkestern, konserter och uppträdanden. Andel elever på skolan som utövar en fritidsaktivitet minst 1gng/vecka. Andel nöjda med sin fritid. Andel barn med förbättrad koncentrationsförmå ga, samarbetsförmåga och språkinlärning till följd av satsningen (5 till 15). Färre elever behöver gå om en årskurs, på grund av ökad måluppfyllelse genom ökad koncentrationsförmå ga och förbättrad språkinlärning. Minskat behov av elevassistenter och speciallärare.

10 Information om satsningar som genomförts som sociala investeringar a-investeringar/exempel-pa-socialainvesteringsprojekt/

11 Sociala utfallskontrakt är en typ av social investering En social investering är en tidig eller förebyggande insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället Tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringar Ordinarie tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringsfonder Sociala investeringsinstrument Offentliga Privata Sociala utfallskontrakt Sociala utfallsobligationer

12 Generell kontraktsmodell Investerare Utfallsbaserat avtal om att genomföra insatser Kommun/Landsting/ Region Rörlig ersättning baserat på uppnådda utfall Fast ersättning för utförd tjänst Återbetalning baserat på utfall Effektuppföljning utfall 12

13 Social Impact Bonds så startade utvecklingen - Social Finance UK grundades Allokera resurser för förebyggande och tidiga insatser - Mäta utfall av sociala interventioner - Den första SIB:en, Peterborough prison Social Finance US, 2011, Israel 2013 The roots of most social problems are structural, from economic forces and market failures, to political systems, to sociocultural factors. Better services are only one part of the response to these problems. But we believe Social Impact Bonds can improve the way government, the social sector, philanthropy and the investment community respond to social challenges through partnership and collaboration, flexibility and responsiveness, investment, and a focus on data, outcomes, and measurement. By starting to design services which are responsive to need, however complex, we can constantly take what we learn and seek to do better tomorrow. Social Finance, Social Impact Bonds, The Early Years (2016, s. 3)

14 Social Impact Bonds i världen

15 Vad finns det för fördelar med sociala utfallskontrakt? Möjlighet för offentlig sektor att få finansiering för innovativa insatser Extern part kan bidra till starkare resultatfokus och robustare utvärdering Möjlighet för offentlig sektor att få externt stöd i förändringsarbete Möjlighet för offentlig sektor att få stöd i att upphandla tjänster med utfallsbaserad ersättning Inte en finansieringsmodell, snarare en förändringsledningsprocess som uppmanar alla aktörer att fokusera på utfall* *Fritt översatt från Toby Eccles, Social Finance, Impact Investing World Forum mars 2017

16 Agenda Introduktion av sociala investeringar Systematiskt utvecklingsarbete i praktiken sociala utfallskontrakt

17 Systematiskt utvecklingsarbete i praktiken Socialt utfallskontrakt i Norrköping

18 Placerade barn och unga

19 Analyser visade på förbättringsmöjligheter för arbetet med HVB/SiS-placerade i Norrköpings kommun En stor del av Norrköpings kommuns HVB/SiSplacerade barn och unga omplaceras och återplaceras i HVB/SiS HVB/SiS-placerade barn är i stort behov av skolstödjande insatser Team Nystart startades i augusti 2016 med uppdraget att: minska risken för återplacering i HVB/SiS förbättra målgruppens skolprestationer för 60 barn och ungdomar

20 Team Två socionomer Arbete under placering, planering för hemgång, uppföljning efter hemgång Kartläggning av individens behov Uppföljning av vården Kontakt med HVB-samordnare och handläggare En arbetsterapeut Arbete under placering, planering för hemgång, uppföljning efter hemgång Kartläggning av ungdomens och familjens styrkor och svårigheter samt risk- och skyddsfaktorer Uppföljning av vården ADL-kartläggning Kontakt med vård- och omsorgsförvaltning En specialpedagog Samla in skoldokumentation och hälsojournal Länk mellan hemskola och mottagande skola Ta fram beslutsunderlag för interkommunal ersättning Kontakt med tutoringutförare Hantera gymnasieansökningar Alla i teamet har en samordnande roll vad det gäller att se över vilka insatser den enskilda ungdomen behöver från kommunens och regionens ordinarie verksamheter.

21 Teamets arbete följs upp och mäts noggrant Insatsen är del av ett social utfallskontrakt mellan Norrköpings Kommun och Leksell Social Ventures skapar ett externt intresse för utfall Kontraktet innehåller två utfallsmått med finansiella implikationer: Förändring av socialtjänstkostnader Förändring av skolresultat Teamet använder fem andra sociala utfallsmått som viktiga redskap i sitt inre arbete: Psykisk hälsa Risk- och missbruk Delaktighet Familjeförmåga Individens egen måluppfyllelse

22 Delaktighet ett stort fokus i teamets arbete

23 Status i Norrköping Insatserna tillför ett stöd som man inte tidigare haft för en mycket utsatt målgrupp Utfallskontraktet med fokus på uppföljning och optimering samt extern insyn underlättar teamets arbete Kommunen har beslutat om implementering tills vidare (utvärdering) Avslöjar/bekräftar mycket stora utmaningar kring att driva effektivt utvecklingsarbete i offentlig sektor Resurshantering/arbetssätt Ledarskap Kultur

24 Systematiskt utvecklingsarbete i praktiken Socialt utfallskontrakt för minskad sjukfrånvaro och en hälsofrämjande arbetsmiljö

25 I kommunerna motsvarar sjukfrånvaron heltidstjänster inom exempelvis skola och hemtjänst 800 grundskoleenheter 7,2% = Sjukfrånvaro i kommunerna = förskolor heltidstjänster 755 hemtjänstenheter Not: Storlek på enheter för beräkningar: 10 anställda per förskola, 20 anställda per grundskoleenhet och 30 anställda per hemtjänstenhet. Siffror baserade på statistik från skolverket och pilotkommuner

26

27

28 Riskgruppen återkommer från år till år År 0 Riskgrupp, upprepad korttidsfrånvaro År 1 Fortfarande riskgrupp Sjuk,< 14 dgr Ej riskgrupp Avslutat anställning År 2 Fortfarande riskgrupp Sjuk, < 14 dgr Ej riskgrupp Avslutat anställning Definition av riskgrupp: Fler än tre frånvarotillfällen på tolv månader

29 Målgrupper för insatserna inom det sociala utfallskontraktet inkluderar riskindivider och riskarbetsplatser Definition: Anställda i riskgrupp Anställda med fler än tre sjukfall de senaste tolv månaderna Chefer för arbetsplatser med risk Arbetsplatser med hög och/eller ökande sjukfrånvaro

30 Genom investeringen finansieras tre olika insatser Oberoende uppföljning och styrning Insats i tre delar Projektorganisation: Kartläggning, uppföljning och performance management 1. Hälsosluss för medarbetare Mottagande av sjukanmälan Risk-screening med validerade frågor Fortsatt stöd baserat på risk Uppföljning till åter i arbete Kontakt med chef, trepartssamtal, plan och ev. åtgärder och uppföljning Upphandlad leverantör med utfallsbaserad ersättning (SKL och RISE) Enligt ovan + koordinering till ord. vård, företagshälsa och karriärvägledning 2. Agilt chefsstöd Risk-screening Stöd och coachning till chefer i utformning av handlingsplaner, genomförande av aktiviteter och medarbetardialog Standardiserade utbildningspaket (tecken att uppmärksamma, stöd i samtal, SAM) Genomförs av kommunen med stöd från projektorganisation Uppsökande kontakt för följsamhet till rutiner och handlingsplaner 3. Beslutsstöd till ledning och HR Uppföljning av definierade KPI sjukfrånvaro (omfattning och orsaker) följsamhet till rutiner (t ex tid till agerande) Grafiskt gränssnitt med beslutstöd för chefer och HR Genomförs av kommunen med stöd från projektorganisation

31

32 Andel vårddygn i HVB/SiS , individer som placerades i HVB/SiS år 2013 Andel av vårddygn i HVB/SiS (%) % = De 50 % mest Antal placerade individer utan och med föregående placering*, Norrköpings kommun, vårdtunga PRELIMINÄR individerna HVB/SiS som första placering, Ej HVB/SiS som första placering, 2014 driver 83 % av Nytt 50 HVB/SiS** Nytt vårddygnen HVB/SiS** i De 20 % mest 406 HVB/SiS vårdtunga 30 individerna Barn utan HVB/SiS - driver 47 % av insats * 20 HVB/SiSkvar i placering Barn oavsett kvar i placering vårddygnen i * 10 tidigare öv-insatser HVB/SiS 2015* Familjehem** Familjehem** Andel av individer (%) Barn med 3 öv-insats(er) 1 Källa: Ingen placering KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL 6 4 Källa: Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys Jourhem** Ingen Jourhem** KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL placering 18 2 * Kvar i placering innebär att individen fortfarande är kvar i samma resurs vid 10 september ** Denna information avser endast individens placering efter avslutad HVB/SiS-placering. Eventuella efterkommande placeringar inom uppföljningstiden illustreras ej. Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys % = 68 individer PRELIMINÄR Sju kommuner genomförde nulägesanalyser under hösten 2017, varav fyra valde att fortsätta med upphandling av leverantör 2017 Gällivare C Fördjupad nulägesanalys av sjukfrånvaron i verksamheten 20 % av placerade individer driver 47 % av vårddygnen i HVB/SiS Nästa steg 2018 Stöd i kontraktering och implementering av insats med extern finansiering Löpande uppföljning av resultat och finansiella utfall Av de HVB/SiS-placeringar som inleddes 2014 och avslutats har endast ett fåtal placerats i annan vårdform Örnsköldsvik F Håbo Vänersborg G E D A B Botkyrka Nynäshamn Utfallsbaserad upphandling av leverantör i fyra kommuner Örnsköldsvik Borås F Håbo Borås E D A Botkyrka

33 Status Socialt Utfallskontrakt för minskad sjukfrånvaro Botkyrka och Örnsköldsvik har valt att satsa Intern finansiering, investering på 44 mkr över tre år Externa utförare tar % risk Projektorganisation är upprättad i samarbete mellan SKL och RISE för implementeringsstöd Analys Förändringsledning/performance management Utfallsmätning Operativt från 26/9 33

34 Slutsatser och reflektioner Metod för att omsätta kunskap till praktik Från evidens till insatspaket Analysera lokala behov och utforma insats därefter Kontinuerlig utveckling under genomförande för bättre utfall Kapacitetsutveckling är nödvändig Användning av data (dynamisk vs. statisk analys, mönster, enhetskostnader) Välfärdstjänster med tydligt utfallsfokus Upphandling Utvecklade välfärdssystem behöver modeller som ger incitament till effektiv samverkan särskilt när marknadslogik inte är tillämplig

35 Vad innebär systemförändring? Andel upphandlingar som genomförs med utfallsbaserad ersättning Kraftigt förbättrade utfall för 20 % av en given målgrupp vars andel är x % av totala befolkningen 50 % av satsade resurser omallokerade