Sociala investeringar för att åstadkomma förändring

Transkript

1 Sociala investeringar för att åstadkomma förändring 3 december 2015 Tomas Bokström w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e

2 Agenda 1. Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa 2. Sociala investeringar 3. Sociala utfallskontrakt 4. Reflektioner

3 Barn och ungdomspsykiatri Fritidsverksamhet Primärvård Elevhälsa SIS Tandvård Socialtjänst Familjecentraler MHV BVC Ungdomsmottagningar Vuxenpsykiatri Polis Skola Placerade Civilsamhället

4 Psynk psykisk hälsa barn och unga Överenskommelse mellan SKL och Socialdepartementet om att driva utvecklingsarbete 33,5 mkr/år, Synkronisering! Fem teman - Första linjen - Barn i behov av sammansatt stöd - Skolresultat och psykisk hälsa - Tidiga insatser/sociala investeringar - Gemensam ledning och styrning

5 Uppdrag Psykisk Hälsa Del av överenskommelse mellan Socialdepartementet och SKL Ettårig satsning 2015, 65 mkr Tre uppdrag - Vidmakthållande - Utvecklingsarbete Aktion Förbereda fortsatt satsning Berör många områden - Barn och unga, vuxna och äldre - Generell nivå, första linjen och specialistnivå - Skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård

6 Agenda 1. Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa 2. Sociala investeringar 3. Sociala utfallskontrakt 4. Reflektioner

7 Över 50 kommuner och landsting/regioner arbetar med sociala investeringar* 1,3 miljarder kr reserverade Ny modell majoritet 2012 eller senare Planering och diskussioner i ytterligare 87 kommuner och landsting Stockholm - beslut 2015 *Enkät genomförd sommaren av 310 respondenter

8 Vad är en social investering? Tydligt definierad insats som ska förhindra framtida negativa utfall och minska kostnader Tidigt i ålder eller i process Förhåller sig till business as usual och implicerar ineffektiviteter i ordinarie verksamhet - Utbud - Fel/otillräckliga insatser - För lite insatser - Organisation - Bristande incitament/stuprör - Dålig matchning mellan behov och utbud

9 Vad är en social investering (forts)? Insatsen är väldefinierad - Innehåll - Omfattning - Kriterier för programtrohet, processmått - Förväntad effekt tydlig och utvärderingsbar Samband mellan kort- och långsiktiga effekter (hypotes)

10

11 Två förenliga perspektiv Systemperspektivet - Effektivisering av offentligt finansierad verksamhet - Minska gap - Metodutveckling och innovation - Frigöra och omfördela resurser - Välfärdens finansiering Mänskliga perspektivet - Tillgodose behov - Minska ojämlikheter - Kompensera riskgrupper - Maximera alla individers potential

12 Sociala investeringar ett nytt arbetssätt

13 1. Tvärsektoriella analyser av verksamheten Att gemensamt mellan exempelvis skola, socialtjänst och kultur och fritid analysera resultat för olika målgrupper för att se var behoven är störst.

14 2. Strategiskt val av insatser som kan bidra till förbättrade resultat Att utifrån identifierade behov systematiskt ta fram förslag från verksamheter liksom att granska evidens och erfarenheter från omvärlden. Ha kunskap och kapacitet att designa innovativa insatser så att de kan genomföras i den lokala kontexten.

15 3. Bedömning av effekter Att genom tillgänglig kunskap och evidens kunna göra en uppskattning av vilka effekter en satsning kan medföra på kort och lång sikt samt vad detta innebär i ekonomiska termer.

16 4. Uppföljning och utvärdering av satsningar Struktur för projektledning och styrning där kontinuerliga avstämningar görs kring om bestämda aktiviteter genomförs, hur stor andel av målgruppen som nås samt vilka resultat som uppnås. Vid utvärdering jämförs resultaten med ett relevant kontrollalternativ för att effekter av en genomförd insats ska kunna skattas.

17 5. Tvärsektoriellt genomförande av satsningar Att ha en struktur för att driva tvärsektoriellt utvecklingsarbete som skapar förståelse för och konkret visar att satsningar i en verksamhet kan medföra positiva effekter i en annan. En sådan organisation ger förutsättningar för strategiska satsningar och kompletterar en mer stuprörsorganiserad driftsorganisation.

18 6. Implementering och uppskalning av lyckade satsningar Att ha en systematik för hur övergången från satsning till ordinarie verksamhet går till samt hur alla med behov nås av ett nytt eller förbättrat arbetssätt.

19 Sociala investeringar ett nytt arbetssätt 1. Tvärsektoriella analyser av verksamheten 2. Strategiskt val av insatser som kan bidra till förbättrade resultat 3. Bedömning av effekter 4. Uppföljning och utvärdering av satsningar 5. Tvärsektoriellt genomförande av satsningar 6. Implementering och uppskalning av lyckade satsningar

20 Sociala investeringar kräver organisation Aktivt engagemang från högsta ledningen Möjliggör ett tvärsektoriellt perspektiv i utvecklingsarbetet Avsättning av finansiella medel för att driva utvecklingsarbete Medel som kan användas verksamhetsöverskridande lyfter upp risk i utvecklingsarbetet från enhetsnivå till organisationsnivå.

21 Vilken organisation?

22 Jonsson & Jannesson, 2015, Organisering och styrning av sociala investeringar

23 Roller och process Systemnivå sociala investeringar Sociala investeringssatsningar Ramar Utdataanalytiker/förvaltningsstatistiker Beslut om implementering Efterfrågar uppföljning och resultat Beslut om insatser Politiker Ekonomidirektör Central ekonom Prioritering av behovsområden Organisation och modell Förvaltningschefer Förankring och kommunikation Förvaltningsekonomer Samordnare Verksamhetschefer Statistiker Implementering Utvärdering Planerare/utredare/sakkunniga Behovsanalys Nationalekonom/utvärderare Projektledare Genomförande FoUrepresentanter Design av satsning Planering av genomförande Projektmedarbetare

24 Exempel Norrköping och Örebro Norrköping avsatt 40 mkr i social investeringsfond Örebro avsatt 85 mkr En reservation eller öronmärkning av medel i driftsbudget Kan inte redovisas som en investering med avskrivningar etc. Kan göras särskild redovisning i ex. årsbudgeten Signalvärde att kalla det fond - Särskilda medel - Långsiktigt - Gemensamt

25 Mål för sociala investeringar i Örebro kommun Stimulera till nytänkande, ta vara på innovativa idéer Möjlighet att genomföra tidiga insatser Motverka utanförskap och framtida kostnader Gränsöverskridande samverkan se bortom stuprören! Ställa om organisationen från reaktiv till proaktiv Satsningar med positivt utfall in i ordinarie verksamhet orebro.se

26 Organisation och grupperingar Sökande Politisk styrgrupp Beredningsgrupp Kommunstyrelsen Kommunfullmäktige Delegation till kommunstyrelsen Workshopgrupp Utvärderingsteam Analys -grupp Referensgrupp orebro.se

27

28 Finansiell modell för sociala investeringar 1 Gemensam insatsbudget ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Landsting Gemensam insatsbudget Insats A Insats B Mål 1: Resultat Mål 2: Resultat Mål 3: Resultat Ordinarie verksamhet Övrig finansiering Insats C Årliga avsättningar görs från driftsbudget till gemensam insatsbudget Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en Övrig finansiering kan vara begränsad prövoperiod* medel från andra forum/ Ej krav på återbetalning av organisationer utan krav medel på återbetalning Fokus på uppföljning och utvärdering av resultat i form av mänskliga vinster** Uppföljning av kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) endast om tillämpligt För insatser som uppvisar förväntat resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Övriga insatser avslutas * Om möjlighet under vissa perioder ej finns att tillföra medel till gemensam budget är ett tänkbart alternativ att använda modellen för att utvärdera pågående insatser av liknande karaktär. Om utvärderingen visar på bristande resultat kan medel därigenom omfördelas till nya insatser. ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.

29 Finansiell modell för sociala investeringar 2 Återföringsmodellen ILLUSTRATIV Insamla medel Fördela medel till insats Genomföra, utvärdera och följa upp insats Avsluta insats Kommunala förvaltningar Insats A Ordinarie verksamhet Landsting Övrig finansiering Insats B Insats X -100 Investeringsfond Investeringsfond Finansiär Medel avsätts till en investeringsfond som förväntas ge avkastning på insatt kapital Övrig finansiering kan vara medel från andra forum/organisationer, med eller utan krav på återbetalning/avkastning Landsting/kommun ansöker om medel för att genomföra en insats under en begränsad prövoperiod Krav på återbetalning av medel motsvarande delar av förväntad kostnadsbesparing* Uppföljning och utvärdering av resultat både i form av mänskliga vinster** och kostnadsbesparingar för berörd(a) aktör(er) För insatser som uppvisar goda resultat övervägs integration i ordinarie verksamhet, inkl. övergång till ordinarie finansiering Delar av kostnads-besparing till ordinarie verksamhet och delar till fonden + finansiärer * Återbetalningsperioden anpassas till den tidshorisont då respektive insats förväntas ge effekt i form av kostnadsbesparingar ** Definierade mänskliga vinster ska ha evidensbaserad koppling till det övergripande målet för arbetet med tidiga insatser.

30 Exempel återföringsplan från Örebro, kr

31

32

33 LOGIKMODELL

34

35 Hur utvärdera?

36 Varför effektutvärdering? Resultat Insats startar Effekt Utan insats Tid

37 Styrning med uppföljning och utvärdering Görs det som ska göras, nås de som ska nås av insatsen? - Processmått för att mäta programtrohet Uppföljning Får vi de utfall som det var tänkt, vad är storleken på effekten? - Mätning av utfall, väntade och oväntade (bieffekter) Effektutvärdering Vad innebär de förändrade utfallen ekonomiskt, kort- och långsiktigt? - Kort sikt: Ev. förändring av konsumtion av välfärdstjänster, relaterat till insatsens kostnad - Lång sikt: Förändrade utfalls påverkan på sannolikheten för framtida välfärdskonsumtion samt produktionsvinster Samhällsekonomisk analys (cost-benefit)

38 Exempel på utvärdering 1

39 Exempel på utvärdering 2 Servicetrainee Norrköping Andel kvinnor (september 2012) Medelantal barn per hushåll (september 2012) Medelålder för vuxna (september 2012) Minskning antalet hushåll med ekonomiskt bistånd Projektgrupp (30 personer) Liten jämförelsegrupp (30 personer) 53% 47% 46% 2,19 2,56 2,44 37,10 37,50 41,33 74 % 20 % 30 % Stor jämförelsegrupp (394 personer)

40 Satsningar i Örebro kommun 6 satsningar beslutade för drygt 25 miljoner kronor Samverkan för teckenspråkiga Team Oxhagen Specialpedagogisk kompetensutveckling El Sistema på Hagaskolan och förskolan Blåmesen NP Resurs & Samverkan Skolfam Partnerskap Varberga/Oxhagen Flertal satsningar på gång inom kort orebro.se

41 Samverkan i satsningar Samverkan för teckenspråkiga Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen + Kultivera Tvärkompetensteam på familjecentralen i Oxhagen Socialförvaltningen, Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsförvaltningen, Förvaltningen för funktionshindrade, Förvaltningen förskola och skola El Sistema Kultur- och fritidsförvaltningen, Förvaltningen förskola och skola Specialpedagogisk kompetensutveckling Förvaltningen förskola och skola, Förvaltningen för funktionshindrade NP-samverkan Förvaltningen för funktionshindrade, Gymnasieförvaltningen, Förvaltningen förskola och skola Skolfam Förvaltningen förskola och skola, Socialförvaltningen orebro.se

42 Satsningar Beviljat våren 2011 Beviljat vintern 2011 Beviljat våren 2012 Beviljat våren 2012 Beviljat våren 2013 Skolfam ABIS Servicetrainee Förbättra familjehemsplacerade barns skolresultat Minska den ogiltiga skolfrånvaron Öka arbetsmarknadsdeltagandet bland personer på ekonomiskt Skapa bistånden fungerande hemmaplanslösning NP-center för individer med NPproblematik Solid Återkomst Beviljat sommaren 2015 Drop in Förkorta och förhindra återplacering bland ungdomar placerade på SiS-institution Hitta och motivera individer i skolåldern utan aktivitet att ta del av studier/arbete

43 På gång från utvecklingsarbetet Informationsmaterial Vad är sociala investeringar? 17 frågor och svar Rollbeskrivning i arbete med sociala investeringar Fördjupad beskrivning av återföringsmodellen Stödmaterial kring sekretess, samtycken Checklista för implementering IT-stöd kring uppföljning av sociala investeringar (följupp.nu) Utvecklingen av sociala utfallsinstrument ( social impact bonds )

44 Agenda 1. Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa 2. Sociala investeringar 3. Sociala utfallskontrakt 4. Reflektioner

45 En social investering är en tidig eller förebyggande insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället Tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringar Ordinarie tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringsfonder Offentliga Privata

46 Investerare Fond Utfallsansvarig Utförare Målgrupp

47 En social investering är en tidig eller förebyggande insats som förväntas leda till mänskliga och ekonomiska vinster i samhället Tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringar Ordinarie tidiga och förebyggande sociala insatser Sociala investeringsfonder Sociala investeringsinstrument Offentliga Privata Sociala utfallskontrakt Sociala utfallsobligationer

48 Ett socialt utfallskontrakt är ett komplement till arbete med en social investeringsfond Social investeringsfond Socialt utfallskontrakt ( social impact bond ) Investerare Fond Utfallsansvarig Investerare Socialt utfallskontrakt Utfallsansvarig Intermediär Utförare Målgrupp Utförare Målgrupp

49 Under hösten 2015 pågår ett arbete att utveckla ett socialt utfallskontrakt för placerade barn Investerare Socialt utfallskontrakt Garant Intermediär Utförare Målgrupp Placerade barn

50 * Kvar i placering innebär att individen fortfarande är kvar i samma resurs vid 10 september ** Denna information avser endast individens placering efter avslutad HVB/SiS-placering. Eventuella efterkommande placeringar inom uppföljningstiden illustreras ej. Källa: Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL 3 Källa: Socialtjänsten i Norrköping (data för 1 januari september 2015); Health Navigator analys KONFIDENTIELLT ARBETSMATERIAL 18 Lärdomar och insikter från arbetet hittills Positivt mottagande och stöd från politiker och tjänstmän Av de HVB/SiS-placeringar som inleddes 2014 och avslutats har endast ett fåtal placerats i annan vårdform Antal placerade individer utan och med föregående placering*, Norrköpings kommun, 2014 PRELIMINÄR HVB/SiS som första placering, 2014 Ej HVB/SiS som första placering, 2014 Nytt HVB/SiS** Nytt HVB/SiS** 6 Barn utan insats * HVB/SiS - HVB/SiSkvar i % placering av placerade individer driver 47 % av vårddygnen i Barn oavsett kvar i placering tidigare öv-insatser * 2015* HVB/SiS 45 1 Familjehem** Andel vårddygn i HVB/SiS Familjehem** , individer som placerades i HVB/SiS år 2013 PRELIMINÄR Andel av vårddygn Barn med 3 1 i HVB/SiS (%) 100 % = 68 individer öv-insats(er) % = Ingen Jourhem** Ingen 90 Jourhem** placering placering De 50 % mest 70 vårdtunga individerna 60 driver 83 % av 50 vårddygnen i De 20 % mest 40 HVB/SiS vårdtunga 30 individerna driver 47 % av 20 vårddygnen i 10 HVB/SiS Omfattande analysarbete kring målgrupp, behov och insatser (för förbättrade mänskliga och ekonomiska utfall) Andel av individer (%) Utformning av finansiell modell och riskdelningsprinciper beror på insats och investerare

51 Internationellt

52 Agenda 1. Bakgrund - Uppdrag Psykisk Hälsa 2. Sociala investeringar 3. Sociala utfallskontrakt 4. Reflektioner

53 Reflektioner Svårt - utmanar befintliga arbetssätt i offentlig sektor Riskabelt satsningar kan misslyckas Hype allt är inte effektivt eller lönsamt! Skapar efterfrågan på evidens och systematik Bygger utvecklingsorganisation tvärsektoriell och strategisk

54 Sociala investeringar för att utveckla den Nordiska modellen? Att nå grupper som den generella välfärdsmodellen inte kompenserar i tillräcklig utsträckning

55 BCG: Vitalize public sector! Instill measurements of productivity Focus on outcomes Given the size small improvements would have significant positive impact on overall economy

56 Tack! w w w. u p p d r a g p s y k i s k h ä l s a. s e