Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv. Stefan Ackerby"

Anton Håkansson
för 9 år sedan
Visningar:

1 Sociala investeringar Rätt, fel och möjligt ett kommunalt perspektiv Stefan Ackerby

2 Beslut på SKL:s kongress hösten 2011 SKL skall "tillsätta en utredning som ser över vilka effekter man kan åstadkomma genom sociala investeringar på olika områden. I den utredningen skall hela samhällsnyttan belysas och inte enbart den enskilda kommunens eller landstingets nytta och ekonomi."

4 Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer mer resurser Ett nytt sätt att förhålla sig till och fatta beslut

5 Ett nytt förhållningssätt? - Binda samman det som görs idag med konsekvenser i framtiden - Relatera den egna verksamheten till hela offentliga sektorn och till samhället - Kalkyler => kostnader och intäkter

6 Sociala investeringar avgränsning - En temporär satsning på förebyggande insatser riktade mot barn och unga - Avgränsade insatser vid sidan av ordinarie verksamhet alternativt en temporär förstärkning av ordinarie verksamhet - Innebär samverkan mellan olika aktörer - Evidensbaserade insatser eller metodutveckling - Insatserna skall gå att följa upp och värdera - Ett sätt att finansiera eller tillförsäkra resurser för dessa insatser

verksamhet - Innebär samverkan mellan olika aktörer - Evidensbaserade insatser eller metodutveckling -

7 Årliga kostnader för en missbrukare Alkoholmissbruk Narkotikamissbruk Offentliga sektorns kostnader 0,5 milj 1 milj Kommunernas andel 30 40% 25% Övriga 0,6 milj Produktionsbortfall 0,5 milj 0,5 milj => skattebortfall 0,2 milj 0,2 milj Nuvärdet vid 10 års ålder av missbruk mellan 18 och 40 år 8 milj 12 milj

Övriga 0,6 milj Produktionsbortfall 0,5 milj 0,5 milj => skattebortfall 0,2

8 Slutsatser Dyra insatser som ger effekt är lönsamma: En insats riktad mot 10 åringar som förhindrar en individ från ett framtida missbruk kan få kosta flera miljoner Insatser med låg effekt kan ändå vara lönsamma: En insats som kostar kr/dag i två år bär sina kostnader om den är framgångsrik för 1 av 15 deltagare

miljoner Insatser med låg effekt kan ändå vara lönsamma: En insats som kostar 1

9 Överföring av individkalkylen till generell nivå Verkningsgrad - för hur många lyckas insatserna ändra livsbanan i positiv riktning? Träffsäkerhet - Hur många skulle även utan insatser fått en mer positiv livsbana? - Hur många hamnar i problem utan att tidigare ha identifierats?

Träffsäkerhet - Hur många skulle även utan insatser fått en mer

10 Osäkerhet - Vilka insatser fungerar? - Hur mycket? - På hur lång tid? - För vilka? - Under vilka omständigheter? Rimlighetsbedömning Kravkalkyl vilka effekter krävs för att insatserna skall löna sig?

11 Kommunkalkylen Kommunsektorn - Kommunerna svarar för ca 30% av offentliga kostnader och hälften av skattebortfallet Den enskilda kommunen - Bor individen kvar i kommunen vid utvecklat missbruk? - Skattebortfallet kompenseras fullt ut => fler sysselsatta ger lägre utfall i inkomstutjämningen - Kostnader för missbrukarvård och för försörjningsstöd kompenseras till en del (ensamstående kvinnor med barn, arbetslösa utan a kassa, män med låg inkomst) - => Den enskilda kommunens kalkyl skiljer sig från sektorns

- Skattebortfallet kompenseras fullt ut => fler sysselsatta ger lägre utfall i inkomstutjämningen - Kostnader för missbrukarvård

12 Kommunens beslutsproblem Insatser som samhällsekonomiskt och offentligfinansiellt mycket lönsamma på lång sikt Kortsiktigt säkra kostnader ställs mot.. osäkra kostnadsreduktioner - På lång sikt - Varav merparten uppkommer hos andra aktörer

13 Kommunens mål Ge medborgarna bästa möjliga service till lägsta kostnad Värna samhällsintresset ansvara för aktiviteter som bidrar till den övergripande välfärden Kompensera för skillnader i medborgarnas förutsättningar Hur långt går det att kräva att kommunen svarar för verksamhet som ger intäkter för andra aktörer?

välfärden Kompensera för skillnader i medborgarnas förutsättningar Hur långt

14 Strategier - Samverkan - Finansiellt - Organisatoriskt - Långsiktighet i ekonomiska beslut - Underlag för resursallokering - Binda upp medel sociala investeringar

15 Investering - en kapitalinsats som förväntas leda till framtida avkastning. Kapitalinsatsen sker ofta som en utgift i pengar, men kan även vara en insats av andra former av resurser. Avkastningen kan antingen komma i form av ökade intäkter eller i form av minskade kostnader. - Tidsbegränsad insats som ger långsiktiga effekter - Kan också ge avkastning i icke monetära termer

16 Effekt på resultaträkning Löpande kostnad Investering

7 8 9 10 11 12 13 0-200 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9

17 Investeringar i bokföringen - Är ingen kostnad det år investeringen görs - Bokförs som en tillgång - Avskrivningar under investeringens livstid = kostnader resulterar i en tillgång för kommunen eller landstinget avsedd för stadigvarande bruk eller innehav och som kan avyttras och ge intäkter för kommunen.

kostnader resulterar i en tillgång för kommunen eller landstinget avsedd för

18 Immateriella tillgångar - Den skall vara en resurs över vilken kommunen har kontroll vilket innebär förmåga att säkerställa framtida ekonomiska fördelar kommer kommunen till del - Kommunen skall kunna säkerställa att andras förmåga att få del av dessa fördelar kan begränsas - En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential skall inte redovisas som tillgång. - Den skall gå att avskilja den skall vara möjlig att överlåta, hyra ut el likn.

förmåga att få del av dessa fördelar kan begränsas - En utgift som enbart ger upphov till ökad servicepotential

19 Kommunens resultatmål 2,4 2,2 Resultat 2 1,8 1,6 1,4 1,2 Resultatmål utan satsning Resultatmål med satsning 1 Tid

20 Balanskravet - I budgeten skall intäkterna överstiga kostnaderna - Om det inte finns synnerliga skäl - När en kommun/landsting medvetet och tydligt gjort avsättningar och byggt upp ett avsevärt kapital för att möta tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar kan synnerliga skäl åberopas. (SKL Cirk 2004:46) - => en (teoretisk) möjlighet att bygga upp en fond som kan motivera underskott under en begränsad period

tillfälliga framtida intäktsminskningar eller kostnadsökningar kan synnerliga skäl åberopas.

21 Förebyggande insatser - Kan kallas investeringar, men -..inte hanteras som investering i kommunal redovisning - => Utgifterna för insatsen kostnadsförs när den äger rum - => Belastar kommunens resultat och allt annat lika minskar det egna kapitalet - Acceptera ett sämre resultat (anpassa finansiella mål) eller prioritera inom befintliga resurser

22 Sociala investeringar Extern redovisning - Öronmärkning i EK alt. finansiella tillgångar - Kostnader ger lägre resultat och avräknas mot EK Intern redovisning/styrning - Flerårig budgetram för förebyggande insatser - Fördelas till förvaltningar som genomför dem - Finansieras av förvaltningar som tjänar - Ytterst handlar det om omprioritering av resurser

23 Frågor att utreda 1. Innehållet i sociala investeringar vilka insatser är effektiva för att bidra till målet att undvika sociala problem eller ohälsa. 2. Den ekonomiska värderingen av insatserna ur samhällets, offentliga sektorns respektive kommunens perspektiv. 3. Hur sociala investeringar kan användas som instrument för kommunal ekonomistyrning (resursfördelning) 4. Hur bättre samverkan mellan olika aktörer kan åstadkommas för att ge finansiella förutsättningar och drivkrafter för att besluta om insatser

Relevanta dokument

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se

Sociala investeringar. Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Sociala investeringar Mikael Falk 2014-01-17 Tel 0303 33 07 82 mikaeel.falk@ale.se Vad är sociala investeringar? Nya metoder i socialt arbete Kalkyl för förebyggande insatser Ett sätt att motivera mer