Politikerutbildning. Ekonomi

Transkript

1 Politikerutbildning Ekonomi

2 Agenda Kommunernas ekonomi God ekonomisk hushållning Ekonomiska styrprinciper/årshjul Ekonomistyrning som politiker

3 Kommunernas ekonomi - Kommunen/koncernens storlek ekonomiskt - Skatteintäkter och utjämningssystem

4 Tibro kommunen/kommunkoncern Vad tror du kommunen/kommunkoncernen omsätter? Vad tror du balansomslutningen är hur stora är tillgångarna i kommunen/kommunkoncernen

5 Resultaträkning - omsättning

6 Balansräkning Tillgångar (bfv)

7 Skatteintäkter Kommunalskatten är den viktigaste inkomstkällan för kommuner Tibros skattesats är 21,21 % Skatten tas ut på inkomst av tjänst Skatteunderlaget växer: - Om löneökningarna är stora, men - Om fler kommer i arbete och/eller arbetar fler timmar

8 Skatter, statsbidrag och utjämning Utfallet baseras på antalet invånare 1/11 året innan budgetåret. Generellt motsvarar en invånare i snitt cirka 54 tkr Att höja/sänka skatten med 1 kr motsvarar ca +/- 23 mkr

9 Skatteintäkter Skatteunderlaget i Tibro - ca 84% av rikssnittet Om skillnader i skatteunderlaget skulle tillåtas slå igenom fullt ut så skulle skillnaderna i uttag av skatt bli stora för att uppnå samma verksamhet

10 Inkomstutjämningen Alla kommuner garanteras upp till 115% av rikets medelskattekraft Staten skjuter till pengar Endast ca 15 kommuner som ligger över 115% Mycket långtgående utjämning jämfört med andra länder Utjämnar inkomstskillnader till 97-99%

11 Kostnadsutjämningen Utjämning av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner. Den är en ren omfördelning mellan kommunerna och syftar till att utjämna skillnader mellan kommunerna så att de ska kunna tillhandahålla en likvärdig service.

12 Kostnadsutjämning Utjämning sker dock inte av kostnadsskillnader som beror på vald servicenivå, effektivitet, kvalitet och avgiftssättning. De kommuner som relativt sett har ogynnsamma strukturella förhållanden får ett utjämningsbidrag, medan de kommuner som relativt sett har gynnsamma strukturella förhållanden erlägger en utjämningsavgift. Bidraget/avgiften motsvarar skillnaden mellan kommunens strukturkostnad och den strukturkostnad som gäller för genomsnittskommunen i riket.

13 Hur ser Tibro ut jmf riket?

14 Förutsättningar Relativt väl fungerande utjämningssystem Utreds/justeras med jämna mellanrum Förslag om justeringar kostnadsutjämning på remiss. Troligen tidigast från 2021 Tibro prel. något bättre utfall, ca 4-5 mnkr Politiska kompromisser/införanderegler Kommunsektorns utmaningar

15

16 God ekonomisk hushållning - Lagrum som reglerar ekonomin - Resultatnivåer

17 Lagar kommunal ekonomi Kommunallagen 11:e kapitlet Lag om kommunal bokföring och redovisning God redovisningssed Rådet för kommunal redovisning Alltmer att kommunerna följer den privata normeringen men med hänsyn till den kommunala särarten

18 God ekonomisk hushållning (KL 11:1)

19 God ekonomisk hushållning (wikipedia) Ekonomi (från gr. oikos, "hus" och nomos, "lag") är läran om hushållande med resurser i ett tillstånd av knapphet. Med knapphet menas att tillgängliga resurser är begränsade i förhållande till totala önskemål och behov. Vi måste lära oss att hushålla med de resurser, de tillgångar som finns Hushållning kallas den planering som görs för att förbrukningen inom ett visst område skall hållas inom önskade gränser, med avseende på bland annat ekonomi och miljö. En enskild persons eller familjs resurser kan anpassas till behov och ekonomisk förmåga med hjälp av en så kallad hushållsbudget.

20 God ekonomisk hushållning Fastställa mål och redogöra för om kommunen uppnått god ekonomisk hushållning Lite klurigt begrepp Finansiella mål Verksamhetsmål Men varför anses ett visst mål/nivå vara god ekonomisk hushållning

21 Resultatnivåer - Balanskravet KL 11:5 Budgeten ska upprättas så att intäkterna överstiger kostnaderna Balanskravet är en miniminivå som innebär att Kommunen inte får gå med underskott ett enskilt år. Om det uppstår underskott så finns ett regelverk med syftet att återställa det underskott som kommunen gjort. Att ligga runt balanskravsnivån är inte förenlig med god ekonomisk hushållning.

22 Resultatnivåer den förvaltande nivån SKLs rekommendation om 2% av skatter och statsbidrag har blivit ett slags norm (motsvarar cirka 13 mkr för Tibro) Att det egna kapitalet inflationssäkras. Jmf riksbankens inflationsmål 2%

23 Resultatnivåer den utvecklande nivån Kommunen ökar sitt handlingsutrymme för framförallt investeringar om man lägger sig ytterligare lite högre i resultatnivå. Investeringsnivån är just nu hög i kommunsverige och allt fler kommuner antar mål med resultatnivåer över 2%.

24 Ekonomiska mål Handlar inte bara om resultat Balansräkningen Sund långsiktig ekonomi med lagom investeringar

25 Ekonomiska styrprinciper + årshjul

26 Ekonomiska styrprinciper Reglerar roller/ansvar, processer mm runt kommunens ekonomihantering Saknas sådant dokument i Tibro men precis påbörjat arbete med att ta fram

27 Årshjulets tre delar Budget Uppföljningar/delårsrapport Årsredovisning Finns viss reglering av tider mm i Kommunallagen + Lag om kommunal bokföring och redovisning

28 Kommunallagen om budgeten

29 Budgeten Budgeten är kommunens instrument för resursfördelning och planering av verksamheten Kommunfullmäktige fastställer budgeten Anslagsbindningsnivå - nämnd Historiskt en utveckling från detaljerade anslagsbudgetar till rambudgetar och ersättningssystem. Detta innebär också att ansvaret för budget och verksamhet förflyttats längre ut i organisationen. Budgeten fördelas mellan flera nivåer KF-Nämnd-Område-Enhet

30 Resursfördelningssystem Anslag Kontroll på kostnaden Svag koppling till vad som utförs/behoven Ersättningar Kontroll minskar Följer volymutvecklingen Incitament producera ökar Produktivitet istället för effektivitet?

31 Tibros budgetprocess Februari: Förutsättningar och uppdragsramar Februari-April: Nämnderna arbetar med uppdragsramen April-Juni: Dialog och Beslut om KF-mål, nämndernas ramar, skattesats och investeringsbudget Oktober: Avstämning förutsättningar November: Budgetdokument med nämndernas mål

32 Vad vill vi fånga i budgetprocessen Nuläget Kostnadsutveckling Volymförändringar Omvärldsfaktorer (lagar, bidrag ) Kvalitetsförändringar Politiska prioriteringar!

33 Budget - förhållningssätt Budgeten är bara en prognos eller Budgeten är ett styrinstrument

34 Uppföljningar Uppföljningar (eller prognoser) med förväntat ekonomiskt utfall för budgetåret Jämfört med privat sektor mindre fokus på bokslut Frekvens varierar mellan kommuner och nämnder I Tibro lämnar nämnderna två prognoser (april och augusti) till Kommunstyrelsen. Nämnderna har tätare uppföljningar ej reglerat.

35 Prognoser - förhållningssätt? För att följa utfallet? För att kunna påverka utfallet?

36 Årsredovisning Hur gick det? Målen vht/ek?

37 Ekonomistyrning som politiker

38 Kännetecken för ej framgångsrik kommun/nämnd Tar inte nödvändiga beslut i tid Dålig uppföljning och utvärdering Budgeten är inte rätt, ett spel Man skyller på lagar och myndighetsutövning (offer) Otydliga roller mellan politiker och förvaltningen Oklara krav resp. befogenheter för resultatansvariga Pratar besparingar istället för att utveckla det befintliga Felaktig kultur

39 Aktivt förhållningssätt! Budget Sy ihop Uppföljning Visa-följa Bokslut Förklara Lösa faktiska problem i tid Åtgärda under året Lära av och göra förändringar

40 Diverse reflektioner Ekonomi är en rad beslut som fattas i organisationen När beslut fattas lära sig att alltid relatera till ekonomin Jobba med marginaler ha ett handlingsutrymme I uppdrag och i budgetar Relatera (över tid, andra kommuner)

41 Tack!